Henrik Alexandersson

Nu klubbas EU:s Digital Services Act

15 juni 2022 av Henrik Alexandersson

Statligt utsedda nätgranskare och gränsöverskridande nätcensur blir konsekvensen av EU:s Digital Services Act, som just nu är på väg att godkännas.

Idag har EU:s ministerråd godkänt den (bakom stängda dörrar) slutförhandlade Digital Services Act (DSA). I morgon väntas Europaparlamentets utskott för den inre marknaden (IMCO) göra det samma. Sedan återstår bara ett sista OK från Europaparlamentet i plenum.

Detta innebär bland annat att statligt utsedda nätgranskare – så kallade Trusted Flaggers – med rätt att rekommendera sociala media att ta bort innehåll blir verklighet. Dessa skall, enligt dokumenten, företräda »kollektiva intressen« och kommer att ha en direktlina till de olika sociala plattformarna så att deras rekommendationer prioriteras.

Vi kommer även att få gränsöverskridande nedtagningsorder. Vilket innebär att myndigheter i ett EU-land kan beordra att innehåll skall censureras i en annan medlemsstat – även om detta innehåll inte är olagligt i det senare. Vad kan möjligen gå fel?

Det är även intressant vad som inte finns i DSA. Det finns ingen rätt till anonymitet. Inte någon rätt till kryptering. Det finns inte heller något skydd mot svepande datalagring eller uppladdningsfilter.

Nu återstår att se hur DSA kommer att tillämpas. Till exempel vilka som blir statligt utsedda nätgranskare och hur deras mandat kommer att omsättas i praktiken.

• Läs mer: Digital Service Act shows EU‘s unwillingness to take digital age into its own hands »

Så skapas EU:s nät- och övervakningslagar

14 juni 2022 av Henrik Alexandersson

EU:s grumliga beslutsprocess leder till att det stiftas dåliga och farliga lagar utan att någon hinner reagera. Detta gäller inte minst frågor som rör internets frihet och övervakning.

Lagar som tvingar fram uppladdningsfilter. Statligt godkända nätgranskare. Av-kryptering och granskning av innehållet i alla medborgares e-post, meddelanden, chattar och övriga elektroniska kommunikationer. Det är tre saker som är aktuella i EU just nu.

Massor av saker vi varnat för är nu lag. Och mer är på väg. Om jag får kika i kristallkulan kan frågan om desinformation komma att bli het. Den har stor potential för ogenomtänkta lagförslag.

Ett skäl till strömmen av dåliga och farliga lagar är den vägg av byråkrati, snårigheter, brutna länkar, fikonspråk, arrogans och direkt hemlighetsmakeri som omger EU:s beslutsprocess. Jag vet, jag har jobbat i Europaparlamentet.

Till och med som aktivt intresserad är det svårt att få fram relevant information. Det är enklare att googla något än att försöka hitta det via EU-institutionernas hemsidor.

Sedan måste man sålla. Det kan läggas tusentals ändringsförslag på vägen – i vilka djävulen sitter i detaljerna. Det hela blir oöverskådligt.

Till EU:s nya AI Act har det lagts 3.312 ändringsförslag i Europaparlamentet. Dessa kommer utskottsledamöterna sedan att rösta om, under forcerade former som ibland inte ger tid för varesig eftertanke eller analys. Sedan kan det komma fler ändringar i plenum.

Och när parlamentet och ministerrådet sedan sagt sitt om EU-kommissionens förslag – då låser man in sig bakom stängda dörrar i en så kallad trilog. Det är där allt görs upp, utan insyn. Sedan brukar det mest vara en formsak att få de folkvalda och medlemsstaterna att godkänna den slutliga kompromissen.

I en sådan miljö kan nästan vad som helst glida igenom utan att media och allmänhet hinner reagera. I den mån de alls är medvetna om vad som pågår.

Det är ett demokratiskt problem.

Den ständiga striden om datalagring

13 juni 2022 av Henrik Alexandersson

Under ett par årtionden har datalagring varit en het stridsfråga i EU. Ständigt presenterar medlemsstaterna ny lagstiftning på området – som gång på gång slås ner av EU-domstolen och/eller av nationella författningsdomstolar.

2014 upphävde EU-domstolen EU:s datalagringsdirektiv. Den menat att urskiljningslös lagring av data om alla medborgares alla telekommunikationer strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privat korrespondens.

Det hindrar dock inte medlemsstaterna från att vilja datalagra ändå. Till exempel försöker Belgien komma runt EU-domstolens beslut genom att lagstifta om datalagring som inriktas på vissa platser och individer. Men i praktiken innebär även detta förslag att alla människor som rör sig ute i samhället kommer att drabbas.

När Frankrike försökte gå fram med ny lagstiftning sa landets konstitutionella råd nej – med hänvisning till den franska Deklarationen om om mänskliga och medborgerliga rättigheter från 1789.

Danmark, Irland, Portugal och Tjeckien är andra exempel på länder som obstruerar mot EU-domstolens beslut.

Även Sverige har stiftat en lag om datalagring som försöker kringgå EU-domstolens beslut, men som av allt att döma ändå strider mot det.

Undantaget är Tyskland, där landets nya koalitionsregering säger att man tänker sluta med datalagring.

Nyligen hölls ett panelsamtal om frågan med experter och aktivister från olika EU-länder. Bland annat påpekades att EU-kommissionen måste sluta stå på ministerrådets sida i frågan. Istället måste kommissionen leva upp till sin roll som fördragens väktare (i vilka de mänskliga rättigheterna ingår) och stå upp för EU-domstolens beslut.

Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) säger:

»The bulk collection of information on non-suspects everyday communications and movements constitutes an unprecedented attack on our right to privacy and is the most invasive method of mass surveillance directed against the state’s own citizens. (…) The anecdotal results are nowhere close to the damage this surveillance weapon inflicts on our societies, as a recent survey found. The persistent violation of fundamental rights, circumvention of case-law, pressuring of judges and ignorance of facts is an attack on the rule of law we need to stop!«

• Läs mer och se en video från panelsamtalet »

Läckta EU-dokument: Ministerrådet vill ha allmän meddelandekontroll och lagstifta om kryptering

8 juni 2022 av Henrik Alexandersson

Att EU verkligen har ambitionen att granska innehållet i alla människors alla elektroniska kommunikationer framgår av ministerrådets egna dokument.

Nyligen skrev jag om riskerna med EU:s nya Chat Control / meddelandekontoll. Det vill säga av-kryptering och inspektion av innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer. Vars syfte är att kontrollera att du inte ägnar dig åt sexuella övergrepp på barn.

Jag påpekade även risken för ändamålsglidning. Nu visar det sig att EU:s ministerråd redan planerat för sådan.

I ett läckt dokument från 11 april visar det sig att medlemsstaternas justitie- och inrikesministrar (Morgan Johansson för Sverige) enkelt uttryckt vill utöka idén om Chat Control till att även gälla terrorism. Och det finns även dokument som pekar på att Chat Control är tänkt att omfatta kamp mot all slags brottslighet:

»… lawful and targeted access to encrypted information in the context of criminal investigations and prosecutions…«

Tänk på barnen, var alltså bara en förevändning. En murbräcka.

Ministrarna vill också ha en EU-förordning om »tillgång till digital information inklusive krypterad data«.

Man tänker alltså lagstifta om att ge myndigheterna tillgång till krypterad information. Vilket med nödvändighet leder till att sådan kryptering korrumperas och blir osäker. Antingen har man säker kryptering eller så har man det inte. Man kan inte bli bara lite gravid.

Dessutom vill ministrarna att AI skall användas för att processa massdata i kampen mot allvarlig brottslighet, våldsam extremism och terrorism. Fler syften lär tillkomma, som vanligt.

Här kan det vara på sin plats att påpeka att Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna slår fast att rätten till privatliv och privat korrespondens är en grundläggande mänsklig rättighet.

Vilket är den princip som EU-domstolen lutade sig mot när den upphävde EU:s datalagringsdirektiv 2014.

Då handlade det om att samla in data om alla människors alla elektroniska kommunikationer, utan misstanke om brott. Nu vill man alltså göra ett liknande försök, men inriktat på innehållet i våra kommunikationer. Vilket känns en smula skamlöst.

Detta och mycket annat kommer att diskuteras på ministerrådsmötet i Luxemburg den 9 juni.

• Data retention and decryption: Justice and Home Affairs Council wants more surveillance »
• EU counter-terror shopping list: sanctions against “radical rhetoric”, intelligence agencies in asylum proceedings »

I dag börjar nya regler för nätcensur att gälla i EU #TERREG

7 juni 2022 av Henrik Alexandersson

Ny EU-lag kommer att kräva uppladdningsfilter som granskar allt du publicerar. Den tycks även ge justitieminister Morgan Johansson makt att censurera internet.

Idag träder EU-förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG) i kraft.

Den föreskriver att terror-relaterat innehåll på anmodan skall tas bort av sociala media och andra plattformar – inom en timma. Vilket kan vara praktsikt omöjligt för en mindre plattform eller forum.

Den föreskriver även att sådant material som en gång plockats ner skall hållas borta. Vilket innebär att man måste kontrollera allt som alla skriver och laddar upp.

Det enda rimliga sättet att göra detta är med maskiner och deras algoritmer. Uppladdningsfilter. Automatiserad censur. Syftet kan sedan lätt utökas.

Det sker faktiskt redan i andra syften. EU:s upphovsrättsdirektiv ställde sådana krav på plattformar att de endast kan tillgodoses med automatiska uppladdningsfilter.

Tanken på automatiskt beslutsfattande känns inte helt bekväm. Maskiner har nämligen ingen känsla för kontext, ingen humor och ingen social kompetens.

Allt du skriver och laddar upp kommer att granskas innan det går online. Så att du inte publicerar något olämpligt. Vilket implicerar att staten inte litar på dig.

Några nedslag i EU:s faktablad:

»Terrorist Content Online Regulation provides a legal framework to ensure that hosting service providers, that make content available to the public, address the misuse of their services for the dissemination of terrorist content online. Online platforms will be obliged to remove terrorist content upon receiving a removal order from Member States’ authorities within one hour and to take measures when their platforms are exposed to terrorist content.«

En imponerande vag formulering om uppladdningsfilter:

»There is no obligation to use automated tools to identify or remove content. Where platforms choose to use such tools, they need to ensure human oversight and publicly report on their functioning.«

Något tvång på uppladdningsfilter? Nej något sådant har vi inte. Bara regler som gör att att sådana blir nödvändiga… Det hela är milt kafka-artat.

Den stora grejen med internet var att alla kunde publicera sig fritt – utan att fråga någon annan om lov. Med uppladdningsfilter känns det lite som grindvakternas återkomst.

Det blir värre. Från Politico:

»Public authorities such as law enforcement, interior ministries and Europol can now require a platform or cloud services to remove specific posts, music, livestreams, photos and videos inciting violence and glorifying terrorist attacks. Promoting terrorist groups and instructions for how to commit an attack will also be forbidden online.«

Inrikesminister i Sverige är justitieminister Morgan Johansson. Det verkar alltså som om vi har en EU-förordning som ger Morgan Johansson rätt att ta bort saker från internet. Är det verkligen så klokt? Är det ens förenligt med svensk grundlag?

Man kan även notera att Morgan Johansson är ansvarig för tillkomsten av TERRG, som svensk representant på EU:s ministerråd när förordningen bereddes. Man kan således säga att han givit sig själv rätten att censurera.

»Any European Union country, from Hungary to Poland, can tell a company to remove terrorist content across the bloc.«

Det vill säga att Morgan Johansson även kan ta bort innehåll på spanska plattformar. Ungern kommer att kunna ta bort innehåll på franska siter. Det kan bli intressant att följa.

Gränsöverskridande nedtagningsorder etableras även som ett mer generellt verktyg i EU:s nya Digital Services Act. Vilket väcker frågor som om en polsk åklagare kommer att kunna stänga ner information om abort (på polska, kan vi anta) på ett svenskt forum.

Nåväl. Folk var varnade. Ingen brydde sig. Nu är vi här.

• Politico: Online platforms now have an hour to remove terrorist content in the EU »
• EU-kommissionens sida om TERREG »
• EU-kommissionens faktablad »

Steg för steg mot en europeisk övervakningsstat

3 juni 2022 av Henrik Alexandersson

EU är på väg att skapa en övervakningsstat i klass med den amerikanska. Genom många små steg har vi nått en punkt där denna övervakning blir ett demokratiskt problem.

Vår bild av övervakningsstaten är den som återfinns i populärkulturen och möjligen hos amerikanska NSA. Ständig övervakning överallt där allt samkörs i realtid med allehanda register. Collect it all. Allt är sedan tillgängligt med en knapptryckning.

Existensen av ett globalt övervakningsnätverk – som till en början kallades Echelon – förnekades och avfärdades som konspirationsteorier. Sedan kom Snowdens avslöjanden och visade att precis så är det. Och mer därtill.

Här i Europa har det inte gått riktigt lika fort. Vi överför förvisso stora mängder insamlad data till amerikanska NSA. I flera länder har detta krävt speciallagstiftning.

Många EU-länder har krav på lagring av data om allas alla samtal och elektroniska kommunikationer – trots att EU-domstolen upphävt EU:s datalagringsdirektiv. Det stred mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Dessutom har EU-staterna en massa egna påfund. Säkerhet är ju trots allt en nationell kompetens. I Sverige har vi till exempel FRA-lagen, långt nere på det sluttande planet. Plus allehanda former av övervakning som polisen samlat på sig under åren.

Till exempel hemlig dataavläsning, vilket innebär att myndigheterna får rätt att installera statliga trojaner på människors datorer, telefoner, plattor med mera. Lite som den skandalomsusade spionmjukvaran Pegasus – som använts för att spionera på den politiska oppositionen i både Polen och Spanien. Journalister är en annan drabbad grupp.

Ibland gör myndigheterna trevare. Som när Säpo bad internetoperatören Bahnhof att få koppla in sig direkt till delar av företagets tekniska infrastruktur. Det skulle liksom vara enklare så än om polisen behöver fråga varje gång… Vilket var ett samtal som Bahnhofs stridbare VD Jon Karlung hade sinnesnärvaro nog att spela in och offentliggöra.

Vilket leder oss till Europols nyligen utökade mandat. I detta ingår nämligen rätten att koppla upp sig direkt mot privata aktörer och deras data. Varesig de senare vill eller ej. Det nya mandatet ger även Europol rätt att samla information om människor som inte är misstänkta för brott. (Vilket man visserligen även gjort tidigare, men då utan lagligt stöd.)

Och nu – Chat Control. Som innebär att alla våra meddelanden, chattar, all e-post, IP-samtal och andra elektroniska kommunikationer skall av-krypteras, öppnas och granskas. Av maskiner. Detta i namn av att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Vilket är ett syfte som enkelt kan utökas – på samma sätt som alla övervakningslagar drabbas av ändamålsglidning.

Många olika EU-finansierade projekt har de senaste tio åren utvecklat allt från biometrisk identifiering; automatiserad realtidsanalys av inkommande övervakningsbilder; automatiserad ansiktsigenkänning i realtid; AI-stödd beteendeanalys; samkörning av övervakningsverktyg och register – till lyktstolpar med högtalare och mikrofon för kameraövervakade områden. Idag börjar allt detta bli tillgängligt för myndigheterna.

Nu kopplas systemen samman. Utöver Europols register skall även polisen i olika EU-länder få direkt access till varandras databaser. Vad kan möjligen gå fel?

Utöver att vi hela tiden har samarbetat med amerikanska NSA – så börjar även EU och dess medlemsstater nu nå en så omfattande grad av övervakning att det är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv.

Därför sväller alltid övervakningsstaten

1 juni 2022 av Henrik Alexandersson

Erik Lakomaa har en intressant artikel hos Timbro. I den beskriver han ett sällan diskuterat skäl till varför övervakningsstaten alltid sväller, ur ett Public Choice-perspektiv:

»Mekanismen bakom detta är att om det finns begärda men inte beviljade befogenheter kommer polisen kunna skylla brister i brottsbekämpningen på detta (”vi hade kunnat komma åt gängkriminaliteten om vi bara fått göra X”). Om de då beviljas X kommer ansvaret att hamna hos polisen – som då måste kräva X+1 för att inte bli ansvariga för att det fortfarande finns gängkriminalitet. Beviljas X+1 kommer det ställas krav på att X+2 införs, etc. Om däremot inte X införs kommer inte heller krav på X+1 att läggas eftersom det skulle minska chanserna att X infördes.
Repressionens järnlag är inte detsamma som ändamålsglidning eller ”sluttande planet”. De har dock gemensamt att de bygger på inkrementalism som politisk metod och att förändringar inte får gå för snabbt för att accepteras. Det senare kan förklara hur förslagen säljs in.«

• Länk: Repressionens järnlag leder till ineffektiv brottsbekämpning »

Går Chat Control att stoppa?

31 maj 2022 av Henrik Alexandersson

Att Tyskland är emot Chat Control är bra. Men det räcker inte för att stoppa förslaget.

Som vi rapporterat vill EU-kommissionen att operatörerna skall av-kryptera och öppna dina elektroniska meddelanden och din e-post. För att sedan låta sina algoritmer inspektera och analysera dess innehåll. Och i förekommande fall överlämna det till polisen.

Förevändningen är att kontrollera att du inte ägnar dig åt sexuella övergrepp mot barn.

EU-kommissionen måste ju ta i lite om man vill kringgå medborgarnas grundläggande, konventionsskyddade rätt till privatliv och privat korrespondens. Tänk på barnen!

Meddelande-appar som inte samarbetar kommer att förbjudas i Apples och Googles app-stores. Alla skall med. Även moln-tjänster, enligt uppgift.

När verktyget för detta sedan är på plats kan syftet enkelt utökas. Som det brukar bli med övervakningslagar.

Chat Control måste stoppas.

Glädjande nog säger den tyska regeringen nej. Vilket är en bra början.

En EU-förordning läggs fram av EU-kommissionen. Sedan skall både ministerrådet och Europaparlamentet komma överens om texten, vilket i slutskedet brukar ske bakom stängda dörrar.

Vi vet att det finns motståndare till Chat Control i Europaparlamentet. Det kommer att bli en strid.

I ministerrådet fattas beslut med minst 55% av rösterna och måste representera minst 65% av unionens medborgare. Tyskland har en röst av 27. Och 19% av EU:s befolkning. Vilket innebär att det krävs ytterligare 14 länder med minst 46% av unionens medborgare för att stoppa Chat Control. (Om man utgår från att kommissionens förslag är huvudproposition.)

Nästa möte med EU:s justitie- och inrikesministrar kommer att äga rum den 9-10 juni i Luxemburg. Då påbörjas processen för att ta ställning till förslaget om Chat Control. Fast annat står för tillfället betydligt högre upp på dagordningen.

Men förr eller senare kommer man att behöva ta tag i saken. Att Tyskland säger nej kommer att väga tungt. Samtidigt kan man anta att till exempel fransmännen är mer entusiastiska.

Frankrike har för övrigt EU-ordförandeskapet detta halvår. I sommar är det Tjeckien och på andra sidan årsskiftet Sverige. Så striden om Chat Control kan mycket väl komma att landa i det svenska ordförandeskapets knä.

En möjlighet är att det blir så mycket debatt och buller om Chat Control att EU-kommissionen drar tillbaka sitt förslag. Men då måste folk vakna till och ta sig samman.

(Det kan i sammanhanget nämnas att EU-kommissionens ordförande ”Zensursula” von der Leyen fick dra tillbaka ett liknande förslag när hon var familjeminister i den tyska regeringen.)

Det känns som om det är läge för nätet att mobilisera för den digitala brevhemligheten.

Spana gärna på misstänkta. Men inte på vanligt, hederligt folk!

Länkar:
• Skarpt EU-förslag idag: Av-kryptering och granskning av alla meddelanden och all e-post »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »
• Stoppa EU-lag som kräver insyn i chattar »
• EU avskaffar rätten till privat korrespondens »
• Tyskland stoppar EU:s ChatControl? »
• Lagförslag »