Femte juli

Nätet till folket!

Tyskland

EU-domstolen säger än en gång nej till datalagring

av

I det senaste av en lång rad beslut om datalagring säger EU-domstolen åter nej till generell lagring av kommunikationsdata utan misstanke om brott.

I ett förhandsutlåtande för den tyska författningsdomstolen säger EU-domstolen än en gång nej till generell, svepande lagring av data om alla människors alla telekommunikationer m.m.

Till skillnad från andra länder som fått en åthutning av domstolen har den tyska regeringen dock redan beslutat att sluta med allmän datalagring.

Ur domstolens beslut (PDF):

»EU-domstolen bekräftar att en generell och odifferentierad lagring av trafik- och lokaliseringsuppgifter strider mot unionsrätten, förutom om det föreligger ett allvarligt hot mot nationell säkerhet.«

Vill man data lagra måste det finnas en inriktning mot till exempel personer som är misstänkta för brott.

Samma beslut skulle kunna fattas om den svenska datalagringen, där den nya lagen inte heller lever upp till de krav domstolen ställer upp.

EU-kommissionen och medlemsstaterna funderar just nu på om det går att besluta om ett nytt datalagringsdirektiv, som kringgår domstolens beslut. (EU-domstolen upphävde 2014 datalagringsdirektivet, då det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.)

• EU-domstolens pressmeddelande (PDF) »

(Domen verkar dock tillåta lagring av IP-adresser, vilket vi återkommer till inom kort.)

Tyskland stoppar EU:s ChatControl?

av

EU vill granska innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer. Men nu ser Tyskland ut att säga nej.

Som vi tidigare rapporterat vill EU av-kryptera, öppna och kontrollera innehållet i alla medborgares alla elektroniska meddelanden, chattar, e-post med mera (ChatControl). Syftet är att bekämpa sexuella övergrepp mot barn.

Men det ser ut som om Tyskland kommer att säga nej i ministerrådet. Justitieminister Marco Buschmann (FDP) och digitaliseringsminister Volker Wissing (FDP) var först ut med att säga stopp. Och nu säger även inrikesminister Nancy Faeser (SPD) nej.

Faeser säger till Spiegel »Jag anser att det inte är förenligt med våra fri- och rättigheter att kontrollera alla privata meddelanden utan anledning.«

Hon menar att det är bättre att spana mot digitala miljöer där man vet att det faktiskt förekommer sexuella övergrepp mot barn, för att snabbt kunna sätta in polisiära insatser.

Om Tyskland säger nej kommer det att bli svårt för EU-kommissionär Ylva Johansson att driva igenom idén om ChatControl. Men än är striden inte avgjord.

• Messengerüberwachung dürfte an Deutschland scheitern »

Tyskland slutar med datalagring

av

Den tyske justitieministern Marco Buschmann (FDP) meddelar att han kommer att lägga fram ett regeringsförslag om att sluta med generell datalagring.

Vi har tidigare skrivit om den nya tyska regeringens koalitionsfördrag. Bland annat innehåller det ett nej till generell övervakning, speciellt av privat kommunikation. Och nu levererar man, genom att sluta med generell datalagring.

Bakgrund:

Lagring av data om alla medborgares alla data- och telekommunikationer är en idé som kommer från EU (där Sverige var drivande i frågan).

Datalagringsdirektivet upphävdes dock av EU-domstolen 2014, då det anses bryta mot de mänskliga rättigheterna – och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation. Detta gäller speciellt generell datalagring utan misstanke om brott.

Sedan dess har EU-domstolen (med stigande irritation) gång på gång påpekat för olika medlemsstater att de måste sluta med datalagringen.

Sverige har försökt anpassa sin lagstiftning till EU-domstolens beslut, men det finns goda skäl att anta att även dagens svenska datalagring är olaglig.

Tyskland:

Den nya tyska regeringen kommer enligt justitieminister Buschmann nu att lägga fram ett förslag om att sluta med datalagring. Det är en viktig markering då ett av EU:s tyngsta länder nu ställer sig på EU-domstolens sida.

Detta är extra viktigt då Tyskland även är en tung aktör i EU:s ministerråd. Därför kan man anta att det inte kommer att bli något av diskussionerna om ett nytt datalagringsdirektiv (anpassat för att kringgå EU-domstolens beslut).

Vi uppdaterar när vi vet mer.

Relaterade bloggposter:
• Analys: Tyskland gör en u-sväng i övervakningsfrågorna »
• Tyskland tar steget in i internetåldern »
• EU-domstolen: Sluta datalagra! »
• Dags att ta svensk datalagring till EU-domstolen – igen?

Analys: Tyskland gör en u-sväng i övervakningsfrågorna

av

Kommer den nya tyska regeringen att lyckas vända marschen in i övervakningsstaten? Man tänker i vart fall göra ett försök.

Som vi tidigare rapporterat är den nya tyska regeringen betydligt mer skeptisk till massövervakning än ministären Merkel. Nu är frågan hur detta kommer att omsättas i praktisk handling.

• Kryptering

I koalitionsfördraget skriver man att rätten till kryptering skall garanteras. Detta kolliderar med bland andra Europols ambitioner att knäcka eller kringgå kryptering. Frågan är knepig. Man kan tänka sig något slags inriktning av krypto-knäckning som bara får omfatta misstänkta för brott. Men det löser inte grundproblemet med att bakdörrar (eller andra sätt att kringgå eller knäcka kryptering) kommer att leda till att all kryptering utsätts för risker. Vilket i så fall kommer att göra oss alla mindre säkra. Det skall bli intressant att se hur man tänkt leverera på denna punkt.

• ChatControl 2

Fördraget säger vidare nej till generell övervakning, speciellt av privat kommunikation. Vilket kolliderar med EU:s planer på att göra det obligatoriskt för meddelande- och mailtjänster att av-kryptera och granska innehållet i alla användares alla elektroniska kommunikationer. Här är även vad som ovan nämns om kryptering tillämpligt.

I alla EU:s institutioner finns idag ett brett stöd för ChatControl 2. Det skall bli mycket intressant att se vad som händer om unionens tyngsta medlemsland plötsligt säger nej. Förutsättningarna för Tyskland att stoppa förslaget i EU är inte jättegoda, men tyska regeringar med liberala justitieministrar har lyckats med liknande saker förr.

• Datalagring

Av samma skäl som när det gäller ChatControl lär den nya tyska regeringen säga nej till datalagring, så väl inom landet som planerna på ett nytt datalagringsdirektiv i EU.

Med detta ansluter sig den nya regeringen till EU-domstolens linje. Domstolen har upphävt EU:s tidigare datalagringsdirektiv – och vid upprepade tillfällen påpekat för medlemsstater att det inte är tillåtet med svepande insamling av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer utan konkret brottsmisstanke.

Räkna med att den nya linjen kommer att möta hårt motstånd från polis och underrättelsetjänst.

• Hemlig dataavläsning

Koalitionsfördraget säger även att alla säkerhetsbrister inom IT skall rapporteras in. Vilket i så fall kolliderar med användningen av hemlig dataavläsning (”Bundestrojaner”). Sådan bygger på att hålla ännu icke allmänt kända säkerhetsbrister öppna – för att sedan myndigheterna skall kunna använda dem för installation av spionprogram. Men den nya regeringen sätter istället allas säkerhet online främst.

Så sent som i somras beslutade Bundestag om ökad användning av hemlig dataavläsning. Men nu är det alltså tänkt att man skall göra helt om i frågan. Vilket säkert kommer att orsaka en del gnissel.

• Nej till biometrisk massövervakning

Detta är möjligen en mer omstridd fråga i Tyskland än i EU. Medan tysk polis redan prövat kameraövervakning med automatisk ansiktsigenkänning, finns ett klart motstånd mot användning av sådan teknik på EU-nivå – inte minst i Europaparlamentet.

Detta är bara några exempel. Du hittar en mer utförlig lista här.

Nu återstår att se om den nya regeringen kan leverera enligt sin överenskommelse. Det finns skäl att misstänka att socialdemokraterna (som ju satt i den förra regeringen, vilken drev en annan politik) inte är helt förtjusta.

Men framförallt är det i EU som den nya tyska linjen kan komma att skapa oreda. Förhoppningsvis blir det en ögonöppnare när det största EU-landet säger nej till mer kontroll och övervakning. Det kan bli ett tillfälle för mindre länder (som tidigare tyckt att motstånd är meningslöst) att ta sitt förnuft till fånga.

Tyskarna vet ju hur det kan gå. Så de har en viss avsändarlegitimitet i dessa frågor.

Tyskland tar steget in i internetåldern

av

Vi har fått tag i den nya tyska regeringens koalitionsfördrag – och hittar mycket positivt vad gäller nät- och IT-frågorna.

Efter att ha dammsugit vårt nyhetsflöde har vi nu hittat ett par översättningar till engelska av samarbetsavtalet mellan de nya tyska regeringspartierna – socialdemokraterna, liberalerna och de gröna. Än så länge finns en google-översatt variant av hela fördraget samt en preliminär manuellt översättning av de delar som rör de digitala frågorna (PDF).

Som alltid i sådana här sammanhang är det mycket blomspråk, men här är några intressanta nedslag i texten.

  • Man slår fast att öppen standard skall vara regeln för offentliga IT-projekt.
  • Man tänker se till att täcka in de vita fläckarna på uppkopplingskartan och erbjuda medborgarna garanterad bandvidd.
  • Mobiluppkoppling och wifi på tågen skall förbättras.
  • Man tänker garantera rätten till kryptering.
  • Man vill även se en rätt till interoperabilitet och portabilitet.
  • Alla säkerhetsbrister inom IT skall rapporteras in. Detta skall gälla alla myndigheter, vilket även lär omfatta polisen som idag använder sig av säkerhetsluckor för hemlig dataavläsning (Bundestrojaner).
  • Man vill se över landets kritiserade Netzwerkdurchsetzungsgesetz (NetzDG) som inskränker yttrandefriheten online.
  • Man säger nej till generell övervakning, övervakning av privat kommunikation och ID-krav online. (Det lär till exempel innebära ett nej till generell datalagring och meddelandekontroll.)
  • Man vill garantera rätten att vara anonym och att använda pseudonym online.
  • Man flaggar för omfattande investeringar på IT-området. Till exempel nämns AI, kvant-teknologi, cybersäkerhet, blockkedje-teknologi och robotisering.
  • Man säger nej till biometrisk massövervakning och social scoring.
  • Man tänker underlätta för start-ups och småföretag inom IT, till exempel vad gäller finansiering.
  • Man vill stimulera delägarskap (som optioner?) för anställda i IT-företag.

Detta är bara några nedslag i en preliminär översättning av texten.

Som boende i Tyskland kan jag konstatera att det är på tiden att landet tar steget in i den digitala tidsåldern. Till exempel kan det närmast komma att leda till en revolution av den tungrodda och svårnavigerade tyska byråkratin, som idag i stora delar är manuell.

Och vad gäller nätfrihetsfrågorna är det bara att tacka och ta emot. Nu återstår att se om man klarar av att leverera.

Nya tyska regeringen vill stoppa meddelandekontroll och svepande datalagring

av

Goda nyheter: Den nya tyska regeringen säger nej till meddelandekontroll, svepande datalagring och biometrisk massövervakning. Och ja till rätten att vara anonym på nätet.

I den nya tyska regeringen får liberalerna (FDP) bland annat posterna som justitieminister och digitaliseringsminister. Detta är goda nyheter för internet.

Man säger nej till meddelandekontroll / #ChatControl. Det vill säga nej till avkryptering och granskning av alla användares alla meddelanden och e-post.

Man säger nej till svepande, urskiljningslös datalagring. Det vill säga att den nya tyska regeringen ställer sig bakom EU-domstolen, som ogiltigförklarat datalagringsdirektivet. Skall datalagring förekomma skall den bara gälla personer som misstänks för brott – och endast efter beslut i domstol.

Man säger nej till biometrisk massövervakning. Vilket bland annat betyder nej till generell övervakning med automatisk anisktsigenkänning.

Man säger ja till rätten att vara anonym på internet.

Detta är mycket goda nyheter, då Tyskland är den kanske tyngsta spelaren i EU.

Det är mindre goda nyheter för EU-kommissionen och då speciellt kommissionär Ylva Johansson – som är pådrivande för ovan nämnda förslag.

Tankarna går till 2009, då den dåvarande liberala tyska justitieministern var en viktig spelare för att stoppa förslaget om avstängning av fildelare från internet.

Nu är bollen plötsligt i spel igen.

Tyskland utökar användning av »Bundestrojaner«

av

Den tyska förbundsdagen (Bundestag) har beslutat att utöka användningen av hemlig dataavläsning, så kallade Bundestrojaner. Nu görs den tillgänglig för fler polis och underrättelsetjänster i förbundsstaterna. Myndigheterna får även rätt att infiltrera datasystem i utlandet.

I en twist fastnade dock den federala polisens rätt att använda spionprogram i förbundsrådet (Bundesrat). Tanken var att tillåta avlyssning utan konkret misstanke om att den övervakade faktiskt begått något brott. Nu lät den delen av lagstiftningen komma att skjutas upp till efter höstens förbundsdagsval.

Matthias Monroy har en uttömmande beskrivning på sin blogg: Germany – The state hacks along »

Ett grundläggande problem med hemlig dataavläsning är att den lämnar säkerhetsluckor öppna i våra datorer och IT-system, som sedan även kan användas av till exempel kriminella och främmande makt. På så sätt gör man ironiskt nog oss alla mindre säkra.

Nygammal tysk lag om massövervakning klubbad

av

2013 avslöjade Edward Snowden den globala massövervakningen. Dessa avslöjanden rörde inte bara USA, utan även samarbetsländer som Tyskland (och Sverige).

Trots all kritik som följde på avslöjandet fortsatte Tyskland sin verksamhet – genom att man antog en ny lag som i stora drag gjorde sådant som var förbjudet och kontroversiellt lagligt. Denna lag underkändes dock av den tyska författningsdomstolen.

Nu har man antagit en ny lag som påminner väldigt mycket om den förra, med närmast kosmetiska förändringar.

Den nya lagen innebär bland annat:

  • Man får rätt att samla in, processa och exportera ofantliga mängder data. Det talas om en kapacitet på upp till en tredjedel av alla globala telekommunikationer.
  • Man kommer att få lov att i hemlighet hacka nätföretag som Facebook, Google, Appole, Amazon och Microsoft.
  • Man får även rätt att övervaka inrikes kommunikationer i Tyskland, med undantag för kommunikationer mellan två fysiska personer. Vilket är en gummi-paragraf, eftersom en stor del av all kommunikation betraktas som kommunikaterion mellan människa och maskin, snarare än människa och människa.

CDU/CSU och SPD röstade för den nya lagen och hela oppositionen (FDP, Grüne, Linke & AfD) emot. Kritik kommer även från Amnesty och Reportrar utan gränser.

Detta kommer med säkerhet – återigen – att bli en fråga för den tyska författningsdomstolen.

Länk: Bundesnachrichtendienst erhält so viele Überwachungsbefugnisse wie noch nie »

Frankrike och Tyskland kan sätta käppar i hjulet för EU:s Digital Services Act

av

Frankrike och Tyskland ligger långt framme med egna repressiva internetlagar och vill gärna att EU:s nya Digital Services Act skall återspegla deras aktuella lagstiftning. Eller i vart fall ge utrymme för sådan parallell lagstiftning. Speciellt gäller detta Frankrike.

Financial Times rapporterar:

»France is pushing for the EU’s upcoming regulations on Big Tech to be changed so that member states could wield more power to punish bad behaviour and police more types of content.« (…)

»But EU officials worry that the French proposals will erode the EU’s single market. “This would remove one of the first pillars of EU law and it would mean that a company, instead of being subject to one regulator, is subject to 27 authorities,” said one person with direct knowledge of the discussions. “It risks fragmenting the single market into a nightmare.”« (…)

»Separately, France is also pushing for the DSA to widen beyond illegal content to the policing of harmful content and disinformation. “We think the text needs to be broadened to include other types of problematic content,” said (Cedric) O. “If there is no legal framework there is nothing to stop Twitter or Facebook from censoring speech they do not like.”«

Enkelt uttryckt: EU vill se gemensam lagstiftning medan Frankrike och Tyskland helst vill köra sitt eget race.

Med tanke på hur hårt den franska Avia-lagen och den tyska NetzDG-lagen kritiserats för att inskränka det fria ordet är detta oroväckande. Och vad som betraktas som problematiskt innehåll eller till och med desinformation kan uppenbarligen skilja sig en del från land till land.

Den franske digitaliseringsministern Cedric O sänder blandade signaler. Vi vet att den franska lagstiftningen syftar till att begränsa spridning av information online. Samtidigt talar han om att hindra Twitter och Facebook från att censurera på egen hand. Man kan lätt få intryck av att den franska regeringen är för censur när den själv får kontrollera den, men emot om den ligger i andras händer.

Med tanke på att internet inte känner några nationsgränser kan den frank/tyska linjen bli problematisk – och i värsta fall leda till ett balkaniserat internet i Europa.

Om ett år, våren 2022 kommer Frankrike att vara ordförandeland i EU. Man har redan meddelat att nätlagstiftning kommer att bli ett av ordförandeskapets prioriterade områden. Samtidigt kan man notera att Tjeckien är ordförandeland hösten 2022. Och om nuvarande opinionssiffror står sig är det inte omöjligt att Piratpartiet kommer att få en betydande ställning i tjeckisk politik. Vilket innebär att om Frankrike kommer med allt för tokiga förslag under sitt ordförandeskap, då kan de möjligen rättas till om de skjuts över till det påföljande tjeckiska ordförandeskapet.