BND

Nygammal tysk lag om massövervakning klubbad

30 mars 2021 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

2013 avslöjade Edward Snowden den globala massövervakningen. Dessa avslöjanden rörde inte bara USA, utan även samarbetsländer som Tyskland (och Sverige).

Trots all kritik som följde på avslöjandet fortsatte Tyskland sin verksamhet – genom att man antog en ny lag som i stora drag gjorde sådant som var förbjudet och kontroversiellt lagligt. Denna lag underkändes dock av den tyska författningsdomstolen.

Nu har man antagit en ny lag som påminner väldigt mycket om den förra, med närmast kosmetiska förändringar.

Den nya lagen innebär bland annat:

Man får rätt att samla in, processa och exportera ofantliga mängder data. Det talas om en kapacitet på upp till en tredjedel av alla globala telekommunikationer.
Man kommer att få lov att i hemlighet hacka nätföretag som Facebook, Google, Appole, Amazon och Microsoft.
Man får även rätt att övervaka inrikes kommunikationer i Tyskland, med undantag för kommunikationer mellan två fysiska personer. Vilket är en gummi-paragraf, eftersom en stor del av all kommunikation betraktas som kommunikaterion mellan människa och maskin, snarare än människa och människa.

CDU/CSU och SPD röstade för den nya lagen och hela oppositionen (FDP, Grüne, Linke & AfD) emot. Kritik kommer även från Amnesty och Reportrar utan gränser.

Detta kommer med säkerhet – återigen – att bli en fråga för den tyska författningsdomstolen.

Länk: Bundesnachrichtendienst erhält so viele Überwachungsbefugnisse wie noch nie »

Tysklands författningsdomstol stoppar massövervakning

20 maj 2020 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Den tyska författningsdomstolen har meddelat en principiellt viktig dom vad gäller underrättelsetjänsten BND:s massövervakning av icke-tyska medborgare utanför Tyskland: Verksamheten måste avvecklas, då den tyska författningen även omfattar hur tyska myndigheter behandlar människor i andra länder.

DW rapporterar:

»The ruling said that non-Germans were also protected by Germany’s constitutional rights, and that the current law lacked special protection for the work of lawyers and journalists. This applied both to the collection and processing of data as well as passing on that data to other intelligence agencies.«

Detta innebär rimligen att Tyskland inte längre kommer att kunna mata amerikanska NSA med massinsamlad data.

Övervakning får fortsatt förekomma – men måste då vara inriktad mot verkliga, konkreta hot. Det vill säga att vanligt, hederligt folk som inte kan misstänkas för något brottsligt skall lämnas ifred.

Intressant nog har domen mötts med positiva kommentarer från såväl regering som opposition.

Denna nyhet var tillräckligt stor för att till och med gå före corona-krisen i de tyska tv-nyheterna i går. Övervakningsfrågorna är glädjande nog stora i den tyska debatten.

I sammanhanget är det värt att notera att svenska FRA ägnar sig åt samma sak som tyska BND nu förbjuds att göra. Den svenska FRA-lagen skall för övrigt prövas av Europadomstolen för de Mänskliga Rättigheterna inom kort.

Länkar:
• DW: German intelligence can’t spy on foreigners outside Germany »
• Politico: Top German court deems spying on foreigners’ internet traffic is unconstitutional »
• The Local: Court slams German spies’ foreign internet surveillance »
• CCC: German Federal Constitutional Court demands more oversight on BND spying »

Sverige får sin första statstrojan

16 november 2017 av admin 2 kommentarer

I dag presenterade regeringens särskilda utredare Petra Lundh delbetänkandet Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet.

Utredaren föreslår att Sverige inför en tidsbegränsad lag som tillåter ”hemlig dataavläsning”.

Regeringen förklarar vad som menas:

Med hemlig dataavläsning kan man med hjälp av tekniska hjälpmedel, till exempel programvara, i hemlighet läsa meddelanden som skickas till eller från exempelvis mobiltelefoner. Det är redan i dag tillåtet att samla in sådan information men inte alltid möjligt på grund av bland annat kryptering.

I klartext innebär detta att regeringen vill komma runt Whatsapps och andra meddelandeappars end-to-end-kryptering. Eftersom det inte är något alternativ att knäcka krypteringen återstår bara för staten att läsa meddelandena på de berördas telefoner innan de krypterats och efter att de avkrypterats.

Tyskarna har gett tekniken namnet ”statstrojan” – tyska underrättelsetjänsten BND satsade under förra året 150 miljoner euro på att försöka komma runt krypteringen i meddelandeappar, något vi berättade om i 5 juli-poddens avsnitt 31.

Och belgarna gav nyligen Big Brother-priset 2017 till ”den europeiska trenden state hacking”.

Säga vad man vill om Sveriges justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, men han är i alla fall väldigt trendig.

Läckta dokument avslöjar: Tyska BND knäckte anonymiteten i Tor

22 september 2017 av admin Lämna en kommentar

Tyska underrättelsetjänsten Bundesnachrichtendienst (BND) knäckte anonymiteten i Tor, sålde kunskapen till amerikanska NSA, och varnade slutligen andra tyska myndigheter för att använda tornätverket eftersom det inte längre kunde garantera anonymitet.

Det antyds i ett antal läckta dokument som Netzpolitik fått tag på. Den tyska nätpolitiska nyhetssajten har även publicerat en detaljerad artikel på engelska om den spektakulära läckan.

Anonymt surfande

Tor är en anonymiseringsteknik där användarens internettrafik passerar genom flera olika så kallade tornoder mellan användarens dator och till exempel en webbsida. Den som sitter på den sista noden (exitnoden) före målet för användarens trafik kan eventuellt se vart trafiken går, men inte vem trafiken kommer från.

Det var detta BND ville ta reda på.

Offentlig forskning

BND lär ha använt sig av tekniker som finns beskrivna i forskning som finns tillgänglig för allmänheten. Genom att sätta upp en egen tornod och en egen hemsida kan man jämföra antalet paket som passerar genom noden och när, och matcha detta mot en användares dator för att på så vis ta reda på vem trafiken kommer från. Detta förutsätter förstås att man kan bevaka pakettrafiken i en användares dator, men det är inte omöjligt att BND har sådana möjligheter genom att kräva tillgång till sådant från användarens internetoperatör.

En gåva till NSA

Oavsett hur det praktiskt gick till – detaljerna i de läckta dokumenten är censurerade – konstaterade BND i april 2008 att de låg ”far ahead of the Yanks” i knäckandet av anonymiteten i Tor. Denna kunskap ville man använda för att få tillgång till viktig teknologi från NSA; chefen för signaldivisionen av BND åkte regelbundet till NSA i Fort Meade för att berätta om framstegen och förhandla om ett utbyte av information:

The BND wanted something from the NSA: a technology from the „field of cryptanalysis“, to decipher encrypted communication. The Germans knew from experience that Fort Meade would not easily hand over the object of desire. So they collected items to trade for the Americans, the attack against Tor was „another building block“ for this gift package.

Samarbete med NSA och GCHQ

BND levererade. I februari 2009 hade man färdigställt en kort rapport med titeln ”Concept for tracking internet traffic, which has been anonymized with the Tor system”. Inte bara amerikanska NSA, utan även brittiska underrättelsetjänsten GCHQ var intresserade. Flera möten följde. Och uppenbarligen ansåg sig BND så framgångsrika att de avrådde andra tyska myndigheter från att använda Tor:

One and a half years later, the BND warned German federal agencies not to use Tor. The hacker unit „IT operations“ entitled its report: „The anonymity service Tor does not guarantee anonymity on the internet“. The six-page paper was sent to the chancellery, ministries, secret services, the military and police agencies on 2 September 2010.

Det som hände sedan var att NSA och GCHQ tog över forskningen kring Tor. Dokument som Edward Snowden läckte visar hur GCHQ gick till väga – forskningen ska ha startat i december 2010:

Their goal is to deanonymize Tor, or in their own words: „if given some traffic from a Tor exit node, […] find the IP address of the user associated with that traffic.“

Vad gäller NSA har vi också Snowden att tacka för insynen i myndighetens arbete:

The NSA also scores a success. In 2011, they implemented „several fingerprints and a plugin“ in their powerful XKeyscore system, in order to recognize and deanonymize Tor users.

Är Tor knäckt?

Vad innebär då detta? Är anonymiteten i Tor verkligen knäckt och bör man sluta använda nätverket för anonym surfning?

Nja. Som flera tornodsoperatörer säger till Netzpolitik, så är det en sak att i vissa enskilda fall kunna koppla exitnodstrafik till en IP-adress, fall där trafiken passerar genom ens egen tornod. Men det är en helt annan sak att kunna göra detta i stor skala. Man bör rentav se underrättelsetjänsternas försök att knäcka anonymiteten som ett skäl till att fortsätta bygga ut tornätverket, menar dess projektledare Roger Dingledine, ”so it’s hard for even larger attackers to see enough Tor traffic to do these attacks”.

Vi låter Roger Dingledine få sista ordet i den här artikeln. För i slutändan är det här inte (främst) en fråga om teknik. Dingledine säger till Netzpolitik:

We as a society need to confront the fact that our spy agencies seem to feel that they don’t need to follow laws. And when faced with an attacker who breaks into Internet routers and endpoints like browsers, who takes users, developers, teachers, and researchers aside at airports for light torture, and who uses other ‚classical‘ measures – no purely technical mechanism is going to defend against this unbounded adversary.