Femte juli

Nätet till folket!

regeringen

Chatcontrol: När Justitieutskottet tystnar

av

Vad är det som är så hemligt med Justitieutskottets behandling av regeringens förlag om EU:s nya förslag till massövervakning – Chatcontrol?

Hemlighetsmakeri i den demokratiska processen är ett problem. Trots offentlighetsprincipen döljs många viktiga beslutsprocesser för medborgare och media.

Den 14 september sammanträdde riksdagens Justitieutskott. Den första punkten var EU-kommissionens förslag till ny massövervakning – Chatcontrol.

Ett dygn innan mötet fick ledamöterna regeringens förslag till svensk ståndpunkt. Detta dokument är dock svårt att få fram för vanliga medborgare. Riksdagen hänvisar till att inget kan lämnas ut förrän protokollet blir officiellt, den 21 september.

Vilket är lite märkligt eftersom det inte handlar om vad som sagts eller eventuellt beslutats – utan om ett dokument som inkommit till utskottet och som sådant inte påverkas av vad som skett under utskottssammanträdet.

Men varför är det så bråttom att få ut dokumentet? Dagen efter att protokollet blir offentligt (21/9) håller riksdagens EU-nämnd möte (22/9) för att fastställa den svenska positionen om Chatcontrol, inför EU:s ministerrådsmöte (28/9).

Detta ger medborgare och media minimalt med tid för att analysera och uppmärksamma frågan inför EU-nämndens möte. Vilket är en händelse som ser ut som en tanke.

Naturligtvis har dokumentet läckt ut ändå. Inte desto mindre är det skillnad mellan läckta andrahandsuppgifter och officiella dokument.

Men om vi utgår från att läckan är korrekt kan man konstatera att förslaget är riktigt dåligt och innebär automatiserad massövervakning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden och möjligen även spionprogram i våra mobiltelefoner.

Vi har skrivit en sammanfattande analys som du hittar här. Och IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka har en längre och mer grundlig sågning av regeringens förslag.

Tystnaden innebär även att vi får vänta på besked om hur de politiska partierna agerat i Justitieutskottet.

Tidigare har SD+C+MP+V sagt nej till Chatcontrol. Socialdemokraterna säger ja. Och från regeringspartierna är tystnaden kompakt.

Av erfarenhet (t.ex. FRA-striden) vet vi att det är ett dåligt tecken när informationen sinar. Men svenska folket får just nu inget veta. I vart fall inte förrän det i praktiken är för sent.

Hur var det nu… Den som inte har något att dölja har inget att frukta?

I sammanhanget kan man undra varför media inte tycks bry sig. De förväntas ju granska makten. Och under våren gjorde de ett stort nummer av Chatcontrol, för att nu in stort sett vara tysta.

Våra senaste debattartiklar:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
• Svenska Dagbladet: Regeringen kan stoppa chat control »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Läcka: Regeringens finter om Chatcontrol

av

Regeringens senaste förslag om Chatcontrol ändrar inte det faktum att maskiner skall granska innehållet i våra elektroniska meddelanden. Plus att man nu vill kunna installera spionprogram på folks telefoner, plattor och datorer.

I torsdags (14/9) höll riksdagens Justitieutskott möte. Första punkten var EU-kommissionär Ylva Johanssons förslag till ny massövervakning – Chatcontrol.

Protokollet blir inte offentligt förrän torsdag den 21/9, vilket är dagen innan EU-nämnden skall ha sammanträde om samma fråga.

Vi vet dock att inget beslut fattades i Justitieutskottet. Samrådet med regeringen sker i EU-nämnden – som skall skicka med justitieminister Gunnar Strömmer en svensk position till EU:s ministerrådsmöte den 28 september.

Ett dygn innan Justitieutskottets möte delades regeringens förslag till svensk ståndpunkt till ledamöterna.

Hur man än vänder och vrider på dokumentet står en sak klar: Regeringen vill fortfarande ha obligatorisk granskning av innehållet i folks elektroniska meddelanden.

Man kan även dra slutsatsen att det slutliga beslutet (som skulle ha fattats redan under det förra svenska EU-ordförandeskapet) drar ut på tiden. Detta ministerrådsmöte blir sannolikt inte det sista och avgörande, vilket man från början hade tänkt sig.

Således är bollen fortfarande i spel – kanske ända in i vårens EU-valrörelse.

Låt oss gå igenom regeringens förslag i sin helhet, stycke för stycke:

»Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar ordförandeskapets arbete med förordningsförslaget. Det är viktigt att arbetet för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn kan bedrivas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Brottsligheten är allvarlig och omfattade. Situationen riskerar att förvärras. Därför är det viktigt att förhandlingarna om förordningen kan föras framåt.«

I sammanhanget bör nämnas att ”brottslighetens omfattning” även innefattar tonåringar som skickar nakenbilder av sexuell karaktär av sig själva, till andra tonåringar, med samtycke. (76% av det material som rapporteras in.)

Samt att det finns en hel del övrig luft i EU-kommissionär Ylva Johanssons alarmerande siffror, vilket beskrivs i denna artikel i Kvartal.

»Samtidigt bör flera rättssäkerhets- och integritetsaspekter få ökat genomslag för att nå rätt balans i förslaget. Regeringen kommer att verka för sådana förändringar som ytterligare stärker rättssäkerheten och minskar intrånget i den personliga integriteten. Detta utan att den brottsbekämpande effekten i förslaget äventyras. Regeringen avser i linje med det att verka för att begränsa tillämpningsområdet till dels redan känt och av medlemsstaterna identifierat övergreppsmaterial och alltså utesluta nytt material och grooming, dels till endast nummeroberoende tjänster, så kallade kommunikationsappar, vilket utesluter sedvanlig mobiltelefoni och sms.«

Här är en bra sak. Man vill inte att Chatcontrol skall omfatta tidigare okänt material och grooming. I vart fall inte just nu. Vilket är en rätt uppenbar position, med tanke på att tekniken ännu inte existerar.

Men det innebär att man ändå tänker skanna innehållet i allas elektroniska meddelanden, om än ”bara” i jakt på redan känt olagligt innehåll. Vilket sedan lätt kan utökas. Så grundproblemet kvarstår.

Det är lätt att misstänka att det egentligen är tillgången till folks elektroniska meddelanden som är det överordnade målet.

Man kan även konstatera att regeringen undantar fast och mobil telefoni samt SMS. Den obligatoriska skanningen skall däremot gälla alla andra meddelande-appar. Som dessutom får en 18-årsgräns.

»Regeringen välkomnar inrättandet av ett samordnande och stödjande EU-center. Det bör bland annat ges i uppgift att driva ett utvecklingsarbete mot en ännu säkrare och mer precis spårning av tidigare okänt material och grooming, med hjälp av nya tekniska metoder, t.ex. AI. Regeringen kommer att verka för ett bibehållet nationellt handlingsutrymme när det gäller hur arbetet ska organiseras och utvecklas.«

Man vill med andra ord att en ny EU-myndighet – EU-Center – skall utveckla en AI-stödd teknik som i framtiden skall identifiera eventuellt olagliga bilder (tidigare okänt material) och misstänkta konversationer i folks elektroniska meddelanden och molntjänster.

Vilket känns som att man redan backar tillbaka från vad man nyss ville i stycke två.

»Regeringen ställer sig positiv till att endast domstolar eller oberoende myndigheter ska kunna besluta om spårningsordrar samt att behöriga myndigheter ska kunna utfärda ordrar för att avlägsna, blockera och avlista identifierat och publikt tillgängligt sexuellt övergreppsmaterial från sökmotorer och värdtjänster.«

En viktig och obesvarad fråga i sammanhanget är: Vilka myndigheter?

»Regleringen bör så långt möjligt vara teknikneutral för att möjliggöra en ändamålsenlig teknikanvändning. En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, t.ex. genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas. Samtidigt får inte informationssäkerheten äventyras, krypterade meddelanden ska vara skyddade mot obehörig åtkomst. Kraven på berörda tjänsteleverantörer får inte heller bli orimliga.«

Det man vill göra kan bara uppnås på ett sätt. Det är genom att installera spionprogram på folks datorer, telefoner, plattor m.m. Så att myndigheterna kan läsa meddelanden som skrivs innan de krypteras och/eller efter att ett mottaget meddelande har av-krypterats.

Det är ungefär samma sak som hemlig dataavläsning, som är ett hemligt tvångsmedel som polisen bara får använda vid misstanke om allvarlig brottslighet.

Skillnaden är alltså att hemlig dataavläsning endast får inriktas mot personer som misstänks för brott – inte mot alla, hela tiden som Chatcontrol.

EDIT: Det kan göras på två sätt. Det andra är att varje kommunikations-app görs till ett spionprogram.

Vad gäller informationssäkerheten är nyckelordet ”obehöriga”. Vilket i denna kontext knappast gäller myndigheterna.

Oavsett om det är någon ”behörig” eller ”obehörig” som bygger bakdörrar (i den mån det alls är möjligt) till våra kommunikationer och spionprogram för våra datorer – så gör det oss alla mindre säkra online och öppnar för angrepp från aktörer som vill oss illa.

»Regeringen bevakar även att den slutliga förordningen inte kommer i konflikt med konstitutionella regler om tryckfrihet och mediegrundlagar.«

Det var ju bra.

Således innebär regeringens förslag till svensk position:

  • Chatcontrol skall skanna innehållet i alla människors elektroniska meddelanden, men än så länge bara efter sådant som det idag finns teknik för att upptäcka.
  • Detta skall gälla alla meddelande-appar men inte vanlig telefon och SMS.
  • Den nya myndigheten (EU-Center) skall utveckla AI-verktyg för att i framtiden kunna söka efter tidigare okänt olagligt innehåll och misstänkta konversationer i människors meddelanden och molntjänster.
  • För att kringgå kryptering vill man kunna installera spionprogram på folks telefoner, datorer, plattor, spelkonsoler och andra enheter som kan användas för att sända meddelanden.

Det är ingen bra position.

Antingen skannar man innehållet i folks meddelanden eller så gör man det inte. Och spionprogram på våra telefoner och datorer känns som kinesiska fasoner.

Plus att detta bara är Sveriges åsikt. Till exempel vill det spanska EU-ordförandeskapet helt förbjuda kryptering. Detta förslag kan landa precis var som helst och bör stoppas så snart som möjligt.

Den svenska regeringens position duger inte och slutresultatet lär bli ännu värre.

Därför bör EU-nämnden uppmana regeringen att rösta nej eller lägga ner sin röst i ministerrådet, i syfte att uppnå en blockerande minoritet.

Det kan man komma fram till redan nu, utifrån vad som idag ligger på bordet. Som i Österrike.

Speciellt med tanke på att EU-kommissionens rättstjänst, ministerrådets rättstjänst, Europaparlamentets utredningstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär och forskare från hela världen varnar för att förslaget kommer att kränka de konventionsskyddade mänskliga rättigheterna som rätten till privatliv och privat korrespondens. Vilket kommissionen medger men samtidigt viftar bort i sitt eget förslag (!).

Bort med tassarna från våra mänskliga rättigheter. Stoppa Chatcontrol!

Update: Läs även Karl Emil Nikkas långa, djupa och utmärkta analys av regeringens förslag: Regeringen förespråkar mass­övervakning »

Läs mer:
• Svenska Dagbladet idag: Regeringen kan stoppa chat control »
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Chatcontrol – nu måste Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna bestämma sig

av

Nu kommer förslaget om Chatcontrol upp i riksdagens Justitieutskott och EU-nämnd. Då måste regeringspartiernas riksdagsledamöter rimligen visa vad de tycker, även om regeringen som sådan duckar frågan.

I morgon, torsdag den 14/9 kl 09:30 sammanträder riksdagens Justitieutskott. Punkt ett på dagordningen är EU-kommissionens förslag till ny massövervakning – Chatcontrol 2 (Förordning för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn).

Som vi skrivit många gånger lider förslaget av allvarliga brister, till exempel:

  • Obligatorisk granskning av innehållet i dina elektroniska meddelanden och konversationer.
  • Detta kräver AI-teknik som ännu inte existerar. Trots det är förslaget tänkt att träda i kraft redan nästa sommar.
  • Förslaget strider mot vad de grundläggande och konventionsskyddade mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation.
  • Förslaget är oförenligt med säker, totalsträckskrypterad (E2EE) elektronisk kommunikation.

Läs mer här och här.

Efter vårens uppmärksamhet är frågan om Chatcontrol 2 het.

Medias rapportering har varit omfattande och ett 20-tal ledarsidor tar avstånd från förslaget. (Ingen ledarsida försvarar det.)

EU-institutionernas rätts- och utredningstjänster, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär, forskare från 38 länder, Advokatsamfundet, Centrum för Rättvisa, Integritetsskyddsmyndigheten, Internetstiftelsen och Journalistförbundet varnar för förslagets konsekvenser.

Idag säger Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet nej till Chatcontrol 2.

Regeringen vill inte ta ställning, vilket till en början förklarades med att den ville stå neutral som EU:s ordförandeland. I dag är det svenska ordförandeskapet över – men regeringen vill fortfarande inte berätta vad den tycker om Chatcontrol 2.

Dock måste de tre regeringspartiernas riksdagsledamöter rimligen ha en åsikt på Justitieutskottets sammanträde (14/9) och i EU-nämnden (22/9).

(I sammanhanget kan nämnas att Moderaterna i Europaparlamentet redan sagt nej till Chatcontrol 2.)

Vi väntar med spänning på ett besked.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Chatcontrol – detta händer nu

av

Här är några nyckeldatum för beslutsprocessen om EU:s förslag om att granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – Chatcontrol.

• Fredag 22 september – riksdagens EU-nämnd

Här bestäms den svenska linjen om Chatcontrol. Regeringen har legat lågt utan att vilja ta ställning. SD+C+V+MP säger enligt uppgift nej. S är positivt till Chatcontrol.

• Torsdag 28 september – EU:s ministerrådsmöte

I ministerrådet krävs att minst fyra länder som representerar minst 35% av unionens befolkning säger nej för att stoppa förslaget genom en så kallad blockerande minoritet.

Enligt uppgift säger Tyskland nej även om de tyska socialdemokraterna helst vill säga ja. Österrikes parlament har sagt nej, då Chatcontrol strider mot landets konstitution. Och företrädare för den polska regeringen säger att man tänker rösta nej. Men det räcker inte.

Nederländerna är kritiska och i såväl det franska som irländska parlamentet finns högljudda kritiska röster mot förslaget. Frågan om en blockerande minoritet kan mycket väl komma att avgöras av Sverige.

• Måndag 9 oktober – utskottsomröstning (LIBE) i Europaparlamentet

Utskottet för mänskliga rättigheter – LIBE – i Europoaparlamentet är ansvarigt huvudutskott. Det skall sammanställa övriga utskotts och sin egen åsikt om Chatcontrol. (Till exempel är utskottet för den inre marknaden – IMCO – kritiskt till flera av förslagets centrala delar.)

Den rapport som röstas fram i LIBE blir sedan huvudförslag i plenum.

• Mitten av oktober – omröstning i Europaparlamentets plenum

Vecka 42 (16-19 oktober) är det tänkt att Europaparlamentets plenum skall rösta om Chatcontrol. Det är här parlamentets linje slås fast.

Det är värt att notera att det även kan läggas nya ändringsförslag i plenum.

• Trilog

Om ministerrådet och parlamentet skulle komma fram till exakt samma sak är det klappat och klart. Men man kan redan nu notera att så inte blir fallet.

Därför går EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet in i förhandlingar bakom slutna dörrar, en så kallad trilog.

Utfallet av denna skall sedan godkännas eller förkastas av både ministerrådet och parlamentet. Misslyckas detta går man in i en ny trilog. Om man inte lyckas komma överens efter tre försök skickas förslaget tillbaka till kommissionen för omarbetning eller för att gå i papperskorgen.

Processen är känslig och det hela kan dra ut på tiden – kanske ända in i nästa års EU-valrörelse.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Datalagring – olaglig övervakning fortsätter och utökas

av

Sedan EU-domstolen upphävde EU:s datalagringsdirektiv 2014 vägrar ett antal medlemsstater – däribland Sverige – att rätta sig efter domstolens beslut. Istället finns det tecken på att denna olagliga övervakning är på väg att utökas.

I maj 2006 infördes EU:s datalagringsdirektiv. Det går ut på att lagra metadata (inte innehåll) om alla medborgares alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m.

I april 2014 upphävde EU-domstolen datalagringsdirektivet – med hänvisning till att det strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation.

Enkelt uttryckt slog domstolen fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Detta är ett beslut som ett flertal medlemsstater valt att inte följa (med EU-kommissionens goda minne). Domstolen har gång på gång upprepat sitt beslut om att generell, svepande datalagring inte får förekomma.

Även Sverige har valt att obstruera mot EU-domstolens beslut. Efter en rättsprocess som initierades av internetoperatörerna Tele 2 och Bahnhof ogiltigförklarade EU-domstolen den svenska datalagringen i december 2016.

Efter domen justerades den svenska lagen. Dock gjordes inget för att komma till rätta med grundproblemet – det vill säga att man fortsätter lagra data om alla människors alla telekommunikationer.

Även om den nya svenska lagen inte prövats igen tyder allt på att inte heller den skulle klara en förnyad granskning av EU-domstolen.

Den förra, rödgröna, regeringen har verkat för att EU skall införa ett nytt datalagringsdirektiv. Hur detta är tänkt att gå till är dock oklart. I samband med detta avfärdade regeringen även tanken på riktad datalagring – det vill säga endast vid misstanke om brott.

Dock har EU-domstolen – även om den står fast vid sitt nej till generell datalagring – på senare år medgivit vissa undantag. Till exempel kan det under vissa förutsättningar vara tillåtet med just riktad datalagring (t.ex. vid brottsmisstanke eller på utsatta platser samt insamling av IP-adresser).

I EU:s ministerråd är datalagring ett återkommande ämne. Man har dock inte (ännu) lyckats komma fram till något fungerande sätt att kringgå EU-domstolens domar.

Ett lysande undantag bland EU:s medlemsstsater är Tyskland. Den nu sittande regeringen har bestämt att man skall sluta med allmän datalagring och istället satsa på »quick freeze« (frysning av kommunikationsdata för en viss plats eller användare om något brottsligt skett eller är på väg att ske).

Allt tyder på att även vår nya regering vill se en fortsatt datalagring. Och att man vill utöka den.

Nyligen föreslog en utredning (tillsatt av den förra regeringen) att även data om elektronisk kommunikation via meddelande-appar skall datalagras. (5 juli-stiftelsen kommer att skriva ett remissvar på denna utredning.)

(Man kan för övrigt notera att utredningens förslag om att lagra meddelande-data kommer samtidigt som EU-kommissionen vill granska innehållet i folks elektroniska meddelanden, Chatcontrol.)

I Sverige kommer riksdag och regering att behöva hantera datalagringen under denna mandatperiod. I EU är det troligt att frågan kommer att aktualiseras igen efter EU-valet nästa sommar, då med en ny EU-kommission och ett nyvalt Europaparlament.

Du följer utvecklingen här på bloggen.

Relaterade länkar:
• Datalagringsdirektivet (Wikipedia) »
• Advokaten (2014): EU-domstolen ogiltigförklarar datalagringsdirektivet »
• Computer Sweden (2014): Datalagringsdirektivet ogiltigförklaras »
• GP (2019): Expert: Den nya datalagen kan få problem »
• EU-domstolen upprepar: Det är förbjudet att använda allmän datalagring (2022) »
• Den ständiga striden om datalagring (2022) »
• EU-stater registrerar användares IP-adresser (2022) »
• Så kan delar av den förbjudna datalagringen ändå fortsätta (2022) »
• Utredning: Data om all slags meddelanden bör lagras (2023) »

(Fler djuplänkar i de länkade texterna ovan.)

Chatcontrol: Vad händer nu?

av

• EU-kommissionär Ylva Johansson fortsätter fara med osanning om Chatcontrol.
• Oppositionen växer i ministerrådet, men räcker ännu inte.
• Europaparlamenets utskott sänder blandade signaler.
• Den svenska regeringen fortsätter att ducka frågan.

Även EU-apparaten går snart på sommarlov och det kan vara på sin plats med en lägesrapport om EU-kommissionens förslag om ny massövervakning – Chatcontrol.

• EU-kommissionen

EU-kommissionär Ylva Johansson fortsätter ge intervjuer som lämnar mycket övrigt att önska.

Till exempel fortsätter hon att påstå att Chatcontrols massövervakning av medborgarnas elektroniska meddelanden bara får ske efter beslut av domstol. Det är fel. Förlaget har inget krav på att det måste vara en domstol som fattar beslut om spårningsorder. Det kan vara en helt vanlig myndighet, utan rättslig prövning.

Hon envisas också med att upprepa sin liknelse om att Chatcontrol fungerar som en knarkhund som kan nosa sig fram till droger utan att öppna det paket den luktar på. Det är också fel. För krypterad information gäller att dess innehåll inte kan kontrolleras utan att meddelandet av-krypteras och dess innehåll granskas.

Tyvärr kommer Johansson som regel undan med detta, då de flesta journalister är för dåligt pålästa för att konfrontera henne om sådana påståenden. I EU utanför Sverige är det ännu värre, då frågan om Chatcontrol över huvud taget inte finns på dagordningen i de flesta medlemsstater.

• Ministerrådet

Nu har Spanien tagit över ordförandeskapet i ministerrådet. Till skillnad från det tidigare ordförandelandet Sverige har Spanien en klar position: Man säger ja tillChatcontrol. Och inte nog med det – man vill även förbjuda eller kringgå totalsträckskryptering (E2EE).

Den tyska regeringen är bunden av sitt koalitionsfördrag till att säga nej till Chatcontrol, men det pågår en dragkamp där SPD (socialdemokraterna) vill säga ja. I Österrike och på Irland säger respektive parlament nej, vilket dock inte nödvändigtvis innebär att regeringen i dessa länder kommer att säga nej. Nyligen meddelade en talesman för den polska regeringen att man säger nej till de delar av Chatcontrol som kommer att medföra massövervakning. Polen säger även nej till förbud eller försvagning av rätten till kryptering.

Någon blockerande minoritet (minst fyra länder som tillsammans omfattar över 35 procent av EU:s befolkning) finns dock inte i rådet.

Ministerrådet planerar ta slutlig ställning till Chatcontrol den 28 september.

• Europaparlamentet

I det utskott som har huvudansvar för Chatcontrol – LIBE – har rapportören lagt fram en draft report. I denna ligger förslaget om kontroll av innehållet i våra elektroniska meddelanden kvar. Man vill nu även lagra och analysera metadata. Den goda nyheten är att man inte vill försvaga totalsträckskryptering / E2EE.

Ett annat tungt utskott – IMCO – har lagt fram en mer kritisk rapport. Även om man säger sig vara för Chatcontrol i princip försvarar man rätten till kryptering, säger nej till automatiserad eftersökning av grooming, nej till eftersökning av tidigare okänt olagligt material och nej till åldersgräns för meddelande-appar.

Slutlig votering i LIBE (möjligen i en gemensam sittning med andra utskott) är planerad till september – och votering i plenum till oktober.

• Sverige

Den svenska regeringen fortsätter att ducka frågan om Chatcontrol. Vilket känns som ett dåligt tecken.

Dock kommer frågan att behöva gå ett varv till genom riksdagens EU-nämnd. SD+C+MP+V säger nej. S säger ja. Och regeringspartierna har som sagt ännu inte någon position (även om M i Europaparlamentet säger nej).

Så långt läget just nu.

Läs även:
• Oscar Swartz: Massövervaka oss inte, Ylva! »
• Allt som skrivits på svenska om Chatcontrol (300+ artiklar) »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Chatcontrol: Regeringen tiger men EU-nämnden måste ta ställning

av

Regeringen fortsätter ducka om Chatcontrol. Men inför nästa ministerrådsmöte måste frågan upp i riksdagens EU-nämnd.

Justitieministerns pressekretrare meddelar följande om EU-kommissionens förslag till ny massövervakning, Chatcontrol till Svenska Dagbladet:

»Under det svenska ordförandeskapet har Sverige fört förhandlingarna framåt i flera delar. Sedan återstår flera komplexa frågor, bland annat den om spårningsordrar. Vi analyserar nu detta närmare inom Regeringskansliet.«

»Sveriges position kommer att förankras efter att riksdagen har öppnat igen.«

Regeringen fortsätter med andra ord att ducka. Vilket är anmärkningsvärt när det gäller en fråga som enligt all expertis – och EU-kommissionen själv – kommer att inskränka medborgarnas möjlighet att utöva sina grundläggande mänskliga rättigheter.

Om man skall följa normala rutiner kommer frågan att behandlas i riksdagens EU-nämnd inför nästa ministerrådsmöte.

SD, C, MP och V säger nej till Chatcontrol. Vilket innebär att om regeringen skulle säga ja till Chatcontrol, då måste det ske med Socialdemokraternas stöd. Säger regeringen däremot nej, då kan det att ske med brett stöd från alla riksdagspartier utom S.

Förra gången Chatcontrol var uppe i EU-nämnden (december 2022) släpptes frågan igenom utan varesig föredragning, debatt eller frågor. Men det var innan förslaget blev en stor fråga i media och i samhällsdebatten.

Om inte förr, så kommer frågan upp på ett ministerrådsmöte den 28 september – då det spanska ordförandeskapet hoppas att frågan skall kunna avgöras. Och inför detta möte kommer regeringen alltså att få sina instruktioner från EU-nämnden, som då förhoppningsvis är mer intresserad än förra gången.

I Europaparlamentet planerar det ansvariga utskottet – LIBE – att rösta om Chatcontrol i september. Därefter följer votering i plenum i oktober.

• SvD: Strömmer duckar på nytt om chat control »

Relaterat:
• Chat Control – ett demokratiskt haveri »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Chatcontrol: Kan vi få veta vad regeringen tycker nu?

av

På lördag är Sverige inte längre ordförandeland i EU. Då måste regeringen redovisa vad den egentligen tycker om Chatcontrol.

Som ordförandeland i ministerrådet har Sverige försökt hålla sig neutralt i frågan om Chatcontrol, för att arbeta fram en kompromiss alla kanske kan enas om. Nobelt förvisso.

Men att hålla sig neutral vad gäller medborgarnas grundläggande rättigheter – rätten till privatliv och privat korrespondens – är helt enkelt inte OK.

Visst, frågan om Chatcontrol landade rakt i den nya regeringens knä, utan att någon på politisk nivå var förberedd på saken. Det verkar fram till nyligen ha varit en fråga som hanterats på tjänstemannanivå.

Så det svenska ordförandeskapet ligger lågt och försöker hjälpa kommissionen att få igenom förordningen. Sedan exploderar frågan i svensk media. Till ordförandeskapets förvåning.

Man skall ge justitieminister Strömmer att han i vart fall inte uttryckligen sagt att regeringen ger sitt stöd till Chatcontrol.

Att Moderaterna i Europaparlamentet säger nej är i sammanhanget ett bra tecken. De ser väl EU-valet närma sig oroväckande snabbt.

EU-valet brukar få folk att piggna till. Förra gången stod partierna på kö för att stoppa EU:s idiotiska upphovsrättsdirektiv. För inte så länge sedan godkändes nämnda direktiv med förkrossande majoritet av riksdagen. I tysthet. För att man ”måste”.

Men åter till regeringen. Nu lyfts EU-ordförandeskapets tunga mantel från dess axlar. Så vad blir svaret?

Kommer man att säga nej till Chatcontrol – som ministerrådets egen rättstjänst, kommissionens rättstjänst, parlamentets utredningstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär och Österrikes parlament gör? För att förslaget strider mot de mänskliga rättigheterna.

Eller väljer man EU-kommissionär Ylva Johansson och unionens övervaknings-ivriga inrikesministrar framför medborgarnas grundläggande rättigheter?

Det finns skäl att anta att regeringen till slut insett det problematiska i situationen.

Dessutom vet man sprängkraften i övervakningsfrågorna. FRA-striden skakade det politiska Sverige. Vilket man inte vill se hända igen.

20 ledarredaktioner säger uttryckligen nej till Chatcontrol. En tycks vara för. Journalistförbundet säger nej. I princip alla experter som går att uppbringa säger nej. All sakkunskap och alla principer säger nej.

Just nu kokar det ner till vad justitieminister Gunnar Strömmer vill. Som gammal medborgarrätts-advokat har han ett speciellt tryck på sig.

Kom igen nu! Till och med ert samarbetsparti SD säger nej med hänvisning till de mänskliga rättigheterna.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Chatcontrol: Ministerrådet närmar sig beslut

av

Denna vecka skall EU:s ministerråd fatta beslut om Chatcontrol. Det ser mörkt ut, även om det svenska ordförandeskapet tycks ha insett det grundläggande problemet.

Den 8-9 juni är det tänkt att EU:s ministerråd skall fatta något slags vägledande beslut om EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – Chatcontrol.

Det ser inte speciellt ljust ut, då det inte finns någon blockerande minoritet i rådet och då tre av fyra medlemsstater till och med vill bryta eller kringgå kryptering.

Men, frågan kanske ändå lever vidare. I en aktuell sammanfattning av pågående lagstiftningsärenden skriver det svenska ordförandeskapet (våra boldningar):

»Regulation of the European Parliament and of the Council laying down rules to prevent and combat child sexual abuse (CSA)

In May 2022, the Commission adopted the above proposal,. which is intended to effectively address the use of online services for the purpose of CSA. A progress report was presented at the JHA Council meeting in December 2022.

The Swedish Presidency has pursued the examination of the file in the Law Enforcement Working Party at an accelerated pace, and has presented compromise proposals on the entire text, except for the detection orders.

The Council Legal Service has issued a written opinion in which it considers that the draft Regulation presents serious legal risks, notably in connection with detection obligations in private communications and fundamental rights. The Commission services have commented on the opinion of the CLS, underlining the need to balance all of the fundamental rights that are at stake.

In the European Parliament, LIBE is the lead committee, and the rapporteur is Mr Javier Zarzalejos (EPP, ES). In April the European Parliament Research Service presented a complementary impact assessment covering a wide range of issues linked to fundamental rights and proportionality issues.

The Rapporteur’s draft report was presented in LIBE at the end of April. The vote in LIBE is planned to take place in September, to be followed by a vote in plenary in October 2023, allowing trilogues to begin in mid-October.«

Nyckelformuleringen är att man har ett kompromissförslag – utom vad gäller den kontroversiella detaljen om spårningsorder, som ju är kärnan i Chatcontrol.

Som vi noterat tidigare verkar det som att den viktigaste kritiken – massövervakning av alla utan misstanke om brott – sjunkit in hos den svenska regeringen. Vilket är ett positivt tecken. Detta kan vi tacka kommissionens och ministerrådets legal service, Europaparlamentets utredningstjänst och alla som engagerat sig i den svenska debatten för.

Bollen är alltså fortfarande i spel vad gäller kärnan i EU-kommissionär Ylva Johanssons förslag till massövervakning. Dock börjar det se ut som om ministerrådet är redo att acceptera andra delar av förslaget som också är problematiska.

Det skall bli intressant att se vad som händer i ministerrådet denna vecka. Sedan är frågan vad nästa ordförandeland (Spanien från 1 juli) kommer att tycka i frågan.

Det svenska ordförandeskapet har inte haft någon egen position – men regeringen måste börja tycka något nu när Spanien tar över. Om man skall döma av dokumentet ovan finns det en viss möjlighet att Sverige kommer att säga nej till Chatcontrol. Men det återstår att se.

Läs mer:

• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Stoppa Chatcontrol – maila dina politiker

av

Här är en sak du kan göra för att stoppa förslaget om Chatcontrol. Maila dina politiker med det nya verktyget på Chatcontrol.se.

Politiken behöver känna av ett yttre tryck mot förslaget om att granska innehållet i våra elektroniska meddelanden – Chatcontrol. Ett sätt att göra detta är att medborgarna hör av sig till sina politiker i frågan.

Bäst är naturligtvis ett helt personligt skrivet brev, kanske rent av på papper. Men för att förenkla för den som snabbt vill göra en insats finns nu ett verktyg med vilket du enkelt kan sända personaliserade mail till makthavarna.

Du kan välja mellan olika formuleringar beroende på vilka argument du tycker är de viktigaste. Och du kan även redigera brevet om det är något du vill ändra eller lägga till.

Till mailverktyget »

Läs mer:

• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli