• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Europaparlamentet

Chat Control – LIBE-rapportör vill lagra metadata

21 april 2023 av Henrik Alexandersson

Det senaste om Chat Control från Europaparlamentets LIBE-utskott är en draft report – som kräver lagring av metadata för att analysera människors kommunikationsmönster.

Vi är ett steg närmare en rapport om Chat Control i Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter – LIBE. En draft report har nu presenterats. Det noteras att denna ännu inte hunnit ta hänsyn till den omfattande kritik som nyligen framfördes från parlamentets research service.

Så vad föreslår LIBE:s rapportör, preliminärt? Jag skall försöka sammanfatta på svenska vad MEP Patrick Breyer (PP, DE) rapporterar på sin blogg.

  • Obligatorisk urskiljningslös genomsökning av elektronisk korrespondens för icke misstänkta medborgare finns kvar.
  • Det föreslås att man skall kunna begränsa spårningsorder till vissa grupper eller kanaler. Ett steg åt rätt håll, men ingen garanti mot att icke misstänkta kan komma att övervakas.
  • Till skillnad från kommissionen vill rapportören inte att användare som fått sin elektroniska kommunikation (felaktigt) flaggad skall underrättas om detta.
  • Möjlighet för leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster att frivilligt undersöka sina användares meddelanden i även i de fall där riskkriterierna (som redan är så vida att de omfattar i princip allt) inte uppfylls.
  • Amendment 106 säger ”Nothing in this Regulation shall be interpreted as prohibiting or weakening end-to-end encryption”. Vilket ju låter bra. Men Breyer varnar ”although wording is not yet sufficient to exclude mandatory client-side scanning with certainty (some argue client-side scanning wouldn’t interfere with the encryption process as such).”
  • Ny automatiserad lagring av metadata för att analysera kommunikationsmönster.
  • Ny möjlighet att ”av-lista” aktuellt övergreppsmaterial i sökmotorer och i artificiell intelligens (!).
  • Kravet på åldersgräns för meddelandeappar kvarstår.
  • Åldersgränsen innebär ett identifikationskrav som omöjliggör anonym kommunikation.
  • Allt detta med ”a high level of privacy, safety, and security by design and by default”…

(Med reservation för eventuella missförstånd. Snårig materia. Det är det framlagda dokumentet som gäller.)

När den slutliga rapporten ligger klar (26/27 april eller 22/23 maj) kan utskottets ledamöter föreslå ändringar och sedan rösta om dessa. Därefter går rapporten till plenum för votering och eventuella ytterligare ändringar. Därpå följer en trilog (bakom stängda dörrar) vars syfte är att nå en kompromiss mellan parlamentet, rådet och kommissionen. Sedan röstar parlamentet och rådet om kompromissen, gissningsvis framåt slutet av året.

Svenska ledamöter i LIBE är: Abir Al-Salahni (C), Malin Björk (V), Evin Incir (S), Alice Kuhnke (MP), Sara Skyttedal (KD) och Tomas Tobé (M). Suppleanter är Carina Ohlson (S) och Charlie Weimers (SD).

Länkar:
• Chat Control lead negotiator proposes to add “voluntary detection orders” and metadata scanning »
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: ChatControl, Europaparlamentet, LIBE, metadata

#ChatControl /#CSAR – Europaparlamentet tycker till

20 februari 2023 av Henrik Alexandersson

Nej till centrala detaljer men ändå ja till #ChatControl när det första av fem utskott i Europaparlamentet lämnar ett yttrande.

EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i våra elektroniska meddelanden tycks möta en del motstånd i Europaparlamentet. Det har redan gnisslat en del när EU-kommissionär Ylva Johansson frågades ut om sitt förslag.

Det är rapportören (Alex Saliba, S&D) i utskottet för den inre marknaden (IMCO) som lagt fram en första uppsättning ändringsförslag (PDF).

Till att börja med säger han nej till en åldersgräns för att ladda ner eller använda olika meddelande-appar. Dels är förslaget orealistiskt, dels innebär rapportörens nej en möjlighet till fortsatt anonym användning.

Ändringsförslag 17a (på sid 16) är också högst intressant:

»End-to-end encryption is an important tool to guarantee the security and confidentiality of the communications of users, including those of children. Any restrictions of encryption could potentially be abused by malicious third parties. In order to ensure effective consumer trust, nothing in this Regulation should be interpreted as prohibiting providers of information society services from providing their services applying encryption, restricting or undermining such encryption in the sense of being detrimental to users’ expectations of confidential and secure communication services. Member States should not prevent providers of information society services from providing their services applying encryption, considering that such encryption is essential for trust in and security of the digital services, and effectively prevents unauthorised third party access.«

Med andra ord: Bort med tassarna från kryptering och krypterade meddelanden.

Det blir dock lite konstigt när rapportören ändå tycks stödja kommissionens förslag om granskning av innehållet i elektroniska meddelanden som sådant. Detta då i princip alla meddelandetjänster i varierande omfattning är krypterade.

Ledamoten Patrick Breyer (PP, DE) kommenterar:

»However, ineffective netblocks with collateral damage for many legitimate contents could still be imposed. Above all, indiscriminate chat control would still be implemented: Excluding encrypted communication and telephony, leaving AI algorithms out of it – all this would not change the fact that the end of digital secrecy of correspondence for most emails and chats is imminent. Digital privacy of correspondence does not only apply to encrypted communication!«

IMCO är bara ett av de utskott som skall yttra sig. Även kulturutskottet (KULT), budgetutskottet (BUDG) och utskottet för kvinnofrågor (FEMM) skall lägga fram egna dokument. I FEMM är den svenska socialdemokraten Heléne Fritzon rapportör.

När dessa utskott är klara med sin behandling under våren går ärendet till utskottet för mänskliga rättigheter (LIBE) för huvudbehandling förmodligen i september. Därefter kan förslaget komma upp i plenum – och Europaparlamentet slå fast sin position.

Även om det finns positiva tecken från Europaparlamentet, så verkar medlemsstaterna i ministerrådet dra åt ett annat håll. Till att börja med är man splittrade, då i vart fall Österrike och Tyskland kommer att säga nej. (Vilket dock inte räcker för en blockerande minoritet.)

Vidare odlas en märklig idé i rådet om att internetoperatörerna skall åläggas att hitta och identifiera tidigare okänt olagligt innehåll.

När både parlamentet och rådet har sina positioner klara sker en så kallad trilog, som är en förhandling bakom stängda dörrar mellan de två institutionerna och kommissionen. Detta väntas ske mot slutet av året.

Sedan skall resultatet av dessa förhandlingar godkännas en sista gång i parlamentet och rådet. Där kan det bli et ja, ett nej eller bakläxa.

Enkelt uttryckt står frågan och väger. Så om man vill påverka, då är det lättare nu än längre fram.

Läs mer:
• First parliamentary amendments on EU Child Sexual Abuse Regulation: Some poison teeth are pulled, but indiscriminate chat control still looming »
• Draft opinion från IMCO (PDF, ENG) »

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Relaterade länkar:
• ChatControl.eu »

• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »

• ChatControl – detta händer i ministerrådet »
• EU:s ministerråd vill kontrollera allt du gör på nätet
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »

TLDR:
• ChatControl / CSA Regulation – enkelt förklarad »

Arkiverad under: EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: ChatControl, CSAR, Europaparlamentet, IMCO, Ylva Johansson

EU:s mutskandal och Chat Control

14 december 2022 av Henrik Alexandersson

Europaparlamentets korruptionsanklagde vice talman har även varit pådrivande för granskning av innehållet i alla medborgares alla elektroniska meddelanden.

Som bekant har Europaparlamentets vice talman Eva Kaili (S&D, GR) anklagats för att ha tagit mutor. Fallet gäller Qatar, men det finns skäl att granska hennes agerande även i andra frågor, där hon varit ovanligt pådrivande. Till exempel kommissionens förslag om inspektion av innehållet i alla våra elektroniska kommunikationer, Chat Control / CSAR.

Den tyske piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer säger:

»Ms Kaili’s involvement in controversial digital legislative proposals also needs investigating. More than any other Social Democrat, Kaili has recently been at the forefront of advocating for indiscriminate searches of private correspondence (chat control). In her official capacity as ‘Vice-President for Innovation Strategy and Technologies’, she has given a platform to EU Commissioner Ylva Johansson and US actor and lobbyist Ashton Kutcher, who is also the co-founder of a technology start-up, for promoting the chat control proposal. She lacked any neutrality and made politics in office. Her event was live-streamed by the European Parliament which is unusual. I see this conduct as an abuse of her office.«

Det skall sägas att det inte finns några konkreta bevis. Men man bör vara uppmärksam när politiskt förtroendevalda som påkommits med korruption i andra frågor varit mer pådrivande för Chat Control än sina kollegor.

• Läs mer om Chat Control / CSAR »

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv Taggad som: ChatControl, CSAR, Europaparlamentet, korruption

ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor

11 oktober 2022 av Henrik Alexandersson

Det blev hård kritik men få svar när EU-kommissionär Ylva Johansson grillades om förslaget om att granska innehållet i alla våra elektroniska kommunikationer.

EU-kommissionen vill att din e-post och alla dina elektroniska meddelanden med mera skall av-krypteras, att dess innehåll skall granskas och att misstänkt innehåll skall överlämnas till en ny EU-myndighet.

På måndagen höll Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter, LIBE, en utfrågning av EU-kommissionär Ylva Johansson med anledning av detta förslag om åtgärder för att förhindra sexuellt utnyttjande av barn på nätet (CSAR), populärt kallat #ChatControl.

Det uppgivna syftet är en perfekt murbräcka, för vem är väl för sexuella övergrepp mot barn? Och vem vågar säga emot utan att riskera att misstänkliggöras? Samtidigt vet vi att nya övervakningslagar i princip alltid drabbas av ändamålsglidning.

Det mesta som presenterades är sådant som lätt går att utöka till andra syften.

Är det verkligen någon som tror att detta verktyg, när det väl finns på plats, inte kommer att användas för andra ändamål?

• Du kan se utfrågningen genom att följa denna länk.

Utfrågningen börjar lite försiktigt, men tar sig i andra halvan – då kommissionär Johansson fullständigt bombarderas med kritiska frågor och allvarliga invändningar. Vilka hon i allt väsentligt duckar i sina svar.

Rätten till privatliv och privat korrespondens är en grundläggande mänsklig rättighet. Och mänskliga rättigheter skall även gälla online.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna föreskriver i artikel 8:1:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.»

Sedan finns det undantag, som till exempel för att bekämpa brott. Men då måste det finnas en misstanke. Att granska innehållet i alla medborgares alla elektroniska kommunikationer för den händelse att någon eventuellt skulle skriva eller sända något olagligt är inte förenligt med rätten till privat korrespondens.

Detta är en princip som redan slagits fast av EU-domstolen vad gäller datalagringen. Svepande övervakning utan misstanke om brott är inte tillåten.

EU-kommissionen försöker komma runt detta genom att göra det hela till en fråga om den inre marknaden snarare än mänskliga rättigheter. Vilket är precis samma knep den använde när man skrev det nu ogiltigförklarade datalagringsdirektivet. Det fungerade inte då och det kommer inte att fungera nu heller.

Men trots att det är uppenbart att CSAR kommer att falla i EU-domstolen om regleringen antas, så försöker kommissionen ändå.

Det finns hur mycket som helst att kommentera om utfrågningen. Därför kommer vi att bryta ner detta till mindre delar den närmaste tiden. Stay tuned.

Video:
• LIBES utfrågning av EU-kommissionär Ylva Johansson om CSAR »

Läs mer:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal – The End of the Privacy of Digital Correspondence »

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-kommissionen, Europaparlamentet

Europol får utökat mandat för övervakning

4 maj 2022 av Henrik Alexandersson

Europol får nu rätt att lagra data om medborgare som inte är misstänkta för brott. Man får också direkt tillgång till data hos privata aktörer som Google, Microsoft och Facebook.

Europaparlamentet har idag godkänt Europols nya, utökade mandat. Som vi tidigare rapporterat ger man nu grönt ljus för den tidigare olagliga lagringen av data om medborgare som inte är misstänkta för brott. (Beslutet gäller retroaktivt.) Man godkänner även att Europol ges direkt tillgång till data hos privata aktörer på nätet.

Europol får även möjlighet att använda AI för brottsförebyggande arbete. Det vill säga pre-crime-utredningar, riktade mot brott som ännu inte begåtts. Detta innebär en risk för flaggning av falska positiva, vilket i sin tur kan leda till att helt oskyldiga kommer att drabbas.

Chloé Berthélémy, Policy Advisor på European Digital Rights (EDRi) säger:

»The European Union is transforming its law enforcement agency into a data black hole. Europol will be allowed to collect and share data left, right, and centre without much restriction or control. The reform of Europol also validates the development, deployment and use of harmful policing technologies that will undermine people’s most basic rights.«

Laure Baudrihaye-Gérard, Legal Director (Europe) på organisationen Fair Trials säger:

»No law enforcement agency should be above the law. Europol already has vast amounts of data processing power and we have seen that EU institutions are turning a blind eye to its unlawful and high-risk activities. Extending Europol’s mandate sets a dangerous precedent, implying that law enforcement can operate without accountability or oversight. It is highly concerning for fundamental rights in the EU.«

Länkar:
• Europaparlamentet: Parliament backs giving more powers to Europol, but with supervision »
• Fair Trials: Europol’s ever-increasing mandate: European Parliament fails to stand up for fundamental rights »

Tidigare, relaterat:
• Europol får fortsätta registrering av icke misstänkta »
• Europol’s expanding mandate: European Parliament must stand against unaccountable and discriminatory policing »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: Europaparlamentet, Europol

Idag tar EU ännu ett steg mot nätcensur

9 december 2021 av Henrik Alexandersson

Varför är ingen intresserad av att EU är på väg att införa statligt godkänd nätcensur?

Idag röstar Europaparlamentets ansvariga utskott (IMCO) om EU:s nya Digital Services Act. Som vi redan rapporterat finns det massor av tveksamma förslag och begränsningar av informationens frihet i denna materia.

Det finns 2.297 ändringsförslag. Så det kommer säkert att ta ett par dagar innan det finns en konsoliderad version av vad utskottet verkligen kom fram till.

Men en sak vet vi redan nu: EU kommer att införa statligt godkända nätcensorer, så kallade Trusted Flaggers.

Det finns olika meningar i parlamentet om dessa trusted flaggers bara skall kunna rekommendera sociala media att ta ner oönskat material – eller om de skall ges makt att beordra att så skall ske.

Men märkligt få deltagare i debatten, om ens någon (inte ens Piratpartiet) tycks reagera på införandet av Trusted Flaggers som sådant. Vill vi verkligen ha statligt godkända nätcensorer?

Kan vi i vart fall diskutera vilka dessa nätcensorer i så fall skall vara? Exakt vad menar EU-kommissionen med att dessa skall vara företrädare för ”kollektiva intressen”? Kommer myndigheter att ges makt att censurera internet?

Kan vi – för en gångs skull – diskutera detta innan vi ställs inför fullbordat faktum?

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Europaparlamentet, IMCO, Trusted Flaggers

Nätcensur och uppladdningsfilter i EU – viktig omröstning innan årsskiftet

9 november 2021 av Henrik Alexandersson

Trots en mindre försening är EU:s Digital Services Act på väg mot viktiga nyckelvoteringar i Europaparlamentet. Resultatet kan till exempel bli nätcensur, uppladdningsfilter, granskning av privata meddelanden och att andra länder får makt över vad som får finnas på svenska servrar.

I går skulle Europaparlamentets utskott för den inre marknaden – IMCO – ha röstat om EU:s nya Digital Services Act (DSA). Detta har dock skjutits upp till förmån för en utskottsöverskridande utfrågning med Facebooks visselblåsare Frances Haugen.

Då IMCO är huvudansvarigt utskott för DSA innebär detta förmodligen att omröstningen med sina totalt 2.297 ändringsförslag först kommer att ske nästa månad och att huvudvoteringen i parlamentets plenum skjuts fram från december till januari. Därefter kan förhandlingar börja mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen.

Detta ger oss lite mer tid att diskutera och opinionsbilda kring DSA. Och det saknas inte kontroversiella inslag.

Till exempel diskuteras att utöka DSA till att inte bara gälla innehåll som görs allmänt tillgängligt, utan även privat kommunikation. Det vill säga att man vill lägga sig i vad enskilda individer kommunicerar sinsemellan. Vilket i sin tur innebär att all privat kommunikation måste granskas.

Idén om Trusted Flaggers håller på att expandera. Från början handlade det om att företrädare för ”kollektiva intressen” skulle få en gräddfil till sociala media – för att rekommendera vilket innehåll som bör plockas bort. Detta har nu svällt till att dessa Trusted Flaggers skall få rätt att beordra borttagning av innehåll, automatiskt och utan granskning.

Man har även dammat av idén om att myndigheterna i ett EU-land skall kunna beordra nedtagning av innehåll på plattformar i andra länder. Vilket innebär att till exempel polska eller franska myndigheter skall kunna censurera innehåll på svenska servrar.

En annan viktig fråga gäller uppladdningsfilter. Sådana förordas av bland andra parlamentets rättsliga utskott – JURI. Tanken är att maskiner och deras algoritmer skall se till att hålla innehåll som en gång plockats ner borta för alltid. Maskiner och algoritmer som varken förstår kontext, humor eller kritik.

Detta är bara några av alla saker som är problematiska med DSA. Om du håller med om vår kritik, då kan du nu ha fått en månad till för att bilda opinion mot förslagen – innan parlamentets huvudvotering.

Länkar:
• EDRi: Digital Services Act: The EDRi guide to 2,297 amendment proposals »

• EDRi: Digital Services Act / Digital Markets Act: Document pool »
• EFF: Europe’s Digital Services Act: On a Collision Course With Human Rights »
• Piratpartiet: DSA: Resultat från omröstningen i JURI »
• Vilka blir EU:s nya nätcensorer? »
• Stoppa den nya nätcensuren! »
• Det är nu staten tar kontroll över sociala media »
• Video: Varning för nätcensur i EU:s nya Digital Services Act »

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: Europaparlamentet, IMCO, JURI, Trusted Flaggers

Europaparlamentet: Nej till automatiserad ansiktsigenkänning

6 oktober 2021 av Henrik Alexandersson

I en resolution (ej lagstiftning) har Europaparlamentet uttalat att man vill se ett förbud mot användning av AI och automatisk ansiktsigenkänning i samband med massövervakning.

Med 403 mot 259 röster uttalade Europaparlamentet på tisdagskvällen att man bland annat vill se ett förbud mot AI-stödd automatisk ansiktsigenkänning vid massövervakning.

EDRi sammanfattar:

»The report urges the European Commission to implement ‘a ban on any processing of biometric data, including facial images, for law enforcement purposes that leads to mass surveillance in publicly accessible spaces’. It also calls for ‘a moratorium on the deployment of facial recognition systems for law enforcement purposes that have the function of identification’, coupled with the ‘permanent prohibition of the use of automated analysis and/or recognition in publicly accessible spaces of other human features, such as gait, fingerprints, DNA, voice, and other biometric and behavioural signals’. Lastly, it urges an end to the use of private databases (like Clearview AI); and an end of EU funding for mass surveillance projects.«

Detta är i linje med vad EU-kommissionen tidigare uttalat. Frågan är dock hur ministerrådet ställer sig. Dels vill många medlemsstater använda den nya tekniken. Dels är säkerhet nationell kompetens, så en del länder (som Frankrike) kommer förmodligen inte att bry sig om vad kommissionen och parlamentet säger – och försöka stoppa försök till ny lagstiftning på området.

Inte desto mindre är gårdagens votering ett framsteg vad gäller rätten till privatliv.

I rapporten/resolutionen argumenterar man även för ökad transparens och konsekvensanalyser vad gäller AI och övervakning.

Den tyske, piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer säger:

»This vote is a historic breakthrough for the movement to prevent a China-style dystopian future of biometric mass surveillance in Europe. There is not a single example of real-time biometric surveillance preventing a terrorist attack or other such events. We must stand up against biometric mass surveillance in our public spaces because these technologies wrongfully report large numbers of innocent citizens, systematically discriminate against under-represented groups and have a chilling effect on a free and diverse society.

The European Parliament now needs to fight to have this ban implemented in the AI Act! I call on all citizens to increase the pressure on the surveillance-hungry EU governments by signing the European Citizens’ Initiative #ReclaimYourFace.«

Frågan kommer alltså att återkomma i EU:s så kallade AI Act.

Läs mer:
• EDRi: Celebrating a strong European Parliament stance on AI in law enforcement »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Historic moment – European Parliament speaks out for the first time in favour of banning biometric mass surveillandce in the EU »
• PP EU: Breaktrough – Parliament calls for ban of biometric mass surviellance »
• TechCrunch: European Parliament backs ban on remote biometric surveillance »
• Politico: European Parliament calls for a ban on facial recognition »
• EUObserver: MEPs back EU facial-recognition ban for police »

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: ansiktsigenkänning, Europaparlamentet

Uppladdningsfilter och gränsöverskridande nätcensur på bordet i EU:s nya Digital Services Act

29 september 2021 av Henrik Alexandersson

Slut på end-to-end-kryptering, nya generella uppladdningsfilter och gränsöverskridande nätcensur är några av konsekvenserna om en av Europaparlamentets rapportörer för The Digital Services Act får sin vilja igenom.

EU:s nya Digital Services Act (DSA) håller just nu på att tröskas genom beslutsapparaten. I morgon, torsdag, skall Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI) rösta om sitt utlåtande – som är författat av en konservativ fransk ledamot. Några nedslag:

Bland annat vill den ansvarige ledamoten Geoffroy Didier att DSA inte bara skall handla om sådant som publiceras offentligt, fritt för andra att ta del av. Han vill att den nya lagtiftningen även skall omfatta privata meddelanden. Utöver att detta strider mot brevhemligheten, rätten till privat kommunikation och rätten till privatliv innebär detta att myndigheterna även måste bereda sig tillgång till medborgarnas krypterade meddelanden.

Didier vill även se uppladdningsfilter för att permanent hålla oönskat innehåll borta från nätet. Vilket innebär att allt som alla laddar upp måste granskas och godkännas i förväg. Vilket är lika med förhandscensur – som kommer att skötas av maskiner och algoritmer som saknar sinne för sammanhang, legitima undantag och humor.

Rapportören vill även att JURI tar ställning för gränsöverskridande nedtagningsorder. Det vill säga att myndigheter i ett EU-land skall kunna beordra att innehåll på plattformar och servrar i andra medlemsstater skall plockas bort. Vilket kommer att leda till ett race-to-the-bottom, där alla enskilda länders strängaste åsiktslagar kommer att påtvingas hela EU.

Som om inte det är illa nog vill Didier att en nedtagningsorder i ett EU-land även skall gälla globalt. Man kan lätt inse att sådant kan komma att straffa sig genom att länder som Ryssland och Kina då kan komma att kräva att information som de ogillar även skall censureras i EU.

Den piratpartistiske ledamoten v Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) säger:

»The Rapporteur’s proposals are radical. They would i.e. threaten the secrecy of private correspondence and end-to-end encryption, mandate and encourage error-prone ex-ante upload filtering, introduce excessively short content take-down delays, enforce excessive national laws (e.g. in Poland or Hungary) throughout the EU and even globally, turn ‚trusted flaggers‘ into ‚trusted censors‘ and much more. I expect the vote to be very tight on several of these issues.«

• Läs mer hos Patrick Breyer »

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Länktips, Privatliv, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: Europaparlamentet, JURI, Patrick Breyer

Chatcontrol - graf över omröstningen i Europaparlamentet

#ChatControl – kommentarer dagen efter

7 juli 2021 av Henrik Alexandersson

I går röstade Europaparlamentet – som vi rapporterat – för att elektroniska meddelanden och e-post skall avkrypteras och analyseras i jakt på övergrepp mot barn. Här kommer en del reaktioner och information.

Till att börja med röstade de tre svenska miljöpartisterna mot sin grupplinje – och gav alltså sitt stöd till förslaget. Det börjar bli ett mönster att MP:s ledamöter överger partiets tidigare linje för medborgarnas rätt till privatliv.

Europaparlamentets vice talman Marcel Kolaja (PP, CZ) är kritisk:

»According to Kolaja, it is necessary to protect children, but mass surveillance through private messages scanning is not the proper solution, saying it could affect many citizens. The adopted derogation is “a big blow to our digital privacy,” Kolaja said.«

EDRi kommenterar:

»Diego Naranjo, head of policy at European Digital Rights (EDRi), told EURACTIV the proposal was “rushed”, and failed to strike a balance between the right to privacy and the need to protect children online because “the discussion was instead shifted from rational to emotional arguments.”«

Ur samma artikel:

»Alexander Hanff, a former victim of child abuse (…) openly criticised the provision, arguing it will deprive victims of channels for confidential counselling. “It will not prevent children from being abused, it will simply drive the abuse further underground, make it more and more difficult to discover it. It will ultimately lead to more children being abused,” Hanff said.«

MEP Patrick Breyer (PP, DE) kommenterar:

»The adoption of the first ever EU regulation on mass surveillance is a sad day for all those who rely on free and confidential communications and advice, including abuse victims and press sources. The regulation deals a death blow to the confidentiality of digital correspondence. It is a general breach of the dam to permit indiscriminate surveillance of private spaces by corporations – by this totalitarian logic, our post, our smartphones or our bedrooms could also be generally monitored. Unleashing such denunciation machines on us is ineffective, illegal and irresponsible.

Indiscriminate searches will not protect children and even endanger them by exposing their private photos to unknown persons, and by criminalising children themselves. Already overburdened investigators are kept busy with having to sort out thousands of criminally irrelevant messages. The victims of such a terrible crime as child sexual abuse deserve measures that prevent abuse in the first place. The right approach would be, for example, to intensify undercover investigations into child porn rings and reduce of the years-long processing backlogs in searches and evaluations of seized data.«

MEP Sophie in ‘t Veld (LIB, NL) säger:

»Whenever we asked critical questions about the legislative proposals, immediately the suggestion was created that I wasn’t sufficiently committed to fighting child sexual abuse.«

Detta är som vi tidigare noterat en tillfälliga regler. Nu gäller det att vara uppmärksam vad gäller nästa steg, som blir en mer permanent lagstiftning – som kan komma att bli mer omfattande och omfatta fler syften.

Länkar:
• EP vice-president slams ePrivacy derogation »
• New EU law allows screening of online messages to detect child abuse »
• EU Parliament lets companies look for child abuse on their platforms, with reservations »
•  MEP Patrick Breyer »
• #ChatControl – idag klubbas EU:s övervakning av elektronisk kommunikation »

Arkiverad under: EU, Kryptering, Länktips, Privatliv, Storebror Taggad som: ChatControl, Europaparlamentet

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Sida 6
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025
  • Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga28 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS