Femte juli

Nätet till folket!

Chatcontrol - graf över omröstningen i Europaparlamentet

#ChatControl – kommentarer dagen efter

av

I går röstade Europaparlamentet – som vi rapporterat – för att elektroniska meddelanden och e-post skall avkrypteras och analyseras i jakt på övergrepp mot barn. Här kommer en del reaktioner och information.

Till att börja med röstade de tre svenska miljöpartisterna mot sin grupplinje – och gav alltså sitt stöd till förslaget. Det börjar bli ett mönster att MP:s ledamöter överger partiets tidigare linje för medborgarnas rätt till privatliv.

Europaparlamentets vice talman Marcel Kolaja (PP, CZ) är kritisk:

»According to Kolaja, it is necessary to protect children, but mass surveillance through private messages scanning is not the proper solution, saying it could affect many citizens. The adopted derogation is “a big blow to our digital privacy,” Kolaja said.«

EDRi kommenterar:

»Diego Naranjo, head of policy at European Digital Rights (EDRi), told EURACTIV the proposal was “rushed”, and failed to strike a balance between the right to privacy and the need to protect children online because “the discussion was instead shifted from rational to emotional arguments.”«

Ur samma artikel:

»Alexander Hanff, a former victim of child abuse (…) openly criticised the provision, arguing it will deprive victims of channels for confidential counselling. “It will not prevent children from being abused, it will simply drive the abuse further underground, make it more and more difficult to discover it. It will ultimately lead to more children being abused,” Hanff said.«

MEP Patrick Breyer (PP, DE) kommenterar:

»The adoption of the first ever EU regulation on mass surveillance is a sad day for all those who rely on free and confidential communications and advice, including abuse victims and press sources. The regulation deals a death blow to the confidentiality of digital correspondence. It is a general breach of the dam to permit indiscriminate surveillance of private spaces by corporations – by this totalitarian logic, our post, our smartphones or our bedrooms could also be generally monitored. Unleashing such denunciation machines on us is ineffective, illegal and irresponsible.

Indiscriminate searches will not protect children and even endanger them by exposing their private photos to unknown persons, and by criminalising children themselves. Already overburdened investigators are kept busy with having to sort out thousands of criminally irrelevant messages. The victims of such a terrible crime as child sexual abuse deserve measures that prevent abuse in the first place. The right approach would be, for example, to intensify undercover investigations into child porn rings and reduce of the years-long processing backlogs in searches and evaluations of seized data.«

MEP Sophie in ‘t Veld (LIB, NL) säger:

»Whenever we asked critical questions about the legislative proposals, immediately the suggestion was created that I wasn’t sufficiently committed to fighting child sexual abuse.«

Detta är som vi tidigare noterat en tillfälliga regler. Nu gäller det att vara uppmärksam vad gäller nästa steg, som blir en mer permanent lagstiftning – som kan komma att bli mer omfattande och omfatta fler syften.

Länkar:
• EP vice-president slams ePrivacy derogation »
• New EU law allows screening of online messages to detect child abuse »
• EU Parliament lets companies look for child abuse on their platforms, with reservations »
•  MEP Patrick Breyer »
• #ChatControl – idag klubbas EU:s övervakning av elektronisk kommunikation »

#ChatControl – idag klubbas EU:s övervakning av elektronisk kommunikation

av

Idag har Europaparlamentet beslutat att dina meddelanden och din e-post skall avkrypteras och dess innehåll granskas.

Syftet är att bekämpa barnporr och sexuella övergrepp mot barn. Med tanke på ämnets känsliga natur har det lett till att berättigad kritik och omsorg om medborgarnas rätt till privatliv helt hamnat i skugga.

Läs vår tidigare beskrivning av frågan, dess bakgrund och process här. »

Dagens beslut gäller en tillfällig reglering, som i ett senare steg är tänkt att ersättas med ett mer permanent regelverk. Och här gäller det att se upp.

När frågan återkommer finns det många som vill utöka denna massövervakning av våra elektroniska kommunikationer till att även gälla andra syften. Det finns även de som vill se detta som ett allmänt verktyg i massövervakningens tjänst.

Så vi fortätter att bevaka frågan – för att uppmärksamma eventuell ändamålsglidning.

Länkar:
• MEP Patrick Breyer (PP, DE) »
• Klart att klubbas i EU – avkryptering och granskning av e-post och meddelanden »
• Se gårdagens debatt i Europaparlamentet här (18:25-19:05) »

IT-attacken mot Coop – och polisens hemliga dataavläsning

av

IT-attacken från gruppen rEvil som bland annat tagit ner Coops kassasystem bygger enligt uppgift på en zero-day-exploit – det vill säga en tidigare okänd säkerhetslucka.

Därför är detta ett lämpligt tillfälle att påminna om att myndigheternas användning av hemlig dataavläsning bygger på att det finns säkerhetsluckor – samt att dessa förblir okända och öppna för angrepp. De är en förutsättning för att polisen skall kunna installera sina spionprogram.

Säkerhetsluckor måste uppmärksammas och åtgärdas – om vi inte skall lämna dörren öppen för till exempel ransomware (som i detta fall), nätbedragare och spioner. Men istället lämnas dessa säkerhetsluckor fortsatt öppna, med polisens goda minne. På så sätt blir vi alla mindre säkra.

Nu går det naturligtvis inte att säga om det finns en direkt koppling mellan rEvils angrepp i detta fall och svensk eller utländsk polis användning av trojaner – eftersom det är hemligt vilka verktyg som används. Men det beskriver risken på ett pedagogiskt sätt.

I det aktuella fallet skulle det behövas en haverikommission som inte bara utreder vad som skett – utan även om myndigheterna haft något ansvar för att attacken kunnat äga rum.

World Economic Forum vill ha globalt regelverk mot skadligt innehåll online

av

World Economic Forum (WEF) som har åsikter om det mesta efterlyser nu ett »global framework to regulate harm online«.

Oavsett om ett regelverk skulle gälla Sverige, EU eller hela världen – så återstår ett centralt problem: Vem skall bestämma vad som anses vara skadligt och på vilka grunder?

Ju fler länder som sätter upp ett gemensamt regelverk, ju svårare blir det att skapa ett sådant. Hur skall till exempel Sverige, Polen, Saudiarabien, Iran, Ryssland, USA och Kina kunna enas om vad som anses vara skadligt?

Här finns även en undertext. Länder som Ryssland och Kina har länge varit pådrivande för att lägga mer makt över internet under olika FN-organ. Syftet med detta tycks vara att få något slags godkännande av dessa länders repressiva internet-policy.

Spontant känns det bättre att hålla rena skurkstater borta från makt över internet.

• WEF: Why we need a global framework to regulate harm online »
• WEF-rapporten: Advancing Digital Safety: A Framework to Align Global Action »

Tyskland utökar användning av »Bundestrojaner«

av

Den tyska förbundsdagen (Bundestag) har beslutat att utöka användningen av hemlig dataavläsning, så kallade Bundestrojaner. Nu görs den tillgänglig för fler polis och underrättelsetjänster i förbundsstaterna. Myndigheterna får även rätt att infiltrera datasystem i utlandet.

I en twist fastnade dock den federala polisens rätt att använda spionprogram i förbundsrådet (Bundesrat). Tanken var att tillåta avlyssning utan konkret misstanke om att den övervakade faktiskt begått något brott. Nu lät den delen av lagstiftningen komma att skjutas upp till efter höstens förbundsdagsval.

Matthias Monroy har en uttömmande beskrivning på sin blogg: Germany – The state hacks along »

Ett grundläggande problem med hemlig dataavläsning är att den lämnar säkerhetsluckor öppna i våra datorer och IT-system, som sedan även kan användas av till exempel kriminella och främmande makt. På så sätt gör man ironiskt nog oss alla mindre säkra.

EP/LIBE: Nej till AI och biometrisk analys för massövervakning

av

I Europaparlamentet har utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) antagit en rapport om AI och biometrisk massövervakning. MEP Patrick Breyer (PP, DE) skriver på sin blogg:

»Today, the Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs (LIBE) adopted a report on the use of artificial intelligence by police and judiciary by 36 votes to 24 with 6 abstentions. The successful compromise text calls, among other things, on the Commission „to implement, through legislative and non-legislative means, and if necessary infringement proceedings, a ban on any processing of biometric data, including facial images, for law enforcement purposes that leads to mass surveillance in publicly accessible spaces” (paragraph 15b). MEPs also call on the Commission to stop funding biometric research that is likely to lead to indiscriminate mass surveillance in public spaces.«

Detta innebär att AI-baserad teknik för analys av biometrisk data (som till exempel automatiserad ansiktsigenkänning) inte får användas för massövervakning. Däremot får den användas för att söka specifika mål, till exempel från övervakningsfilmer från en brottsplats. Man håller således fast vid principen om att det skall finnas en misstanke eller ett konkret brott innan man får använda dessa verktyg.

Breyer kommenterar:

»This report is a milestone in the fight against biometric mass surveillance in Europe, because for the first time a majority in the European Parliament wants to put an end to this total form of surveillance. Biometric and mass surveillance and behavioral prediction technology in our public spaces undermines our freedoms and threatens our open society.«

Detta är en rapport, inte lagstiftning. Och det återstår att se hur Europaparlamentet kommer att rösta i plenum.

Assange-fallet: Nyckelvittne drar tillbaka sina uppgifter

av

Ett viktigt vittne i den amerikanska administrationens rättsprocess mot Wikileaks grundare Julian Assange har erkänt att han hittat på uppgifter som är centrala för fallet. Detta enligt den isländska nätpublikationen Stundin.

Det är källan »Teenager« (Sigurdur Ingi Thordarson) i »NATO Country 1« (Island) som nu tar tillbaka uppgifter om att Assange skulle ha uppmanat källor att aktivt hacka amerikanska datasystem för att få fram information. Det samma gäller hans uppgifter om att Assange och Wikileaks skulle ha hackat isländska mål.

Thordarson verkar ha överdrivit sin position inom Wikileaks (där han tycks ha medverkat som volontär för fundraising) för att skapa förtroende hos de amerikanska myndigheterna – som han sedan försett med felaktig och överdriven information.

Källans information har varit viktig i den pågående brittiska rättsliga prövningen av USA:s begäran om att få Assange utlämnad för spioneri. Om han blir utlämnad riskerar han upp till 175 år i fängelse.

Den brittiska domstolen har redan kommit fram till att Assange inte bör utlämnas – på humanitära grunder. Domstolens beslut har efter det överklagats av den amerikanska administrationen. Och nu tycks alltså även själva sakunderlaget i målet vittra sönder.

»The man in question, Sigurdur Ingi Thordarson, was recruited by US authorities to build a case against Assange after misleading them to believe he was previously a close associate of his. In fact he had volunteered on a limited basis to raise money for Wikileaks in 2010 but was found to have used that opportunity to embezzle more than $50,000 from the organization. Julian Assange was visiting Thordarson’s home country of Iceland around this time due to his work with Icelandic media and members of parliament in preparing the Icelandic Modern Media Initiative, a press freedom project that produced a parliamentary resolution supporting whistleblowers and investigative journalism.«

Enligt den förre isländske inrikesministern Ögmundur Jónasson genomskådade de isländska myndigheterna tidigt bluffen – och beordrade de amerikanska utredarna att lämna landet. Vilket de gjorde först efter en förnyad uppmaning. De flög då till Danmark, tillsammans med Thordarson.

»The meeting in Denmark was the first of a few where the FBI enthusiastically embraced the idea of co-operation with Thordarson. He says they wanted to know everything about WikiLeaks, including physical security of staff. They took material he had gathered, including data he had stolen from WikiLeaks employees and even planned to send him to England with a wire. Thordarson claimed in interviews he had refused that particular request. It was probably because he was not welcomed anymore as he knew WikiLeaks people had found out, or were about to firmly establish, that he had embezzled funds from the organization.«

Thordarson dömdes till ett kortare fängelsestraff för olika brott på Island. Vilket dock inte tycks ha påverkat hans trovärdighet i de amerikanska myndigheternas ögon.

»Incarceration did not seem to have an intended effect of stopping Thordarson from continuing his life of crime. It actually took off and expanded in extent and scope in 2019 when the Trump-era DoJ decided to revisit him, giving him a formal status as witness in the prosecution against Julian Assange and granting him immunity in return from any prosecution.«

Den amerikanska administrationen gick till och med så långt som att lova att inte berätta för isländska myndigheter om Thordarsons pågående blandade brottslighet – plus att de alltså gav honom åtalsimmunitet i USA.

Detta tycks vara ett klassiskt fall där överambitiösa amerikanska myndigheter utnyttjat en mytoman och sociopat (enligt den isländska domstolen) för att komma åt en besvärlig publicist.

Fortsättning lär följa.

• Stundin: Key witness in Assange case admits to lies in indictment »

Video: Vill EU förbjuda lagliga yttranden online?

Facebook sätter upp principer för censur av satir

av

Facebook och dess oversight board håller på att utarbeta principer för att moderera satir.

En av dessa principer som håller på att utkristalliseras är att satir inte bör »slå nedåt«. Vilket öppnar för helt nya tolkningsproblem.

Hur gör man till exempel med ett påbud eller en lag som kommer från politiken, som uppges syfta till att stärka någon marginaliserad grupp – men som till sin utformning ändå är tveksam, kontraproduktiv, rättsvidrig eller bara fånig? Skall sådant inte vara möjligt att häckla, bara för att det påstådda syftet kan anses vara gott?

Det kommer att uppstå uppenbara tolkningsproblem om man skall dra något slags gräns mellan saklig kritik och innehåll som gör sig lustig över ett förslag, en företeelse, en händelse eller något annat. På detta sätt håller Facebook på att trassla in sig i resonemang och tolkningar som kan få mycket märkliga, oväntade och oönskade konsekvenser.

Vi har sagt det förr: Livet skulle bli mycket lättare för sociala media om de höll sig till grundprincipen att bara begränsa yttranden som är olagliga.

• Länk: Facebook’s New Announcement on Satire Doesn’t Bode Well for the Babylon Bee… »

EU-domstolen: Youtube inte ansvarigt för användares uppladdningar – än så länge

av

EU-domstolen har idag meddelat denna dom (PDF):

»Enligt det rådande rättsläget i unionsrätten genomför operatörer av internetplattformar i princip inte själva en överföring till allmänheten av upphovsrättsligt skyddat innehåll som användarna olagligen laddar upp på deras plattformar.

Dessa operatörer genomför emellertid en sådan överföring i strid mot upphovsrätten om de, utöver att enbart göra plattformarna tillgängliga, bidrar till att ge allmänheten tillgång till detta innehåll.«

Men, domen tar inte hänsyn till EU:s nya upphovsrättsdirektiv – där artikel 17 (uppladdningsfilter) utgör ett separat ärende.

»Domstolen utreder detta ansvar utifrån det regelverk som gällde vid den tidpunkt som är avgörande för dessa mål, nämligen direktiv 2001/29 om upphovsrätt, direktiv 2000/31 om elektronisk handel, och direktiv 2004/48 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter. Tolkningsfrågorna rör inte det regelverk som blivit tillämpligt efter den tidpunkt som är avgörande för de nationella målen, och vilket införts genom direktiv 2019/790 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden.«

Förvirrande? Bakgrunden är att artikel 17 (plattformars ansvar, vilket kan komma att leda till uppladdningsfilter) överklagats till EU-domstolen av Polen. I det målet har domstolens generaladvokat skjutit fram sin rekommendation till dom (enligt uppgift till 15 juni) på grund av oklarheter kring hur EU-kommissionen rekommenderar medlemsstaterna att implementera direktivet i nationell lagstiftning.

Så vad som egentligen gäller får vi inga indikationer på förrän senare i sommar.

Hur detta kommer att bedömas i framtiden beror dels på utgången i målet med Polen vs. artikel 17, dels på hur det nya upphovsrättsdirektivet kommer att implementeras i medlemsstaterna. (I Sverige finns än så läng inga indikationer på hur det nya upphovsrättsdirektivet skall bli lag, trots att det föreskrivits att denna implementering skulle vara klar redan för två veckor sedan.)

• EU-domstolens dom (PDF) »
• Reuters: YouTube wins user copyright fight in top EU court ruling »
• Politico: YouTube wins in court ruling on copyright breaches by users »