Femte juli

Nätet till folket!

Världen

Nyheter och notiser från övriga världen, utöver Europa och USA.

Apple, Google, Putin och demokratin

av

Trots sina löften om att värna demokratin avlägsnade Apple och Google appen Smart Voting från sina ryska app-stores inför valet till den ryska Duman. Appen var ett viktigt verktyg för den ryska demokratiska oppositionen, i dess försök att utmana president Putin och hans maktparti Enade Ryssland.

AP skriver:

»The app in question, called Smart Voting, was a tool for organizing opposition to Russia President Vladimir Putin ahead of elections held over the weekend. The ban levied last week by a pair of the world’s richest and most powerful companies galled supporters of free elections and free expression.«

Varken Apple eller Google vill kommentera saken för AP eller annan media.

De två företagen sitter naturligtvis i en rävsax. Om de skulle tvingas lämna den ryska marknaden skulle deras plats snart tas av ryska, regimkontrollerade företag. De är också angelägna om att följ nationell lag på de marknader där de är aktiva. Inte desto mindre innebär borttagandet av Smart Voting-appen att man går en auktoritär regims ärenden.

Fri information är det bästa motgiftet mot auktoritära och totalitära tendenser. Därför är internet och de företag som hjälper oss att använda det viktigt. Speciellt i länder som tystar fria media.

»Navalny’s ally Ivan Zhdanov said on Twitter that the politician’s team is considering suing the two companies. He also mocked the move: “Expectations: the government turns off the internet. Reality: the internet, in fear, turns itself off.”«

Historien väcker frågan om huruvida vi som bor i demokratiska länder verkligen vill eller bör stödja företag som går icke-demokratiska staters ärenden. Tyvärr verkar det inte finnas så många alternativ, i vart fall inte för den som vill ha tillgång till ett vettigt ekosystem av appar och tjänster. Det borde det bli ändring på.

Don’t Be Evil.

• Apple, Google raise new concerns by yanking Russian app »
• Apple, Google remove opposition app as Russian voting begins

Australien inför nya lagar för att övervaka digitala enheter, kommunikationer och internetkonton

av

Australien inför nya omfattande övervakningslagar. Digital Rights Watch konstaterar uppgivet:

»The Australian government has new laws on the books to hack your computer, your online accounts, and just about any piece of technology and networks you come into contact with. It can happen without a warrant and without you ever knowing. That’s just the start of it.«

Låt oss titta närmare på beståndsdelarna i denna Surveillance Legislation Amendment (Identify and Disrupt) Bill, speciellt då övervakningslagar tenderar att sprida sig till andra länder.

Data Disruption Warrants: Tillåter myndigheterna att lägga till, kopiera, ändra eller radera data på digitala enheter. Ordet ”warrant” är i sammanhanget något missvisande, då någon sådan inte kommer att krävas i brådskande fall. En DDW kan utfärdas även om en individs identitet inte är känd, om enheten kan antas vara kopplad till kriminell verksamhet eller om enhetens data kan tänkas bidra till en utredning.

Detta tycks vara något av en gummiparagraf som kan användas lite hur som helst. Vad gäller att ”lägga till” information kan man anta att det öppnar för användning av spionprogram (motsvarigheten till Tysklands Bundestjojaner och Sveriges hemliga dataavläsning).

Account Takeover Warrant: Detta ger myndigheterna rätt att ta över eller låsa ett konto i upp till 90 dagar.

Network Activity Warrant: Ger tillgång till hela nätverk om det finns misstanke om brott. Vilket innebär att om någon som misstänks för brott använder till exempel WhatsApp – då kan myndigheterna bereda sig tillgång till hela WhatsApp. Ett syfte tycks var att kringgå krypterade meddelandetjänster.

DRW rapporterar vidare:

»As it stands, the Australian government remains uninterested in allowing individuals to defend their rights: there is no one to argue on your behalf, and there is never any notification to the individual (even after the fact) so you will never know if you were subject to any of these powers.«

Läs mer: Australia’s new mass surveillance mandate »

Biometriskt ID-register kan ha fallit i talibanernas händer

av

Vi brukar varna för att övervakningsverktyg och databaser kan komma att användas av andra än de som införde dem. Detta är ett problem som just håller på att bli påtagligt i Afghanistan.

Under sin militära insats i Afghanistan började USA använda HIDE (Handheld Interagency Identity Detection Equipment), som är ett verktyg kopplat till en databas för att identifiera individer. Systemet använder sig av biometrisk data som iris-skanning, fingeravtryck och andra biometriska data.

Syftet var att registrera och kunna identifiera rebellkrigare. Av något slags effektivitetsskäl utökades användningen av HIDE till att även verifiera identiteten hos personer som arbetade för den västliga militära alliansen.

Nu fruktar man att HIDE har fallit i talibanernas händer, hos vilka det kan användas för att identifiera personer som samarbetat med USA och andra västländer. Med uppenbart potentiellt katastrofala konsekvenser för den enskilde.

Detta är egentligen ingen nyhet. Enligt uppgift skall HIDE ha använts av talibaner som stoppat bussar för att kontrollera passagerare redan 2016 och 2017. Så de kan ha haft HIDE-enheter redan för fem år sedan.

Inspirerade av det amerikanska systemet har även afghanska myndigheter introducerat ett nationellt ID-kort med biometriska data. Bland de registrerade finns studerande på universitet, soldater, samt innehavare av pass och körkort.

Fenomenet är inte unikt. Redan på 1930-talet registrerade man människors religion i Nederländerna, i syfte att fördela skattepengar till de olika samfunden. Detta register föll sedan i den tyska ockupationsmaktens händer – och kunde korsrefereras med medborgarnas ID-kort. På så sätt fick de ett effektivt sätt att skilja ut judar att sända till dödslägren. Den 27 mars 1943 genomförde motståndsrörelsen en attack för att förstöra registret. Tyvärr lyckades man bara förstöra ungefär 15% av registerkorten.

Vi kan lära något av detta. Förr eller senare kan vårt land komma att ledas eller kontrolleras av en regering med auktoritära tendenser, odemokratiska eller kriminella element inom förvaltningen eller rent av främmande makt. Då kommer olika register och former av biometrisk information att kunna användas emot oss. Därför bör man vara försiktig med att rulla ut sådana.

• The Conversation: The Taliban may have access to the biometric data of civilians who helped the U.S. military »

Kanada inför drakoniska nätlagar

av

Kanada är nästa land som inför långtgående inskränkningar av yttrandefriheten på internet. Det ser ut som om man bestämt sig för att ta det sämsta ur olika länders lagstiftning och göra det till nationell lag.

Det pågår uppenbarligen något slags kapplöpning bland västerländska demokratier för att införa internetlagstiftning som begränsar yttrandefriheten online. Senast ut är Kanada.

EFF sammanfattar de viktigaste punkterna:

  • Man ger sig på ”skadligt innehåll” som i sig inte är olagligt, men som kan bedömas som upprörande eller stötande.
  • 24 timmar för att plocka ner flaggat material, vilket varken ger tid för en rimlig kontextuell eller juridisk bedömning.
  • Krav som i praktiken kommer att leda till automatiska uppladdningsfilter.
  • Obligatorisk rapportering av potentiellt skadligt innehåll till polis och säkerhetstjänst.
  • Blockering av web-sidor med olämpligt material.
  • Datalagring.
  • Inrättandet av en ”internet speech czar” med omfattande befogenheter.
  • Böter på upp till tre procent av plattformens omsättning eller tio miljoner dollar för företag som bryter mot reglerna.

Kanadas nya ”internet speech czar” skall även få tillträde till alla platser (utom bostäder):

»in which they believe on reasonable grounds there is any document, information or any other thing, including computer algorithms and software, relevant to the purpose of verifying compliance and preventing non-compliance . . . and examine the document, information or thing or remove it for examination or reproduction”; to hold hearing in response to public complaints, and, “do any act or thing . . . necessary to ensure compliance.«

Privat kommunikation är dock undantagen – men kommer ändå att falla i och med att västliga regeringar i något slags samordnad attack nu försöker bereda sig tillgång till medborgarnas krypterade chattar, meddelanden och-epost.

EFF: O (No!) Canada: Fast-Moving Proposal Creates Filtering, Blocking and Reporting Rules—and Speech Police to Enforce Them »

World Economic Forum vill ha globalt regelverk mot skadligt innehåll online

av

World Economic Forum (WEF) som har åsikter om det mesta efterlyser nu ett »global framework to regulate harm online«.

Oavsett om ett regelverk skulle gälla Sverige, EU eller hela världen – så återstår ett centralt problem: Vem skall bestämma vad som anses vara skadligt och på vilka grunder?

Ju fler länder som sätter upp ett gemensamt regelverk, ju svårare blir det att skapa ett sådant. Hur skall till exempel Sverige, Polen, Saudiarabien, Iran, Ryssland, USA och Kina kunna enas om vad som anses vara skadligt?

Här finns även en undertext. Länder som Ryssland och Kina har länge varit pådrivande för att lägga mer makt över internet under olika FN-organ. Syftet med detta tycks vara att få något slags godkännande av dessa länders repressiva internet-policy.

Spontant känns det bättre att hålla rena skurkstater borta från makt över internet.

• WEF: Why we need a global framework to regulate harm online »
• WEF-rapporten: Advancing Digital Safety: A Framework to Align Global Action »

Skaparen av WWW: Länkskatt gör internet oanvändbart

av

Skaparen av World Wide Web, Tim Berners-Lee, riktar hård kritik mot Australiens »länkskatt«. Han menar att sådana lagar gör internet oanvändbart (unworkable).

The Independent rapporterar:

»The inventor of the World Wide Web claimed that proposed laws could disrupt the established order of the internet.

“Specifically, I am concerned that that code risks breaching a fundamental principle of the web by requiring payment for linking between certain content online,” Berners-Lee told a Senate committee scrutinizing a bill that would create the New Media Bargaining Code.

If the code is deployed globally, it could “make the web unworkable around the world”, he said.«

Och så är det ju. Att tvinga ett företag att länka till media och sedan tvinga det att betala för att sända trafik till respektive medias siter är orimligt.

Det är som om vi skulle få rätt att tvinga sociala media att länka till denna blogg – och att sedan tvinga dem att betala för det.

I artikeln uttalar sig även Guardian Australias VD Dan Stinton:

“They’re not stealing published content, but I do believe they are using their market power to preference their own businesses to the detriment of publishers and that’s not right,” Stinton said.

Vilket är snubblande nära att säga att man är emot fri konkurrens, speciellt nu när Big Medias affärsmodell blivit otidsenlig.

»Länkskatten« kan få oväntade och oönskade konsekvenser för hela internet. Länksystemet inom WWW är internets nervsystem och en förutsättning för ett fritt utbyte av information och kunskap. Att tvinga (eller förbjuda) någon att länka riskerar – oavsett de ekonomiska aspekterna – att rubba hela nätets dynamik.

Nu väntar vi med spänning på hur regeringen tänker implementera »länkskatten« i svensk lagstiftning. Enligt EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall det vara klart innan sommaren.

Länkar:
• The Independent:Australian law could make internet ‘unworkable’, says World Wide Web inventor Tim Berners-Lee »
• Länkskatt: Facebook bojkottar nyhetsmedia i Australien »

Uppdatering:
• Facebook blockerar australienska nyhetsmedier – här är allt du behöver veta »
• Det här är början på ett krig om makt och pengar »

Länkskatt: Facebook bojkottar nyhetsmedia i Australien

av

Den märkliga idén med »länkskatt« har länge funnits på etablerad medias önskelista. Länkskatten tog klivet in i lagstiftning med EU:s nya upphovsrättsdirektiv – och har sedan spridits till andra länder.

Medias ståndpunkt är kortfattat: Länkar till nyhetsartiklar (rubrik, thumbnail och ett par rader ur ingressen) är att parasitera på media. Därför skall sociala media betala en licensavgift för att länka till nyhets- och mediesiter.

Vilket naturligtvis är helt bakvänt.

Att någon länkar till en sida brukar normalt betraktas som något bra, som en tillgång. Det är något man vill skall ske – då det leder till fler besökare och därmed även ökade reklamintäkter och fler prenumeranter.

Men så ser alltså inte de stora mediehusen på saken. Internet som sådant hotar deras gamla affärsmodeller. Därför söker de nya inkomstkällor. Därav idén att de vill ha del av sociala medias inkomster.

Nu är det ju inte så det fungerar. När länkskatten tidigare prövats i Spanien och Tyskland har det lett till färre besök på traditionella medias webplatser och till minskade inkomster.

Detta har dock inte hindrat etablerad media och de politiker som företräder dess intressen. Länkskatten i EU:s upphovsrättsdirektiv är redan lag i Frankrike – vilket lett till ett infekterat gräl mellan Google och franska mediehus. För tillfället har Google valt att betala, under protest – eftersom lagen tvingar dem. Men striden är långt ifrån över.

Nu kommer nyheter från Australien, som också håller på att lagstifta om länkskatt. Denna gång är det Facebook som tar striden. Istället för att betala väljer man att helt blockera nyheter i landet. Även om detta eventuellt kommer att bli olagligt. ArsTechnica skriver:

»In short, Facebook and Google will be required to pay Australian news sites when they send them traffic—and the Internet titans are not allowed to stop linking to Australian news sites to avoid paying.«

De sociala plattformarna kan alltså bli tvingade att länka till media – och därmed betala länkskatt – även om de inte vill. Vilket är ett mycket märkligt förfarande i en rättsstat.

Att tvinga någon att göra något som medför en avgift som går till en tredje affärspart strider även mot sunt förnuft och marknadsekonomins grundläggande principer.

Men nu har alltså Facebook fått nog. Man stänger ner länkning till media i Australien, oavsett om det är lagligt eller ej.

Facebook förklarar vad man kommer att blockera:

  • Media i Australien kommer inte längre att kunna lägga upp innehåll på sina Facebook-sidor.
  • Länkar till media i andra länder kommer inte att synas i Australien.
  • Användare i Australien kommer alltså varken att kunna se nyheter/nyhetslänkar från media i landet eller i andra länder.
  • Användare i resten av världen kommer inte att kunna se nyheter från Australien.

2020 genererade Facebook 5,1 miljarder besök på mediesiter i Australien, vilket beräknas ha givit mediehusen indirekta inkomster på drygt 2,5 miljarder SEK. Men nu är det alltså slut med det.

Konsekvensen blir att människor i och utanför Australien kommer att bli sämre informerade om nyheter från traditionell media. Mediehusens siter kommer att få färre besök. Och mindre media i Australien – som inte själva kräver någon länkskatt – kommer också att blockeras utan egen förskyllan.

Detta är till skada för ett fritt och öppet internet – och ett hot mot det fria flödet av information. Vilket i sin tur blir ett demokratiskt problem.

Länkar:
• Facebook: Changes to Sharing and Viewing News on Facebook in Australia »
• ArsTechnica: Facebook goes nuclear, banning all news posts in Australia »

Twitter och indiska regeringen i censurbråk

av

Med anledning av det pågående bonde-upproret har den indiska regeringen givit Twitter order att stänga eller göra 1.100 konton osynliga, då de anklagas för att ha uppmanat till våld och att spridit falska nyheter.

Twitter har delvis gått med på regeringens krav, men vägrar att stänga konton som tillhör journalister, aktivister och andra som utövar sin grundläggande rätt att kritisera regeringen.

Shira Ovide skriver i New York Times On Tech Newsletter:

»The government of Prime Minister Narendra Modi is saying Twitter is breaking the law. Twitter is saying that India is breaking its own laws. And democracy activists say that tech companies like Twitter shouldn’t play along when governments pass laws that effectively shut down free speech.

There are regularly disputes between internet companies and governments — both democratic and not — over whether posts break a country’s laws. What’s unusual here is how public and high profile the disagreement is, and that India has threatened to imprison Twitter employees.«

Värt att notera är att den indiska regeringens begäran kom från ett ministerium och inte från en domstol. Den kan därmed betraktas som mer politisk än rättsligt prövad och bindande.

Det som sker nu kan även få betydelse för hur Twitter kommer att agera i andra länder med auktoritära regimer.

Regler för elektroniska bevis – en soppa med för många kockar

av

Frågan om elektroniska bevis är en röra. Vad det handlar om är att myndigheterna skall ges möjlighet att säkra bevis i brottsutredningar över gränserna, utan att behöva gå via lokal polis eller andra lokala myndigheter.

Europarådet, EU-kommissionen, FN och USA arbetar samtidigt, var och en på sitt håll, med lagar och regler för eEvidence.

  • Europarådet håller på att uppdatera den så kallade Budapest-konventionen.
  • EU:s ministerråd (vars medlemsstater också är medlemmar i Europarådet och som därmed kommer att underställas den nya Budapest-konventionen) driver på EU-kommissionen för att få fram ett nytt EU-regelverk om eEvidence.
  • FN har redan klubbat en resolution om ett »worldwide mutual legal assistance agreement to fight cybercrime« på initiativ från Ryssland, men mot EU:s och USA:s vilja, och trots protester från människorättsaktivister.
  • EU och USA förhandlar om ett avtal, som lär komma att bygga på den amerikanska Cloud-Act – som enkelt uttryckt ger myndigheterna tillgång till allt.

Allt är en soppa och det känns som om det är för många kockar. Någon egentlig debatt om huruvida olika länder skall kunna begära ut uppgifter från andra länders operatörer och plattformar (istället för att begära rättsbistånd från lokal polis) finns inte. Inte heller syns någon egentlig diskussion om säkerhets- och rättsäkerhetsaspekter. Vad händer till exempel om land X begär ut uppgifter från land Y, för att utreda något som inte är olagligt i land Y?

Läs mer: Electronic Evidence: No simplification for digital investigations yet »

Länkskatt: Facebook överväger att helt sluta länka till media i Australien

av

Det är inte bara i EU som den märkliga idén om »länkskatt« debatteras. Ett lagförslag i Australien är inne på samma spår – vilket fått Facebook att hota med att helt sluta med nyheter från australisk media och möjligen även att blockera användare i landet från att dela nyhetsnotiser.

»Länkskatten« är ursprungligen en idé som lanserades i EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Tanken är att den som länkar till medias nyhetsartiklar skall betala en ersättning till mediehusen. Vilket naturligtvis är helt bakvänt. Att länka till något gynnar den som länkarna ger uppmärksamhet och besökare. Men i tider då de traditionella mediehusen har svårt att finna hållbara affärsmodeller för den digitala marknaden – då söker de andra inkomstkällor. Även om sådana är ologiska och kontraproduktiva.

Nu tycks Facebook ha fått nog. Företaget vill inte betala pengar för att driva besökare till traditionell media. I en bloggpost skriver man, med anledning av lagförslaget i Australien:

»Assuming this draft code becomes law, we will reluctantly stop allowing publishers and people in Australia from sharing local and international news on Facebook and Instagram. This is not our first choice – it is our last. But it is the only way to protect against an outcome that defies logic and will hurt, not help, the long-term vibrancy of Australia’s news and media sector.« (…)

»The ACCC presumes that Facebook benefits most in its relationship with publishers, when in fact the reverse is true. News represents a fraction of what people see in their News Feed and is not a significant source of revenue for us. Still, we recognize that news provides a vitally important role in society and democracy, which is why we offer free tools and training to help media companies reach an audience many times larger than they have previously.«

Om lagförslaget blir verklighet kan alltså ett mediehus på eget initiativ dela en länk (rubrik, bild och kort ingress) på Facebook till sina egna artiklar – och sedan kräva att Facebook betalar nämnda mediehus för dess egen marknadsföring.

Även Google överväger om de kan fortsätta sin verksamhet i Australien på samma sätt som tidigare. Utöver att man delar Facebooks invändningar ser man problem med att lagförslaget kräver att de traditionella mediehusen skall få förhandsinformation om eventuella förändringar av Googles algoritmer. Vilket i så fall skulle ge Big Media möjlighet att konkurrera ut många andra nyhetskällor.

En liknande strid pågår i Frankrike och den lär – som en konsekvens av det nya upphovsrättsdirektivet – snart utkämpas i samtliga EU-länder.

Utöver att idén om »länkskatt« är ologisk – så kan den leda till att användare i många länder får en sämre användarupplevelse. Eller att vissa plattformar helt lämnar länderna i fråga.

Under rubriken oförutsedda konsekvenser kan detta även komma att landa i att allmänheten får minskad tillgång till nyheter från traditionella media – till förmån för de alternativa nyhetskällor som politiken och mediehusen själva stämplat som mindre trovärdiga.

• Facebook: An Update About Changes to Facebook’s Services in Australia »
• Cnet: Google clashes with Australia watchdog over proposed law to force it to pay for news »
• Macrumors: Facebook Threatens to Block All News Sharing on Its Platform in Australia »
• Techcrunch: Facebook threatens to block news sharing in Australia as it lobbies against revenue share law »