Nätet till folket!
I denna kategori publicerar vi poster som främst rör Sverige, rent svenska nätfrågor och svensk politik.
Gårdagen ägnades åt att åka till Stockholm och förklara problemen med Chat Control för en SD-publik (m.fl.) på deras Youtube-kanal Riks.
SD i Europaparlamentet har ju sagt nej till Ylva Johanssons förslag om massövervakning av innehållet i våra elektroniska kommunikationer.
Äntligen har EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i alla våra elektroniska meddelanden fått genomslag i den svenska debatten. I denna bloggpost listar vi texter och andra resurser om Chat Control för intresserade, aktivister och journalister.
• Vad är Chat Control?
Förslaget heter formellt »Proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council laying down rules to prevent and combat child sexual abuse COM/2022/209« även förkortat CSAR.
Syftet är att övervaka och granska innehållet i alla medborgares elektroniska meddelanden – för att med hjälp av AI identifiera kända och tidigare okända bilder på sexuella övergrepp mot barn – samt att identifiera försök till sexuella kontakter med barn (grooming) i textmeddelanden, IP-telefoni, chattar m.m.
Förslaget föreskriver även en 17-årsgräns för meddelande-appar – och ett förbud mot meddelande-appar som inte respekterar detta.
Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »
• Vad är problemet med Chat Control?
Kritiken går främst ut på att förslaget leder till massövervakning av alla människors elektroniska kommunikationer. Syftet och omfattningen kan sedan lätt utökas.
Förslaget strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Dessa rättigheter är inskrivna i FN:s och EU:s stadgor om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Sveriges grundlag.
EU-domstolen har redan upphävt ett snarlikt direktiv – datalagringen (som går ut på att samla metadata om alla elektroniska kommunikationer). Enkelt uttryckt har domstolen slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott, inte alla andra, hela tiden.
EU-kommissionen skriver själv i sitt förslag (sid 13) att det begränsar användarnas möjlighet att kunna utöva sina grundläggande rättigheter som rätten till privatliv och privat kommunikation samt yttrandefriheten. Man nämner även ”informationsfriheten” och skyddet för personuppgifter. Ändå väljer man att lägga fram förslaget.
• Stop Scanning Me »
• ChatControl.eu »
• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• Why chat control is so dangerous »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• Chat Control i den svenska debatten
Det har varit lång startsträcka för frågan i Sverige. Men nu tycks det ha lossnat. Bidragande kan ha varit VPN-operatören Mullvads massiva reklamkampanj mot Chat Control och en serie ledartexter i Svenska Dagbladet:
• Mattias Svensson: Chat control måste stoppas »
• HAX: Var står svenska partier i frågan om Chat Control? »
Dessutom hade TV4:s morgonprogram en lång och grundlig genomgång av Chat Control, med Emanuel Karlsten.
Ett avgörande ögonblick var när SvD:s ledarpod ordnade en diskussion mellan ansvarig EU-kommissionär Ylva Johansson och IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka – i vilken det blev uppenbart att Johansson inte vet vad hon talar om och inte har förstått vad hon själv föreslår.
Vid ett tillfälle frågade programledaren Andreas Ericson kommissionären om källor fortfarande kommer att kunna tipsa SvD på ett säkert och anonymt sätt genom meddelande-appen Signal. Ylva Johansson svarade ja. Ericson frågade då hur det då kan vara att den som sprider olagligt material inte skulle kunna använda samma app för sina syften. Johansson hade inget svar.
Således kräver Chat Control att man bryter krypteringen för alla meddelandetjänster – även sådana som används för helt legitima syften som journalistik, av visselblåsare, själasörjare, terapeuter, läkare etc.
K.E. Nikka lyckades då driva hem poängen att inte ens EU-kommissionen kan knäcka end-to-end-krypterade meddelanden / totalsträckskryptering (GPG), vilket är vad många som sprider olagligt material med barn använder. Ändå kräver kommissionen just detta i sitt förslag på sidan 29-30. (Se även KEN:s Twitter.)
Vad Ylva Johanssons förslag däremot gör är att kräva att alla vanliga meddelandetjänster / appar bryter sin egen kryptering, vilket gör alla människors elektroniska kommunikation övervakad och mindre säker. Utan att man för den sakens skull kommer åt det problem förslaget är tänkt att lösa.
Andra intressanta medieinslag är till exempel SR P1 Morgon den 27/3. I del ett hör vi Mullvads VD Jan Jonsson kritisera förslaget om Chat Control – och i del två kommissionär Johansson försvara det. Åter blir det uppenbart att Ylva Johansson inte vet vad hon talar om.
Efter detta har dammluckorna öppnats och bl.a. Aftonbladet, NWT, Borås Tidning och Uppsala Nya Tidning kritiserar förslaget.
I politiken var Sverigedemokraten och ledamoten av Europaparlamentet Charlie Weimers först ut med att säga nej till Chat Control. Även Centerpartiet säger nej.
Uppdatering 5/4: Vänsterpartiet säger också nej.
Uppdatering 31 mars: Regeringen och Socialdemokraterna säger ja till Chat Control.
Uppdatering 18 april: Moderaterna i Europaparlamentet säger nej, men regeringen säger fortsatt ja.
Uppdatering 18 april: Miljöpartiet säger nej till Chat Control i sin nuvarande form.
Uppdatering 19 april: Regeringen säger varken ja eller nej till Chat Control.
Och medias intresse är just nu stort, vilket är till hjälp för att driva på politiken. Så att detta inte blir ännu ett fall där vi ställs inför fullbordat faktum, som i tryckfrihetsfrågan nyligen.
• Vad händer nu?
Både EU:s ministerråd och Europaparlementets utskott arbetar just nu med Ylva Johanssons Chat Control.
I ministerrådet säger Tyskland och Österrike nej till Chat Control. Flera andra länder är tveksamma. Sverige har inte intagit någon position, vilket kan bero på att regeringen vill hålla sig neutral i sin roll som ordförandeland.
Det finns ännu ingen blockerande minoritet i ministerrådet. För en sådan krävs antingen 13 medlemsstater eller minst fyra medlemsstater som representerar minst 35% av EU:s befolkning.
I Europaparlamentet ligger frågan nu hos utskottet för mänskliga rättigheter, LIBE (som samlar andra utskotts rapporter om förslaget). 14 april är det stopp för ändringsförslag i LIBE och den 19 maj kommer man att votera om utskottets slutliga rapport. Därefter läggs den fram för hela parlamentet som kommer att rösta om den (och ytterligare eventuella ändringsförslag) under sommaren eller hösten.
Därefter uppstår förhandlingar mellan rådet, parlamentet och kommissionen – bakom stängda dörrar i en så kallad trilog. Om enighet uppstår skall resultatet slutligen klubbas en gång till i rådet och parlamentet. Om man inte kommer överens eller om rådet eller parlamentet röstar nej till det slutliga förslaget går frågan tillbaka till kommissionen. Totalt har kommissionen tre försök på sig att få igenom ett förslag som alla kan acceptera – annars faller förslaget helt. (Om kommissionen inte ger upp innan dess.)
Om ministerrådet och Europaparlamentet kommer överens direkt kan Chat Control vara klubbad och klar till hösten. Men om frågan går i långbänk kan den mycket väl spilla över till EU-valrörelsen våren 2024. Vilket de flesta politiska partier vill undvika.
• Kampen mot Chat Control fortsätter
Nu gäller det att hålla frågan levande och trycket uppe. Helst tillräckligt länge för att göra den till en EU-valfråga.
Följ utvecklingen genom att prenumerera på våra bloggposter (se högerspalten) och genom att följa oss på Twitter där vi heter @femtejuli.
Nedan en vägg med matnyttiga länkar. Därefter ett par videos och podcasts som vi gjort om Chat Control.
Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »
Relaterade länkar:
• Stop Scanning Me »
• ChatControl.eu »
• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• Why chat control is so dangerous »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• Regeringen föreslår 18-årsgräns för meddelande-appar
• ChatControl – detta händer i ministerrådet »
• EU:s ministerråd vill kontrollera allt du gör på nätet
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »
TL;DR:
• ChatControl / CSA Regulation – enkelt förklarad »
Några av våra produktioner på Youtube och Soundcloud nedan. Det är fritt fram att citera, dela och kopiera innehållet med eller utan hänvisning till källan (CC0).
• Chat Control – på djupet
• EU: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter
• Skilj på övervakning och massövdervakning
Idag har vi en gästkrönika på Svenska Dagbladets ledarsida. Zooma in bilden för en större, mer läsbar variant – eller följ länken nedan.
»Vi måste få svar på vad de svenska politiska partierna tycker om Chat Control. Det duger inte att släppa igenom en uppenbar inskränkning av våra grundläggande fri- och rättigheter under total tystnad.»
EU-kommissionen lägger fram ett förslag som den själv säger kommer att begränsa de grundläggande mänskliga rättigheterna. Men det går inte att få några svar om vad svenska politiker tycker om saken. Detta är inte bara arrogant, utan även ett demokratiskt problem.
Det är lätt att känna sig frustrerad när politiker vägrar att ens kommentera politiska förslag som kommer att påverka den demokratiska rättsstaten negativt.
Det är precis vad som sker när det gäller EU-kommissionens förslag om att kontrollera innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – #ChatControl / CSAR.
Detta är ett förslag som kommissionen själv skriver kommer att begränsa vår möjlighet att utöva grundläggande rättigheter som rätten till privatliv och privat korrespondens, yttrandefriheten och informationsfriheten.
Flera gånger har vi försökt få kommentarer från de svenska politiska partierna. Men de vill inte säga något (eller svarar inte alls.) Och ingenstans i media eller samhällsdebatten hörs så mycket som ett pip från dem om saken.
Detta är anmärkningsvärt på flera sätt. Kan de inte svara? Vill de inte? Och i så fall varför?
Saken blir än mer anmärkningsvärd med tanke på att Sverige just nu är ordförandeland i EU. Och i denna roll har regeringen medverkat till skärpningar av kommissionens förslag. Men Justitiedepartementet svarar inte ens på frågor om regeringens ståndpunkt.
En teori är att frågan har hanterats och fortsatt hanteras på tjänstemannanivå. Vilket i så fall är problematiskt, då det innebär att den svenska EU-representationen (troligen) per default går kommissionens ärenden. Framförallt innebär detta att frågan hanteras utanför den demokratiska beslutsprocessen.
Är det verkligen så här vi vill ha det? Att politiken medvetet och uttryckligen begränsar de grundläggande mänskliga rättigheterna – utan att vilja diskutera saken eller ens svara på frågor?
Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »
Relaterade länkar:
• Stop Scanning Me »
• ChatControl.eu »
• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• Why chat control is so dangerous »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• ChatControl – detta händer i ministerrådet »
• EU:s ministerråd vill kontrollera allt du gör på nätet
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
Var tredje svensk ungdom använder meddelande-appar för att med samtycke sända intima bilder. Med EU:s chat-control kommer de att anmälas till polisen.
EDRi och Piratpartiets ledamöter i Europaparlamentet har låtit genomföra en undersökning om vad EU:s unga tycker om förslaget om att genomsöka alla människors elektroniska meddelanden – Chat Control.
48% av de svenska ungdomarna säger nej till förslaget. I EU som helhet säger 66% nej. Även om siffran är lägre i Sverige får man anta att det även finns en grupp osäkra, vilket torde göra gruppen som säger nej större än ja. (Siffran framgår inte av pressmaterialet.)
Samtidigt säger 70% att de inte skulle känna sig bekväma med att vara politiskt engagerade eller att utforska sin sexualitet om deras konversationer övervakades eller genomsöktes.
60% av svenska unga använder krypterade appar som WhatsApp eller Signal. (EU 67%.) Vilka är några av de meddelndetjänster som EU-kommissionen nu vill övervaka och barnförbjuda.
Den föreslagna 17-årsgränsen för meddelandeappar innebär att det blir omöjligt att vara anonym. 51% säger att anonymitet är viktigt för politiskt deltagande. (17% ”inte viktigt”. EU 56%) 53% menar att anonymitet är viktigt för att de skall kunna utforska sin sexualitet. (21% ”inte viktigt”. EU 59%.)
EU-kommissionen vill alltså ta bort den anonymitet som är barnens skydd när de vill lära sig om blommor och bin med mera.
30% av de svenska ungdomarna använder appar för att med samtycke sända intima bilder. Vilket enligt lagen är barnporr även om det skulle vara en ekivok selfie. Sådant kommer att uppfångas av Chat Control och översändas till en ny myndighet kopplad till Europol, för vidare befordran till polisen och sannolikt åtal.
Så hur anser då ungdomen att den själv bäst skyddas mot att antastas sexuellt på nätet?
Med andra ord: Chat Control förkastas av dem som förslaget var tänkt att skydda.
Länkar:
• Piratpatiet: Ungdomar vill inte bli utstängda från chattappar eller att deras meddelanden genomsöks »
• EDRi: Young people in 13 EU countries refuse surveillance of online communication »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): ChatControl survey: Children don’t want to be “protected” by scanning or age-restricting messenger and chat apps »
Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »
Relaterade länkar:
• Stop Scanning Me »
• ChatControl.eu »
• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• ChatControl – detta händer i ministerrådet »
• EU:s ministerråd vill kontrollera allt du gör på nätet
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
EU-kommissionens förslag om #ChatControl / #CSAR föreskriver en åldersgräns på 17 år för användning av meddelande-appar. Det svenska EU-ordförandeskapet föreslår nu att den gränsen höjs till 18 år.
Utöver genomsökning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden vill EU-kommissionen även se en åldersgräns för användning av meddelande-appar.
I den ursprungliga skrivningen är gränsen 17 år. Det svenska EU-ordförandeskapet föreslår – genom en ändring av definitionerna (2f) – nu att denna gräns höjs till 18 år. (PDF)
I kommissionens text (2:4:3) vill man ”vidta rimliga åtgärder för att hindra användare som är barn från att få tillgång till de programvaruapplikationer” som till exempel kan användas för kontakta andra användare direkt. (Det vill säga alla meddelande-appar.)
Som ”barn” avser kommissionen ”varje fysisk person som är yngre än 18 år”. Och som ”användare som är barn” – ”fysisk person som använder en relevant informationssamhällestjänst och som är en fysisk person som är yngre än 17 år”.
Det är den senare definitionen det svenska ordförandeskapet nu vill höja till 18 år.
Att förbjuda unga att använda meddelande-appar är i sig ett helt världsfrånvänt förslag. Och att höja denna åldersgräns gör det hela ännu dummare.
Frågan är om eller hur mycket den svenska regeringen är insatt i frågan. Tecken tyder på att det mesta som rör #ChatControl / #CSAR hanterats på tjänstemannanivå. På politisk nivå är det i princip omöjligt att få några kommentarer om kommissionens förslag.
• Det svenska ordförandeskapets senaste förslag (PDF) »
Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »
Relaterade länkar:
• ChatControl.eu »
• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• ChatControl – detta händer i ministerrådet »
• EU:s ministerråd vill kontrollera allt du gör på nätet
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har fått i uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation. En positiv aspekt är att man gör detta på ett mjukt sätt, utan att tvinga någon.
Ett statligt elektroniskt ID kan vara förfärligt och farligt om det inte finns några alternativ.
Men desto bättre är tanken att det skall vara ett av flera eID, tillsammans med dagens aktörer som till exempel BankID, Freja eID, AB Svenska Pass och Foreign eID.
Det vill säga på ungefär samma sätt som det nationella ID-kortet finns för den som inte har (eller vill använda) körkort eller annan godkänd svensk ID-handling.
Ett statligt eID kan vara en bra lösning för personer med samordningsnummer och andra som inte kan eller vill använda dagens lösningar.
Men det räcker inte med mångfald av alternativ, utan det krävs även möjlighet att använda dem. Idag är BankID ofta det enda alternativet på olika tjänster. Idealt bör alla godkända former av eID fungera på alla plattformar.
Samtidigt bör man se upp så att eID inte kommer att krävas i större omfattning än nödvändigt. Det måste till exempel finnas utrymme för anonymitet och privat kommunikation på nätet. Det kan även hända att man vill ha en ”identitet” privat och en i jobbet.
ID-krav bör rent generellt bara förekomma när det är nödvändigt, inte av slentrian.
Möjligheten att välja eID måste även fungera med EU:s planerade digitala plånbok (EU:s eIDAS Regulation). Det talas om att denna kan bli ett alternativ för inloggningar på nätet.
• DIGG: Statlig e-legitimation »
• SVT: Så kan en statligt e-legitimation utformas »
Idag är frågan om inspektion av innehållet i din e-post och dina elektroniska meddelanden uppe till debatt i LEWP i EU:s ministerråd, under svenskt ordförandeskap. Men det går inte att få veta vad regeringen tycker eller vilken linje den kommer att driva.
Visst, det är mycket nu. Krig i Europa, skenande inflation, energikris, våldsbrottslighet… Samtidigt har vi en ny regering som knappt hunnit bli varm i kläderna. Dessutom är Sverige nu ordförandeland i EU – med tusentals nya frågor att ta tag i. Men ändå.
Idag och i morgon kommer the Law Enforcement Working Party i EU:s ministerråd att diskutera EU-kommissionens förslag om att öppna folks e-post och elektroniska meddelanden för att granska dess innehåll – allmänt kallat ChatControl. Vilket rimligen står i strid med vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.
Detta kommer att ske under det sittande svenska ordförandeskapet.
Ändå verkar det stört omöjligt att få veta vad den svenska regeringen tycker i frågan och vilken linje den kommer att driva. Inte heller de andra partierna är speciellt intresserade av att diskutera saken.
Det närmaste man kommer är den enkät som internetopatören Bahnhof gjorde inför valet förra hösten. Vilken också lämnade många frågetecken:
Apropå vårt valstugereportage kan man notera att partiernas fotfolk generellt sett verkar rätt skeptiska till ChatControl, även om inte någon kände till något av substans om förslaget.
I allt väsentligt svävar de politiska partierna (utom KD) på målet och är direkt ovilliga att ge klara besked eller ens diskutera frågan. Men det duger inte, för nu är det skarpt läge.
Och nu är det Sverige som håller i taktpinnen i EU:s ministerråd. Där är frågan kontroversiell. Österrike säger blankt nej, då förslaget strider mot landets konstitution. Även Tyskland kommer sannolikt att säga nej. (Detta räcker dock inte för en blockerande minoritet i rådet.)
Som det ser ut just nu kan EU alltså komma att inskränka en av våra grundläggande mänskliga rättigheter – rätten till privat korrespondens. Men ingen är intresserad av att tala om saken.
(Vi har utan framgång sökt Justitiedepartementet och de flesta partier för en kommentar.)
Detta ökar risken för att vi än en gång kommer att ställas inför fullbordat faktum, när det är för sent för att reagera. Det känns som ett demokratiskt problem.
Man kan bara spekulera, men jag ser några möjliga förklaringar (som inte utesluter varandra):
Den första är att regeringen och de flesta partier inte vet och inte hunnit ta ställning till förslaget. Den andra är att man för allt i världen inte vill ha en ny debatt om privatliv och övervakning. Den tredje är att de tror eller hoppas att ingen bryr sig.
Men vi kommer att fortsätta tjata på dem.
Läs mer:
• ChatControl.eu »
• EU vill granska innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer »
Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »
Skall innehållet i din e-post och alla dina elektroniska meddelanden kontrolleras av maskiner? Frågan avgörs just nu i EU.
Som vi tjatat om vill EU-kommissionen att medborgarnas e-post och alla övriga elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och att dess innehåll skall inspekteras – i jakt på visst olagligt innehåll. Så var ligger frågan idag?
I Europaparlamentet håller utskottet för mänskliga rättigheter (LIBE) ännu en utfrågning i ämnet tisdag den 24 januari. LIBE är ansvarigt huvudutskott.
Även utskottet för den inre marknaden (IMCO), kulturutskottet (CULT), budgetutskottet (BUDG) och utskottet för kvinnors rättigheter (FEMM) förbereder yttranden. I FEMM är den svenska socialdemokraten Heléne Fritzon ansvarig rapportör.
Samtidigt är den starkaste förespråkaren för ChatControl i parlamentet – vice talman Eva Kaili (S&D, GR) – ute ur bilden, då hon nu sitter häktad för att ha tagit emot mutor.
I ministerrådet kommer dess Law Enforcement Working Party att ta upp frågan denna vecka, den 19 och 20 januari. (Under det pågående svenska ordförandeskapet.)
I ministerrådet säger Österrike blank nej till ChatControl. Det mest talar för att även Tyskland kommer att säga nej. Detta räcker dock inte för en blockerande minoritet i rådet.
Ansvarig och drivande EU-kommissionär – Ylva Johansson – är angelägen om att få till ett beslut så snabbt som möjligt. Bakgrunden hårt komprimerad:
Just nu gäller en tillfällig lag som ger meddelandetjänster m.fl. möjlighet att frivilligt granska innehållet i sina användares meddelanden (ChatControl 1). Denna lag gäller bara till sommaren 2024. Tanken är att den då skall ersättas med en ny lag som gör sådan granskning obligatorisk (ChatControl 2). Finns den senare inte på plats i tid kommer sådan meddelandekontroll inte längre att kunna ske. Vilket EU-kommissionen till varje pris vill undvika.
(Dock finns det inget som hindrar att den gällande, tillfälliga lagen förlängs. Vilket skulle lösa problemet.)
Ylva Johanssons talepunkt är att den nya lagen måste komma på plats i tid. Samtidigt finns tecken som tyder på att processen kan komma att dra ut på tiden.
En intressant detalj: Kommissionen har valt att se ChatControl som en inre marknadsfråga, inte som en fråga om mänskliga rättigheter – då de senare föreskriver att människor skall ha rätt till privatliv och privat korrespondens… EU-domstolen lär, om frågan kommer dit, ha en annan uppfattning.
Läs mer i vår tidigare bloggpost som innehåller bakgrund, beskrivning och matnyttiga länkar: EU vill granska innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer »
En annan sida med en utmärkt sammanställning av läget, resurser och länkar är ChatControl.eu som du finner här.
Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »
Är Sveriges roll i den globala massövervakningen skälet till höstens lag om utlandsspioneri och tillhörande begränsning av den grundlagsskyddade tryckfriheten?
Nyligen antogs den hårt kritiserade lagen om utlandsspioneri, med tillhörande grundlagsändring. GP hade en bra sammanfattning:
»Det blir straffbart att under vissa omständigheter röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation.«
Kritiken går ut på att det blir svårare för media och whistleblowers att avslöja oegentligheter. Regeringen skriver på sin hemsida:
»Utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri kriminaliseras även som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas när det gäller utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.«
Vilket är rätt anmärkningsvärt.
En populär uppfattning är att detta kan ha med EU att göra.
Därför var det intressant att Frankrikes president Macron kritiserade den nya svenska lagen, i samband med statsminister Kristerssons besök i Paris nyligen. Macron menade att den är ett hot mot medias frihet.
Macron skulle knappast kritisera en svensk lag om den tillkommit för att tillfredsställa EU:s önskemål.
Och det kan knappast ha med Nato att göra heller, då lagen förberetts och haft sin första läsning innan ett svenskt medlemsskap var aktuellt. (Propositionen lades fram av regeringen Löfven.)
Om det inte är EU eller Nato som drivit fram denna kontroversiella lag, varför har den då klubbats? (Även om vårt förhållande till både EU och Nato kommer att omfattas av den.)
Nu blir det en spekulation:
Av Edward Snowdens avslöjanden om den amerikanska massövervakningen (och av EU-parlamentets utfrågningar om massövervakningen) framgår det att Sverige har ett mycket speciellt och nära förhållande till de så kallade Five Eyes-länderna. Det vill säga underättelsesamarbetet mellan USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland.
I sammanhanget är det värt att notera att den svenska FRA-lagen urholkats och drabbats av ändamålsglidning sedan den stiftades. Till exempel får utländska underrättelsetjänster nu direkt tillgång till FRA:s tjänster.
Aftonbladet skrev när det begav sig:
»Regeringens förslag innebär att en utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst ska medges direktåtkomst hos Försvarsmakten och FRA till personuppgifter som behandlas i försvarsunderrättelseverksamhet.« (…) »De nya lagförslagen innebär också att FRA får rätt att signalspana mot verksamhet även om den inte riktas mot Sverige eller svenska intressen.«
Mark Klamberg, professor i internationell rätt kommenterade saken så här till TT:
»I nuvarande lagstiftning måste signalspaning ske gentemot hot mot Sverige eller för att tillgodose svenska intressen. Detta krav försvinner med lagförslaget och det som jag upplever som mest uppseendeväckande. Det är kopplat till direktåtkomst, Sverige blir mer av en avlyssningscentral eller filial till underättelsetjänster i större länder.«
Man behöver inte hänfalla åt konspirationsteorier för att ana ett samband.
Att det är detta samarbete som drivit fram den nya lagen om utlandsspioneri är som sagt en spekulation. Men en sak är klar – det omfattas av den.
Avslöjanden av den typ som skedde under FRA-striden blir nu direkt olagliga. (Även om man redan då gjorde försök att tysta dem som spred dem.) Vilket är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv.
Sverige är nu en del av den globala massövervakningen. Och det har just blivit olagligt att avslöja saker om den.
Relaterade poster:
• FRA-lagen – politikens totala svek (2021) »
• Nya FRA-lagen: Sveriges dubbla lojaliteter (2021) »