Så här såg det ut 2008. Idag vill samtliga partier, utom V, låta Försvarets Radioanstalt spana även på inrikes telekommunikationer.
Sverige
I denna kategori publicerar vi poster som främst rör Sverige, rent svenska nätfrågor och svensk politik.
Kassettskattens sista dödsryckning?
Även om den så kallade kassettskatten – privatkopieringsavgiften – är under utredning och förhoppningsvis kommer att avskaffas, har ett nytt avtal träffats mellan elektronikbranschen och Copyswede om att göra datorer, mobiler, spelkonsoler och lagringsmedia dyrare.
Privatkopieringsavgiften infördes för att ge artisterna kompensation för när någon tog en vinylskiva – som han eller hon köpt – och gjorde en kopia på ett kassettband, till exempel för att lyssna på i sin Walkman. Redan detta var obegripligt. Varför skall människor tvingas betala för att lyssna på musik som de ärligen köpt – om lyssningen sker på en annan enhet? Det är ju knappast så att folk lyssnar på flera enheter samtidigt.
Utvecklingen gick vidare. Vi fick CD-skivor och iPods. Vilket gjorde det orimliga med denna avgift än tydligare. Varför skall man inte få lyssna på den musik man redan köpt på andra enheter än ljudanläggningen hemma, utan att betala extra?
Men det är inte bara iPods som kan lagra information, som till exempel musik. Snabbt kom privatkopieringsavgiften att omfatta minnesmedia, hårddiskar, mobiler, plattor, datorer, spelkonsoler m.m. Allt som teoretiskt sett kan användas för att lagra musik skulle avgiftsbeläggas. Detta även om nämnda lagringsmedia aldrig över huvud taget används för att lagra musik i någon form.
Varför skall musikindustrin ha betalt för att du eller jag lagrar våra dokument, foton, meddelanden, program och operativsystem?
Idag är det hela än mer absurt. Nu lyssnar folk mest på strömmande musik – utan att behöva lagra något över huvud taget. Ändå vill musikbranschen ha pengar när du köper ett USB-minne, ett minneskort, en mobil eller en dator.
Och i grunden kvarstår frågan från kassettbands-tiden: Varför skall man behöva betala för att lyssna på musik man själv har köpt, bara för att det sker på en annan enhet?
Plus den nyare frågan: Varför skall musikindustrin ha betalt för lagringsmedia som inte används för att lagra musik?
Länkar:
• Feber: Nya privatkopieringsavgiften spikad (inkl. ny prislista) »
• Nordic Hardware: Nära dubbla datoravgifter när Copyswede skriver avtal (inkl. ny prislista) »
Relaterat:
• Regeringen utreder nya lagar för privatkopiering »
EU-domstolen säger nej till datalagring – igen
Idag har EU-domstolen presenterat ännu en dom som säger nej till urskiljningslös datalagring utan misstanke om brott.
Redan 2014 upphävde EU-domstolen EU:s datalagringsdirektiv – med hänvisning till att det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. 2016 kom ytterligare en dom med samma innebörd, efter att Storbritannien och Sverige inte rättat sig efter den tidigare domen.
Dagens dom i EU-domstolen riktar sig mot Frankrike, Belgien och Storbritannien – men får konsekvenser för alla medlemsstater som inte rättat sig efter tidigare domar och fortsatt din lagring av data om alla medborgares tele- och datakommunikationer. Till exempel Sverige.
EU-domstolen säger i korthet följande:
- EU-lag står över nationell lag, även vad gäller datalagring.
- Datalagring får bara förekomma om det finns en konkret misstanke om brott eller ett konkret hot mot nationell säkerhet.
- Datalagring skall vara ett undantag, inte ett normaltillstånd.
- Beslut om datalagring skall fattas av domstol eller motsvarande myndighet.
- Svepande, urskiljningslös datalagring utan konkret misstanke om brott är inte tillåten.
Vad innebär detta?
- Den svenska datalagringen i sin senaste utformning skulle med största säkerhet inte klara en prövning i EU-domstolen.
- Detta gäller även andra medlemsstater som inte följer tidigare domar i ärendet.
- Domen komplicerar saken för EU-kommissionär Ylva Johansson, som meddelat att EU-kommissionen planerar att lägga fram ett nytt datalagringsdirektiv.
Kommentarer:
“Today’s judgement is a massive blow to existing laws in France, UK and Belgium and to other current data retention practices by Member States”, said Diego Naranjo, Head of Policy at European Digital Rights (EDRi). “With this judgement, the CJEU essentially rules that, States can only engage in general and indiscriminate data retention when they face a “serious threat to national security” that is present or foreseeable, when subject to a court or administrative body review. The CJEU has put a stop to current illegal practices and disregards practices that are not under a national court’s scrutiny in the name of national security or in the fight against “terrorism””, he added.
”Today’s judgment reinforces the rule of law in the EU. In these turbulent times, it serves as a reminder that no government should be above the law. Democratic societies must place limits and controls on the surveillance powers of our police and intelligence agencies.
While the Police and intelligence agencies play a very important role in keeping us safe, they must do so in line with certain safeguards to prevent abuses of their very considerable power. They should focus on providing us with effective, targeted surveillance systems that protect both our security and our fundamental rights.”
Datalagring fungerar inte
En rapport från Europaparlamentets utredningstjänst noterar följande:
• In Austria, as of 2015, there is no more blanket data retention law in effect. Since then, the crime clearance rate has massively increased (from 44% in 2015 to 52.5% in 2018), the number of reported crimes has decreased.
• In the Netherlands, there is no longer any indiscriminate data retention law in effect since 2016. Since then, the crime clearance rate has increased considerably (from 25.5% in 2016 to 28.5% in 2018).
• In Germany, the indiscriminate retention of communications data is no longer in force since 2011. Since then, the crime clearance rate has slightly increased (from 55% in 2011 to 58% in 2018), the number of of recorded crime has decreased (from 6 million in 2011 to 5.6 million in 2018).
• Italy has had blanket data retention in effect for years. The crime clearance rate has remained pretty much the same.
• In Spain, indiscriminate data storage is in effect. The the number of offences is roughly stable, the crime clearance rate has dropped considerably. Also, in the area of cybercrime, the supposed benefits which would be visible in the crime rate significantly increased, however, the clearance rate has declined substantially.
• In Sweden – the country of origin of the European Security Commissioner – indiscriminate data retention is practiced. The crime clearance rate has decreased (from 17% in 2009 to 14% in 2018).A similar US data retention program has also been found to have produced new leads in only two cases.
Lagring av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer tycks alltså leda till sämre uppklarningsprocent.
Länkar:
• EU-domstolens pressmeddelande (PDF)»
• EDRi: The data retention regimes of France, United Kingdom and Belgium are illegal says CJEU »
• Privacy International: Ruling by EU’s highest court finds that UK, French and Belgian mass surveillance regimes must respect privacy, even in the context of national security »
• MEP Patrick Breyer, Pp DE »
• Europaparlamentets studie om datalagringens effektivitet »
• Joint NGO letter: No data retention in the EU! (PDF)»
Politiska rättegångar – i Sverige?
I går hölls huvudförhandling i Stockholms tingsrätt i målet staten / Beredskapsmuseet mot satirikern Aron Flam – för upphovsrättsintrång i samband med publicering av boken Detta är en svensk tiger.
Målet rör bilden på framsidan, en satiriserad variant av den klassiska bilden En svensk tiger – som Beredskapsmuseet äger rättigheterna till.
Den enda publikation som utförligt följt och livebloggat från förhandlingarna är Nyheter idag – vars sammanfattning du hittar här.
Ett citat från målsägandebiträdet Marie Andrée sticker ut:
»Aron Flam är drogliberal och kritisk mot bland annat socialism och feminism, fortsätter Marie Andrée under sin sakframställning.«
Man kan fråga sig vad detta över huvud taget har med saken att göra.
Svaret är enkelt och billigt: Tingsrättens nämndemän är utsedda av de politiska partierna. Därmed har man alienerat Flam från dessa nämndemän i allmänhet (drogfrågan) – och de rödgröna i synnerhet (socialism/feminism).
Artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna stadgar följande:
»Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag.«
Det är denna princip Andrée försöker underminera genom att lyfta fram ovidkommande uppgifter om Flam – som kan antas göra rättens ledamöter fientligt inställda till honom.
I grunden är hela systemet med politiskt utsedda nämndemän och domare problematiskt. I en demokratisk rättsstat skiljer man mellan den lagstiftande och den dömande makten.
Det är för övrigt inte ovanligt att sådant här sker. Jag har personlig erfarenhet av hur åklagare använder den åtalades politiska hemvist för att vända nämndemännen mot denne.
Dessutom tycks målsägande ha fått för sig att Flam – som är av judisk börd och som i sin bok granskar Sveriges spel under täcket med Nazityskland under andra världskriget – skulle vara något slags nynazist. Vilket är ungefär så långt från verkligheten man kan komma.
Det hela är mycket olustigt och oroväckande.
Dom meddelas fredag den 9 oktober klockan 11.00.
Fildelning: VPN-operatör vinner över filmbolagen
Vi har tidigare rapporterat hur filmbolagen och Rättighetsalliansen givit sig på VPN-operatören OVPN – i jakten på olaglig fildelning genom The Pirate Bay:
• Den ständiga jakten på The Pirate Bay – filmbolag ger sig på VPN-tjänst »
• Delseger för OVPN i The Pirate Bay-mål »
• Jakten på TPB – filmbolagen fortsätter bråka med OVPN »
Och nu kommer nyheten som förhoppningsvis sätter punkt för denna process: OVPN vinner informationsföreläggande »
»För att sammanfatta beslutet, har Rättighetsalliansen och deras säkerhetsexperter inte kunnat bevisa några sårbarheter i OVPN:s system som skulle kunna medföra att loggar sparas. OVPN vinner därmed informationsföreläggandet då våra uttalanden och bevis gällande vår loggningspolicy inte har kunnat motbevisas. Filmbolagen behöver också ersätta OVPN:s rättegångskostnader, vilket landar på 108 000 SEK exkl moms.«
Fast Big Entertainments jakt på TPB lär fortsätta.
Skall polisen få avlyssna utan misstanke?
»Polisen vill nu avlyssna personer som ännu inte är misstänkta« utropar Sveriges Radio med viss berättigad förskräckelse.
Rimligen menar inte biträdande rikspolischefen att man skall kunna avlyssna vem som helst hur som helst. Och då måste avlyssningen rimligen inriktas. Mot element som polisen befarar kommer att begå brott. Vilket känns snubblande nära just en misstanke.
Och det är precis vad biträdande rikspolischef Mats Löfving säger:
– I ett underrättelsesyfte, precis! Människor som ännu inte ingår i nån brottsutredning. Utan människor som på ett tydligt sätt kan kopplas till gängkriminalitet.
Så att vi vet vad det handlar om. Men det är vanskligt nog.
Ett problem är att man med nödvändighet kommer att kränka en hel del hederliga medborgares integritet. Bekanta, flickvänner, affärskompanjoner och innebandylaget kommer alla att sugas in i sociogrammet över vilka som kan komma att avlyssnas runt en misstänkt kriminell. Det är ett betydande ingrepp i människors rätt till privatliv.
Vad har vi för garantier för att mandatet för denna övervakningsmaskin inte kommer att utökas? Om vi tycker att det är OK att man avlyssnar människor som inte är misstänkta för brott – då är ändå frågan varför detta sker inte huggen i sten. Då kommer den till synes obligatoriska ändamålsglidningen.
För att inte tala om hur detta skulle kunna missbrukas av en ond regering, en galen justitieminister, någon illvillig person i systemet eller bara bli ett offer för den svenska slumpen.
Som verktyg för en stat med ambitionen att kontrollera allt eller förtrycka alla är detta den heliga graal: Möjligheten att kunna avlyssna i princip vem som helst utan någon konkret misstanke om brott. Som i DDR.
Nu vet jag att större delen av svenska folket inte håller med mig. Och jag förstår varför. Kriminaliteten i landet har ändrat karaktär, till den punkt där den inte längre går att bekämpa med traditionella metoder.
Det är illavarslande. På så många sätt.
Men man måste ändå vara medveten om riskerna med att lämna den demokratiska rättsstatens grundläggande värden. Även om det senare av någon anledning ändå skulle anses nödvändigt.
Grundregeln måste vara att medborgare som inte stör någon annan skall lämnas ifred.
Domstolsverket blockerar TOR
Domstolsverket blockerar internettrafik från anonymiseringsnätverket TOR. Detta hindrar användare från att begära ut handlingar anonymt. Myndigheten hänvisar till säkerhetsfrågor, vilket ifrågasätts av sakkunniga – speciellt då till exempel websidor hos polisen, försvarsmakten och FRA är tillgängliga via TOR.
Computer Sweden:
»Att just Domstolsverket spärrar för trafik från Tor, kanske den mest populära anonymiseringstjänsten i världen, kan anses vara ett demokratiproblem. Människor kan dra sig för att begära ut till exempel domslut om de inte kan vara anonyma, och just domslut kan vara känsligt att begära ut om det går att ta reda på vem som begärt att få ut dokument.«
Patrik Wallström, på Föreningen för Digitala fri- och rättigheter, DFRI säger till CS:
»Den trafik man är rädd för kommer ändå. Att spärra ut Tor ger inget skydd för någonting, det spärrar vanliga användare, och det finns många anledningar att vara anonym när man tar del av Domstolsverkets tjänster. De är rädda för att Tor har mycket skadlig trafik, men att de inte vet vad det handlar om och att Tor det låter farligt. Tor har fått en negativ klang i media.«
• Länk: Myndighet blockerar Tor ”av säkerhetsskäl” – försvårar möjligheten till anonymitet »
Jakten på TPB – filmbolagen fortsätter bråka med OVPN
Som vi tidigare har rapporterat (här och här) envisas SF och Nordisk Film med att försöka få ut uppgifter från VPN-operatören OVPN i sin jakt på The Pirate Bay. Ett utdrag…
»Spåren ledde till Coludflare, vidare till ISP:n OBEnetwork och slutligen till VPN-operatören OVPN. Nu har filmbolagen begärt ett informationsföreläggande mot OVPN hos Patent- och Marknadsdomstolen. Men OVPN konstaterar att de inte kan lämna den begärda informationen – då de varken lagrar trafikuppgifter, tidsstämplar, DNS-upplag, IP-adresser, MAC-adresser eller information om ackumulerad bandbredd.«
Patent och marknadsdomstolen har konstaterat att OCPN inte kan lämna ut information som de inte har. Men det hindrar inte filmbolagen – genom Rättighetsalliansen – från att driva ärendet vidare. Nu har de kopplat in egna säkerhetsexperter vars utlåtanden de åberopar som bevis.
Ett av spåren är att begära tillgång till OVPN:s bokföring – eftersom alla betalningar måste redovisas. OVPN kommenterar i en bloggpost:
»OVPN:s kvitton för Publik IPv4 specificerar inte vilken IP-adress det rör sig om, utan endast att en viss kund har betalat för tjänsten. Se exempelvis på detta kvitto. OVPN:s kunder kan dessutom betala för flera års tillhandahållande av tjänsten vid ett och samma tillfälle. Detta utgör i sig ett hinder för att ens teoretiskt kunna koppla en tjänst vid en exakt tidpunkt till en specifik betalning. En kund kan också närsomhelst byta sin Publika IP-adress.«
Rättighetsalliansens säkerhetsexpert framför även följande åsikt till domstolen. Det kan »anses som extremt sannolikt att användaren eller identiteten som är kopplad till konfiguration finns lagrad i en användardatabas«. Vilket alltså inte stämmer – vilket domstolen också redan konstaterat.
Fortsättning följer.
Början till slutet för kassettskatten?
Privatkopieringsersättningen – den så kallade kassettskatten – kan kanske vara på väg bort.
Justitieminister Morgan Johansson (S) har tillsatt en utredning och säger:
»Den nuvarande privatkopieringsersättningen har sedan flera år blivit omodern, till exempel gör gemene man inte längre en kopia av sin favorit-cd för att även kunna lyssna på den i bilen. Det är angeläget att en modernisering kommer till stånd.«
Det är verkligen på tiden. Att artisternas insamlingssällskap har rätt att uttaxera en ersättning för alla former av lagringsmedia (minneskort, hårddiskar, interna minnen, datorer, plattor, mobiler m.m.) är en orimlig idé.
Regeringens pressmeddelande: En modernare och mer effektiv ersättning till upphovsmän vid privatkopiering »
Automatiserad ansiktsigenkänning – nu i Sverige
Polisen har fått klartecken för ett nytt verktyg som automatiskt analyserar video och bilder – bland annat med hjälp av automatiserad ansiktsigenkänning. Vilket väcker en del frågor och farhågor.
Låt oss börja med att se vad detta inte är. Det handlar inte om att automatiskt övervaka allmän plats och att få flaggningar så fort någon person av intresse dyker upp i bild. Polisen ville testa ett sådant system på Skavsta flygplats – men där sa Datainspektionen nej.
Vad det däremot handlar om är automatisk genomsökning av video och bilder i jakt på något specifikt, på en bestämd plats vid en bestämd tidpunkt. Detta omfattar även automatisk ansiktsigenkänning.
I detta fall är det alltså fråga om material som ändå skulle ha gåtts igenom, fast av fysiska poliser. På så sätt kan det rent av handla om att färre personer tittar på de övervakningsfilmer där du eller någon annan oskyldig förekommer. En automatisering och en eventuell effektivisering, med andra ord. Men det är ändå inte problemfritt.
Dels vet vi att automatiserade system ger ett stort antal »falska positiva« flaggningar, ibland i en sådan omfattning att det underliggande materialet blir svårare att hantera.
Dels är det oklart hur mycket biometrisk data som kommer att användas och från vilka källor. Om det handlar om misstänkta i det specifika fallet är det en sak. Om det handlar om bredare data, där biometrisk data för en bredare allmänhet (t.ex. från passregistret) används, då är det mer problematiskt.
Här finns också en viktig metodfråga. Om en människa, med förhoppningsvis gott omdöme och god analytisk förmåga, tittar igenom t.ex. en övervakningsfilm – då kan information som är viktig för en utredning framkomma, som inte framkommer om man bara söker på ett visst ansikte, ett visst signalement eller en viss sak. Det kan handla om en person som inte ingår i utredningen, men vars närvaro ändå är av intresse. Eller om ett visst händelseförlopp före eller efter det man söker. Risken är att automatiserad analys missar sådant som den inte uttryckligen är tillsagd att söka efter.
Slutligen kan det system som nu fått klartecken användas för att utveckla automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats. Även om Datainspektionen i dagsläget säger nej till sådan, så lär sista ordet inte vara sagt. Om inte svenska polisen kommer att kunna tjata sig till ett sådant verktyg, så kan det komma från EU.
Länkar från SR:
• Polisen får klartecken för ansiktsigenkänning »
• ”Rör sig om känsliga uppgifter” (ljudinslag) »