Femte juli

Nätet till folket!

Storebror

Kategorin Storebror är hämtad från George Orwells bok 1984. Det handlar dels om övervakning - och dels om menings- och yttrandefrihet. Och om hur staten försöker styra hur människor tänker.

Frågetecken kring Julian Assanges hälsa

av

Det kommer oroväckande information om Wikileaks-grundren Julian Assanges hälsa, där han sitter i det brittiska högsäkerhetsfängelset Belmarsh.

60 läkare har skrivit under ett upprop om att Assange behöver sakkunnig vård. Formuleringarna är dramatiska. Man talar till och med om att det är fara för hans liv.

The Independent:

Dr. Lissa Johnson, a clinical psychologist in Australia and one of the letter’s signatories, said: “Given the rapid decline of his health in Belmarsh prison, Julian Assange must immediately be transferred to a university teaching hospital for appropriate and specialised medical care.”

“If the UK Government fails to heed doctors’ advice by urgently arranging such a transfer on medical grounds, there is a very real possibility that Mr Assange may die.”

Det förefaller alltså som om problemen främst är psykiska. Och sådana kan ju också vara synnerligen allvarliga.

Julian Assanges sitter i stort sett isolerad i en cell i Storbritanniens kanske kusligaste fängelse. Han är på väg in i en utlämningsprocess som han själv har mycket lite inflytande över, då han inte kommer åt sin dator eller sina dokument. Och han hotas av en rättsprocess i USA som kan ge honom ett fängelsestraff på upp till 175 år, alltså livstid. Allt detta för att han avslöjat maktens hemligheter för folket.

Man kan förstå om han inte mår bra.

Man kan tycka vad man vill om Julian Assange. Men han har rätt till en medicinsk bedömning och om så krävs, sakkunnig vård.

Slutligen bör de brittiska och amerikanska myndigheterna tänka sig noga för. Om de anser att Assange är en besvärlig människa nu – så är det inget mot vad han skulle bli som martyr.

Länk: Julian Assange ’could die in prison without urgent medical care’, doctors warn »

Lästips: Nordisk Huawei-chef förnekar Kinas mediecensur i inspelat möte

av

SVT rapporterar om ett inspelat möte mellan Bahnhof och Huawei:

Kina blockerar inte internationella medier för sina medborgare. Det hävdar en av den kinesiska mobiljätten Huaweis chefer i ett inspelat möte med internetleverantören Bahnhof.

Länk: Nordisk Huawei-chef förnekar Kinas mediecensur i inspelat möte »

Nytt förslag om utlämning av användarinformation till 60 länder – utan rättslig prövning

av

Som om det inte räcker med att EU är på väg att införa eBevis – som ger medlemsstaternas myndigheter rätt att hämta ut data som lagras i en annan medlemsstat – så arbetar nu Europarådet på ett snarlikt förslag.

EFF:

»Now, a global major effort is currently being negotiated at the Council of Europe (CoE)—an intergovernmental organization, not to be confused with the European Council, nor the European Union. Currently, the CoE Cybercrime Committee (TC-Y) is working on a set of additions to the Budapest Convention, CoE’s major international treaty on cybercrime that has been ratified by more than 60 countries around the world.

This set of additions, known as the Second Additional Protocol, seeks to make it much easier for police in one country to get users’ data from companies in another country, typically foreign Internet companies and ISPs. This mechanism of police-to-company direct cooperation is limited to narrow requests for information about the identity of a subscriber, but the Protocol’s vague scope means that other types of data could be swept in as well.«

Detta är ytterligare ett exempel på internationella police-to-company-requests som nu tycks bli allt vanligare – och som inte ens tar hänsyn till om den handling som utreds är brottslig i landet från vilken informationen begärs ut.

Detta vore problematiskt ur ett rättssäkerhetsperspektiv även om vi levde i en för övrigt perfekt värld. Men nu råkar vi leva i en verklighet där många länders rättsvårdande myndigheter bedriver sin verksamhet under former som lämnar mer att önska. Samt att det finns tydliga problem med korruption av ordningsmakten på sina håll.

Vad kan väl möjligen gå fel?

EFF: The Council of Europe Shouldn’t Throw Out Our Privacy Rights Just to Speed Up Police Access »

Journalistförbundet: Hemlig dataavläsning hotar källskyddet

av

Nu går Journalistförbundet, med dess ordförande Ulrika Hyllert ut i debatten om hemlig dataavläsning. Deras vinkel är att den hotar källskyddet. Vilket den uppenbarligen gör. Plus att den reser en angelägen fråga om, när och i vilken kapacitet myndigheterna får övervaka en journalist.

»De nya reglerna om hemlig dataavläsning är ett hot mot källskyddet. Den regel som ska skydda journalisternas källor är dessutom inte utformad efter den digitala verklighet journalister verkar i. Källor som använder ”fel” kontaktväg faller utanför skyddet.«

Jo, så är det väl. Regeringen tänker sig media som att alla sitter på samma ställe, alltid endast talar med folk genom redaktionens ångtelefon och har presskortet i hattbrättet. Men en journalist kan se ut hur som helst nu för tiden – och har inte vattentäta skott mellan arbete och privatliv. Skulle staten av någon anledning vilja spana på medias källor – eller för all del på visselblåsare och dissidenter, då har den nu verktyget som krävs.

Journalisten: Därför hotar de nya reglerna om dataavläsning källskyddet »

DFRI: Risken för brottslighet kan öka med hemlig dataavläsning

av

Jag sitter och plöjer papper om regeringens föreslagna hemliga dataavläsning. Bland annat hittar jag remissyttrandet från Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter, :DFRI – som går rakt på det som är viktigt:

»Målet med brottsbekämpning borde vara att göra tillvaron säkrare för landets invånare, inte att utsätta oskyldiga för större risker. Det riskerar dock att bli fallet eftersom de verktyg som utvecklas för att genomföra hemlig dataavläsning kan komma att användas för helt andra syften, om de kommer i händerna på exempelvis kriminella ligor eller utländska underrättelsetjänster. Genom att aktivt söka efter eller köpa sårbarheter i informationssystem och sedan bygga verktyg för att utnyttja dessa säkerhetsluckor utsätts allmänheten för stora risker. Om man väljer att inte rapportera dessa brister, för att istället kunna använda dem till hemlig dataavläsning av ett litet fåtal brottsmisstänkta individer, lämnas alla andra fortsatt allt mer sårbara för intrång.«

Länk till DFRI » Risken för brottslighet kan öka med hemlig dataavläsning »

Läs även » Erik Lakomaa: Stora risker med statliga trojaner »

USA: FBI duckar om övervakning av sociala media

av

Techdirt:

The ACLU is one step closer to obtaining documents detailing the FBI’s use of social media monitoring tools. The FBI replied to the ACLU’s FOIA request with a Glomar and a denial.

First, it neither confirmed nor denied it had responsive records. Then it said even if it did have some, it still wouldn’t release them. According to the FBI, releasing documents about the government’s well-known use of social media monitoring software would somehow allow criminals to take a peek at super-secret law enforcement tools. It made these assertions despite the fact it publicly secured contracts for social media monitoring tools.

Länk: Judge Says The FBI Can’t Keep Refusing To Confirm Or Deny The Existence Of Social Media Monitoring Document »

Assange fängslad i UK för utlämning till USA – först då lägger svensk åklagare ner sin förundersökning

av

Jag är inte mycket för konspirationsteorier. Men det är i vart fall ett sammanträffande att den svenska förundersökningen om sexbrott mot Wikileaks grundare Julian Assange läggs ner först nu – när allt är klappat och klart för att britterna skall kunna utlämna honom till USA.

Sverige råkade helt enkelt bakbinda Assange, fram till dess att de politiska och juridiska förutsättningarna för att åtala honom kommit på plats i USA. Vilket nu skett.

Att den svenska förundersökningen lagts ner förvånar knappast någon som läst det tillgängliga utredningsmaterialet. Detta är för övrigt den bedömning flera åklagare gjort tidigare – men som gång på gång ändrats av specialåklagare som vill driva fallet vidare. Men nu lär det en gång för alla vara klarlagt att bevisningen inte håller.

Därmed bör den diskussionen vara avklarad, så att all uppmärksamhet nu kan riktas mot vad som ligger för handen: Det vill säga att Julian Assange riskerar att utlämnas från Storbritannien till USA, där han riskerar åtal och fängelse på upp till 175 år för Wikileaks publicistiska verksamhet.

Enligt uppgift skall den tidigare Obama-administrationen inte ha velat driva denna fråga – eftersom den riskerar att jämställa publicistisk verksamhet med spioneri. Trump-administrationen har dock inga sådana spärrar. Vilket inte minst oroar tidningar som The New York Times och The Guardian, som ju publicerat samma material som Wikileaks.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Wikileaks enda »brott« är att man avslöjat för det amerikanska folket vad som sker i de krig som förs i dess namn – och för världen vad våra politiska ledare säger, tycker och tänker när de tror att ingen lyssnar. Vad man avslöjat är sanningen, helt enkelt. Verkligheten. Vilket alltså anses vara ett allvarligt brott.

SVT: Åklagaren lägger ner förundersökningen mot Julian Assange »

Lagrådet säger ja till hemlig dataavläsning

av

Regeringens förslag om att införa hemlig dataavläsning har fått klartecken från lagrådet. Vilket innebär att en proposition nu kan läggas fram för riksdagen – där det finns en massiv majoritet för förslaget.

Lagrådets enda brasklapp är, enligt SR Ekot:

»Lagrådet betonar dock att det bör göras en ingående utvärdering av ”behovet, nyttan och proportionaliteten” innan det fattas beslut om huruvida lagstiftningen – efter fem år – ska förlängas eller permanentas.«

Vilket innebär att man skjuter sina principiellt svåra överväganden på framtiden.

Något som däremot inte kan skjutas upp är frågan om de tekniska riskerna. Med hemlig dataavläsning kommer polisen att utnyttja existerande säkerhetshål för att installera programvara för avlyssning, övervakning och manipulation av misstänktas datorer. Det innebär att dessa säkerhetshål kommer att förbli öppna och »okända« – vilket gör dem till en säkerhetsrisk för vanligt folk, företag och hela vår IT-infrastruktur. Men bankbedragare, utpressare och spioner lär i vart fall bli glada.

Detta är dock inget som lagrådet har att bedöma. Istället är detta en risk som användare, nätaktivister och tekniker måste försöka få regering och riskdag att förstå – innan det är försent.

WSJ: Google manipulerar sina sökresultat

av

Wall Street Journal har en intressant artikel med rubriken »How Google Interferes With Its Search Algorithms and Changes Your Results«. Tyvärr ligger den bakom betalvägg, men den ibland kontroversiella siten ZeroHedge sammanfattar det viktigaste.

WSJ:

»THE JOURNAL’S FINDINGS undercut one of Google’s core defenses against global regulators worried about how it wields its immense power – that the company doesn’t exert editorial control over what it shows users. Regulators’ areas of concern include anticompetitive practices, political bias and online misinformation.«

Vad det kokar ner till är alltså frågan om huruvida Google är ett verktyg / en plattform eller en publicist. Som verktyg kan de knappast hållas ansvariga för sökresultat och innehåll. Men som publicist blir det tvärt om. Och för varje gång företaget påverkar sökresultaten får det allt svårare att hävda att det endast är en plattform.

Nu skall man visserligen hålla ett par saker i minne. Dels att alla sökresultat är individuella, vilket kan göra det svårt att kontrollera olika teser om hur sökmotorn fungerar. Dels att det pågår en ständig dragkamp där traditionell media vill ha tillbaka de annonsörer som gått till Google. Och dels att det pågår en politisk strid, där vissa amerikanska och europeiska politiker vill dela upp bolaget.

Detta sagt är det ändå mycket uppseendeväckande som rapporteras. Intressant nog är det inte bara konservativa, utan nu även vänstersiter som påstår sig ha blivit missgynnade eller svartlistade av Google. Det påstås också att Google gynnar stora annonsörer framför små och att siter med kontroversiella ämnen får färre annonser.

ZeroHedge skriver:

To sum it all up: Thomas Ferguson notes in an email “the last third of the WSJ article basically describes ‘electronic corporatism’ in which big private tech concerns look out for each other. Everyone else can’t even get an answer.”

Där någonstans är det möjligt att en stor del av problemet ligger – att Google inte är transparenta med hur de arbetar. Vilket gör det svårt för företaget att förklara vad som är relevanta ändringar (som att förhindra spam) och vad som kan vara till exempel politiskt missgynnande eller gynnande. Å andra sidan måste de hålla sina algoritmer hemliga för att inte kunna manipuleras av yttre aktörer.

Länkar:

• WSJ: How Google Interferes With Its Search Algorithms and Changes Your Results »

• ZeroHedge: How Google Interferes With Its Search Algorithms And Changes Your Results, Bombshell WSJ Report »

EU:s eBevis – ett farligt och onödigt förslag

av

Behövs överhuvudtaget EU:s nya regelverk för eBevis / e Evidence? Vi ger ordet till EDRi:

The initial e-evidence proposal by the Commission aims to allow law enforcement agencies across the EU to access electronic information more quickly by requesting it directly from online service providers in other EU countries. Unfortunately, the Commission forgot to build in meaningful human rights safeguards that would protect suspects and other affected persons from unwarranted data access.

The Commission proposal is not only harmful, but simply not needed at this point. To speed up cross-border access to data for law enforcement, there already is the European Investigation Order (EIO). It exists only since 2018 and has never been systematically evaluated, let alone improved.

Så även om Europaparlamentet nu försöker förbättra förslaget om eBevis – så kan man fråga sig om vi verkligen behöver två system för samma sak. Speciellt som detta är en fråga som är mycket känslig sedd ur ett rättssäkerhets-perspektiv.

• EDRi: “E-evidence”: Repairing the unrepairable »

Läs även:
• Alla EU-länder får tillgång till allt som lagras i molntjänster »
• EU vill göra datalagringen gränslös »