Femte juli

Nätet till folket!

Storebror

Kategorin Storebror är hämtad från George Orwells bok 1984. Det handlar dels om övervakning - och dels om menings- och yttrandefrihet. Och om hur staten försöker styra hur människor tänker.

EFF: Fyra principer för EU:s nätpolitik

av

Electronic Frontier Foundation – EFF – har tagit sig en titt på EU:s framtida nätpolitik.

»As the European Union is gearing up for a major reform of the current backbone of the EU’s Internet regulation—the e-Commerce Directive will be replaced by the Digital Services Act (DSA)—there are choices to be made. Rather than following in the footsteps of recent disastrous Internet legislation (such as the Copyright Directive), the EU should focus on how to put users back in control of their online experiences. Rather than giving more executive power to large platforms that have monopolized the digital space, the EU should protect the public interest Internet by focusing on users’ rights to self-determination and measures on transparency, anonymity, and interoperability.«

Man ställer även upp ett antal principer att kämpa för:

  1. Online Intermediaries Should Not Be Held Liable for User Content
  2. Only Court Orders Should Trigger Liability
  3. No Mandatory Monitoring or Filtering
  4. Limit the Scope of Takedown Orders

Läs hela texten här: Our EU Policy Principles: Platform Liability »

Principerna ovan känns rimliga och värda att kämpa för. De är applicerbara i flera olika sammanhang – som till exempel upphovsrättsfrågor, den nu aktuella förordningen mot terror-relaterat innehåll online och de EU-gemensamma regler mot hat och hot på nätet som förväntas komma i EU:s Digital Services Act.

Tyskland vill ha hjälp av IT-branschen för att installera statstrojaner

av

Tyskland var ett av de första länderna att lagstifta om »statstrojaner« – det vill säga spyware som ger myndigheterna tillgång till allt som görs och finns på en dator, mobiltelefon, sufrplatta m.m. Det är detta som Sverige nu infört under benämningen hemlig dataavläsning.

Nu vill Tyskland ta metoden ett steg längre . I ett arbetspapper inför ett kommande regeringsförslag diskuteras möjligheten att tvinga plattformar och meddelandetjänster att hjälpa till med att i smyg installera dessa statstrojaner hos användare.

Branschen vill, föga förvånande, inte ha något med saken att göra. Dels vill de inte bli delaktiga i statens övervakning av medborgarna. Dels vill de att säkerhetsbrister skall bli kända och täppas till – istället för att hållas öppna för att kunna utnyttjas av myndigheterna.

Detta kan vara relevant även för oss svenskar. Dels ger det en indikation om hur den hemliga dataavläsningen kan komma att utvecklas. Dels kan metoden komma att bli vägledande för lagstiftning eller praxis inom EU / Europol.

Läs mer: Staatstrojaner: WhatsApp & Co. sollen Netzverkehr an Geheimdienste umleiten »

Nya, men långsökta anklagelser mot Julian Assange

av

I skuggan av corona-krisen, BLM-protester och det allmänt uppskruvade debattkimatet – sitter Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse i väntan på att den rättsliga prövningen av USA:s begäran om utlämning skall bli klar.

Om Assange utlämnas kan han komma att dömas till ett mer än livslångt fängelsestraff, upp till 175 år.

Det är viktigt att hålla ögonen på bollen. Oavsett vad man anser om Assange som person – så handlar hans fall om tryckfrihet, om rätten och möjligheten att avslöja och publicera uppgifter om oegentligheter och annat som makthavarna helst vill tysta ner.

Obama-administrationen ansåg att detta var en linje som inte bör överskridas. Eller i vart fall att en process mot honom skulle bli ett yttrandefrihetsmål som dels kan vara svårt för staten att vinna, dels ett PR-problem.

Trump-administrationen tycks dock inte ha några sådana hämningar. (Trots att Wikileaks de facto hjälpte till att få Trump vald till president.) Man anklagar bland annat Assange för spioneri – trots att han och Wikileaks inte gjort något annat än traditionellt journalistiskt arbete och i stora stycken publicerat samma information som till exempel The Guardian, The New York Times och Der Spiegel.

Möjligen börjar man inse att de misstankar och åtalspunkter som hitintills presenterats är skakiga. Därför försöker man  nu bygga ut sina anklagelser mot Assange.

Bland annat handlar det om att koppla honom till aktiva försök till dataintrång relaterade till den information som visselblåsaren Chelsea Manning läckte till Wikileaks – samt till det så kallade Stratfor-hacket (för vilket hackern Jeremy Hammond redan dömts). Några direkta bevis – mer än hörsägen – tycks dock inte finnas. (Det är i sammanhanget värt att notera att det amerikanska justitiedepartementet, delvis framgångsrikt, gav sig på den Dallas-baserade journalisten Barrett Brown på liknande grunder.)

TorrentFreak sammanfattar:

»Another indictment has been issued by the DOJ, making this its third attempt to throw the book at Assange. If the DOJ can prove Assange contributed to hacking attempts, it may end up with a case worth pursuing. But much of what the indictments deal with is normal journalism behavior: the cultivation of sources and the encouragement of sources to locate/leak newsworthy documents. The blurry line the DOJ is walking on is the same line the previous administration seemed to feel wasn’t worth crossing, no matter how much harm/embarrassment Assange had caused with the release of sensitive documents.«

Gizmodo noterar:

»DOJ omits several crucial details about the Stratfor hack in its attempts to name Assange as a conspirator in a breach that happened without his knowledge. Most notably, prosecutors exclude that the actual breach of Stratfor’s security, in late 2011, occurred 83 days prior to the events they describe, unknownst by anyone DOJ identifies as part of the conspiracy, including Assange.«

Enkelt uttryckt är frågan om man kan åtala någon för dataintrång – om personen i fråga inte varit medveten om intrånget förrän i efterhand.

Samtidigt som det amerikanska justitiedepartementet bygger på fallet med mer eller mindre långsökta åtalspunkter – så har Assange problem med att få en rimlig och rättvis utlämningförhandling i Storbritannien. Till exempel har han inte haft tillgång till allt det material och den utrustning han behöver för att förbereda sitt försvar. Dessutom har det varit problem med att upprätthålla kontakten mellan Assange och hans advokater under corona-krisen.

Länkar:
• TorentFreak: New Indictment Tries To Tie Julian Assange To A Hacking He Had Nothing To Do With »
• Gizmodo: DOJ’s New WikiLeaks Indictment Has Significant, Convenient Plot Holes »

COVI-PASS Digital Health Passport lanseras – även i Sverige

av

Det var kanske bara en tidsfråga, men nu lanseras ett COVI-PASS Digital Health Passport – även i Sverige.

Electronic Specifier rapporterar (redan den 13 maj):

»The COVI-PASS Digital Health Passport can be used as an authenticated gateway for Public Services, Businesses and Employees to manage a safe return to work, life, and safe travel.«

Det handlar alltså om en kommersiellt framtagen app, som är tänkt att kunna användas såväl av företag som av myndigheter.

»Powered by VST Enterprises’ cyber security technology VCode & VPlatform, Circle Pass Enterprises has contracted with VST Enterprises for a fully secure Digital Health Passport – COVI-PASS, to be paired with approved testing kits. CPE is to start shipping orders from next week for the first phased release of 50M COVI-PASS Digital Health Passports to both the private sector and Governments in over 15 countries, including Italy, Portugal, France, Panama, India, the US, Canada, Sweden, Spain, South Africa, Mexico, United Arab Emirates and The Netherlands.

The COVI-PASS Digital Health Passport works on an intelligent colour mapping system (green, amber, red) to authenticate and validate a COVID-19 test providing test history and relevant health information. This allows for accurate data metrics to assess those who have tested positive and negative and the location only of their testing.«

Appen är förvisso frivillig (än så länge) – men kan komma att krävas till exempel om du vill resa, gå på en fotbollsmatch, besöka en konsert, gå på bio eller på annat sätt vistas nära många andra människor. Bli inte förvånad om den kommer att krävas till och med för att gå på restaurang.

Appen förefaller dessutom vara en del i en mycket större plan:

»VSTE are also providing its VCode & VPlatform technology to work with the UNITED NATIONS as part of their SDG Collaboratory (Sustainable Development Goals) program – to provide a wide range of technology services to 9 Billion people by 2030 and which will be announced in the coming weeks.«

Även om företaget bakom appen talar om en hög grad av dataskydd och respekt för individens rätt till privatliv återstår att se hur den egentligen fungerar.

Man kan också notera att ett COVID-19-test endast visar om man är smittad just vid provtillfället. Så något heltäckande skydd är det knappast fråga om.

Det finns många frågetecken. Men framförallt är frågan om vi vill ha en app som fungerar som något slags inrikespass.

Electronic Specifier: Digital health passports supplied to 15 countries »

Sociala media och Hong Kong

av

Bland andra Facebook, Twitter, Google, WhatsApp och Telegram har meddelat att de inte kommer att samarbeta med Hong Kongs polis – efter införandet av de nya kinesiska säkerhetslagarna.

Samtidigt meddelar TikTok att de helt lämnar Hong Kong inom de närmaste dagarna. Dock skall man komma ihåg att TikToks ägare, det kinesiska företaget ByteDance – äger en snarlik app, Douyin, för den kinesiska marknaden. Så uppoffringen kanske inte är så stor…

BBC: TikTok to exit Hong Kong ’within days’ »

Och nu – ännu mer nätcensur från EU

av

Det tycks aldrig ta slut. Nu kommer uppgifter om mer planerad nätcensur från EU-kommissionen. Denna gång är ursäkten kampen mot barnpornografi – vilket är ett säkert kort att spela ut för att tysta kritiker och undvika debatt.

Det som planeras är enligt uppgift att kommissionen kommer att lägga fram en rapport på nästa EU Internet Forum.

Det första kravet är mer obligatorisk censur i form av uppladdningsfilter.

Det verkar med andra ord som om EU-kommissionen nu försöker etablera uppladdningsfilter som något slags universallösning. Det började med upphovsrättsdirektivet, fortsatte med den aktuella förordningen mot terror-relateat innehåll online – och är nu alltså tänkt att utökas med insatser mot övergrepp på minderåriga online. Förmodligen krattar man manegen för en bredare utrullning av uppladdningsfilter i den Digital Services Act som kommer att läggas fram senare under mandatperioden.

Precis som man kunde befara öppnade artikel 13/17 i upphovsrättsdirektivet dammluckorna för en bredare användning av uppladdningsfilter,

Det andra kravet är åtgärder mot krypterade meddelandetjänster.

Här bedriver EU (samt USA) ett ständigt krypskytte för att underminera och kringgå kryptering. Vilket – som bekant – innebär försämrad säkerhet online för alla, eftersom till exempel bakdörrar även kan användas av kriminella, främmande makt och andra som vill skada användare, företag och institutioner.

Vad gäller EU Internet Forum är det ett samverkansorgan med bland annat politiker, nätjättar och teleoperatörer samt allehanda särintressen. Vid flera tillfällen har det framförts kritik – bland annat från EU:s ombudsman – mot hemlighetsmakeri och bristande transparens. Enkelt uttryckt är det här politiken, Big Data och andra aktörer gör upp och skapar politiska förslag bakom stängda dörrar.

Denna gång gömmer man sig bakom kampen mot barnporr. Och vem vill eller vågar då kritisera de förslag som läggs fram – även om de begränsar informationens frihet och gör nätet mindre säkert för alla?

Video: Stoppa EU:s nya nätcensur

av

Fem minuters folkbildning om EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online – och dess problem. (Utskrift »)

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Vad hände med vårt fria, öppna internet?

av

Ett problem med sociala media är att du oftast inte själv kan bestämma vad du får se – och vad av ditt innehåll andra kan se.

Det hänger delvis samman med den oerhörda mängd material som publiceras. Det finns helt enkelt ingen möjlighet att visa allt från alla vänner och konton du följer. Detta försöker man hantera med algoritmer som gissar sig till vad du vill se och som oftast prioriterar användare och grupper som du ofta interagerar med. Vilket kan vara problematiskt om du vill nå ut brett eller om det finns speciella konton som du vill följa i detalj.

Ett annat och lömskare problem är politisk bias. På senare tid har bland andra amerikanska Project Veritas visat att Facebooks moderatorer tar politisk ställning i sitt arbete. (Länk 1 » | Länk 2 ») PV är förvisso en kontroversiell kanal som ibland drar saker till sin spets. Men det går inte att komma runt att det finns moderatorer som – på video med dold kamera – rakt upp och ner erkänner och till och med skryter om att de låter sina personliga politiska preferenser styra vad som godkänns och vad som stoppas.

Med tanke på Facebooks dominerande ställning på marknaden är  detta ett problem – även om Facebook, som ett privat företag – naturligtvis har rätt att själva styra användarvillkor och vad de kan tänka sig att publicera. Saken är bara att om de styr innehåll, då blir de snarare ett slags publicist än en plattform. Vilket lett till att deras budbärarimmunitet kommit att ifrågasättas, inte minst i USA. (Budbärarimmuniteten innebär att en plattform inte kan hållas ansvarig för vad deras användare publicerar, så länge de inte själva agerar grindvakt eller kommenterar flödet.)

Hur det ser ut bland svenska moderatorer vet vi inte. Och om det finns en problematisk granskningskultur hos Facebook måste man fråga sig om samma sak även gäller hos till exempel Twitter och Youtube.

Vad vi däremot vet är att regeringen har haft möten med de sociala nätverken, eftersom den ogillar mycket av det som publiceras. Vilket kan ses som ett sätt att begränsa yttrandefriheten utan att behöva krångla med demokratiskt lagstiftningsarbete och rättsliga processer. Det är mycket enklare för politikerna att få plattformarna att vrida åt sina användarvillkor och att plocka bort sådant som den politiska makten stör sig på. Vilket är ett uppenbart demokratiskt problem.

Vi vet också att EU är inne i en process för att censurera, kräva uppladdningsfilter och skapa nya, enhetliga regler för vad som får lov att sägas på nätet. Vilket naturligtvis sätter extra press på plattformarna.

Lägg till detta att det tycks vara populärt i vissa kretsar att massanmäla inslag som man ogillar – även om de inte bryter mot några regler. Ibland tycks denna taktik fungera och leder då till att helt korrekta och sakliga inlägg specialgranskas och ibland stoppas.

Dessutom finns en kommersiell komponent. Många annonsörer vill helt enkelt inte synas i kontroversiella sammanhang, vilket leder till att sådant material blockeras, får minskad spridning eller inte kan dra in annonsintäkter (Youtube). Detta även om materialet är korrekt, av allmänintresse och följer alla användarvillkor.

Allt detta är problematiskt – om man ser till det fria ordet, den fria debatten och det fria flödet av information.

Som de flesta plattformar fungerar idag är internet helt enkelt inte den globala anslagstavla som vi kanske tror.

Frågan är hur vi hittar tillbaka till ett fritt och öppet internet.

Franska Avia-lagen om nätcensur underkänns på konstitutionella grunder

av

En god nyhet – även om faran inte är över.

EDRi rapporterar:

»On 18 June, the French Constitutional Council, the constitutional authority in France, declared the main provisions of the “Avia law” unconstitutional. France’s legislation on hate speech was adopted in May despite being severely criticised from nearly all sides: the European Commission, the Czech Republic, digital rights organisations and LBGTQI+, feminist and antiracist organisations. Opposed to the main measures throughout the legislative process, the French Senate brought the law before the Constitutional Council as soon as it was adopted.«

Bland annat vänder man sig mot att vilken användare som helst kan anmäla inlägg sociala media och att detta i så fall måste avlägsnas inom 24 timmar. Man anser även att kravet på att material i vissa fall skall avlägsnas inom en timma är för hårt.

Intressant nog sammanfaller detta beslut med den kritik som framförts mot EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG) som just nu håller på att förhandlas fram.

»In general, the Council underlines that only the removal of manifestly illegal content can be ordered without a judge’s prior authorization. However, assessing that a certain piece of content is manifestly illegal requires a minimum of analysis, which is impossible in such a short time frame. Inevitably, this decision weakens the pro-censorship hardliners’ position in European debates.«

Men ännu är faran inte över. EU är på väg att ta fram en sammanhållen Digital Services Act (DSA) som bland annat är tänkt att slå fast enhetliga regler för nätcensur och avlägsnande av hat och hot från nätet. Mycket talar för att förslag som är snarlika de som nu ogiltigförklarats i Frankrike kommer att läggas fram, fast formulerade så att de precis kan runda invändningar från olika medlemsstaters konstitutionella domstolar/råd (och EU-domstolen).

EDRi: French Avia law declared unconstitutional – what does this teach us at EU level? »

Video: Nätnyheter från Femtejuli.se

av

Kommenterade nätnyheter från 5 juli-stiftelsen.
• Utredning vill förbjuda anonyma SIM-kort
• EU-kommissionen vill se mer auktoritativt innehåll online
• MP-ministrar vill begränsa yttrandefriheten
• Behövs EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online?

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.