• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Sociala media

Detta är kategorin för nyheter och bloggposter som rör sociala media - samt deras relation till sina användare.

Facebook, Twitter, politiken och sanningen

31 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Från alla håll – inklusive inifrån företaget – kommer krav på att Facebook skall faktakolla politiska annonser. Vilket Mark Zuckerberg är tveksam till.

Diskussionen väcker frågor. Vad är egentligen sanning? Vem skall bedöma det?

Till synes motstridiga påståenden kan ibland båda vara korrekta. Och inte sällan är det långt från glasklart vad som är korrekt och vad som är fel – om inte annat för att data är ofullständiga eller för att man kan använda olika modeller för att bedöma samma sak. Att sätta sig till doms över vad som är sant och falskt i politisk marknadsföring är helt enkelt en övermänsklig, förmodligen omöjlig uppgift.

Twitter har å sin sida just meddelat att man från och med 22 november säger nej till politisk annonsering.

Det kan naturligtvis vara ett sätt att komma runt tolkningsproblemen ovan. Men det reser genast helt nya frågor.

Vad är en politisk annons? Om den kommer från ett politiskt parti eller en politisk kandidat är svaret rätt uppenbart. Men hur bedömer man frågan om till exempel Greenpeace eller ett företag annonserar om något som i grunden är en politisk fråga – och som kan komma att påverka hur människor röstar?

Och vad är politik? Hur skall man till exempel bedöma en annons från Amnesty som kritiserar bristen på mänskliga rättigheter i Kina?

Slutligen kan man förutse en del oklarheter som kommer att uppstå om politiska annonser blir förbjudna, men inte politiska postningar. Det lär resultera i högkonjunktur i trollfabriken.

Man kan förstå att både Facebook och Twitter sitter i en rävsax. Så det skall bli intressant att se hur detta utvecklar sig. Men vad gäller att kontrollera fakta, så verkar man ha glömt bort att det finns en aktör till – nämligen användarna. Om en politiker ljuger på nätet (oavsett om det är i en annons eller en vanlig postning) så kommer det omedelbart att uppmärksammas och påpekas av användare som är av en annan uppfattning. Därför kommer lögner alltid att slå tillbaka.

Och i ett vidare perspektiv är naturligtvis alla inskränkningar av det fria ordet beklagliga – även om både Facebook och Twitter är privata företag som får göra som de vill inom ramen för sina avtal med användarna.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Nätkultur, Propaganda, Sociala media, Yttrandefrihet Taggad som: annonsering, Facebook, politik, sanning, Twitter

Nu står striden om nästa uppladdningsfilter i EU

18 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Trialogförhandlingar har nu inletts mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet vad gäller förslaget om att hindra spridning av terror-relaterat innehåll på internet. EDRi rapporterar:

»On 17 October 2019, the European Parliament, the Council of the European Union (EU) and the European Commission started closed-door negotiations, trilogues, with a view to reaching an early agreement on the Regulation on preventing the dissemination of terrorist content online.

The European Parliament improved the text proposed by the European Commission by addressing its dangerous pitfalls and by reinforcing rights-based and rights-protective measures. The position of the Council of the European Union, however, supported the “proactive measures” the Commission suggested, meaning potential “general monitoring obligations” and in practice, automated detection tools and upload filters to identity and delete “terrorist content”.«

Förhandlingarna har alltså bara just börjat. Och det finns tre saker att vara extra uppmärksam på:

  • Kommissionen och ministerrådet vill att anmält innehåll skall plockas ner inom 24 timmar (utan någon föregående rättslig prövning).
  • Kommissionen och ministerrådet vill ha automatisk filtrering för att hindra att nedplockat material postas igen.
  • Detta står rimligen i strid med eHandelsdirektivets förbud mot generell övervakning av vad användare av olika plattformar laddar upp.

Och än så länge verkar positionerna låsta. Den tyske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (Pp) som ingår i parlamentets förhandlingsdelegation twittrade härom dagen:

»First #TERREG trilogue completed. Good news: Parliament team set to prevent #uploadfilters and #overblocking. Bad news: Governments and Commission not relenting. #SaveYourInternet«

Fortsättning följer.

• EDRi: Trilogues on terrorist content: Upload or re-upload filters? Eachy peachy. »
• Netzpolitik.org: Uploadfilter gegen Terror: EU-Parlament wehrt sich gegen automatisierte Allheilmittel »
• Tarnkappe.info: EU-Parlament: Startschuss für Verhandlungen wegen Uploadfiltern »

Arkiverad under: Censur, EU, Övervakning, Propaganda, Sociala media, Storebror Taggad som: Patrick Breyer, terrorpropaganda, trialog, uppladdningsfilter

Frankrike vill ha en ny EU-myndighet för att tvinga Google att betala »länkskatt«

16 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Frankrike vill se en ny EU-myndighet för att hålla koll på de stora digitala företagen, som Google. En talesman för den franska regeringen säger:

»A big American company, Google namely, has announced it would not comply with an EU copyright directive … we have to put an end to this illegal behaviour.«

Vad är det då för olagligt beteende den franska regeringen upprörs över?

Det handlar om artikel 11/15 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv, den så kallade länkskatten. Idén är att sökmotorer, digitala plattformar m.fl. skall betala en ersättning till mediehusen om de länkar till nämnda mediehus artiklar. Vilket naturligtvis är helt nipprigt.

Så Google vägrar. Istället för vanliga länkar med rubrik, bild och en kort ingress publicerar man bara en enkel länk. Vilket gjort fransmännen ursinniga.

Enkelt uttryckt: Frankrike/EU vill att den som länkar till en nyhetsartikel skall betala. Google vägrar. Fransmännen tycker att detta är oacceptabelt – och vill kunna tvinga Google att både länka med »rika« länkar som förr och betala för det.

Man vill alltså tvinga Google att utföra en handling som under de nya reglerna är avgiftsbelagd.

Och för att lyckas med detta vill Frankrike nu ha en ny EU-myndighet.

Vilket inte gör den idiotiska idén om »länkskatt« ett dugg bättre.

EUObserver » France: EU ought to create digital regulator »

Arkiverad under: EU, Media, Nätkultur, Sociala media, Upphovsrätt, Webben Taggad som: artikel 11/15, Frankrike, länkskatt

Svenskarna och internet 2019 – de viktigaste siffrorna på ett par minuter

15 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Idag har den årliga rapporten »Svenskarna och internet« släppts. Och som vanligt innehåller den mycket smått och gott av intresse.

95% av svenska folket använder internet och 91% gör det dagligen. 91% använder internet i datorn, 90% i mobilen och 61% i surfplatta. Landsorten är på väg att hinna ikapp städerna vad gäller tillgång till bredband. Och de äldres nätanvändning är långsamt på väg att hinna ikapp alla andras.

Mest »meningsfull« upplevs användning av nätet vara vad gäller nyhetsappar, poddar/radio, film/video och ljudböcker. Det vill säga mediekonsumtion. Intressant nog upplever dubbelt så många (40%) att sociala media inte är meningsfulla, jämfört med meningsfulla (24%).

Vad gäller samhällets digitala tjänster ligger användandet på över 70% för Skatteverket och kollektivtrafiken. Användningen är högre bland unga och medelålders än bland äldre. Och högre bland högutbildade och höginkomsttagare jämfört med lågutbildade och låginkomsttagare.

45% av internetanvändarna känner sig övervakade på nätet och 30% gör det inte. Fler upplever sig övervakade av storföretag än av myndigheterna. 21% oroas av att myndigheterna inkräktar på deras integritet på nätet och 51% gör det inte.

97% av nätanvändarna uppger sig söka information på nätet, 37% gör det dagligen. »Bara 1 procent tror att all information på internet är pålitlig och lika många att ingen information alls går att lita på. Totalt sett tror 80 procent att minst hälften går att lita på varav 43 procent tror det mesta och 36 procent endast hälften. Drygt var tionde, 13 procent, tror att det endast är en liten del av informationen som är pålitlig.«

83% av användarna accepterar användarvillkor utan att läsa igenom dem »flera gånger« eller »någon gång«.

Andelen användare som delar eller skickar vidare andras information i sociala media har minskat från 59% förra året till 49% i år. Nivån av källkritik uppges vara hög, om än något sjunkande.

Användningen av e-post är fortsatt hög (97%). Att chatta blir stadigt och långsamt allt vanligare (86%). Internettelefoni och videosamtal används av 71% av användarna. Dock är det betydligt färre som använder dessa två tjänster dagligen.

Den vanligaste meddelandetjänsten är Facebooks Messenger (62%). Skype är på nedgående (45%) och WhatsApp på uppgående (35%).

Användningen av sociala medier håller på att plana ut. 83% av nätanvändarna använder sociala media och 65% gör det dagligen. Facebook (74%) och Instagram (61%) är fortsatt de vanligaste plattformarna. Värt att notera är att Twitter (24%) och LinkedIn (31%) har ett lågt dagligt användande på 5-7%. Snapchat har sin huvudsakliga publik i åldern 12-25 år. Och i åldersgruppen 26-45 år är Flashback större än Twitter och LinkedIn.

Ser man till mediekonsumtion är traditionell tv på nedåtgående (89%) medan play-tjänster planat ut (81%). Samma trend gäller traditionell radio (81%) i förhållande till digital radio (62%). Konsumtionen av papperstidningar är på väg ner (77%) – och intressant nog gäller den trenden även digitala tidningar (80%). Pappersboken behåller sina läsare (88%) samtidigt som e- och ljudböcker visar en tydligt uppåtgående trend (41%).

Andelen användare som ser på digital film och video ökar tydligt (86% ibland samt 36% dagligen). Youtube är fortfarande störst, framför övriga play-tjänster och Netflix. Även om det finns ett tydligt gap har Youtubes tillväxt stannat av medan Netflix fortfarande expanderar.

Vad gäller digitalt lyssnande konsumerar 87% av nätanvändarna musik varav 47% dagligen. För Spotify är siffrorna 70/37%. Radiostationer på internet 61/12%. Poddar 55/9%. Och ljudböcker 33/7%. Musik och Spotify ökar. Radiolyssnandet har planat ut. Poddar ökar stadigt.

77% läser dagstidningar på nätet, varav 37% dagligen. För bloggar är siffrorna 49/7%. Och för e-böcker 28/3%.

Vad gäller betalningsviljan, så är den i fallande för tidningarna (48%). Men stigande för film/tv/video (58%) och musik (57%).

Slutligen, när det gäller onlinespel är 60% av nätanvändarna aktiva någon gång och 26% dagligen. Här är de yngre användarna tydligt dominerande.

Läs hela Svenskarna och internet 2019 här (PDF) »

Arkiverad under: Media, Nätkultur, Sociala media, Sverige, Webben Taggad som: Svenskarna och internet 2019

Twitters säkerhetslösning användes för reklam

9 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

When some users provided Twitter with their phone number to make their account more secure, the company used this information for advertising purposes, according to a blog post from Twitter published on Tuesday.

• Vice: Twitter Took Phone Numbers for Security and Used Them for Advertising »
• Twitter: Personal information and ads on Twitter »

Arkiverad under: Länktips, Säkerhet, Sociala media

EU-dokument kräver fler åsiktspoliser på nätet

7 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Det är alltid lite av en utmaning att läsa EU-dokument – som ofta uttrycker sig så vagt att viktiga saker slinker igenom under radarn.

Just nu sitter jag och funderar över Europaparlamentets dokument »MOTION FOR A RESOLUTION to wind up the debate on the statements by the Council and the Commission pursuant to Rule 132(2) of the Rules of Procedure on foreign electoral interference and disinformation in national and European democratic processes (2019/2810(RSP)«.

Det handlar främst om otillbörlig utländsk påverkan på val och av den demokratiska processen.

De flesta är nog överens om att utländsk påverkan av våra val kan vara skadligt och farligt. Samt att Ryssland är en speciellt aktiv aktör vad gäller sådan verksamhet.

Men jag kan inte låta bli att undra över några av resolutionens punkter…

4. Expresses deep concern about the fact that evidence of interference is continuously coming to light, often with indications of foreign influence, in the run-up to all major national and European elections, with much of this interference benefiting anti-EU, extremist and populist candidates and targeting specific minorities and vulnerable groups to serve the wider purpose of undermining the appeal of democratic and equal societies;

Frågan som blir hängande i luften är vad som är »acceptabel« information och vad som är otillbörligt. Det kan ju till exempel finnas helt legitima nyhetsartiklar i andra länders media, vars innehåll i sak gynnar eller missgynnar vissa partier och kandidater – oavsett vilka dessa är eller vad de tycker. Någonstans här måste man nog dra en gräns och sätta upp en definition. Annars är detta en gummiparagraf som kan tolkas lite hur som helst – och lätt missbrukas för att tysta obekväma röster.

13. Calls on all actors involved to continue with their efforts to ensure that the democratic process, as well as elections, are protected from foreign state and non-state interference and manipulation; points in particular to the need to improve media literacy and civic education from an early age in order to allow those targeted by disinformation campaigns to identify the information provided as biased; encourages the Member States, therefore, to include specific courses on media literacy in their school curricula, and to develop information campaigns targeted on the segments of the population that are more vulnerable to disinformation;

Att lära barn att vara källkritiska är en bra sak. Men är det statens uppgift? Genom den europeiska historien är det ju faktiskt stater som stått för de största och mest groteska övergreppen mot individen. Att det då skall vara en fråga för staten/EU att forma ett visst förhållningssätt till information hos ungdomen – det känns tveksamt.

Och att »utforma informationskampanjer riktade mot de segment i befolkningen som är speciellt sårbara för desinformation« är – med en välvillig tolkning – kanske på sin plats även om det är att bekämpa eld med eld. Men då måste vi ju veta att de informationskampanjer som EU vill se verkligen är sakliga och opartiska. Tyvärr kan man inte automatiskt utgå från att så är fallet.

För övrigt ser det lite illa ut att schablonmässigt kalla egna insatser för informationskampanjer och andras för propaganda. Speciellt som EU driver många olika kampanjer för att påverka de egna medborgarnas attityder och beteende.

20. Considers that the EU should work towards practical solutions to support and strengthen democratic, independent and diverse media in the countries of the EU neighbourhood and in the countries in the Western Balkans which are candidates for EU accession;

Resolutionen handlar alltså om att minska utländsk påverkan på våra demokratiska processer. Men den föreslår samtidigt att EU skall verka för att stödja och stärka media i andra länder. Det går förvisso att sympatisera med tanken på att allt vore bättre med mer av fria, oberoende kvalitetsmedia i vår omvärld. Men att kritisera andra länder för informationspåverkan och sedan kräva att vi gör samma sak själva (om än med de bästa intentioner) känns som upplagt för självmål.

28. Calls on the Commission to evaluate possible legislative and non-legislative actions which can result in intervention by social media platforms with the aim of systematically labelling content shared by bots, reviewing algorithms in order to make them as unbiased as possible, and closing down accounts of persons engaging in illegal activities aimed at the disruption of democratic processes or at instigating hate speech, while not compromising on freedom of expression;

Här skulle det vara intressant att veta vad man egentligen menar med att störa den demokratiska processen. Att ifrågasätta, säga emot och att försöka förändra opinionen är ju faktiskt att lägga sig i beslutsprocessen på ett för makthavarna icke önskvärt sätt. Och hur menar man att man skall kunna stänga ner människors konton på sociala media och samtidigt »inte kompromissa vad gäller friheten att uttrycka sig«?

29. Calls on the Commission and the Member States to support public institutions, thinktanks, NGOs, and grassroots cyberactivists that are working on issues of propaganda and disinformation, and to make funding and support available for public awareness-raising campaigns aimed at increasing the resilience of EU citizens to disinformation;

Detta kan tolkas som att man vill se fler åsiktspoliser på nätet. Ett av många problem är att detta är en gråzon. Vem skall bestämma vad som anses vara propaganda? Hur skall en objektiv faktagranskning gå till? Exakt vad för slags information är det EU:s medborgare skall göras motståndskraftiga mot? Och hur är dessa verktyg tänkta att fungera om vi olyckligtvis skulle få politiska ledare med lömska ambitioner?

Och så påminner resolutionen oss om att EU redan reserverat 4.175.000.000 euro för att stödja medias frihet, undersökande journalistik och skydd för journalister. Frågan man här måste ställa sig är i vilken grad dessa media är beredda att bita den hand som föder dem…

Jag är kanske onödigt cynisk, misstänksam och negativ. Men det oavanstående är typiskt för politik i allmänhet och för EU i synnerhet. Man beslutar saker som låter bra – utan att fullt ut tänka igenom dem. Man är så övertygad om det egna systemets godhet och rättfärdighet att man inte ens tänker tanken att de verktyg man skapar kan hamna i orätta händer. Och man mäter ogärna sig själva med samma moraliska måttstock som används för andra.

Tack och lov är detta »bara« en resolution – inte lagstiftning.

/ HAX

Arkiverad under: EU, Nätkultur, Propaganda, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: åsiktspolis, desinformation, Europaparlamentet, propaganda, valpåverkan

USA, Storbritannien och Australien vill ha tillgång till allt på Facebooks alla plattformar

4 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

EFF:

»Top law enforcement officials in the United States, United Kingdom, and Australia told Facebook today that they want backdoor access to all encrypted messages sent on all its platforms. In an open letter, these governments called on Mark Zuckerberg to stop Facebook’s plan to introduce end-to-end encryption on all of the company’s messaging products and instead promise that it will “enable law enforcement to obtain lawful access to content in a readable and usable format.”

This is a staggering attempt to undermine the security and privacy of communications tools used by billions of people. Facebook should not comply.«

Länk: The Open Letter from the Governments of US, UK, and Australia to Facebook is An All-Out Attack on Encryption »

Uppdatering, fler länkar:
• BBC: Facebook encryption threatens public safety, say ministers »
• Privacy International: PI response to confused governments’ confusing declaration of war and victory on encryption »
• ArsTechnica: US wants Facebook to backdoor WhatsApp and halt encryption plans »

Arkiverad under: Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Sociala media, Storebror, USA Taggad som: Australien, Facebook, UK

Öppnade EU-domstolen just dörren för mer automatisk filtrering av innehåll på nätet?

3 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

I ett förtalsrelaterat mål har EU-domstolen kommit fram till att Facebook kan föreläggas att hindra att innehåll publiceras, om det är är identiskt med sådant som tidigare förklarats olagligt av domstol. Även om beslutet har en viss logik – så måste man fråga sig: hur? I praktiken lär det vara omöjligt utan automatisk filtrering av allt som alla användare laddar upp.

EDRi skriver:

»The ruling confirms that a hosting provider such as Facebook can be ordered, in the context of an injunction, to seek and identify, among all the content shared by its users, content that is identical to the content characterised as illegal by a court. If the obligation to block future content applies to all users on a large platform like Facebook, the Court has in effect considered it to be in line with the E-Commerce Directive that courts demand automated upload filters and blurred the distinction between general and specific monitoring in its previous case law. EDRi is concerned that automated upload filters for identical content will not be able to distinguish between legal and illegal content, in particular when applied to individual words that could have very different meanings depending on the context and the intent of the user.«

Politico:

“The court’s decision opens the door for serious restrictions on freedom of expression due to the takedown of legitimate speech. Extending removal to the vague concept of “equivalent” content is harmful because the context as well as motivation of users re-sharing content may significantly differ with each re-upload,” said Eliška Pírková, Europe policy analyst at Access Now, a campaigning group.

Speciellt komplicerat blir detta med tanke på att EU:s eHandelsdirektiv förbjuder generell övervakning av vad som laddas upp. (Vilket för övrigt även kolliderar med det uppladdningsfilter som blir konsekvensen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv.)

• EDRi: CJEU ruling on fighting defamation online could open the door for upload filters »
• Politico: Facebook can be forced to delete defamatory content worldwide, top EU court rules »

Uppdatering:
• TechCrunch: Zuckerberg says Facebook will sue to stop EU’s global content takedowns »

Arkiverad under: Censur, EU, Länktips, Sociala media, Webben Taggad som: eHandelsdirektivet, EU-domstolen

Nu står striden om EU:s automatiska censur av terrorrelaterat innehåll på nätet

26 september 2019 av Henrik Alexandersson

EU:s »terrorfilter« är en fråga som nu åter börjat röra sig efter EU-valet. Den tyske piratpartistiske ledamoten Patrick Breyer är en av Europaparlamentets förhandlare. Han förklarar:

Today, the European Parliament’s civil liberties committee has recommended “Trilogue” negotiations on the EU scheme to “prevent the dissemination of terrorist content online” which may make, inter alia, upload filters mandatory.

In a series of closed-door meetings, the European Parliament and the Council (representing the member state governments) will hammer out a final text acceptable to both institutions. It’s the last chance to make changes before the Regulation gets adopted. Meetings are to start in October.

Vad är det då man skall diskutera?

  • Europaparlamentet vill att terrorrelaterat innehåll skall plockas bort om det förekommer på plattformar med användargenererat material. EU:s ministerråd och EU-kommissionen vill att detta även skall gälla för tjänster för elektronisk kommunikation och molntjänster.
  • Ministerrådet och kommissionen vill att det aktuella materialet skall plockas bort inom en timma. Parlamentet menar att det måste finnas undantag för när detta inte är praktiskt möjligt, speciellt vad gäller mindre nätsiter.
  • Parlamentet vill ha undantag för material som publiceras i undervisningssyfte, konstnärligt syfte, som del i journalistisk verksamhet eller forskning. De andra institutionerna säger nej.
  • Europaparlamentet vill att beslut om att avlägsna material skall fattas av en domstol, genom någon form av rättsligt förfarande eller i vart fall av en oberoende instans. De andra institutionerna ser inget behov av detta, utan vill låta medlemsstaterna hantera förfarandet som de vill.
  • Ministerrådet vill att en medlemsstat skall kunna begära att material plockas bort varsomhelst i EU. Parlamentet anser att denna möjlighet bara skall finnas i det egna landet – och att man i andra fall får vända sig till respektive medlemsstat med en begäran.
  • Ministerrådet och kommissionen vill öppna för att nätplattformarna skall kunna uppmanas (»referral«) att även avlägsna material som inte är direkt olagligt. Parlamentet säger nej till detta.
  • Ministerrådet och kommissionen kräver automatiska uppladdningsfilter för att identifiera och avlägsna terrorrelaterat innehåll. Europaparlamentet säger nej till filtrering och annan ständig övervakning av vad som laddas upp.

Mer information och länkar till relevanta dokument hittar du på Patrick Breyers officiella blogg »

Arkiverad under: Censur, EU, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Patrick Breyer, terrorism, uppladdningsfilter

Google vägrar länkskatt i Frankrike

25 september 2019 av Henrik Alexandersson

Från Politico:

Google will not pay press publishers in France to display their content and will instead change the way articles appear in search results, a senior executive said on Wednesday.

The announcement pours cold water on publishers’ hopes of obtaining more money from the tech giant for displaying their content under the European Union’s new copyright regime, which France was the first to transpose into national law.

”When the French law comes into force, we will not show preview content in France for a European news publication unless the publisher has taken steps to tell us that’s what they want,” the tech giant said in a separate blog post.

Resultatet blir att användarna kommer att få mindre information om vad en länkad tidningsartikel innehåller. Vilket var precis vad vi kritiker till EU:s länkskatt varnade för.

Att ta betalt för att andra länkar till en websida är helt enkelt absurt.

• Politico: Google refuses to pay publishers in France »
• Google: How Google invests in news »

Uppdatering – Emanuel Karlsten: Frankrikes kulturminister om att Google vägrar betala medier för länkar: ”Inte acceptabelt” »

Uppdatering 2 – Emanuel Karlsten: Experter skeptiska till Frankrikes Google-hot: ”Svårt att se det bära” »

Arkiverad under: EU, Länktips, Nätkultur, Sociala media, Upphovsrätt Taggad som: artikel 11/15, Frankrike, Google, uppladdningsfilter

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 31
  • Sida 32
  • Sida 33
  • Sida 34
  • Sida 35
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 42
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • UK Online Safety Act – en uppdatering17 augusti 2025
  • USA kritiserar Europa om mänskliga rättigheter15 augusti 2025
  • Chat Control 2: Upplagt för svek i Europaparlamentet14 augusti 2025
  • I EU:s beslutsprocess kan ingen höra dig skrika13 augusti 2025
  • Stoppa Chat Control 212 augusti 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS