Konsten att vinna en argumentation på internet

1. Du måste ha rätt. Det räcker inte med att tro att du har rätt. Ditt påstående behöver backas upp antingen med för alla observerbara förhållanden och fakta – eller i vart fall med trovärdiga, av varandra oberoende källor.

2. Beskyll inte någon för vad du tror eller hoppas att personen tycker – utan bara för sådant som denne själv har formulerat eller officiellt ställt sig bakom.

3. Tro inte att du kan omvända den du debatterar med eller ens få personen att erkänna att den har fel. I vart fall inte inför publik.

4. Det är de som följer en ordväxling som är viktiga att nå, inte den du debatterar med. Se därför till att argumentera tydligt och att förklara dina eventuella principer och dess grunder så att även den som inte är insatt kan förstå.

5. Bli inte upprörd. Upprördhet grumlar ditt omdöme och begränsar din förmåga att handla rationellt. Du kan själv välja hur du skall reagera på andras uttalanden och handlingar. Ge dig själv lite betänketid innan du svarar. Svara aldrig på fyllan.

6. Ta det inte personligt. Om någon är otrevlig och oregerlig – då är det den personens problem, inte ditt.

7. Var korrekt och artig. Ingen tycker om otrevliga och arroganta idioter.

8. Var nyfiken och ställ frågor. Då får du dels reda på vad din motståndare verkligen tror och varför. Dels brukar det avslöja svagheter i dennes resonemang.

9. Ironi och satir fungerar inte alltid i skrift. Om du använder humor måste ditt argument kunna stå för sig själv, även om läsaren inte delar eller förstår din uppfattning om vad som är lustigt.

10. Skriv inte något om någon som du inte skulle kunna säga direkt till personen ifråga, om han eller hon stod framför dig.

11. Tro inte att du alltid kan få sista ordet. En väl underbyggd argumentation inför en intresserad publik är viktigare.

Har du fler tips? Fyll i så fall gärna på i kommentarerna.

Är det medias intåg på nätet – inte sociala media – som polariserar samhället?

Det diskuteras om internet och sociala media har orsakat ett mer polariserat samhällsklimat.

Naturligtvis är det fler som fått tillgång till en plattform för att yttra sig. De allra flesta tillför något till det allmänna samtalet. Andra är mer destruktiva. Vilket är ungefär som i världen utanför internet.

Dels innebär internet att vi erbjuds fler nyheter, fler åsikter, fler analyser, fler vinklar och mer kritik av rådande förhållanden. Dels medför det att dramatiskt många fler människor än tidigare har möjlighet att delta i samtalet.

Detta får naturligtvis konsekvenser, till exempel i form av att olika idéer ställs mot varandra. Vilket jag tycker man bör se som en bra sak. Det är så det skall vara i en demokrati – speciellt en parlamentarisk demokrati – för att samhällsdebatten alls skall kunna röra sig framåt.

Men om man ändå skall diskutera polarisering och internet – då finns det en vit fläck i debatten. Det är traditionella media, dess roll och verksamhet.

I dagspressens barndom var den mist lika hatad av makthavarna som internet är idag. I sin blandning av högt och lågt var den en disruptiv kraft. Den gav inte bara människor nyheter från hela världen. Den gjorde det även möjligt för vanligt folk att följa med i hur makten utövades.

Pressen har alltid levt på att sälja tidningar – eller som idag dra klick på nätet. För att denna affärsidé skall fungera måste människor vilja köpa tidningarna. Och krig, våld, skandaler, tragedier och olyckor säljer bättre än artiklar som berättar att allt är i sin ordning.

Sedan klev pressen – motvilligt – ut på internet. Här kan en nyhetscykel som förr tog minst ett dygn vara passerad på ett par timmar. Tempot är högre. Så man behöver fler krig, skandaler, tragedier och olyckor. Och i den mån utbudet av sådant inte möter efterfrågan måste något göras. Det kan till exempel ske genom att man blåser upp mindre händelser till något större än vad de i själva verket är. Eller genom att man skapar nyheter. (Kolla aldrig en bra story, som man säger i kvällspressen.)

Konfrontation är säljande nyheter. Dessutom är det lätt att skapa konfrontation. Det räcker med att intervjua ett par olika personer med olika åsikt – och sedan blåsa upp detta till något slags stor konflikt. Ännu »bättre« är om man lyckas skapa splittring inom en viss grupp. Eller om man kan skapa en konfrontation som leder till att politiker stressas till att måla in sig i ett hörn. Då kan pressen ha saker att skriva om i månader, rent av år.

Så även om pressen har en stor och viktig uppgift i att granska och hålla efter makten – så har den också en mindre ädel sida.

Därför vill jag lägga fram följande tanke: Tänk om det är pressens intåg på internet som skapat ett mer polariserat samhällsklimat?

/ HAX