• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Rättssäkerhet

Rätten till en opartisk och rättvis rättslig prövning samt principen om att människor skall betraktas som oskyldiga till dess motsatsen bevisats är centrala principer för en demokratisk rättsstat. Ändå urholkas dessa ständigt, i namn av än det ena, än det andra. I nätsammanhang kan det ofta handla om principen att ingen skall straffas eller censureras utan förgående rättslig prövning.

Vad kan möjligen gå fel?

15 november 2019 av Henrik Alexandersson

En aldrig tidigare skådad övervakningsapparat rullas ut – av partier som anser att SD är ett hot mot demokratin.

Samtidigt har SD blivit största politiska parti i opinionen.

Alltså sätter man verktyg som kan missbrukas för att förtrycka enskilda, grupper eller hela folket i händerna på den politiska makten – samtidigt som denna politiska makt håller på att glida över till ett parti som man anser saknar demokratisk trovärdighet.

Det blir lite som när Demokraterna i USA insåg att de byggt upp en apparat för massövervakning, som plötsligt låg under Donald Trumps kontroll.

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige

USA: Domstol stoppar grundlös genomgång av resenärers mobiler

13 november 2019 av Henrik Alexandersson

Här är en färsk nyhet från USA, via EFF:

»In a major victory for privacy rights at the border, a federal court in Boston ruled today that suspicionless searches of travelers’ electronic devices by federal agents at airports and other U.S. ports of entry are unconstitutional.«

»The district court order puts an end to Customs and Border Control (CBP) and Immigration and Customs Enforcement (ICE) asserted authority to search and seize travelers’ devices for purposes far afield from the enforcement of immigration and customs laws. Border officers must now demonstrate individualized suspicion of illegal contraband before they can search a traveler’s device.«

EFF: Federal Court Rules Suspicionless Searches of Travelers’ Phones and Laptops Unconstitutional »

Arkiverad under: Länktips, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, USA

Med fel fokus kan övervakningen göra oss alla mindre säkra

11 november 2019 av Henrik Alexandersson

Vissa frågor är extra svåra att diskutera – eftersom de kräver att man håller flera tankar i huvudet samtidigt.

Inte desto mindre är det nödvändigt.

Sverige är ett land som har problem med allvarlig brottslighet och där ett antal olika nätverk som bejakar våld – och som hotar den fria, demokratiska rättsstaten – är verksamma.

Dessa grupper och individer – som hotar människors liv, säkerhet, egendom och de principer som bygger ett civiliserat samhälle – måste naturligtvis kunna övervakas om man vill kunna förebygga och utreda brott.

Men detta måste gå att göra utan att massövervaka hela folket.

Till exempel datalagringen (lagring av data om alla svenskars tele- och nätkommunikationer) skulle vara mindre kontroversiell om den inte användes för att utreda bagatellartade brott som fildelning. Eller för att låta Skatteverket snoka i människors privatliv på bred front.

Det eventuella brottet måste helt enkelt stå i relation till att övervakning är en verksamhet som allvarligt kränker individens rätt till privatliv, som den definieras i de mänskliga rättigheterna.

Sådan data bör inte kunna begäras ut med mindre än att det föreligger misstanke om brott som föreskriver ett straff på minst två års fängelse.

Men utvecklingen går istället åt andra hållet. Riksåklagaren vill att tvångsmedel som avlyssning skall kunna användas även för att utreda mindre allvarliga brott samt kunna riktas mot människor som inte är misstänkta eller som har utsatts för brott.

Vad vi ser är mer övervakning och lägre trösklar för att använda den. Och inte tycks den fungera heller. Vilket i vart fall delvis kan bero på att man lägger stora resurser på att övervaka alla – istället för att fokusera på grupper och individer som verkligen är farliga.

I princip alla terrorister i EU har varit kända av myndigheterna redan i förväg, men berörda myndigheter har inte haft resurser att övervaka dem – samtidigt som man fortsätter att dammsuga våra kommunikationssystem efter information om hur vanligt, hederligt folk kommunicerar med varandra.

Risken är att vi får mer övervakning och sänkta trösklar för övervakning – utan att vi blir ett dugg säkrare. Tvärtom splittrar den svepande, generella övervakningen resurserna – vilket kan resultera i att vi blir mindre säkra.

Dessutom skall vi komma ihåg att våra fri- och rättigheter – som rätten till privatliv – ytterst är medborgarnas skydd mot övergrepp från statens sida. Tummar man på dem kan precis vad som helst hända. Vilket vi bör lära av historien.

/ HAX

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Storebror, Sverige

Ett rationellt förhållningssätt till hat och hot på nätet

8 november 2019 av Henrik Alexandersson

EU arbetar som bekant med sin nya Digital Services Act – som bland annat kommer att sätta upp regler som rör hot och hat på nätet.

Låt oss hoppas att EU-kommissionen lyssnar till David Kaye –som är »UN Special Rapporteur on the promotion and protection of the right to freedom of opinion and expression«.

I sin senaste rapport ger han uttryck för en oro för att nätföretag och stater kan komma att inskränka grundläggande fri- och rättigheter i sin iver att hantera verkliga och upplevda kränkningar på nätet. EDRi förklarar…

»Firstly under the legality criteria, Kaye uses human rights law to show that any regulation of hate speech online (as offline) must be genuinely unlawful, not just offensive or harmful. It must be regulated in a way that does not give “excessive discretion” to governments or private actors, and gives independent routes of appeal to impacted individuals. Conversely, the current situation gives de facto regulatory power to internet companies by allowing (and even pressuring) them to act as the arbiters of what does and does not constitute free speech. Coupled with error-prone automated filters and short takedown periods incentivising over-removal of content, this is a free speech crisis in motion.«

Länk » Hate speech online: Lessons for protecting free expression »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Länktips, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet

Danmark: Datalagringen igång igen efter att allvarliga brister avslöjats

7 november 2019 av Henrik Alexandersson

Uppenbarligen är den danska regeringen lika skamlös som den svenska när det gäller datalagring. EDRi rapporterar…

»In March 2017, in the aftermath of the Tele2 judgment, the Danish Minister of Justice informed the Parliament that it was necessary to amend the Danish data retention law. However, when it comes to illegal data retention, the political willingness to uphold the rule of law seems to be low – every year the revision is postponed by the Danish government with consent from Parliament, citing various formal excuses. Currently, the Danish government is officially hoping that the CJEU will revise the jurisprudence of the Tele2 judgment in the new data retention cases from Belgium, France and the United Kingdom which are expected to be decided in May 2020. This latest postponement, announced on 1 October 2019, barely caught any media attention.«

Inte nog med att man struntar i EU-domstolen:

»However, data retention has been almost constantly in the news for other reasons since 17 June 2019 when it was revealed to the public that flawed electronic communications data had been used as evidence in up to 10000 police investigations and criminal trials since 2012. Quickly dubbed the “telecommunications data scandal” by the media, the ramifications of the case have revealed severely inadequate data management practices by the Danish police for almost ten years. This is obviously very concerning for the functioning of the criminal justice system and the right to a fair trial, but also rather surprising in light of the consistent official position of the Danish police that access to telecommunications data is a crucial tool for investigation of criminal offences. The mismatch between the public claims of access to telecommunications data being crucial, and the attention devoted to proper data management, could hardly be any bigger.«

Läs hela historien här » Danish data retention: Back to normal after major crisis »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: Danmark

Om avlyssning av människor som inte är misstänkta för brott

6 november 2019 av Henrik Alexandersson

Advokater och jurister i en debattartikel om att Riksåklagaren vill utöka möjligheten till hemlig avlyssning:

[Förslaget om att kunna använda hemlig avlyssning  för att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott] innebär alltså att vem som helst kan bli avlyssnad utan att det finns en brottsmisstanke. Privata samtal mellan två arbetskollegor eller mellan två personer i ett kärleksförhållande ska myndigheterna kunna lyssna på för att bestämma om dessa personer i framtiden ska misstänkas för brott.

Det är sällan som man först blir stum och sedan har så mycket att säga, men det utrymmet finns inte i denna artikel.

Vi kan bara konstatera det absurda i att lägga fram ett lagförslag som är den direkta motsatsen till vad som anges i vår grundlag, dvs. att vi medborgare ska vara skyddade mot hemlig avlyssning.

Dagens Juridik: Åklagarna vill använda hemlig övervakning mot personer som inte misstänks för brott »

Arkiverad under: Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: avlyssning, Riksåklagaren

Lästips: Spionernas EU

4 november 2019 av Henrik Alexandersson

»Momentous changes are underway in European intelligence, propelled by new technology and a political push for integration.

And without finally having an open and inclusive public conversation about them, we risk losing the democratic legitimacy of these transformations.«

Thorsten Wetzling i EU Observer: Europe quietly becoming a spy superpower »

Arkiverad under: EU, Övervakning, Rättssäkerhet, Storebror, Underrättelseverksamhet

Video: Hur mycket övervakning skall vi ha?

31 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Hemlig avlyssning, FRA-lagen, datalagring, hemlig dataavläsning… När är det nog? När blir all övervakning farlig för demokratin, rättsstaten och våra medborgerliga fri- och rättigheter?

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: avlyssning, FRA-lagen

Hemlig dataavläsning: Demokratiskt tveksamma verktyg

30 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Denna nyhet är till att börja med intressant i sig själv:

»Det israeliska bolaget NSO ska ha hackat sig in i 1400 konton på Whatsapp mellan januari 2018 och maj i år, enligt en stämning som lämnats in till rätten i San Francisco. Attacken ska särskilt ha riktat in sig på juridiska ombud, journalister, människorättsaktivister, politiska avhoppare, diplomater och andra statliga högre tjänstemän, enligt Bloomberg News.

Det installerade spionprogrammet Pegasus kan användas till att läsa all e-post och meddelanden på telefonen, lyssna på samtal och slå på kameran och mikrofonen för att se och lyssna på det som händer omkring, enligt Financial Times.«

Än mer intressant blir den med tanke på att regeringen vill införa hemlig dataavläsning i Sverige. Då är det precis sådana här verktyg som kommer att användas, på det sätt som beskrivs ovan. Kanske till och med Pegasus från NSO.

»NSO slår tillbaka mot anklagelserna med att deras teknik inte används mot människorättsaktivister och journalister utan är till för att hjälpa stater att bekämpa terrorism och svåra brott.

Människorättsorganisationer har dock genom åren varnat för att NSO:s produkter används av stater mot kritiker och journalister. Visselblåsaren Edward Snowden hävdade förra hösten att NSO hade hjälpt Saudiarabien att spåra och döda kritikern Jamal Khashoggi.«

Här har vi något att hålla ögonen på när/om riksdagen säger ja till hemlig dataavlyssning: Vilka verktyg kommer att användas? Vilka demokratiskt och säkerhetsmässigt tveksamma aktiviteter stöder man genom att använda dessa verktyg?

DI Digital: Facebook stämmer spionbolag efter hackerattack »

Arkiverad under: Demokrati, Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: NSO, Pegasus

Alla EU-länder får tillgång till allt som lagras i molntjänster

27 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Det pågår en kapprustning vad gäller tillgång till medborgares, företags och organisationers information som finns lagrad i till exempel molntjänster. I USA finns en så kallad Cloud Act, som ger myndigheterna rätt att begära ut information oavsett i vilket land den finns lagrad. Och som vi har rapporterat tidigare följer EU efter med eEvidence, eller eBevis:

»Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare [edit: samt kommunikationsdata och lagrad information] från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst. Någon nedre gräns för när detta kan anses vara befogat anges inte.

Vilket är en signal om att dammluckorna nu kan öppnas – och att (…) information skall utlämnas även till EU-länder vars rättsstat, rättssäkerhet och sätt att hantera känslig information kan ifrågasättas.

Denna information skall lämnas ut inom tio dagar, eller i brådskande fall inom sex timmar.«

Detta är en fråga som tyvärr hamnat i medieskugga medan andra EU-förslag som det nya upphovsrättsdirektivet har diskuterats. Därför är det välkommet att fler nu börjar uppmärksamma frågan. I Svenska Dagbladet har tankesmedjan Fores vikarierande programchef för digitala samhällsfrågor Jonas Andersson Schwarz idag en i stort sett korrekt debattartikel om eBevis. Han skriver bland annat:

»Sveriges EU-parlamentariker bör tydligt motsätta sig rådets förslag av en rad principiella skäl. EU:s digitaliseringspolitik bör inte landa i en kapprustning med USA och Kina om vem som snabbast kan underminera medborgerlig integritet och nationell suveränitet. Det finns en rad progressiva saker kommissionen och parlamentet har gjort och bör fortsätta göra för att stärka rättssäkerheten och stävja problemen med vissa it-tjänsteföretags stora dominans. Men att urholka medborgares möjligheter att överklaga datauthämtningsorder från fjärran länder kommer inte att göra mycket åt det problemet, snarare befästa rådande ordning.«

I Sverige har regeringen redan påbörjat arbetet med eBevis i form av en förordning våren 2018.

Länkar:

• Vår tidigare bloggpost om eBevis med länksamling och resurser »

• SvD: Kafkaartat förslag från EU:s ministerråd »

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: eBevis, eEvidece

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 26
  • Sida 27
  • Sida 28
  • Sida 29
  • Sida 30
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 35
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Stoppade tysk domstol just Chat Control 2?11 augusti 2025
  • Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt?10 augusti 2025
  • USA skärper tonen om yttrandefriheten i EU8 augusti 2025
  • Tyskland rullar ut AI-stödd övervakning7 augusti 2025
  • Varannan svensk tvekar om demokratin6 augusti 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS