Register för upphovsrätt – ett litet steg åt rätt håll

Ett problem med upphovsrätten är att allt är skyddat. Detta även om det bara skulle vara en enkel skiss på baksidan av ett kuvert. Men det finns inget register att vända sig till för att få reda på vem som är upphovsman till vad. Vilket resulterar i massor av »föräldralösa« verk – som ingen gör anspråk på, men som ändå inte kan användas.

Denna typ av problem blir extra tydliga online – och högst påtagligt med EU:s nya upphovsrättsdirektiv.

Därför tycker jag att detta är en god nyhet och ett litet steg åt rätt håll. Computer Sweden skriver:

»I våras klubbades EU:s nya upphovsrättsdirektiv igenom efter en intensiv debatt.

Det nya direktivet medför bland annat att förmedlare av digitalt innehåll kan hållas ansvariga om de publicerar upphovsrättsskyddade verk utan tillåtelse. Men ofta är det inte så lätt att veta vilka som är upphovsrättsinnehavare och det kan också vara svårt att bevisa att man är den som har upphovsrätten.

För att lösa de här problemen har Omegapoint tillsammans med det svenska forskningsinstitutet Rise börjat utveckla en blockkedjelösning där personer kan säkra bevisen för att de har upphovsrätt till ett verk.«

Vore det inte väldigt praktiskt om detta blev den plats dit man vänder sig för att få reda på vem som har upphovsrätt till vad? Och dit upphovsmän kan vända sig för att registrera sina verk, för att undvika framtida tjafs?

Man skulle även kunna tänka sig att detta blir det register som hanterar alla automatiska förfrågningar om upphovsrätt som uppstår med de uppladdningsfilter som kommer att behövas för att upprätthålla upphovsrättsdirektivets artikel 17 (tidigare 13).

Detta bygger naturligtvis på att upphovsmännen registrerar sina verk i denna blockchainbaserade databas. Men det är kanske det minsta man kan kräva, om de sedan skall kunna begära statens hjälp för att skydda sin upphovsrätt.

Och om verket inte finns i databasen – då är det helt enkelt att betrakta som public domain, fritt för alla att använda.

Den enda invändning som direkt slår mig kan komma att kräva något slags regel: Ingen får olovandes upphovsrättsskydda någon annans verk.

Detta upphovsrättsregister skulle även kunna innehålla uppgifter om alternativa upphovsrättslicenser, som Creative Commons – som både tillåter spridning / användning och skyddar upphovsmannens ideella rätt.

Man kan till och med tänka sig tidsbegränsat skydd. Det vill säga att upphovsmannen kan välja att släppa ett verk fritt efter dess kommersiella livslängd (på, låt säga, 5-10 år).

Så länge det finns ett register och en liggare går allt sådant att hantera. Vilket händelsevis passar utmärkt ihop med blockchain-tekniken.

Jag inser att det ovanstående är att springa i förväg. Men jag tror att ett register av denna typ är vad som krävs för att rensa upp i vad som idag är ett digitalt upphovsrättsträsk.

Så länge upphovsrätten ser ut och fungerar som den gör måste det finnas ett hanterbart system kring den. Så att vi slipper gissa. Och så att EU:s nätcensur inte kommer att omfatta mer än nödvändigt.

/ HAX

Computer Sweden: Vem har upphovsrätten? Deras plattform ska säkra bevisen »

Henrik Alexandersson, HAX, för Femtejuli.se

HAX: Kampen för ett fritt och öppet internet börjar med kunskap om vad som är på gång

Det ser ut som om kampen för ett fritt och öppet internet kommer att bli en mer central och uppmärksammad fråga det närmaste året. Detta blir en strid på flera olika fronter.

Till att börja med har vi frågan om ”länkskatt” och nätcensur i EU. Där lyckades vi tillfälligt stoppa Europaparlamentets förhandlingsmandat i början av sommaren. Men snart är dessa frågor i fokus igen. Redan i september är det dags för omtag. Därför är det nu hög tid att blåsa nytt liv i motståndet. Läs mer här:

Klicka här för att visa innehåll från extern tjänst

Samtidigt förbereder EU-kommissionen ett nytt förslag om internetcensur. Det handlar om att (främst) sociala plattformar på nätet skall plocka ner eller ännu hellre förhandscensurera information som överheten anser vara olämplig eller misshaglig. Läs mer här:

Klicka här för att visa innehåll från extern tjänst

I Frankrike har president Macron mer eller mindre förklarat krig mot internet. Han vill använda EU-valrörelsen under våren nästa år för att lyfta ett antal kontroversiella förslag. En specialskatt för de stora nätplattformarna står högt på hans agenda. Han vill även upphäva EU:s e-handelsdirektiv, som säger att en operatör inte kan hållas ansvarig för vad dess användare har för sig i deras nät och på deras plattformar. Det finns även skäl att tro att Macron gärna ser att det franska förbudet mot ”falska nyheter” online upphöjs till EU-nivå. Läs mer här:

På andra sidan Atlanten driver framförallt Demokraterna i Senaten en kamp för att mer eller mindre ta över internet. Bland förslagen finns obligatorisk platsverifikation och ID-kontroll vid uppkoppling. Man vill även ge lagstiftningen ökat inflytande över villkoren för vissa privata onlinetjänster som Google Maps. Dessutom är planen att ge staten tillgång till sådan data hos nätplattformarna som den anser kan vara till nytta. Därtill åtgärder bland annat för att bekämpa ”desinformation” och för ökad övervakning. Läs mer här:

På hemmafronten är ytterligare ett omarbetat förslag till datalagring högt upp på den politiska agendan. Man försöker anpassa det för att kringgå EU-domstolens upprepade invändningar. Men fortfarande handlar det om att lagra data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner – utan att det behöver föreligga någon misstanke om brott. Grundproblemet och EU-domstolens huvudsakliga invändning mot den svenska datalagringen kvarstår alltså. Läs mer här:

Dessutom har vi det illa genomtänkta förslaget om hemlig dataavläsning, som kommer att ge staten rätt att placera spyware på våra datorer, plattor och i våra telefoner. Vilket, när den dörren öppnas, naturligtvis även kan komma att användas av till exempel kriminella eller främmande makt. Läs mer här:

Detta är bara några nedslag bland allt som är på gång. Internets fiender vilar aldrig.

Att veta vad som är på gång är en förutsättning för att över huvud taget kunna försvara ett fritt och öppet internet. Men om detta rapporterar gammelmedia sällan eller inte alls. Det verkar som om de saknar både kunskap och vilja. Dessutom skall man komma ihåg att de stora mediehusen ofta står på fel sida i kampen – drivna av förlegade affärsmodeller och rädsla för att förlora makten över agendan.

Därför skall du följa oss här på 5 juli-stiftelsen. Så att du vet vad som är på gång.

/ HAX

Not: Femte juli tar det lite lugnt under sommaren, kreativt definierad, men är tillbaka med full rapportering om nätfrågor i september 2018.