• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Privatliv

Rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet, vilket bland annat slås fast i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna samt i EU:s stadga. Här publicerar vi nyheter om hur myndigheter, företag och andra aktörer vill skaffa sig tillgång till vår privata information.

Sommarlovet är över – kampen för ett fritt internet och fri information fortsätter

26 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

Sommaren är över och ett nytt politiskt år har börjat. Här är några av de saker som är aktuella vad gäller nätfrihet, fri information och övervakning.

• EU:s upphovsrättsirektiv (uppladdningsfilter)

I våras antogs EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Nu skall det inkorporeras i medlemsstaternas lagstiftning. För Sveriges del har regeringen börjat med ett samråd med ett stort antal intressenter – tyvärr med kraftig övervikt för sådana som vill ha en mer repressiv upphovsrättsregim.

Till skillnad från mycket övrig lagstiftning kommer det inte att genomföras någon utredning. Istället tänker regeringen själv upprätta en promemoria, som sedan skall ligga till grund för en proposition till riksdagen nästa sommar. Man räknar med att den svenska lagen skall kunna träda ikraft den 7 juni år 2021.

Här är det viktigt att komma ihåg att samtliga riksdagens partier utom S tog tydlig ställning mot det nya direktivet under EU-valrörelsen. Nu gäller det att hålla frågan levande, så att de inte viker ner sig i frågan.

Dessutom har Polen tagit direktivet till EU-domstolen, i förhoppning om att få det upphävt. Detta är något som Sverige borde kunna stödja – om den politiska viljan finns bland riksdagens partier.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 »

• Den nya svenska datalagringen

Innan sommaren beslutade riksdagen – åter igen – om en svensk lag vad gäller datalagring. (Lagring av data om alla svenskars alla tele- och nätkommunikationer m.m.) Detta trots att EU-domstolen underkänt det direktiv som datalagringen vilar på. Och trots att Sverige redan fått bakläxa av domstolen vad gäller den tidigare lagstiftningen.

I sak har inget ändrats. EU-domstolen säger nej till urskiljningslös lagring av data om alla människors kommunikationer utan misstanke om brott. Men detta är precis vad riksdagen nu åter har beslutat om.

Nu återstår att se om även den senaste lagen kommer att överklagas till EU-domstolen. (Tele2 har meddelat att de inte tänker överklaga denna gång.)

Skulle lagen stå sig – då gäller det att se till att den endast används på det sätt som den från början var avsedd att göra. Det vill säga för att utreda allvarlig brottslighet och terrorism – inte för att jaga fildelare eller för att låta Skattemyndigheten snoka runt i folks privatliv.

På EU-nivå kan en utredning och ett eventuellt nytt direktiv vara på väg, på begäran av medlemsstaterna.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 » | Länk 5 » | Länk 6 »

• Hemlig dataavläsning

I september är det tänkt att regeringen skall lägga fram sitt förslag till hemlig dataavläsning. Det vill säga att man vill kunna installera spionprogram som kan kartlägga alla filer, kontakter och kommunikationer på en dator eller mobil.

Läs på och var beredd för en intensiv debatt om detta övervakningsverktyg.

Länk »

• EU:s Digital Services Act

Detta är ett nytt regelverk som är tänkt att ersätta eller komplettera EU:s gamla eHandels-direktiv. Vilket är oroande, eftersom det gamla direktivet innehåller en del viktiga principer (budbärarimmunitet och förbud mot generell övervakning) som vissa krafter helst skulle vilja bli av med. Här gäller det att vara uppmärksam på vad som sker – och att komma in tidigt i diskussionen, medan den fortfarande går att påverka.

En speciellt intressant detalj som läckt ut är att EU-kommissionens tjänstemän tycks luta åt att förbudet mot generell övervakning inte skall gälla om denna sker genom automatisk filtrering som styrs av algoritmer.

Man vill även ha enhetliga regler för att bekämpa näthat och »skadlig information« i EU.

Detta är en debatt som än så länge främst kommer att föras på EU-nivå. Vi kommer att bevaka utvecklingen här på bloggen.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 »

• Övriga saker att hålla ett öga på…

PNR: EU skyndar på registrering av våra tåg- och båtresor »

EU:s planer på ID-kort och persondatabas »

Striden om vår rätt till kryptering och anonym kommunikation »

EU-domstolen granskar det bristande persondataskyddet för data som överförs från EU till USA »

I februari beslutar brittisk domstol om utlämning av Julian Assange till USA – där han riskerar ett fängelsestraff på upp till 175 år »

Under tiden oroas FN:s specielle rapportör om Tortyr över Assanges hälsotillstånd »

Whistelblowern Chelsea Manning sitter fängslad i USA, då hon vägrar vittna mot Julian Assange inför den Grand Jury som förbereder ett åtal mot honom »

Detta är ingen heltäckande lista – utan mer för att friska upp minnet vad gäller sådant som var aktuellt innan landet gick på semester.

Arkiverad under: Datalagring, EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: Chelsea Manning, datalagring, Digital Services Act, Hemlig dataavläsning, Julian Assange, PNR, upplddningsfilter

Dubbla budskap om ansiktsigenkänning från EU

23 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

En notis om ansiktsigenkänning från EUobserver:

The European Commission is exploring stricter rules for facial recognition technology, senior EU officials have told the Financial Times.

European citizens would be given the right to ”know when [facial recognition] data is used,” with any exceptions ”tightly circumscribed” to ensure the appropriate use, they said.

Det får ses som positivt att även EU börjar få upp ögonen för riskerna med ansiktsigenkänning.

Men samtidigt skall man komma ihåg att EU finansierar projekt som INDECT, som bland annat går ut på att utveckla teknik för just ansiktsigenkänning via övervakningskameror – och att eventuellt samköra denna information med andra register i realtid. Projektet omfattar även automatiserad beteendeanalys.

Länk: EU considers new rules on facial recognition »

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: ansiktsigenkänning, Indect

Nu kan du se vad Facebook vet om dina surfvanor

21 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

Facebook lagrar inte bara information om vad du gör på deras egen site, utan spårar även dina surfvanor på andra sidor. Nu kan du få reda på vilken information som lagras – och även separera sådan information från ditt Facebook-konto. (Informationen kommer dock fortsatt att finnas lagrad på Facebooks servrar.) Förändringen kommer att ske under de närmaste månaderna.

BuzzFeed rapporterar…

»After a long delay, Facebook is releasing a tool that will allow people to see what kind of information it has collected about their online activity beyond its borders — from the news they read to the shopping websites they visit to the porn they watch — along with an option to dissociate that data from their accounts.« (…)

»The new tool will display a summary of those third-party websites that shared your visit with Facebook, and will allow you to disconnect that browsing history from your Facebook account. You can also opt out of future off-Facebook activity tracking, or selectively stop certain websites from sending your browsing activity to Facebook.«

Länk: You Can Finally See All Of The Info Facebook Collected About You From Other Websites »

Arkiverad under: Privatliv, Sociala media Taggad som: Facebook

UK: Vad partierna tycker om rätten till privatliv tycks bero på om de sitter i regering eller är i opposition

19 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

Storbritanniens nya inrikesminister Priti Patel har upprepat US attorney general William Barrs krav på att staten måste ges tillgång till innehållet i meddelanden som sänds via krypterade meddelandetjänster. Detta har väckt reaktioner inom oppositionen.

As Labour’s shadow home secretary Diane Abbott told ZDNet: ”The new home secretary repeats the errors of some of her predecessors. She seems not to understand that a general access to encrypted communications by the police and security services would effectively end those communications, because no-one could trust them.

”We know this government doesn’t like evidence, but they really do need to understand that only a targeted, court-approved access by law enforcement and other agencies will work. If the home secretary’s line is pursued, the criminals and terrorists could simply be driven underground and all the rest of us will lose the right to privacy.”

Sedan är naturligtvis frågan om detta är en äkta åsikt eller sådant oppositionen bara säger för att vara emot regeringen. När läget var det omvända och New Labour satt vid makten drev man på för mer övervakning och fler Storebrors-lagar. På den tiden var den nuvarande premiärministern Boris Johnson (Tory) en av den brittiska övervakningsstatens mest uttalade motståndare.

Historiskt sett i Storbritannien är försvar för medborgarnas rätt till privatliv och motstånd mot övervakning en fråga som drivs av oppositionen – i konflikt med regeringen. Sedan tycks det inte spela någon större roll vilken politisk färg regeringen respektive oppositionen för tillfället råkar ha.

ZDnet: Encryption has created an uncrackable puzzle for the real world »

Arkiverad under: Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: UK

Lästips: FBI vill dammsuga sociala medier

16 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

Computer Sweden:

»I ett försök att stävja masskjutningar begär FBI in förslag från teknikleverantörer för hur den federala polisen ska kunna dammsuga sociala medier på data om misstänkta personer.«

Den spontana uppfattningen i olika nätforum tycks vara att detta ändå redan sker.

Länk: FBI vill dammsuga sociala medier på personuppgifter »

Arkiverad under: Länktips, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Sociala media, Storebror, USA Taggad som: FBI

Ansiktsigenkänning identifierar politiker som kriminella

15 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

Computer Sweden:

»Amazons mjukvara för ansiktsigenkänning, Rekognition, utsattes för ett test med mindre smickrande resultat, i vart fall för politiker. En av fem lagstiftare identifierades som kriminella.«

Länk: Amazons ansiktsigenkänning ser 1 av 5 politiker som kriminella »

Arkiverad under: Humor, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror Taggad som: ansiktsigenkänning

Alla register läcker. Men vissa läckor är värre än andra.

14 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

IDG.se:

»Data från fingeravtryck, ansiktsmönster och annan biometrisk data låg tills helt nyligen okrypterade på en öppen databas tillhörande plattformen Biostar 2 från Suprema. Miljontals personer är drabbade.« (…)

»Till skillnad från då användarnamn och lösenord har läckt från en databas, och de drabbade till viss del kan rädda situationen genom att byta lösenord, är det naturligtvis omöjligt att byta fingeravtryck eller ansikte.«

Länkar:
• IDG.se/Techworld: Jätteläcka av biometridata – miljontals fingeravtryck och ansiktsmönster »
• The Guardian: Major breach found in biometrics system used by banks, UK police and defence firms »

Arkiverad under: Länktips, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Världen Taggad som: dataskydd

Så kan GDPR användas för att komma åt andras privata information

12 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

EU:s dataskyddsförordning – GDPR – var tänkt att ge användare ökad kontroll över sina egna data. Nu visar det sig att rätten att få ut persondata lätt kan missbrukas av andra.

Vice berättar om en student som arbetar med cybersäkerhet kunde få ut oroväckande mycket informatioin om sin flickvän (som givit honom sitt medgivande för experimentet).

He started with just Knerr’s full name, a couple of email addresses, phone numbers, and any other low-hanging fruit that he could find online. In other words, “the weakest possible form of attack,” as he put it in his paper. Then, he sent requests to 75 companies, and then to another 75 using the new data—such as home addresses—he found through the first wave of requests using an email address designed to look like that of Knerr.

Thanks to these requests, Pavur was able to get his fiance’s Social Security Number, date of birth, mother’s maiden name, passwords, previous home addresses, travel and hotel logs, high school grades, partial credit card numbers, and whether she had ever been a user of online dating services.

Nu var det inte alla företag som lämnade ut information lika lättvindigt. Men tillräckligt många för att det skall vara ett problem.

According to Pavur and Knerr, 25 percent of companies he contacted never responded. Two thirds of companies, including online dating services, responded with enough information to reveal that Pavur’s fiance had an account with them. Of those who responded, 25 percent provided sensitive data without properly verifying the identity of the sender. Another 15 percent requested data that could have easily been forged, while 40 percent requested identifying information that would’ve been relatively hard to fake, according to the study.

Att sparas under rubriken oförutsedda och oönskade konsekvenser.

Länk: Researchers Show How Europe’s Data Protection Laws Can Dox People »

Arkiverad under: EU, Länktips, Privatliv, Säkerhet Taggad som: GDPR

Nästa stridsfråga: Hemlig dataavläsning

9 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

Enligt regeringens plan skall förslaget om hemlig dataavläsning gå till riksdagen i september. Än så länge har vi dock varken sett någon lagrådsremiss eller proposition, vilket möjligen tyder på att regeringen vet att detta kommer att bli en stridsfråga.

Vad är då hemlig dataavläsning? Från regeringens hemsida:

»Utredningens utgångspunkt har varit att hemlig dataavläsning är en metod för de brottsbekämpande myndigheterna att med någon form av tekniskt hjälpmedel i hemlighet bereda sig tillgång till en dator eller annan teknisk utrustning som kan användas för kommunikation och därigenom få besked om hur utrustningen används eller har använts och vilken information som finns i den.

Med metoden kan man komma åt både uppgifter som i dag får hämtas in med nuvarande hemliga tvångsmedel, till exempel innehåll i meddelanden, och uppgifter som i dag inte får hämtas in med hemliga tvångsmedel, till exempel uppgifter som finns lagrade i en dator eller telefon.«

Även om vissa partier vill ha en »avvägning« mellan myndigheternas påstådda behov och rätten till privatliv (vilket med nödvändighet innebär en inskränkning av rätten till privatliv) – så finns det en bred majoritet för förslaget i riksdagen.

Vilka är då problemen?

  • Staten bereder sig tillgång till medborgarnas datorer och smarta enheter och får då tillgång till bland annat alla kontakter, bilder, filmer, meddelanden, kalendrar och filer som finns på dem. Liksom kamera och mikrofon. Myndigheterna kan då även läsa krypterade meddelanden innan de krypteras eller efter att de avkrypteras. Detta är ett omfattande ingrepp i den personliga integriteten.
  • Om staten skall agera hackare kommer de säkerhetshål som används att förbli okända istället för att rapporteras och åtgärdas. Detta gör våra datorer sårbara för attacker och spionage från till exempel kriminella element och främmande makt. På så sätt gör förslaget oss alla – privatpersoner, företag och myndigheter – mindre säkra.
  • En fråga är om staten kommer att utveckla egna spionprogram – eller om man kommer att köpa dem av främmande makt eller kanske rent av på den svarta marknaden, vilket knappast är lämpligt.
  • Även om regeringen menar att hemlig dataavläsning bara kommer att användas för att utreda ett fåtal allvarliga brott – så vet vi från till exempel datalagringen att det finns risk för ändamålsglidning. Det vill säga att verktyget med tiden kommer att användas för att utreda mer bagatellartade brott, där intrånget i den personliga integriteten inte står i proportion till den eventuella nyttan. Dessutom tenderar tillstånd för att använda denna typ av hemliga tvångsmedel att beviljas slentrianmässigt.

Det finns många fler invändningar, vilket bland annat påpekats av Datainspektionen och Advokatsamfundet.

Förmodligen kommer en lagrådsremiss så snart riksdagen samlas igen efter sommaren. Och då gäller det att vara inläst på argumenten, att försöka lyfta frågan i debatten och att påpeka förslagets svagheter.

/ HAX

Länk till regeringens hemsida: Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet »

Arkiverad under: Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: Hemlig dataavläsning

Trump vill göra sociala media till pre-crime-verktyg

7 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

Efter varje tragisk masskjutning i USA utbryter ett intensivt fingerpekande – och ett antal mer eller mindre genomtänkta förslag läggs fram. Denna gång är det president Trump som vill att sociala media skall användas för att i förväg identifiera potentiella massmördare. Vilket är en betydligt mer komplicerad fråga än man först skulle kunna tro.

President Trump, enligt The Verge:

»I am directing the Department of Justice to work in partnership with local state and federal agencies, as well as social media companies, to develop tools that can detect mass shooters before they strike.«

Pre-crime-tools är till sin natur vanskliga, eftersom de rör brott som ännu inte begåtts – och som kanske aldrig kommer att begås. Folk säger och skriver en massa konstiga saker. Vad som bara är ord och vad som är verkliga hot kan vara svårt att avgöra – och antalet »falska positiva« blir ohanterligt stort även om analysverktygen har hög träffsäkerhet. (Vilket de knappast har.)

Nu rapporterar sociala media redan akuta hot som de upptäcker eller tipsas om till myndigheterna. Man har även teknik som syftar till att identifiera terror-relaterat innehåll och det finns rutiner för att försöka förhindra självmord. Vilket i sammanhanget är mindre komplicerat än att försöka identifiera potentiellt farliga individer i ett brett spektrum.

Förmodligen är det bästa verktyget andra användare som gör plattformen eller myndigheterna uppmärksamma på att våldsamma handlingar kan vara förestående.

Vox recode skriver:

As Ben Wizner, a lawyer for the ACLU, put it, “The problem with that is we don’t yet have the tech to determine pre-crime, Minority Report notwithstanding. We need to understand that even if all mass shooters have said X, the vast majority of people who have said X don’t become mass shooters.”

What’s more likely to happen is that all sorts of speech — and people — would get swept up in the technology dragnets Trump seems to be proposing.

Och vad gör det med ett samhälle – om dess medborgare måste tänka på att allt de uttrycker kommer att granskas och analyseras av myndigheterna? Speciellt som risken är att få dörren inslagen av polis i en gryningsräd och att man kan komma att hållas fängslad tills allt (förhoppningsvis) reds ut.

Dessutom riskerar Trumps förslag att bli en symbolhandling, medan de verkliga orsakerna (vilka de nu är) och de meningsfulla motåtgärderna förbigås.

Länkar:
• Trump wants social media to detect mass shooters before they commit crimes »
• Trump Calls On Social Media Companies To Become Pre-Crime Agents »
• Trump calls for social media companies to ‘detect mass shooters before they strike’

Arkiverad under: Demokrati, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Sociala media, Storebror, Underrättelseverksamhet, USA Taggad som: Donald Trump, falska positiva, masskjutningar, pre-crime

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 62
  • Sida 63
  • Sida 64
  • Sida 65
  • Sida 66
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 70
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Domstol stoppar fransk ålderskoll för nätporr30 juni 2025
  • Övervakningsstaten går inte att rulla tillbaka27 juni 2025
  • EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation25 juni 2025
  • Tre obekväma frågor för Almedalen23 juni 2025
  • En bugg i fullmaktslagen?19 juni 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS