»Polisen vill nu avlyssna personer som ännu inte är misstänkta« utropar Sveriges Radio med viss berättigad förskräckelse.
Rimligen menar inte biträdande rikspolischefen att man skall kunna avlyssna vem som helst hur som helst. Och då måste avlyssningen rimligen inriktas. Mot element som polisen befarar kommer att begå brott. Vilket känns snubblande nära just en misstanke.
Och det är precis vad biträdande rikspolischef Mats Löfving säger:
– I ett underrättelsesyfte, precis! Människor som ännu inte ingår i nån brottsutredning. Utan människor som på ett tydligt sätt kan kopplas till gängkriminalitet.
Så att vi vet vad det handlar om. Men det är vanskligt nog.
Ett problem är att man med nödvändighet kommer att kränka en hel del hederliga medborgares integritet. Bekanta, flickvänner, affärskompanjoner och innebandylaget kommer alla att sugas in i sociogrammet över vilka som kan komma att avlyssnas runt en misstänkt kriminell. Det är ett betydande ingrepp i människors rätt till privatliv.
Vad har vi för garantier för att mandatet för denna övervakningsmaskin inte kommer att utökas? Om vi tycker att det är OK att man avlyssnar människor som inte är misstänkta för brott – då är ändå frågan varför detta sker inte huggen i sten. Då kommer den till synes obligatoriska ändamålsglidningen.
För att inte tala om hur detta skulle kunna missbrukas av en ond regering, en galen justitieminister, någon illvillig person i systemet eller bara bli ett offer för den svenska slumpen.
Som verktyg för en stat med ambitionen att kontrollera allt eller förtrycka alla är detta den heliga graal: Möjligheten att kunna avlyssna i princip vem som helst utan någon konkret misstanke om brott. Som i DDR.
Nu vet jag att större delen av svenska folket inte håller med mig. Och jag förstår varför. Kriminaliteten i landet har ändrat karaktär, till den punkt där den inte längre går att bekämpa med traditionella metoder.
Det är illavarslande. På så många sätt.
Men man måste ändå vara medveten om riskerna med att lämna den demokratiska rättsstatens grundläggande värden. Även om det senare av någon anledning ändå skulle anses nödvändigt.
Grundregeln måste vara att medborgare som inte stör någon annan skall lämnas ifred.