I takt med att nya former av övervakning införs visar det sig att de missbrukas och används på annat sätt än som var tänkt.
En ny regel infördes 1 oktober 2023 i rättegångsbalken (27 kap.) som tillåter hemlig avlyssning för att kunna identifiera okända gärningsmän i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott.
Nu visar en granskning att polisen ändå avlyssnat av myndigheten redan identifierade personer, utan skälig misstanke.
Det är allvarligt. I en rättsstat används tvångsmedel för att utreda brott – inte för att se om någon kan misstänkas. Om avlyssning används för att skapa en misstanke har man vänt upp och ner på rättssäkerheten.
När staten börjar avlyssna identifierade personer utan skälig misstanke övergår brottsutredning i personövervakning.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) säger »Att hemlig avlyssning i flera fall använts på ett sätt som lagstiftaren inte avsett och alltså mot personer som inte ska kunna bli föremål för tvångsmedlet är enligt nämnden mycket allvarligt.«
Skyddet för privatlivet skulle enligt lagens förarbeten säkerställas genom snäva villkor. SIN konstaterar att sådana villkor i praktiken inte används och svårligen kan fylla den avsedda funktionen.
I praktiken fungerar detta skydd alltså inte. Resultatet blir avlyssning som även drabbar oskyldiga.
Detta var förutsägbart och kritiserades redan från början.
• Dagens Juridik: ”Nya” tvångsmedlet missbrukas – fel personer avlyssnas av polis »
CC0
