Femte juli

Nätet till folket!

Övervakning

I denna kategori samlar vi nyheter som har med övervakning och massövervakning att göra. Det gäller såväl på nätet som i den fysiska världen.

Corona: Mobiloperatörer delar nu platsdata med EU

av

Vodafone, Deutsche Telekom, Orange, Telefonica, Telecom Italia , Telenor, Telia och A1 Telekom Austria delar nu platsdata med EU för att spåra smitta.

Reuters:

»Worries about governments’ use of technology to monitor those in quarantine and track infections have intensified in recent weeks over possible privacy violations, with some raising the spectre of state surveillance.

The Commission will use anonymised data to protect privacy and aggregate mobile phone location data to coordinate measures tracking the spread of the virus, an EU official said.

To further assuage privacy concerns, the data will be deleted once the crisis is over, the official said, adding that the EU plan is not about centralising mobile data nor about policing people.«

EU:s Data Protection Supervisor (EDPS) Wojciech Wiewiorowski påpekar samtidigt att det är viktigt att detta bara är en tillfällig åtgärd:

»The EDPS often stresses that such developments usually do not contain the possibility to step back when the emergency is gone. I would like to stress that such solution should be still recognised as extraordinary.«

Dessutom lanserar enskilda EU-länder egna appar. I Polen har man till exempel en för att hålla koll på människor i hemkarantän. Den som inte laddar ner den riskerar att få besök av polisen.

Länk: Vodafone, Deutsche Telekom, 6 other telcos to help EU track virus »

EU förbereder nytt direktiv om datalagring

av

I corona-krisens skugga förbereder EU ett nytt direktiv om datalagring. Som bekant ogiltigförklarade EU-domstolen det förra direktivet, eftersom det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv.

EU-kommissionären för säkerhet och »inrikes frågor« Ylva Johansson har beställt en studie av hur ett nytt direktiv kan rullas ut. Riktlinjerna tycks ha en kraftig slagsida till förmån för att datalagring skall införas. (EDIT: Studien kan ha beställts innan Johansson tillträdde, då förmodligen på tjänstemannanivå. Vilket dock inte ändrar något i sak.)

Digital Courage kommenterar saken bland annat så här:

»In November 2019, the EU Commission ordered a study on mass data retention of telephone and internet data. The Belgian consulting firm Milieu was awarded the contract and is to complete the study by mid-2020. Milieu is to prepare a “retrospective fact finding support study”, which is to provide the Commission with facts supporting the reflection process that has been ongoing since 2017. We have criticised this reflection process on several occasions, because it merely explores options for blanket mass surveillance without examining alternatives that may be more favourable to the people’s fundamental rights.«

Den piratpartistiske, tyske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer skriver i ett uttalande:

»Instead of an independent scientific study, a commercial consultant firm has been contractually obliged to accept all changes to the final report the EU Commission demands. Instead of a transparent procedure, only government representatives in Council are being informed about the process. Instead of involving all affected groups in the study, data protection authorities, professional associations and civil society will not even be asked. Instead of an open-ended approach, EU Security Commissioner Johannsson has already spoken out in favour of new ‘legislation for data retention’ late last year in the Civil Liberties Committee.«

Det verkar med andra ord som om EU-kommissionen (och förmodligen även ministerrådet) redan på förhand bestämt sig för att ignorera eller runda EU-domstolens kritik mot datalagringen.

• Digital Courage: Blanket data retention: biased study by the EU Commission »
• MEP Patrick Breyer (Pp) »
• Utredningens hårt censurerade beställning / direktiv (PDF) »

Massövervakning i smitto-krisens spår

av

Nu börjar vi se hur mobilteknik och positionsdata börjar rullas ut i Corona-krisens spår.

»Att kunna spåra hur misstänkta bärare av coronaviruset rör sig har visat sig vara ett viktigt verktyg för att kontrollera pandemin, säger Marylouise McLaws, teknisk rådgivare till Världshälsoorganisationens globala enhet för kontroll av infektioner, och tillika professor i folkhälsa vid University of New South Wales i Australien.« (…)

»För att kontrollera att den misstänkt smittade inte lämnar hemmet har myndigheterna bett de misstänkta att slå på lokalisering på sina mobiler och att klicka på länkar som skickar per sms med jämna mellanrum. Klicken måste ske inom en viss kort tid så att de misstänkt smittade inte kan lämna hemmet med mobilen lämnad hemma. I vissa fall har myndigheterna även gjort fysiska besök för att kontrollera att den misstänkte håller sig hemma.«

Computer Sweden: WHO:s rådgivare: Dags att spåra smittade med mobilen »

»The Coronavirus (COVID-19) disease poses a global public health challenge of unprecedented proportions. In order to tackle it, countries around the world need to engage in co-ordinated, evidence-based responses. Our responses should be grounded in solidarity, support and respect for human rights, as the Council of Europe Commissioner for Human Rights has highlighted. The use of high-quality data can support the vital work of scientists, researchers, and public health authorities in tracking and understanding current pandemic.

However, some of the actions taken by governments and businesses under exceptional circumstances today, can have significant repercussions on freedom of expression, privacy and other human rights both today and tomorrow.«

EDRi: EDRi calls for fundamental rights-based responses to COVID-19 »

»Governments around the world are demanding new dragnet location surveillance powers to contain the COVID-19 outbreak. But before the public allows their governments to implement such systems, governments must explain to the public how these systems would be effective in stopping the spread of COVID-19. There’s no questioning the need for far-reaching public health measures to meet this urgent challenge, but those measures must be scientifically rigorous, and based on the expertise of public health professionals.

Governments have not yet met that standard, nor even shown that extraordinary location surveillance powers would make a significant contribution to containing COVID-19. Unless they can, there’s no justification for their intrusions on privacy and free speech, or the disparate impact these intrusions would have on vulnerable groups. Indeed, governments have not even been transparent about their plans and rationales.«

EFF: Governments Haven’t Shown Location Surveillance Would Help Contain COVID-19 »

Datasäkerhets-gurun Bruce Schneier sätter upp ett antal krav man bör kunna ställa när sådan övervakning rullas ut:

  • Intrång i människors privatliv måste vara nödvändiga och stå i proportion till vad som offras.
  • Datainsamling måste grunda sig på vetenskap, inte förutfattade meningar.
  • Datainsamlingen måste upphöra när krisen är över.
  • Transparens: Myndigheterna måste förklara vad de gör, varför och vilken data de samlar in.
  • Rättsstatliga principer: Om en individs fri- och rättigheter inskränks på grund av insamlad data måste det finnas en möjlighet att få saken rättsligt prövad.

Bruce Schneier: Emergency Surveillance During COVID-19 Crisis »

Och i länder som Tyskland finns redan en omfattande debatt om saken: Regierung will mehr Durchgriffsrechte »

Läs även vår tidigare post: Kommer smitto-krisen att leda oss in i en Storebrors-stat? »

Kommer smitto-krisen att leda oss in i en Storebrors-stat?

av

Den pågående smitto-krisen kan leda in i en Storebrors-stat.

Ett exempel är hur appar snabbt och enkelt kan sättas upp för att hålla koll på människors risk-status och var de befinner sig. I Kina är detta redan verklighet. I Aftonbladet beskriver Mattias Beijmo några av riskerna:

För de som tycker att stater mer fritt ska få tillgång till våra digitala fotspår är coronaviruset en gudagåva. På samma sätt som kriget mot terrorismen varit ständig förklaringsmodell för allsköns kränkningar av vår integritet, kommer nu viruset vara det som öppnar portarna för att innovativt använda appar som redan finns i vår mobil för att skydda samhället.

Så kan det säkert vara. Dagens Nyheter tycks redan driva den linjen på ledarplats. Det är bara en tidsfråga tills myndigheter och politiska partier hakar på.

När systemet sedan är infört, då är risken uppenbar att det blir kvar. För att det kan vara bra att ha. För att polisen tycker det är praktiskt. För att det underlättar planering av kollektivtrafiken. Och så vidare.

Våra mobiler är redan idag spårsändare som låter myndigheterna kartlägga var vi befunnit oss, så infrastrukturen finns redan på plats. Företag som Google och Facebook säljer redan data om användarnas beteende. Och det finns redan appar som övervakar vår hälsa.

Något större principiellt paradigmskifte är det inte heller. Med FRA-lagen är det redan klart att staten kan skanna av en stor del av våra elektroniska kommunikationer. Och med datalagringen har en princip etablerats som ger myndigheterna klartecken till att betrakta hela befolkningen som potentiella skurkar och terrorister.

Om smitto-krisen tvingar på oss en ny typ av övervakning, då står sista försvarslinjen vid hur lagstiftningen reglerar hur den får användas. Vilket inte är något absolut skydd mot missbruk av systemet. Men det enda som i så fall står mellan oss och ett dystopiskt Storebrors-samhälle.

Nu gäller det att vara uppmärksam och vaksam.

/ HAX

Facebooks censur-bugg visar risken med uppladdningsfilter

av

Igår fick Facebooks algoritmer fnatt och började censurera / spam-märka helt seriösa länkade artiklar från etablerad media – vilket fick som konsekvens att folk inte kunde dela dem.

Enligt uppgift skall ett underliggande problem vara att den pågående smittspridningen reducerat Facebooks stab av mänskliga granskare av innehåll. När systemet då började få egna idéer tog det därför ett tag innan det upptäcktes och kunde åtgärdas.

Kan man få ett bättre exempel på riskerna med automatisk filtrering av uppladdat innehåll?

Ändå är det precis vad som krävs med EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Då måste allt som laddas upp (bild, text, ljud, rörliga bilder, filer) granskas, analyseras och godkännas. Det samma gäller med den föreslagna EU-regleringen mot terror-relaterat innehåll på nätet – för att kunna blockera visst innehåll måste allt som laddas upp förhandsgranskas och analyseras.

Med tanke på volymerna måste denna granskning utföras av maskiner som saknar känsla för till exempel kontext, även om det förhoppningsvis kommer att finnas något sätt att begära omprövning inför en människa.

EU är på väg att driva oss in i en situation där vi inte bara får förhandscensur – utan även automatiserad förhandscensur utförd av humorfria maskiner.

Det är inte acceptabelt.

Internationellt rullar polisen ut automatiserad ansiktsigenkänning i stor skala

av

Ur två bloggposter från Matthias Monroy:

»The European Union is extending the cross-border query of biometric data to faces. Searches should also be possible with still images from surveillance cameras. Up to now, only individuals may be processed in the Prüm framework, but soon bulk searches could be permitted.«

Prüm Decision: European criminal police offices agree on face recognition system »

»The International Police Organisation is developing a system to identify unknown persons by facial images. Interpol stores photos and videos from Internet service providers and other companies in a separate database. Interpol has also been using Clearview services for face recognition.«

Clearview AI: What does Interpol use face recognition for? »

TERREG: Ännu ett akut hot mot ett fritt och öppet internet

av

EU fullständigt sprutar ur sig lagförslag efter lagförslag som på ena eller andra sättet underminerar internets öppenhet och frihet.

2019 förlorade vi kampen mot EU:s upphovsrättsdirektiv – och de uppladdningsfilter som är tänkta att hindra oss från att ladda upp information på nätet som är eller kan misstänkas vara upphovsrättsskyddad.

Med detta etablerades principen om automatiserad förhandscensur i EU:s regelverk.

Och nu är en förordning om terror-relaterat innehåll på internet (TERREG) i hög fart på väg genom EU:s beslutsapparat.

Med denna förordning vill EU omöjliggöra uppladdning – det vill säga publicering – av sådant som kan anses vara »terror-relaterat«. Inte ens vetenskapen, journalistiken eller konsten kommer att undantas, om ministerrådet får som det vill.

Det kan förvisso vara rimligt att försöka hålla nätet fritt från terroristers propaganda och infotainment. På samma sätt som det kan vara rimligt att vänligt men bestämt skjuta alla åt sidan som de facto är beredda att angripa det civiliserade västerländska samhället med våld.

Detta måste ske med största respekt för det fria ordet, våra fri- och rättigheter och det demokratiska samhällets principer. Tyvärr verkar TERREG inte ta dessa faktorer på det allvar de förtjänar.

Men låt oss utgå från att terror-relaterat innehåll på nätet skall bort. Exakt vad är det då som skall bort? Var går gränsen mellan vad som är acceptabelt och oacceptabelt?

Här måste etableras något slags standard. Och plötsligt har vi nya lagar om vad som får respektive inte får publiceras på internet. Med allt vad sådant brukar medföra av oförutsedda och oönskade konsekvenser.

Men även om vi bortser från sådana invändningar är förslaget till förordning illa skrivet.

Till exempel föreslås att terror-relaterat innehåll på nätet skall vara avlägsnat inom en timma. När så är tekniskt möjligt, vill Europaparlamentet tillägga. Vilket ministerrådet tjurskalligt motsätter sig.

Och i andra ändan av systemet har vi uppladdningsfiltret. Ministerrådets position:

»Hosting service providers shall use “proactive measures” to prevent the re-upload of content previously taken down and to detect and identify alleged terrorist content.«

På andra sidan står Europaparlamentet som säger nej till uppladdningsfilter. Parlamentet tvingas även påpeka att vi bara kan stifta lagar som gäller i EU – och att rådets krav på global filtrering inte är möjligt.

Detta är bara några av problemen med TERREG. Vi kommer att återkomma med fler bloggposter i ämnet. Om du vill läsa mer rekommenderas följande länkar.

• Bland andra Tim Berners-Lee, Vint Cerf och Bruce Schneier varnar för TERREG: Nätpionjärer varnar för EU-förslag mot terror-relaterat innehåll på internet »

• Den tyske piratpartisten i Europaparlamentet, Patrick Breyer, sitter med i den trialog i vilken EU:s olika institutioner försöker komma överens om TERREG. Läs hans genomgång av ärendet här »

Nästa trialog-förhandling är planerad till den 18 mars, om smittoläget tillåter.

Så växer övervakningsstaten snabbare än lagstiftningen

av

Företaget Clearview har en enkel men obehaglig affärsidé: Man dammsuger internet och sociala media på bilder av identifierbara personer. Sedan tillhandahåller man en tjänst för automatiserad ansiktsigenkänning.

För en tid sedan drabbades Clearview av en läcka – där deras kunder exponeras i varierande omfattning.

Av denna läcka framgår det att Clearview har gjort affärer med svenska myndigheter. Datainspektionen försöker nu utreda vilka myndigheter det handlar om – och i vilken mån något olagligt förekommit. (Värt att notera är dock att Datainspektionen redan i höstas gav polisen rätt att använda automatiserad ansiktsigenkänning, i vart fall på försök.)

Medan vi väntar på vad som kommer ut ur detta, så pekar fallet på en oroväckande trend. I allt större utsträckning använder sig myndigheter runt om i världen av privata företag och tjänster – vad gäller sådant som de själva inte kan eller får syssla med, eller som befinner sig i gråzonen.

Det behöver inte vara automatiserad ansiktsigenkänning. Det kan lika gärna handla om persondata, som samlas in och sedan säljs av nätjättarna, Big Data och data brokers.

Förr talades mycket om risken med samkörning av olika register. Detta är fortfarande en risk – som ökar i takt med att allt fler nya register och datakällor kan kopplas till systemen. Det gäller så väl data och tjänster från privata aktörer som EU:s allt mer långtgående krav på informationsdelning mellan medlemsstaternas olika register.

Detta är problematiskt på många sätt. Bland annat genom att myndigheterna får tillgång till en infrastruktur för kontroll och övervakning som varken kräver demokratiskt godkännande eller demokratisk kontroll.

Det kommersiella alternativet till datalagring och hemlig dataavläsning – utanför lagen?

av

Protocol.com rapporterar:

»U.S. law enforcement agencies signed millions of dollars worth of contracts with a Virginia company after it rolled out a powerful tool that uses data from popular mobile apps to track the movement of people’s cell phones, according to federal contracting records and six people familiar with the software.

The product, called Locate X and sold by Babel Street, allows investigators to draw a digital fence around an address or area, pinpoint mobile devices that were within that area, and see where else those devices have traveled, going back months, the sources told Protocol.«

Detta är intressant. Det finns med andra ord kommersiella tjänster som gör samma saker som datalagringen och i viss mån hemlig dataavläsning.

Den centrala frågan är om detta kan ske utanför vad som regleras i lag. Vilket i så fall är problematiskt.

En annan aspekt är att detta är en tjänst (utvecklad för anpassad annonsering) som kan köpas av i princip vem som helst.

Länk: Through apps, not warrants, ‘Locate X’ allows federal law enforcement to track phones »

Fransk dom mot automatiserad ansiktsigenkänning i skolan

av

Frankrike har fått sitt första domstolsutslag om automatiserad ansiktsigenkänning.

Earlier this month, the Administrative Court of Marseille heard our case against facial recognition systems controlling access to two high schools in Nice and Marseille. These systems were authorised in December by the PACA Region as “experimental”. Yesterday, the Court annulled this decision.

The Court found that the Region had no power to take this decision – schools only have such powers. Furthermore, the Court found that it breached the GDPR: these systems were based on “consent”, but students’ consent cannot be “freely given” because of the authority relationship that binds them to the school’s administration.

Läs mer hos La Quadrature de Net »