Femte juli

Nätet till folket!

Kryptering

Kryptering är viktig för säker kommunikation online. Med EU och Europol i spetsen vill myndigheterna nu ha tillgång till bakdörrar till kryptering, även där sådana idag inte finns. Öppnar man sådana bakdörrar för myndigheterna, då öppnar man dem även för kriminella, främmande makt och andra illasinnade aktörer.

Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt?

av

Europaparlamentet försöker stressa fram ett beslut om Chat Control 2 i ministerrådet – som i så fall strider mot parlamentets eget nej till förslaget. Vad är det som händer?

Tydligen försöker Europaparlamentet pressa EU:s ministerråd att fatta ett snabbt beslut om Chat Control 2. Vilket låter märkligt.

I april 2026 går den nuvarande, tillfälliga lagen – Chat Control 1 – ut. Den ger meddelandetjänster m.fl. rätt att frivilligt skanna innehållet i sina användares meddelanden för att identifiera sexuella övergrepp mot barn. Denna lag har tidigare förlängts och det finns inget som hindrar att den förlängs igen eller permanentas.

Men nu hotar enligt uppgift Europaparlamentet att inte förlänga CC1 – i syfte att få ministerrådet att komma till ett snabbt beslut om Chat Control 2 (obligatorisk skanning).

Vilket är skumt eftersom parlamentet redan förra mandatperioden tydligt sa nej till CC2.

EU-kommissionens ursprungliga förslag till CC2 är obligatorisk AI-skanning av innehållet i textmeddelanden, röst- och videomeddelanden, IP-samtal m.m. Det gäller även totalsträckskrypterade meddelanden. Och dina filer i molntjänster.

Förslaget i ministerrådet är en variant på CC2: Client-side-scanning med spionprogram på folks telefoner och datorer som kollar vad som skickas innan innehållet krypteras och sänds. Användare som inte går med på detta kommer inte att kunna sända bilder, video eller länkar. (Förmodligen inga filer alls då bilder, video och länkar kan döljas i andra typer av dokument.)

I sammanhanget bör nämnas att ministerrådets egen rättstjänst har bedömt att även client-side-scanning strider mot EU:s rättighetsstadga och proportionalitetsprincipen.

Ministerrådets förslag ligger långt från Europaparlamentets nej till CC2 i alla dess bärande delar. Så hur tänker parlamentet här?

Vi har tidigare rapporterat om ett möte bakom stängda dörrar i Europaparlamentet som tyder på att man där är på väg att ge upp sitt enhälliga nej till CC2 – nu när EU-valet är över.

Om så är fallet kan det finnas en viss logik i att man skyndar på processen i ministerrådet.

Men om parlamentet skulle stå fast vid sitt nej till CC2 – då finns det ingen anledning att hetsa fram ett dåligt beslut i ministerrådet.

Om ministerrådet kommer till beslut på sitt möte den 13-14 oktober – då går rådet, parlamentet och kommissionen in i trilog-förhandlingar bakom stängda dörrar. Där läget alltså är två mot en (i den mån parlamentet fortfarande säger nej till CC2).

Vilket inte brukar sluta väl.

Risken är att Europaparlamentet fört väljarna bakom ljuset genom att enhälligt säga nej till Chat Control 2 innan EU-valet – och nu ändrar sig när valet är över.

Vill vi ha ett öppet, demokratiskt samhälle som respekterar individens rätt till privatliv och privat korrespondens? Eller vill vi låta EU sätta massövervakning före grundläggande fri- och rättigheter? Det avgörs nu.

Länkar:
• A ”political blackmail” – the EU Parliament is pressing for new mandatory scanning of your private chats »
• EU-Juristen kritisieren dänischen Vorschlag zur Chatkontrolle »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Stoppa Chat Control 2 – skriv ett vykort (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet (juli 2025) »
• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning (juli 2025) »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud (juli 2025) »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Europol vill tråla metadata

av

Genom att samla metadata om dina meddelanden vill Europol kunna kartlägga ditt liv – i väntan på att komma åt innehållet i din krypterade kommunikation.

EU, dess medlemsstater och Europol ligger på för att komma åt innehållet i totalsträckskrypterade meddelanden. Än så länge har de inte lyckats komma runt de praktiska, tekniska och juridiska hinder som ligger i vägen.

Därför vill EU:s polismyndighet Europol samla in metadata, det vill säga de tekniska data som omgärdar ett meddelande – undantaget dess innehåll.

Som vi kommer ihåg från debatten om FRA-lagen kan metadata avslöja väldigt mycket om dem som kommunicerar med varandra. Dessutom kan de användas för att bygga sociogram som kan kartlägga grupper av användare.

I Sverige ligger man redan ett steg före, med det utkast till lagrådsremiss om datalagring som sedan en tid varit ute på remiss.

Trots att den svenska datalagringen (metadata för telefonsamtal, SMS, e-post) står i strid med EU-domstolens beslut om att upphäva EU:s datalagringsdirektiv (2014) vill man nu utöka den.

Förslaget är att datalagringen även skall omfatta alla »nya« meddelandetjänster som tillkommit sedan lagen skrevs. Här är exempel på vad som kan komma att lagras:

  • Använd enhets telefonnummer, IP-adress och användarens identitet.
  • Start- och stopptid för kommunikation.
  • Typ av kommunikation.
  • Kommunikationsutrustning, IMEI-nummer, MAC-adress, enhets-ID.
  • Position vid start/slut.
  • Misslyckade samtal, ej levererade meddelanden.
  • Dynamiskt tilldelade IP-adresser.
  • GPS-data från appar, även om ingen kommunikation skett.

Regeringens förslag förskriver också att meddelandetjänster skall kunna tillhandahålla innehållet i elektroniska meddelanden i läsbar, av-krypterad form.

Vad gäller metadata ser det ut som en samordnad drive mellan Europol, EU:s medlemsstater och EU-kommissionen. Där Sverige alltså redan har ett förslag om hur man tänkt gå tillväga.

Vilket inte förvånar, då den svenska regeringen varit pådrivande i EU:s Going Dark-projekt.

Vi kan räkna med att det kommer ett förslag till nytt datalagringsdirektiv från EU-kommissionen nästa år.

Länkar:
• Europol doesn’t only want an encryption backdoor, but also your metadata »
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »
• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! »
• Utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information »

Relaterat:
• The European Commission wants a backdoor for end-to-end encryptions for law enforcement »
• Experts ”deeply concerned” by the EU plan to weaken encryption
• Going Dark – så vill EU komma åt dina meddelanden och din data »
• ProtectEU – övervakning, datalagring och bakdörrar till krypterade meddelanden »
• EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Regeringens kryptoproblem »
• Försvarsmakten använder appen signal för öppen kommunikation med mobiltelefoner »
• Signal lämnar Sverige om regeringens förslag på datalagring klubbas »
• Signals chef: Då lämnar vi Sverige »
• Centern: Nej till tekniska bakdörrar i krypterade appar »
• Ny svensk datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Yttrande/Remiss över SOU 2023:22 ”Datalagring och åtkomst till elektronisk information” Ju 2023/01326 »
• Striden om kryptering tar ny fart »
• Europadomstolen: Totalsträckskryptering är en mänsklig rättighet »
• EuGoingDark surveillance plan: timeline, agenda, background »

CC0

Irland rullar ut ny massövervakning

av

Irland är på väg att lagstifta om bakdörrar till totalsträckskrypterade meddelanden, automatisk ansiktsigenkänning och en nationell databas med biometrisk information.

Samtidigt som EU flaggar för mer massövervakning, datalagring och tillgång till krypterad kommunikation går många medlemsstater före.

Till exempel Irland. En Communications (Interception and Lawful Access) Bill som kräver bakdörrar till totalsträckskrypterade meddelanden är på gång.

Man vill även kunna snappa upp data och meddelanden som sänds via satellit, spelplattformar, uppkopplade fordon med mera.

Den irländske justitieministern, Jim O’Callaghan, vill även skynda på införandet av Chat Control 2 i EU.

Han vill också göra det möjligt att använda automatiserad ansiktsigenkänning och biometrisk data i större omfattning. Samt bygga upp ett nationellt register för sådan data.

Och precis som sin svenske kollega ser O’Callaghan dem som kampanjar för privatliv och grundläggande mänskliga rättigheter som ett störningsmoment.

• Speech by Minister for Justice, Home Affairs and Migration, Jim O’Callaghan: A Contested Arena: Balancing competing human rights in the area of Justice, Home Affairs and Migration »

CC0

Online Safety Act – britternas DSA och Chat Control i ett

av

Knappt har bläcket hunnit torka på britternas kritiserade Online Safety Act. Men redan kräver parlamentsledamöter att den utökas.

Britternas Online Safety Act (OSA) liknar EU:s Digital Services Act (DSA) och Chat Control 2, fast i en lag. Den riktar in sig särskilt på sociala medier, användargenererade plattformar och söktjänster.

Målet är att att göra Storbritannien till »den säkraste platsen i världen att vara online«.

Stora nätplattformar måste proaktivt begränsa olagligt och skadligt innehåll.

De skall särskilt skydda barn och erbjuda olika upplevelser beroende på användarens ålder. Vissa sajter måste införa åldersverifiering, särskilt porrsajter. Nu senast även Reddit.

Vuxna användare skall ges möjlighet att välja bort olika former av lagligt men »skadligt« innehåll. Till exempel hatfulla uttryck. Hur detta skall gå till har givit upphov till styrdokument med omfattande micro management.

Vad som skall anses vara skadligt är upp till den politiska dagsformen, regeringens förordningar och tillsynsmyndigheten Ofcom. Än så länge har man en svart lista med 130 olika typer av innehåll.

Plattformar måste klargöra sina modereringsprinciper i sina användarvillkor. Det skall finnas en tydlig möjlighet för användare att klaga och överklaga beslut. Så långt skiljer sig OSA inte så mycket från DSA.

Och precis som när det gäller DSA uppstår olika praktiska problem när de goda föresatserna i OSA skall omsättas i verkligheten. Det finns kritik till exempel vad gäller användarnas integritet, gränsdragningsproblem, risk för övermoderering och censur.

En sak som skiljer OSA från DSA är att man inte bara skall söka efter olagligheter och hat i poster på sociala media – utan även i privata elektroniska meddelanden, även om dessa skulle vara totalsträckskrypterade. Vilket påminner om EU:s Chat Control 2, fast med bredare syfte.

Brittiska parlamentsledamöter menar nu att OSA inte är tillräckligt effektiv mot desinformation, särskilt efter upploppen i Southport förra året. Man menar även att lagen misslyckas med att reglera innehåll som är skadligt men inte olagligt.

Parlamentets Science, Innovation and Technology Committee har lagt fram en rapport som bland annat kräver att OSA även skall omfatta artificiell intelligens. AI-genererat innehåll skall tydligt märkas på ett sätt som är väl synligt och inte kan avlägsnas. Hur nu det är tänkt att gå till.

Man vill se mer faktakontroll utförd av tredjeparts fact checkers. Precis som EU. Och precis det sociala media nu rör sig bort ifrån i USA, då sådana fakttakontrollanters oberoende och neutralitet har ifrågasatts.

Rapporten kräver vidare att plattformarna hålls ansvariga för »the impact from amplification of harmful content«. Och man vill tydligare kunna censurera »legal but harmful content«, till exempel hat, manipulativt och vilseledande innehåll.

För att undvika missförstånd bör påpekas att OSA inte är den lagstiftning som lett till uppmärksammade polisinsatser mot folk som tycker fel på nätet de senaste åren. De bygger istället på Public Order Act (1986) och Communications Act (2003).

Dessa lagar tillåter ingripanden mot »grov förolämpning« och »stötande« kommunikationer även om de inte är direkt olagliga. Det räcker att innehåll upplevs som skadligt. Vilket naturligtvis öppnar för ett stort mått av subjektiv bedömning. Men det är som sagt en annan fråga.

CC0

Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet?

av

Är Europaparlamentet på väg att överge sitt motstånd mot Chat Control 2 – nu när EU-valet är förbi?

Det kommer oroväckande signaler om Chat Control 2 från Europaparlamentet. Så här…

I oktober 2023 enades Europaparlamentet i en unik, gruppöverskridande kompromiss om Chat Control 2. Här är de centrala punkterna:

  • Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
  • Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
  • Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
  • Ingen skanning (med AI) efter olagligt innehåll (grooming) i elektroniska konversationer.
  • Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
  • Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Vilket är utmärkt. Men från början lite misstänkt. Speciellt när grupper som den socialdemokratiska (som egentligen är för CC2) ställde sig bakom kompromissen.

Var detta bara en manöver för att neutralisera frågan om Chat Control 2 i EU-valet ett drygt halvår senare?

Nu – efter EU-valet – har den ansvarige rapportören (Javier Zarzalejos, EPP) kallat till möte med ”skuggrapportörerna” från de andra partigrupperna. Detta möte hölls bakom stängda dörrar, men den läckta dagordningen visar ett heldagsseminarium med externa talare som nästan uteslutande är för mer övervakning (t.ex. Europol och ECPAT).

Först efter att media uppmärksammat saken bjöds en motståndare till förslaget in, från EDRi (European Digital Rights).

Tecknen är oroväckande. Parlamentet kan vara på väg att svänga om Chat Control 2.

Därför krävs yttre tryck. Mot både parlamentet och EU:s ministerråd. (Justitieministrarna håller ett informellt möte nästa vecka. Nästa formella möte i rådet hålls den 13-14 oktober.)

Nu går Europaparlamentet på semester fram till början av september. Det är läge att ledamöterna möts av folkligt engagemang mot Chat Control 2 när de kommer tillbaka – så att de står fast vid parlamentets tidigare beslut.

Läs mer:
• Schattentreffen unterläuft Position des EU-Parlaments »

Se även:
• Chatcontrol.se »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – en uppdatering (mars 2025) »
• Början till slutet för Chat Control 2? (februari 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober?

av

Efter mer än tre års förhandlingar kan EU:s ministerråd vara på väg att fatta beslut om att låta granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – Chat Control 2.

EU:s ministerråd för rättsliga frågor sammanträder den 13-14 oktober. Enligt mötesplanen (sid. 31) är Chat Control 2 en av de frågor som skall behandlas.

Punkten är markerad som »Partial general approach« – vilket är EU-språk för att det finns en delvis klar text som man bedömer att det finns stöd för.

Det har bekräftats att det redan finns en text även om den inte är offentlig. Och ministerrådets arbetsgrupper fortsätter sitt arbete. Så det kan mycket väl finnas ett helt klart förslag innan rådsmötet.

För svensk del kan noteras att Riksdagens EU-nämnd sammanträder inför mötet ovan fredag den 10 oktober. Då skall den svenska positionen till det senaste förslaget i ministerrådet slås fast. Möjligen kommer frågan även upp i Justitieutskottet innan dess.

Det är troligt att det danska ordförandeskapet i rådet kommer att föreslå client-side-scanning med spionprogram på system- eller applikationsnivå på alla telefoner och datorer.

På så sätt vill man komma åt totalsträckskrypterade meddelanden, innan de krypteras och sänds (eller efter att de mottagits och av-krypterats).

Möjligen finns nu en tillräcklig majoritet för client-side-scanning, om den nya tyska regeringen byter linje. (Sverige är för.)

Men exakt vad man föreslår återstår att se när dokumenten börjar läcka ut.

EU-kommissionen – vars förslag CC2 ursprungligen är – vill fortfarande använda AI för obligatorisk analys av innehållet i våra elektroniska meddelanden.

Europaparlamentet säger nej till CC2 i dess centrala delar.

(Tills vidare gäller Chat Control 1 – det vill säga att plattformar och meddelandetjänster frivilligt kan granska sina användares (icke totalsträckskrypterade/E2EE) meddelanden i syfte att bekämpa övergrepp mot barn. Vilket redan ger polisen fler tips än den hinner hantera.)

Till dess ny information når oss siktar vi på följande datum:
10 oktober, EU-nämnden fastställer den svenska linjen i ministerrådet.
13-14 oktober, ministerrådsmöte.

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – en uppdatering (mars 2025) »
• Början till slutet för Chat Control 2? (februari 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

Se även:
• Chatcontrol.se »

CC0

EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation

av

EU-kommissionen vill runda EU-domstolens förbud mot generell datalagring. Den kräver även bakdörrar till krypterad kommunikation, för att komma åt dess innehåll.

Som en del av projektet »ProtectEU« har EU-kommissionen nu presenterat en »färdplan för effektiv och laglig tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter«.

Bland annat flaggar man för ett nytt datalagringsdirektiv nästa år.

EU:s förra datalagringsdirektiv upphävdes av EU-domstolen. Det stred mot vad de mänskliga rättigheterna hade att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Detta då det föreskrev urskiljningslös lagring av metadata om alla människors telekommunikationer.

EU-domstolen slog då, enkelt uttryckt, fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Det skall bli intressant att se hur ett nytt datalagringsdirektiv är tänkt att se ut som respekterar detta. Speciellt som ambitionen är att även täcka in alla nya meddelandetjänster.

Dessutom vill man »stärka samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter och tjänsteleverantörer när det gäller tillgång till elektroniska bevis«.

Vilket torde betyda att ge myndigheterna direkt tillgång till aktuell data hos operatörerna. (Vilket Europols utökadde mandat redan öppnat för.)

Man ger sig även in i striden om krypterad kommunikation:

»Under 2026 kommer kommissionen att lägga fram en teknisk färdplan för kryptering för att identifiera och utvärdera lösningar som möjliggör laglig åtkomst till krypterade data för brottsbekämpande myndigheter, samtidigt som cybersäkerheten och de grundläggande rättigheterna skyddas. Kommissionen kommer också att stödja utvecklingen av ny dekrypteringsteknik för att förse Europol med nästa generations dekrypteringskapacitet (från och med 2030).«

Hur man tänkt sig forcera totalsträckskrypterad kommunikation och samtidigt skydda cybersäkerheten och rätten till privat korrespondens är än så länge en öppen fråga.

Detta bör ses i ljuset av Chat Control 2, som är tänkt att granska innehållet i folks elektroniska meddelanden med AI eller client-side-scanning (spionprogram som granskar dina meddelanden innan de krypteras och sänds).

Vad gäller spaning mot människor som faktiskt misstänks för brott finns redan hemlig dataavläsning – som kan spana på allt som finns och sker på eller i närheten av en telefon eller dator.

Så det finns redan verktyg att använda mot skurkar, efter individuell rättslig prövning. Utan att drabba alla andra.

Nu väntar vi på svaret på frågan: Hur? Hur har EU-kommissionen tänkt gå runt EU-domstolens förbud mot generell datalagring? Hur tänker man ta sig runt totalsträckskryptering utan att offra vår IT-säkerhet?

Mycket talar för att det inte går. Vilket dock inte brukar hindra EU-kommissionen från att lägga fram verklighetsfrånvända förslag.

• Kommissionen lägger fram en färdplan för effektiv och laglig tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter »

CC0

Tre obekväma frågor för Almedalen

av

Passa på att kräva våra politiker på svar i Almedalen. Här är några obekväma frågor om Chat Control 2, bakdörrs-lagen och fullmakts-lagen.

Chat Control 2

EU-kommissionen vill fortfarande låta AI granska innehållet i folks elektroniska meddelanden. EU:s ministerråd vill göra samma sak med spionprogram på applikations- eller systemnivå. I båda fallen vill man kringgå den kryptering som håller våra kommunikationer säkra.

Hur har man tänkt sig komma åt krypterade meddelanden utan att försvaga säkerheten för övrig, känslig kommunikation?

Vad har regeringspartierna (M, KD & L) att säga om att de gick till val i EU-valet på att säga nej till Chat Control 2 – men ändå driver på för ett ja i ministerrådet?

Bakdörrs-lagen

Ett lagförslag är ute på remiss som innebär att meddelandetjänster skall tvingas överlämna innehåll i användares kommunikationer i okrypterad form till myndigheterna. Hur är detta rent praktiskt tänkt att gå till?

Hur menar man att operatörer och myndigheter skall kunna komma åt krypterad kommunikation utan att även främmande makt, kriminella och andra fientliga aktörer kan göra samma sak? Är det så klokt att lämna bakdörrar öppna?

Försvarsmakten anser att det inte går – och rekommenderar sina medarbetare attt använda den totalsträckskrypterade meddelande-appen Signal.

Fullmakts-lagen

Alla partier utom MP vill ge regeringen rätt att utfärda förordningar (stifta lagar) helt på eget inititativ, om den tycker att det behövs. I fredstid.

Hur går detta ihop med principen om maktdelning? Har inte de borgerliga partierna i alla år kämpat för ökad maktdelning i Sverige?

Är sossarna verkligen beredda att låta en SD-dominerad regering stifta lagar utan att fråga riksdagen eller någon annan om lov? Är högern beredd att ge de rödgröna oinskränkt makt?

Förslaget är dessutom skrivet så att en regering kan kringgå den säkerhetsventil som kräver att riksdagen skall godkänna sådana förordningar i efterhand. I vart fall för en tid.

Ta tillfället i akt att ställa frågor!

Våra politiker är som regel ovilliga att diskutera övervaknings- och demokratifrågor. Men i Almedalen kan det vara svårt för dem att ducka – om ni som är där tar chansen att ställa de obekväma frågorna till exempel i samband med seminarier.

Läs mer:
• Chat Control 2 – nu är det match igen! »
• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! »
• Stoppa fullmaktslagen! »

CC0

Schweiz: Massiv kritik mot utökad datalagring

av

Den schweiziska regeringens förslag om utökad datalagring har väckt en proteststorm. Bland annat hotar den integritetsinriktade tjänsten Proton (mail & VPN) att lämna landet.

Nyligen avslutades remissrundan för Schweiz reviderade förordning om datalagring, VÜPF. Sedan dess har en kritikstorm brutit ut samtidigt som landets regering bereder frågan.

Enkelt uttryckt innebär förslaget att telekom- och internetleverantörer, VPN-tjänster, VoIP, e-post-tjänster, meddelandeappar och sociala nätverk m.fl. måste lagra och lämna ut användardata och innehåll till myndigheterna. Man vill även införa ID-krav för användare.

Detta går bortom vad som redan förklarats olagligt i EU, när EU-domstolen upphävde unionens datalagringsdirektiv. (Schweiz är dock inte med i EU.) Kritikerna menar att lagförslaget snarare påminner om hur det är i Ryssland.

Den högprofilerade och privacy-inriktade mail- och VPN-tjänsten Proton hotar att lämna Schweiz om lagen blir verklighet. Idag loggar Proton VPN inte sina användares nätuppkopplingar, vilket den nya lagen kan komma att tvinga dem att göra.

Även aktörer som NymVPN och meddelandetjänsten Threema påverkas av och protesterar mot förslaget – som skulle kullkasta Schweiz rykte som en bastion för säker elektronisk kommunikation.

Enda ljuspunkten är att totalsträckskrypterade (E2EE) meddelanden mellan slutanvändare inte omfattas av kravet på att innehåll skall överlämnas till myndigheterna i läsbar (av-krypterad) form. (Vilket däremot den föreslagna nya svenska datalagringen gör.) Dock kommer metadata att lämnas ut även vid E2EE.

Kritiken mot förslaget är hård från de flesta politiska partier, kantonerna, medborgarrättsorganisationer, näringslivet m.fl. Mycket talar för att förslaget kommer att omarbetas. Det har även rests krav på att frågan inte skall regleras av en förordning, utan måste upp till en öppen demokratisk process i form av ett lagförslag. Det har även rests krav på en folkomröstning.

• Techradar: ”We would be less confidential than Google” – Proton threatens to quit Switzerland over new surveillance law »

AI med djuplänkar och resurser: Grok » | ChatGPT » | Perplexity »

CC0

Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet

av

En överenskommelse om Chat Control 2 i EU:s ministerråd sägs vara mer avlägsen än på länge. Det nu aktuella förhandlingsläget beskrivs som »ett slöseri med tid, pengar och energi«.

Just när det såg ut som om det förra förslaget om Chat Control 2 (client-side-scanning, det vill säga spionprogram på applikations- eller systemnivå i alla telefoner och datorer) var på väg att få tillräckligt stöd i EU:s ministerråd – då presenterade det tillträdande polska ordförandeskapet ett helt nytt upplägg i början av året.

Enkelt uttryckt går det ut på att meddelandetjänster kan fortsätta att frivilligt söka efter sexuella övergrepp mot barn i användarnas meddelanden, precis som idag (Chat Control 1).

Men det blir inget krav på att detta skall göras obligatoriskt eller omfatta totalsträckskrypterade (E2EE) meddelanden.

Vilket de medlemsstater som sagt ja till Chat Control 2 i sin tidigare form (client-side-scanning) inte vill acceptera. De menar att förslaget inte går tillräckligt långt.

När detta diskuterades på tjänstemannanivå i ministerrådet förra veckan kom man inte fram till något av betydelse. Ett omdöme är att det nuvarande upplägget är »ett slöseri med tid, pengar och energi«.

Därmed är det inte troligt att något av substans kommer att hända i frågan på justitie- och inrikesministrarnas formella rådsmöte den 12-13 juni.

Vid halvårsskiftet (1/7) går ordförandeskapet i rådet över till Danmark – som är mer positivt inställt till Chat Control 2 än Polen. Då kan vi vänta oss ännu ett nytt förslag (eller möjligen en återgång till det förra förslaget om client-side-scanning).

Vad gäller de övriga EU-institutionernas inställning vill EU-kommissionen fortfarande ha obligatorisk AI-analys av innehållet i alla användares elektroniska meddelanden. Medan Europaparlamentet vill att spaning bara skall inriktas mot personer som misstänks för brott – och att man skall respektera medborgarnas rätt till totalsträckskrypterad kommunikation.

Läs mer:
• Einigung bei Chatkontrolle so weit entfernt wie nie »
• Början till slutet för Chat Control 2? »
• Chat Control 2 i långbänk »
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet »

CC0