Läcka: Frankrike, Portugal och Spanien lobbar för uppladdningsfilter

Statewatch har publicerat läckta dokument som visar att Frankrike, Portugal och Spanien vill ha det uppladdningsfilter som kommissionen först föreslog som en del av det nya upphovsrättsdirektivet, men som nyligen ifrågasattes av sex länder – Belgien, Finland, Irland, Nederländerna, Tjeckien och Ungern – till vilka även Tyskland slutit sig.

Som Femte juli berättat tidigare har ordförandelandet Estland visat sig vara en upphovsrättshök och censurivrare.

I korthet handlar de tre ländernas förslag om att omdefiniera begreppet ”hosting providers”. Enligt Ecommercedirektivet ska rena hostare inte kunna ställas till svars för vad användarna laddar upp, så länge man agerar och tar ner olagligt innehåll när man uppmärksammats på det. Men genom att säga att hostarna inte ”hostar” utan snarare ”uppträder” faller de inom annat lagrum där tillstånd krävs från rättsinnehavare innan ”uppträdandet” (som egentligen är ”hosting”) kan ske.

Hänger ni med?

Edri har gått igenom läckan i detalj och kritiserar de tre länderna:

It seems irrelevant to the French, Spanish and Portuguese that the European Court has ruled that it is unacceptable to impose a filtering obligation on providers if that filtering

Edri konstaterar också att förslaget är goda nyheter för hosting providers utanför EU, som om förslaget blir verklighet lär slippa konkurrens från företag inom EU.

EU-utskott sätter ner foten mot antiintegritetslobbyn

Den 19 oktober 2017 röstade Libe – Europaparlamentets utskott för Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor – om Eprivacyförordningen.

Och det är för en gångs skull riktigt goda nyheter. Libe har vägt samman tidigare omröstningar i andra utskott och röstat för ett förslag som ”försvarar integritet, säkerhet och konkurrens för telefon- och internettjänster”, enligt Edri, vars vd Joe McNamee säger:

Despite a huge lobbying effort to water down the proposal, the Committee voted for clear, privacy-friendly rules. We welcome this approach, as it will not just protect citizens, but promote competition and innovation as well,

Värt att notera från ett svenskt perspektiv är att Sveriges två medlemmar i Libe var kluvna. Miljöpartiets Bodil Valero röstade för det integritetsvänliga förslag som vann, medan Moderaternas Anna Maria Corazza Bildt röstade emot. Totalt fick förslaget 31 ja-röster och 24 nej-röster – se hela listan här.

När Europaparlamentet röstat igenom det förslag som Libe rekommenderat är nästa steg att förhandla med medlemsstaterna i Europeiska rådet.

EU kräver registrering för gratis wifi

I avsnitt 56 av 5 juli-podden diskuterade och kritiserade vi EUs planer på att införa gratis wifi i 8 000 stadskärnor runt om i unionen.

Nu har Europeiska kommissionen meddelat att projektet – med det tuffa namnet Wifi4EU – kommer kräva att användarna registrerar sig, detta för att kunna utöva ”ett minimum av kontroll”. Autentiseringen kommer att ske via mobiltelefonnumret, enligt Netzpolitik.

Budgeten för Wifi4EU är 120 miljoner euro, eller 15 000 euro per stad. För denna summa ska staden driva och underhålla – under minst tre år – ett trådlöst nät som ska vara gratis för användarna. Vi får väl se hur det kommer falla ut.

Netzpolitik noterar också att medborgarinitiativet Freifunk inte blivit tillfrågade om att hjälpa till – Wifi4EU ska enbart innefatta kommersiella aktörer som kan garantera driften.

Human Rights Watch attackerar Europeiska kommissionens förslag

Human Rights Watch har tillsammans med ett femtiotal andra organisationer, däribland Reportrar utan gränser, skrivit ett öppet brev till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet.

Organisationerna protesterar mot det uppladdningsfilter – den ökända Artikel 13 eller ”censurmaskinen” – som är på förslag i det upphovsrättsdirektiv som just nu är under förhandling och omröstning i diverse utskott.

Om filtret införs kommer ”onlinetjänster” inte ha något annat val än att ”övervaka, filtrera och blockera EU-medborgares kommunikation”, enligt undertecknarna. Detta strider mot EUs stadga om de grundläggande rättigheterna, och kan därför i slutändan diskvalificeras av EU-domstolen på samma sätt som hände med den generella datalagringen nyligen.

Organisationerna kräver därför att Artikel 13 stryks ur förslaget på nytt upphovsrättsdirektiv.

Copybuzz har en tänkvärd kommentar:

It is especially striking that organisations such as Reporters without Borders and Human Rights Watch, which are known to intervene for the protection of human rights in less democratic countries, have now been moved to the point where they felt the need to voice their concerns in this matter to ensure that EU citizens are safeguarded from the EU’s copyright agenda crushing their fundamental rights.

Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, Libe, ska snart rösta om upphovsrättsdirektivet. Detta är sista steget innan utskottet för rättsliga frågor, Juri, sammanfattar utskottens åsikter och kommer fram till en samlad linje som EU-parlamentarikerna kan ta ställning till.

Filterfail

Tyska piraternas EU-parlamentariker Julia Reda är inte skonsam i sin kritik mot det uppladdningsfilter som Europeiska kommissionen presenterade förra veckan:

Installing censorship infrastructure that surveils everything people upload and letting algorithms make judgement calls about what we all can and cannot say online is an attack on our fundamental rights.

Efter att ha sågat ”censurmaskinen” på principiella grunder tittar hon närmare på hur diverse uppladdningsfilter fungerar i praktiken – och listar deras största fails. Skratta eller gråt:

Julia Reda: When filters fail: These cases show we can’t trust algorithms to clean up the internet

Look who’s stalking – två till utskott säger sitt om Eprivacyförordningen

Efter att konsumentutskottet Imco vände sig mot konsumenterna i förra veckans omröstning om EUs eprivacyförordning har nu två andra utskott kommit fram till betydligt bättre yttranden, rapporterar Edri.

  • Utskottet för rättsliga frågor, Juri, har röstat för formuleringar som stärker EU-konsumenternas integritet, enligt Edri. Till exempel tycker Juri inte att det spelar någon roll för ett mejls sekretess om det är ”in transit” eller lagras – operatören ska ändå hålla fingrarna borta. Därmed går man emot Imco i denna fråga.
  • På samma tema har utskottet för Industrifrågor, forskning och energi, Itre, röstat för rätten till stark kryptering.

De två utskotten röstade den 2 oktober 2017 om sina slutgiltiga yttranden om Eprivacyförordningen, som varit ute på remiss sedan 2016.

De olika utskottens yttranden kommer sammanvägas när ”superutskottet” Libe nästa vecka fattar det beslut som kommer ligga till underlag för hur EU-parlamentet röstar.

Libe är utskottet för Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Förutom Eprivacyförordningen kommer Libe att rösta om Upphovsrättsdirektivet, och då inte minst det kontroversiella uppladdningsfiltret (”censurmaskinen”) och den kritiserade länkskatten (”googleskatten”). I de frågorna är det dock Juri som är huvudutskott och som kommer sammanväga övriga utskotts betänkanden.

Och här har vi Edris roliga satirbild i dess helhet:

lookwhostaking_poster_750_80

EU-utskott sviker EU-medborgarna

EU-parlamentets utskott för inre marknad och konsumentskydd, IMCO, har granskat kommissionens förslag till Eprivacyförordning och kommit med ett slutgiltigt yttrande.

Edri konstaterar att yttrandet är så urvattnat att det knappast kan sägas skydda de konsumenter som utskottet har till uppgift att skydda. Stryk ”konsumentskydd” från ert namn, skriver Edri sarkastiskt och radar upp bevisen för hur utskottet svikit EU-medborgarna – läs hela listan här.

Mycket gäller ändringar i ordval som gör det möjligt för de stora jättarna att kringgå det konsumentskydd som ursprungligen var tanken med Eprivacyförordningen.

Till exempel ska mejlsekretess – vad detta nu än må innebära – enbart gälla medan mejl är ”in transit”, inte när de är lagrade hos en tjänsteleverantör. Googles eposttjänst Gmail har ända sedan lanseringen 2005 haft som affärsidé att analysera innehållet i användarnas mejl för att på bästa sätt kunna rikta reklam till dem. Den nya formuleringen gör att Google slipper fundera på hur Eprivacyförordningen skulle påverka eposttjänsten. Man förstår att det är mycket lobbying och kanske många bjudmiddagar som ligger bakom de harmlösaste formuleringar.

I slutändan kan EU-parlamentet välja att inte ta hänsyn till IMCOs yttrande. Så skedde när den Allmänna dataskyddsförordningen antogs, eftersom IMCO hade en, som Edri uttrycker det, ”extremist anti-consumer position”.

Utskotten är tillsatta av EU-parlamentet och ska granska lagförslag utifrån EU-medborgarnas bästa. Kanske är det dags att granska utskotten och fråga sig varför de gång efter annan landar i ståndpunkter som går rakt emot EU-medborgarnas bästa.

Så vill kommissionen censurera nätet

Europeiska kommissionen har i dag släppt riktlinjer för hur onlineplattformar ”ska förebygga, upptäcka och avlägsna olagligt innehåll som uppmuntrar till hat, våld och terrorism på internet”.

Věra Jourová, kommissionär med ansvar för rättsliga frågor, säger:

Rättsstatsprincipen gäller i lika hög grad online som offline.

Ja tack. Låt oss skydda nätet från förhandscensur på samma sätt som vi skyddar tryckta skrifter. Men nu var det väl inte så hon menade.

Kommissionens riktlinjer gäller till en början frivillig reglering, men Jourová flaggar för att det kan bli legislativa åtgärder om inte onlineplattformarna sköter sig:

Vi kan inte acceptera en digital vilda västern och vi måste agera. Den uppförandekod jag har kommit överens om med Facebook, Twitter, Google och Microsoft visar att självreglering kan fungera som ett gott exempel och kan leda till resultat. Men om teknikföretagen inte levererar resultat kommer vi att göra det.

Företagen hon nämner ingår i EU Internet Forum, som är ett samarbete mellan kommissionen, Europol och dessa företag – se tidigare inlägg Så samarbetar Europol med de sociala nätverken.

Netzpolitik påpekar att även om kommissionen trycker på säkerhet och bekämpning av terrorism, så ska även – eller rentav främst – upphovsrättsskyddat innehåll stoppas genom åtgärderna.

Kommentar

Olagligt innehåll är redan olagligt. Det kan anmälas och tas bort inom ramen för nuvarande rättsväsende. Vad kommissionen vill göra är att låta onlineplattformarna leka poliser. Vad är det om inte vilda västern, paní Jourová?

Nederländerna blockerar The Pirate Bay

Here we go again, som flickan sa:

A court in the Hague has ordered Dutch internet service providers Ziggo and Xs4all to cut all access to The Pirate Bay within the next 10 days, local news outlet Tweakers reports. The blockage must in all cases remain active at least until the Supreme Court reaches a decision.

Därmed följer Nederländerna Sverige, där Patent- och marknadsöverdomstolen i februari 2017 beslutade att Bredbandsbolaget måste blockera ett antal fildelningssajter.

Liksom EU-domstolen, som dömde till den nederländska upphovsrättslobbyorganisationen Breins fördel i juni 2017.

Dessa två fall diskuterade vi i 5 juli-poddens avsnitt 40 och 58:

 

Kommissionen försökte gömma fildelningsrapport

Europeiska kommissionen gav i januari 2014 ett nederländskt företag i uppdrag att ta reda på om och hur illegal fildelning påverkar legal försäljning. För denna undersökning fick företaget 360 000 euro. Den 300-sidiga rapporten var klar i maj 2015, men kommissionen valde att inte offentliggöra den.

Varför?

Kanske för att rapporten visar att illegal fildelning inte har någon påverkan på legal försäljning. Citat:

In general, the results do not show robust statistical evidence of displacement of sales by online copyright infringements.

Vi har den tyska piratpartisten och EU-parlamentsledamoten Julia Reda att tacka för att rapporten nu går att läsa. Hon lämnade in en officiell begäran om att få ut handlingar i juli 2017. Först nu har kommissionen svarat – efter att två gånger ha missat att svara inom den tid som lagen föreskriver – och studien finns tillgänglig i Julia Redas bloggpost.

Läs även Torrentfreak: EU Piracy Report Suppression Raises Questions Over Transparency