EU

Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.

Krav på samtycke för ansiktsigenkänning

12 juli 2019 av Henrik Alexandersson

I veckan har EU-ländernas dataskyddsmyndigheter träffats i Bryssel. Bland annat har man diskuterat att kräva samtycke för automatiserad ansiktigenkänning.

Politico rapporterar:

In particular, the watchdogs are looking to reclassify facial recognition data as ”biometric data,” which under the GDPR is considered ”sensitive data” and requires explicit consent from the person whose data is being collected as well as other stricter privacy protections. Without these, collection of the data is forbidden.

Räkna med att detta kommer att möta motstånd bland EU:s justitie- och inrikesministrar – som ju i princip aldrig missar en chans till utökad övervakning och kontroll av medborgarna.

Politico: Europe eyes stricter rules on facial recognition »

Nu vill EU även registrera våra tåg- och båtresor

10 juli 2019 av Henrik Alexandersson

Under rubriken »vad var det vi sa«: Det finska EU-ordförandeskapet vill gå vidare med registrering av våra resor till att även omfatta tåg och båt.

EU har redan ett kritiserat system för registrering av upp till 60 datapunkter kring våra flygresor, PNR.

Nu har det finska EU-ordförandeskapet lyft frågan om att utöka registreringen till internationella resor med tåg och båt. Övriga EU-länder sägs vara i stort sett positiva till förslaget, även om man avvaktar ett rättsfall om PNR. Förmodligen kommer ett skarpt förslag under våren nästa år.

Som tongångarna är i EU kan man även förvänta sig att hyrbilar och hotellövernattningar kommer att registreras i nästa steg.

Länk: Finnland treibt Komplettüberwachung aller Reisebewegungen in der EU voran »

De får ansvar för nätfrågorna i Europaparlamentet

10 juli 2019 av Henrik Alexandersson

Det börjar klarna vilka som kommer att leda utskotten i Europaparlamentet. Här är de utskott som har störst påverkan på nätfrågorna:

IMCO (inre marknad och konsumentskydd) kommer att ledas av Petra De Sutter som är belgisk grön.

CULT (kultur) – tyska CDU-politikern Sabine Verheyen.

JURI (juridiska frågor) – Gilles Lebreton från franska Nationell Samling (tidigare Nationella Fronten).

LIBE (mänskliga rättigheter, rättspolitik, säkerhet) – Juan Fernando Lopez Aguilar som är socialdemokratisk spanjor.

Om man till exempel ser till upphovsrättsfrågor, då är JURI och CULT de viktigaste utskotten. Och de leds alltså av politiker som från partier / länder som knappast är intresserade av att reformera upphovsrätten.

LIBE har bland annat hand om frågor som rör fri- och rättigheter. Utskottet leds av en spansk socialdemokratisk veteran som kan frågorna, men som inte alltid är beredd att ta strid.

Hela listan: All the Committee Chairs and Vice-Chairs of the European Parliament revealed »

EU-domstolen bötfäller Belgien för långsamt bredband

8 juli 2019 av Henrik Alexandersson

Belgien, där flera av EU:s tyngsta institutioner har sin hemvist, har bötfällts av EU-domstolen – för att inte leva upp till EU:s mål om bredbandskapacitet.

Belgium was hit with a 5000-euro ($5,613) daily fine from Europe’s top court on Monday for its slowness in rolling out fast-speed broadband in its capital, home to EU institutions such as the European Commission and European Parliament.

The judgment from the Luxembourg-based Court of Justice of the European Union (ECJ) came after the European Commission sued Belgium two years ago for failing to transpose into national law a 2014 EU directive aimed at encouraging the development of broadband across the bloc.

The irony.

Reuters: Belgium hit with 5,000 euro daily fine for fast-speed broadband delays »

EU-domstolen granskar överföring av persondata från EU till USA

8 juli 2019 av Henrik Alexandersson

Under tisdagen (9 juli) kommer EU-domstolen att hålla en viktig utfrågning om överföring av persondata från EU till USA.

Bakgrunden är en anmälan från den österrikiske nätaktivisten Max Scherms. Han har redan en gång fått ett avtal om dataöverföring mellan EU och USA ogiltigförklarat. Och nu är det kanske dags igen.

Politico skriver:

On Tuesday, the European Court of Justice in Luxembourg will hear arguments in another case brought by Schrems over claims that the U.S. government does not sufficiently protect Europeans’ data when it is shipped across the Atlantic.

”There is fundamentally a clash between surveillance laws in the U.S. and privacy rules in Europe,” he said. ”We’re in a debate about who governs the internet. Europe governs privacy, but the U.S. governs surveillance.” (…)

Schrems and his lawyers are expected to argue this data-transfer mechanism runs against EU privacy rules because it allows U.S. national security agencies extensive access to Europeans’ digital information. Others, including the European Commission and industry groups, will says these agreements provide sufficient guarantees for EU citizens.

Problemet är att även de nya reglerna lämnar mycket att önska. Bland annat handlar det om den amerikanska säkerhetsbyråkratins tillgång till den data som överförs.

Om det existerande avtalet upphävs kan det få stora konsekvenser såväl för de amerikanska nätjättarna som för näringslivet i övrigt. Och det finns en oro för att detta även kan få negativa konsekvenser vad gäller dataskydd – då det nu gällande regelpaketet i vissa delar erbjuder ett rimligt skydd för europeisk persondata, men i andra delar inte.

Detta är komplex materia. Men i grunden handlar det om att gällande avtal mellan EU och USA är allt för vaga, vilket bland annat påpekats flera gånger av Europaparlamentet.

Politico: Top court hearing puts EU data transfers in jeopardy »

5G sätter stopp för telefonavlyssning?

4 juli 2019 av Henrik Alexandersson

EU:s justitie- och inrikesministrar konstaterar yrvaket att den nya 5G-tekniken kan medföra problem för den ständigt ökande telefonavlyssningen.

EDRi rapporterar:

»The documents warn that various aspects of the technology underpinning 5G communications networks could make traditional wiretapping methods far more complicated or even render them useless. For example, the IMSI code – used to identify an individual device – will be encrypted, meaning “the security authority authorities are no longer able to locate or identify the mobile device,” according to Europol. 5G networks will also be able to detect false “base stations” – making it impossible to use IMSI catchers (or “stingrays”), devices that imitate telecoms antennae in order to discreetly acquire user data. Other issues such as network slicing, edge computing, and network function virtualisation raise their own problems, leading to significant new challenges for law enforcement agencies wanting access to individuals’ data.«

Samtidigt öppnar den nya tekniken i kombination med »the internet of things« nya möjligheter till övervakning. I USA har data som genereras i allt från smarta vattenmätare till pacemakers och bilars inbyggda digitala säkerhetssystem använts som bevis i domstol.

Man kan anta att ministerrådets oro kommer att öka kraven på datalagring – det vill säga data som lagras hos teleoperatörerna istället för att uppsnappas i realtid.

EDRi: EU worries over the possibility of losing wiretapping powers »

»Zensursula« ny ordförande för EU-kommissionen?

2 juli 2019 av Henrik Alexandersson

De senaste uppgifterna från Bryssel tyder på att den tyska CDU-politikern Ursula von der Leyen kan bli EU-kommissionens nya ordförande.

von der Leyen har bland annat gjort sig känd för att förespråka internetblockering – vilket givit henne öknamnet »Zensursula«.

Vi kan alltså komma att få en kommissionsordförande som är negativt inställd till frågor som rör internets frihet. Vilket kan bli ett problem, då flera viktiga nätrelaterade ärenden (t.ex. budbärarimmunitet / eHandels-direktivet) kommer upp under mandatperioden.

Sverige kan hjälpa Polen att döda artikel 13 (17)

28 juni 2019 av Henrik Alexandersson

Som bekant har Polen tagit EU:s nya upphovsrättsdirektiv till EU-domstolen.

Vissa polska röster är synnerligen kritiska till direktivet i sak:

»According to Robert Kroplewski, a solicitor and expert for Poland’s Ministry of Digital Affairs, Article 13 in its current shape could lead to preventive censorship by the hands of foreign publishers and online platform owners. ”I would say this can be seen as the rise of industrial censorship, global and automated,” he says.«

Andra är mer avvaktande och menar att Polens motstånd mot artikel 13/17 (uppladdningsfilter) mest är ett taktiskt knep från den polska regeringens sida för att locka unga väljare. Hur det än är med den saken så är det en bra sak att man försöker stoppa direktivets sämsta delar i domstol.

Men Polen behöver stöd från fler länder:

»The case before the court has been opened, and it will take some time before we see its conclusion. Jabłoński thinks the case will probably be resolved in late 2020. “It all depends on one factor: whether two or more countries will join the case. This is possible because during the process within the Council and the Parliament six countries were against the Directive and three abstained from the vote” – Jabłoński says. In addition to Poland, several other EU member states have spoken against the Directive, including the Netherlands, Luxembourg, Italy and Finland.«

Detta skapar en möjlighet för den riksdagsmajoritet (alla utom S) som krävde att Sverige skulle säga nej till direktivet i EU:s ministerråd. Nu kan dessa partier visa att de menade allvar och att de bryr sig om frågan även när det inte är EU-valrörelse. Detta genom att riksdagen kan ge regeringen i uppdrag att stödja Polens sak i EU-domstolen.

Länk: Inside Poland’s cynical plan to kill Article 13 for good »

Video: Tre problem med riksdagens nya lag om datalagring

25 juni 2019 av Henrik Alexandersson

Riksdagen har just klubbat en ny lag om datalagring. Det vill säga lagring av data om alla svenskars telekommunikationer.

Låt oss peka på tre problem med detta. (Video ovan, sammanfattning nedan.)

1. Nya lagen om datalagring är olaglig

EU-domstolen har upprepade gånger kommit fram till att man inte får ha svepande lagring av data om alla människors telekommunikationer – och inte utan att det finns misstanke om brott.

Riksdagens beslut strider mot dessa domar.

2. Nya lagen om datalagring kränker de mänskliga rättigheterna

Skälet till att EU-domstolen underkänt datalagringen är att den bryter mot vad aktuella konventioner om de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Riksdagens beslut strider således mot de mänskliga rättigheterna.

3. Datalagring är inte effektivt polisarbete

I en rapport konstaterar Brottsförbyggande Rådet att myndigheterna inte har resurser att hantera IT-relaterade brottsutredningar på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Och amerikanska NSA påstår att de har slutat med datalagring eftersom verksamheten inte är effektiv.

Riksdagens beslut gör oss alltså knappast säkrare.

Den nya svenska lagen kommer med säkerhet att överklagas hela vägen upp till EU-domstolen. Igen.

Som kommer att ogiltigförklara den. Igen.

Vilket är en bra sak.

Staten skall helt enkelt inte veta allt om alla.

Youtube »