Hat är en känsla. Hot är en handling. Sluta blanda ihop dem.
Den nya centerledarens plötsliga avhopp har väckt nytt liv i debatten om hat och hot online.
Till att börja med leder det fel att bunta ihop hat och hot. Hat är en subjektiv känsla, som ibland kommer till uttryck i mustigt språk. Hot är en handling syftande till att kränka någon annans rätt till liv och säkerhet. Vilket är två helt olika saker.
Debatten förvirras ytterligare av att olika former av hat anses vara bättre eller sämre än andra. Vissa former av hat är flertalet helt OK med. Det finns till och med sådant som alla förväntas hata.
Människor kan utifrån sina perspektiv ha fullt giltiga skäl för att hata politiker. Till exempel kan politiska beslut ha sänkt värdet på någons mark. Skatter kan göra att människor inte har råd att tanka bilen. Någons livsmiljö kan ha förändrats till det sämre på grund av politiska beslut. Nya lagar och regler kan leda till oöverstigliga kostnader till exempel för människor som äger en fastighet. Någon enskild kan ha hamnat i kläm utan möjlighet att få hjälp eller upprättelse. Sådant kan driva människor till att hata det eller den som de upplever har skadat dem. Det är inte så konstigt.
Någon kan hata politiker i allmänhet för att den förda politiken befaras leda till omfattande negativa konsekvenser. En viss misstro mot makten kan rent av vara ett sundhetstecken.
Att känna vrede är förståeligt. Att låta den övergå i hat gynnar dock sällan någon – varken sakfrågan eller den offentliga debatten. Allt skulle bli mycket enklare att hantera om folk inte vore så känslomässiga. Men det är inte där vi är idag. Människor är oroade, upprörda och förbannade.
Att många saknar förmåga att uttrycka sig på ett välformulerat och respektfullt sätt är förvisso tråkigt. Men vi kan ju inte förbjuda människor att ventilera sitt missnöje. Även de som uttrycker sig som rövhattar kan ibland ha en poäng. Om man besvärar sig med att se bortom de stötande orden.
Frustrationen blir inte mindre bara för att man begränsar människors rätt att ventilera den. Tvärt om. Missnöje som hålls tillbaka ökar bara trycket i grytan.
Sedan är det en annan sak att folk nu för tiden får veta mer, höra fler röster, utforska fler perspektiv och har tillgång till all världens samlade kunskap med en knapptryckning i telefonen. Det får fler att ifrågasätta och lägga sig i. Vilket i grunden är en bra sak. Dock något som politiker och tjänstemän kan uppleva som störande.
En spekulation är att mycket som stämplas som »hat« i sociala media bara är folk som säger emot. Eller värre, folk som säger emot och som har fakta på sin sida.
För en politiker är det döden att offentligt medge ett fel. Då återstår att skjuta budbäraren. Ett enkelt och bekvämt sätt att göra detta är att avfärda kritik och sakliga argument som hat.
Men om vi börjar stämpla kritik som hat riskerar vi att skapa ett samhälle där endast tillrättalagda åsikter får luft. Vilket vore förödande för den fria åsiktsbildningen.
CC0
