Femte juli

Nätet till folket!

Censur

I denna kategori publicerar vi nyheter som rör inskränkningar av yttrandefriheten såväl online som i den fysiska världen. Vi ägnar speciell uppmärksamhet åt förslag om förhandscensur på nätet. Principen bör vara att den som publicerar något olagligt på nätet också bör vara ansvarig för det - och att detta ansvar kan utkrävas först när publicering har skett.

Vem försvarar det fria ordet på internet?

av

I internets barndom var nätet fritt och öppet. Plötsligt fick vi alla en teknisk plattform som gav oss möjlighet att publicera våra tankar, våra åsikter, våra kreativa verk, våra analyser och våra funderingar. Teoretiskt sett fick vi en möjlighet att nå i princip hela svenska folket, eller för all del, hela världen.

Sedan dess har mycket skett. Upphovsrättsindustrin har stegvis fått igenom inskränkningar av nätets frihet, nu senast i form av EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som kommer att kräva förhandsgranskning av allt som laddas upp på nätets plattformar och i förekommande fall censur. Samma EU-direktiv gav medieföretagen rätt att kräva betalt från de plattformar som länkar till dem. Yttrandefriheten har inskränkts – både på och utanför nätet – och kommer snart att regleras ytterligare i EU:s Digital Services Act.

Frågan är vem som företräder nätanvändarnas intressen? Vem försvarar det fria ordet?

Det har i tio års tid funnits en handfull piratpartister i Europaparlamentet, som gjort nytta – inte minst genom att ifrågasätta och käfta emot. Men någon medborgarrättsrörelse att tala om finns i vart fall inte i Sverige och knappt ens i Europa heller. Konsumentorganisationerna har visserligen gjort en del nytta vad gäller att hålla ett öga på hur nätjättarna hanterar våra persondata – men de har hållit en låg profil vad gäller yttrandefriheten. Därtill en handfull nätfrihetsorganisationer som mest har fullt upp med att bevaka vad som sker, svara på remisser och medverka på seminarier.

Men i det stora hela är det tunt med folk som slåss för ett fritt och öppet internet. Speciellt om man jämför med vilket inflytande Big Entertainment, Big Media, Big Government och en allt ängsligare Big data har.

Skall yttrandefriheten online försvaras, då är det helt enkelt upp till alla oss som använder internet för att sprida nyheter, bilda opinion och skapa. Vi måste göra våra röster hörda. Vi måste ställa politikerna mot väggen och få dem att inse att nätfrågorna är tillräckligt viktiga för att påverka hur vi röstar. Vi måste driva på den debatt som de flesta andra inblandade helst inte vill ha. Vi måste försvara våra fri- och rättigheter på nätet. Vi måste skruva upp vår aktivism.

Annars kommer det fria ordet på internet att strypas. Vilket är en process som redan pågår i såväl europeisk som svensk politik.

/ HAX

EU 2020: Nu står kampen om det fria ordet på internet

av

Med sin Digital Services Act tänker EU bland annat reglera yttrandefriheten på internet. Det kan bli lite hur som helst. Men det är nu – när diskussionen är ung och positionerna ännu inte är låsta – som vi kan påverka hur resultatet blir.

Det fria ordet på internet har många fiender. Politikerna ogillar att vanligt folk stör och lägger sig i. Media kämpar för att behålla makten över agendan. Och allehanda samhällsdebattörer ogillar när andra ifrågasätter och granskar deras teser.

I Tyskland finns redan en speciell intrnetlag (NetzDG) som kritiseras för att hota såväl tryckfriheten som yttrandefriheten. I Frankrike har man givit staten rätt att i vissa situationer bestämma vad som skall anses vara sant respektive falskt – och därmed tillåtet eller förbjudet – att uttrycka på internet. Och i så gott som alla EU:s medlemsstater hörs krav på inskränkningar i vad som får skrivas och sägas i sociala media.

Det är allt detta som EU nu vill samla i ett regelverk som kommer att gälla i alla EU:s medlemsstater: The Digital Services Act.

Hat och hot på nätet kan visserligen vara problem. Men i den fysiska världen, utanför nätet finns redan regler som rör olaga hot, förtal, hets mot folkgrupp med mera. Oavsett vad man tycker om just dessa regler är det viktigt att lagar och regler – som sådana – är desamma utanför som på internet. Vad som är tillåtet respektive förbjudet att uttrycka kan och får inte vara beroende av i vilket medium informationen framförs.

Problemet är att när EU sätter upp regler, då blir resultatet ofta »worst practice«. Det vill säga att de som vill förbjuda, de som vill försvara sina privilegier, de som vill kontrollera och styra är mer högljudda än de som försvarar människors – och informationens – frihet.

Så var det till exempel när det gäller EU:s nya upphovsrättsdirektiv – där Big Media och Big Entertainment lyckades driva igenom såväl den absurda »länkskatten« som regler som kommer att kräva att allt som laddas upp på nätplattformar måste förhandsgranskas, analyseras och i förekommande fall censureras av automatiska filter.

Den gången kom den breda debatten igång alldeles för sent. Det är ett misstag som inte får upprepas.

Det är nu – medan alla kort fortfarande ligger på bordet och innan de politiska grupperna låst sig fast vid olika förslag och uppgörelser – som nätsamfundet måste visa att det vill, kan och kommer att försvara det fria ordet på internet.

/ HAX

Oro för censur med FN:s nya resolution om cyberbrott

av

The Daily Mail rapporterar:

»The United Nations has approved a Russian-backed cybercrime treaty that has alarmed America and Western powers who fear it will censor the internet.

The General Assembly approved the resolution, sponsored by Russia and backed by China, on Friday.«

Eftersom detta är en fråga som redan hanteras av en expertgrupp – och eftersom resolutionen stöds av länder som Ryssland och Kina – kan det vara klokt att ana ugglor i mossen. Det förefaller som om man vill förekomma den nuvarande expertgruppen, av politiska skäl.

»The (US) ambassador alongside the Finnish representative speaking for the European Union both stressed that the UN’s existing intergovernmental expert group on cybercrime is already tackling the question of whether a new treaty is needed.

’It is wrong to make a political decision on a new treaty before cybercrime experts can give their advice,’ Ms Chalet said, adding that the resolution ’prejudges’ and ’will undermine’ the experts’ work.«

Länk: UN approves Russia-backed ’cybercrime’ treaty that America and Western powers say will censor the internet »

Spanien: Regeringen ges rätt att stänga ner internet – utan föregående rättslig prövning

av

I Spanien har man (i skuggan av parlamentsvalet i november) infört en ny internet-lag. Syftet sägs vara att bekämpa desinformation och störande av den demokratiska processen (»interference in political participation processes«).

Lagen kan dels ses som ännu ett steg mot att reglera internet och inskränka informationens frihet. Dels som ett sätt att försöka kringskära den katalanska självständighetsrörelsens möjlighet att kommunicera och organisera sig.

EDRi rapporterar:

From now on, and without any judicial intervention to prevent possible abuses and safeguard citizens’ rights, the Government in office, by a decision of the Ministry of Economy and Enterprise, has the power to intervene, lock, or shut down the internet and electronic communication networks or services, including the “infrastructures capable of hosting public electronic communications networks, their associated resources or any element or level of the network or service necessary”.

En första fråga som dyker upp är om detta är förenligt med EU:s lagstiftning. När EU antog sitt telekompaket år 2009 bestämdes – efter en hård strid – att användare inte får stängas av från internet utan föregående rättslig prövning. Man skulle kunna argumentera för att detta även gäller tillgången till nättjänster. Det vill säga att lika lite som man får stänga av en enskild nätanvändare utan rättslig prövning, lika lite får man stänga av många (eller alla) från nätet utan samma krav på föregående rättslig prövning.

I ett utslag av teknofobi förbjuder den nya lagen dessutom forskning och utveckling rörande blockchain som identifieringsmetod. (!)

EDRi » Spain: New law threatens internet freedoms »

Facebooks godtyckliga censur är ett problem

av

Facebook agerar fullständigt ologiskt och utan ett spår av konsekvens i sitt förbud mot annonser som rör »sociala frågor, val eller politik«. Dessutom är förbudet i sig ett demokratiskt problem.

En bloggpost från tidskriften Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt fångade mitt intresse. Ämnet är hur Facebook godtyckligt och inkonsekvent stoppar vissa av tidskriftens annonser. Detta är extra intressant då Kvartal är en högst »rumsren« tidskrift på den borgerliga kanten – som inte med någon måttstock kan anklagas för att sprida hat eller hot.

Till och med en annons som marknadsför en intervju med moderatledaren Ulf Kristersson censureras. Annat släpps igenom. Och vid något tillfälle har kända och respekterade debattprofiler till och med blivit tillfälligt avstängda från Facebook för att ha delat inlägg (inte annonser) som det varit fritt fram för Kvartal själva att lägga upp på plattformen.

Veckan därpå börjar vi mer konsekvent att pröva Facebooks annonseringsregler för att försöka hitta någon slags logik. Vi lägger en slant på att marknadsföra Veckopanelen med Sanna Rayman, Gunilla Kindstrand och Karin Svanborg Sjövall. Där blir det nej. Återigen med motiveringen från roboten (kanske) att man inte får marknadsföra innehåll med ”sociala frågor, val eller politik.”

Därefter provar vi med Viktor Barth-Krons kommentar om Kristdemokraterna. Den går igenom. Handlar den om val och politik? Ja tveklöst. Förstår vi varför den får grönt ljus? Nej.

Vi provar med en ytterligare kommentar av Viktor Barth-Kron. Kanske är det honom Facebook gillar? Denna gång handlar hans text om Sverigedemokraterna. Den blir nekad. Utan motivering.

Den enda förklaring jag kan komma på är att det kan röra sig om att en del människor anmäler inlägg och annonser med åsikter de inte gillar. Helt enkelt för att de vill tysta dem som har en annan åsikt. Om det är organiserat eller ej kan vi låta vara osagt. Sedan gör Algoritmen sin grej och därefter kanske eller kanske inte inlägget / annonsen granskas av en människa som kanske eller kanske inte ändrar beslutet någon gång i efterhand.

Om det är så att människor anmäler publiceringar bara för att de inte delar de åsikter som framförs – då är detta ett problem som Facebook borde ta tag i. Till exempel skulle uppenbara okynnesanmälningar kunna leda till att anmälaren stängs av för någon form av falsk tillvitelse.

Men så har vi det märkliga påstådda förbudet mot att marknadsföra inlägg som rör »sociala frågor, val eller politik«. Vilket låter som en utmärkt bekväm ursäkt för Facebook för att rensa bort sådant som någon möjligen kan uppleva som stötande eller provocerande. Och som samtidigt för tankarna till Huxleys dystopi »Du sköna nya värld«. Allt skall vara slätstruket, lättsmält och okontroversiellt till förmån för ytliga distraktioner i form av lätt underhållning.

Med tanke på Facebooks dominerande ställning som social medie-plattform är detta skrämmande. Och att medvetet fördumma användarna är i ett vidare perspektiv ett demokratiskt problem.

Att förbjuda marknadsföring av inlägg som rör sociala frågor, val eller politik är dessutom att gå maktens ärenden. Ett etablerat parti eller en stor organisation med massor av följare har inga svårigheter att nå många användare genom att helt enkelt dela sina vanliga inlägg. Men för ett litet eller nytt politiskt parti, en ny aktivistgrupp eller för all del en privatperson med andra, nya åsikter innebär förbudet mot att marknadsföra inlägg att de får extremt svårt att nå det genomslag som etablerade makthavare har gratis. Spelreglerna är helt enkelt riggade.

Sedan kan man ju undra när det blev ett problem att människor intresserar sig för »sociala frågor, val eller politik«.

Facebook är förvisso ett privat företag. De får ha i stort sett vilka regler de vill. Och de är fria att sälja annonser till vilka de vill – eller att låta bli. Men det innebär inte att de kan förvänta sig att undgå kritik när de beter sig idiotiskt.

/ HAX

Kvartal: Facebooks skruvade version av yttrandefrihet »

Sämsta möjliga utfall när Frankrike inför EU:s uppladdningsfilter

av

Den före detta ledamoten i Europaparlamentet, tyska piratpartisten Julia Reda skriver en bloggpost om vad som händer när Frankrike (först av alla medlemsstater) gör lag av EU:s nya upphovsrättsdirektiv – och då speciellt artikel 17 (13).

»The French draft law confirms the worst fears of the EU copyright directive’s critics. The strictest version of the upload filter provision is proposed, while any safeguards that have been introduced to respond to the huge public protests are simply ignored. It’s hard to imagine that such a selective implementation of an EU directive would be accepted by the courts, but before it could come to a lawsuit, a lot of damage would already be done. Smaller countries often tend to copy the national implementations of EU law proposed by the larger countries, so there is a significant danger that France could set the standard for copyright enforcement in the entire EU. The European Commission should remind the French government of its obligation to implement the entire directive, not just the part that benefit large entertainment companies. With a French Commissioner in charge of copyright issues in the new European Commission, however, that is unlikely to happen.«

Julia Reda (Pp): France proposes upload filter law, “forgets” user rights »

Uppdatering: Nu skriver även Emanuel Karlsten om saken, utförligt och på svenska »

Uppdatering 2: Europaparlamentets vice talman, den tjeckiske piratpartisten Marcel Kolaja skriver nu också om saken »

Frankrikes lag mot näthat möter motstånd

av

Frankrike väntar inte på EU:s nya Digital Services Act, utan går före med egen lagstiftning mot näthat. Vilket väcker kritik. EDRi rapporterar:

»France’s draft legislation on hate speech (also called the “Avia law”) received a lot of criticism. The draft law was approved in July 2019 by the French National Assembly and will be examined by the Senate in December. It would oblige platforms to remove flagged hateful content within 24 hours or face fines. The Czech Republic first sent a detailed Opinion on the draft law. This was followed by the European Commission officially asking France to postpone the adoption of the law, mentioning in its letter a risk of violation of articles 3, 14 and 15 of the EU E-Commerce Directive.

EDRi, with the support of its members ARTICLE 19 and Access Now, submitted formal comments to the Commission to warn against the major pitfalls that the draft Avia law entails. The Commission joins EDRi in calling on France to halt the adoption of the legislative proposal. Leaving social media companies just 24 hours to do a reasoned assessment of a flagged piece of content officially appoints them as arbiters of legality and “the truth”, with heightened chilling effects on freedom of expression online. The fines companies face for non-compliance with the 24-hour deadline are disproportionate for platforms with limited resources such as not-for-profit community initiatives like Wikipedia.

Furthermore, the strict time cap will de facto lead to the use of filtering technology, resulting in over-removal of content.«

Hela vitsen med EU:s Digital Services Act – som kan komma att bli förfärlig i sig – är att man skall ha ett enhetligt regelverk vad gäller bland annat näthat. Helt enkelt eftersom internet inte tar hänsyn till nationsgränser.

Men som vanligt är fransmännen ivriga och vill springa före, vilket är en smula märkligt eftersom de samtidigt intar en överstatlig position i EU.

Möjligen hinner de nu testköra sina ofta märkliga och överdrivna idéer själva – innan de försöker tvinga på dem på alla på EU-nivå. Vilket möjligen är en bra sak, även om det är tråkigt för franska folket som nu får agera försökskaniner.

EDRi:
• France’s law on hate speech gets a thumbs down »
• Content regulation – what’s the (online) harm? »

EU:s uppladdningsfilter – vad händer?

av

Medlemsstaternas arbete med att göra nationell lag av EU:s upphovsrättsdirektiv pågår på flera fronter. Vad gäller artikel 17 (tidigare 13) som kan leda till uppladdningsfilter ser situationen ut så här.

Dels pågår ett samråd med inblandade parter på EU-nivå, som i stort sett verkar vara ett ställningskrig längs redan etablerade konfliktlinjer. Emanuel Karlsten, som driver ett crowdfundat projekt för att följa frågan, skriver om saken här.

I Sverige bedriver Justitiedepartementet ett liknande arbete med en referensgrupp som främst betår av anhängare till artikel 17. Man har valt att hålla arbetet på en rätt teoretisk och abstrakt nivå, inte minst fokuserat på den juridiska tolkningen av EU-direktivet. Emanuel Karlsten rapporterar även om detta, här.

»Målet med arbetet är att nå fram till en promemoria som blir till underlag för beslut om genomförande. Denna promemoria skickas på remiss i sommar, för att bli en proposition till riksdagen och klubbas som lag senast 7 juni 2021.«

Allt tyder på att detta kommer att bli en politisk kamp, fokuserad kring själva riksdagsbehandlingen. Vilket möjligen är för sent.

Men om det blir bråk om propositionen och till exempel en minoritetsborläggning – då kan den skjutas fram till riksdagsvalet 2022. Och vi vet ju sedan EU-valrörelsen att detta är en fråga där alla partier utom S är angelägna om att plocka poäng.

Under tiden gäller det att fortsätta att bilda opinion mot EU:s uppladdningsfilter.

Läs mer här: Safeguarding User Freedoms in Implementing Article 17 of the Copyright in the Digital Single Market Directive: Recommendations from European Academics »

Porrskådespelares och sexarbetares Instagram-konton stängs utan giltiga skäl

av

Instagram raderar porrskådespelares och sexarbetares konton trots att de inte innehåller varesig något naket eller stötande. BBC rapporterar…

»Hundreds of porn stars and sex workers had their Instagram accounts deleted this year, and many say that they’re being held to a different standard than mainstream celebrities.

”I should be able to model my Instagram account on Sharon Stone or any other verified profile, but the reality is that doing that would get me deleted,” says Alana Evans, president of the Adult Performers Actors Guild and one of the leading voices in the battle that adult stars are waging to stay on the platform.

Ms Evans’ group has collected a list of more than 1,300 performers who claim that their accounts have been deleted by Instagram’s content moderators for violations of the site’s community standards, despite not showing any nudity or sex.

”They discriminate against us because they don’t like what we do for a living,” Ms Evans says.«

Möjligen finns det en tråkig förklaring:

»In late 2018, adult performers say, an individual or a number of individuals started a co-ordinated campaign to report accounts to social media platforms, with the clear intent of having them removed.«

Massanmälningar utan grund med enda syfte att få konton stängda, med andra ord.

Vilket är ett ofog som branschen måste försöka komma tillrätta med. Vore jag i Instagrams/Facebooks kläder – då skulle jag införa ett användarvillkor där de som okynnesanmäler konton (som inte bryter mot några regler) riskerar avstängning.

BBC: Why is Instagram deleting the accounts of hundreds of porn stars? »

Lästips: Nordisk Huawei-chef förnekar Kinas mediecensur i inspelat möte

av

SVT rapporterar om ett inspelat möte mellan Bahnhof och Huawei:

Kina blockerar inte internationella medier för sina medborgare. Det hävdar en av den kinesiska mobiljätten Huaweis chefer i ett inspelat möte med internetleverantören Bahnhof.

Länk: Nordisk Huawei-chef förnekar Kinas mediecensur i inspelat möte »