Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: datalagring

Sommarlovet är över – kampen för ett fritt internet och fri information fortsätter

av

Sommaren är över och ett nytt politiskt år har börjat. Här är några av de saker som är aktuella vad gäller nätfrihet, fri information och övervakning.

• EU:s upphovsrättsirektiv (uppladdningsfilter)

I våras antogs EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Nu skall det inkorporeras i medlemsstaternas lagstiftning. För Sveriges del har regeringen börjat med ett samråd med ett stort antal intressenter – tyvärr med kraftig övervikt för sådana som vill ha en mer repressiv upphovsrättsregim.

Till skillnad från mycket övrig lagstiftning kommer det inte att genomföras någon utredning. Istället tänker regeringen själv upprätta en promemoria, som sedan skall ligga till grund för en proposition till riksdagen nästa sommar. Man räknar med att den svenska lagen skall kunna träda ikraft den 7 juni år 2021.

Här är det viktigt att komma ihåg att samtliga riksdagens partier utom S tog tydlig ställning mot det nya direktivet under EU-valrörelsen. Nu gäller det att hålla frågan levande, så att de inte viker ner sig i frågan.

Dessutom har Polen tagit direktivet till EU-domstolen, i förhoppning om att få det upphävt. Detta är något som Sverige borde kunna stödja – om den politiska viljan finns bland riksdagens partier.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 »

• Den nya svenska datalagringen

Innan sommaren beslutade riksdagen – åter igen – om en svensk lag vad gäller datalagring. (Lagring av data om alla svenskars alla tele- och nätkommunikationer m.m.) Detta trots att EU-domstolen underkänt det direktiv som datalagringen vilar på. Och trots att Sverige redan fått bakläxa av domstolen vad gäller den tidigare lagstiftningen.

I sak har inget ändrats. EU-domstolen säger nej till urskiljningslös lagring av data om alla människors kommunikationer utan misstanke om brott. Men detta är precis vad riksdagen nu åter har beslutat om.

Nu återstår att se om även den senaste lagen kommer att överklagas till EU-domstolen. (Tele2 har meddelat att de inte tänker överklaga denna gång.)

Skulle lagen stå sig – då gäller det att se till att den endast används på det sätt som den från början var avsedd att göra. Det vill säga för att utreda allvarlig brottslighet och terrorism – inte för att jaga fildelare eller för att låta Skattemyndigheten snoka runt i folks privatliv.

På EU-nivå kan en utredning och ett eventuellt nytt direktiv vara på väg, på begäran av medlemsstaterna.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 » | Länk 5 » | Länk 6 »

• Hemlig dataavläsning

I september är det tänkt att regeringen skall lägga fram sitt förslag till hemlig dataavläsning. Det vill säga att man vill kunna installera spionprogram som kan kartlägga alla filer, kontakter och kommunikationer på en dator eller mobil.

Läs på och var beredd för en intensiv debatt om detta övervakningsverktyg.

Länk »

• EU:s Digital Services Act

Detta är ett nytt regelverk som är tänkt att ersätta eller komplettera EU:s gamla eHandels-direktiv. Vilket är oroande, eftersom det gamla direktivet innehåller en del viktiga principer (budbärarimmunitet och förbud mot generell övervakning) som vissa krafter helst skulle vilja bli av med. Här gäller det att vara uppmärksam på vad som sker – och att komma in tidigt i diskussionen, medan den fortfarande går att påverka.

En speciellt intressant detalj som läckt ut är att EU-kommissionens tjänstemän tycks luta åt att förbudet mot generell övervakning inte skall gälla om denna sker genom automatisk filtrering som styrs av algoritmer.

Man vill även ha enhetliga regler för att bekämpa näthat och »skadlig information« i EU.

Detta är en debatt som än så länge främst kommer att föras på EU-nivå. Vi kommer att bevaka utvecklingen här på bloggen.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 »

• Övriga saker att hålla ett öga på…

PNR: EU skyndar på registrering av våra tåg- och båtresor »

EU:s planer på ID-kort och persondatabas »

Striden om vår rätt till kryptering och anonym kommunikation »

EU-domstolen granskar det bristande persondataskyddet för data som överförs från EU till USA »

I februari beslutar brittisk domstol om utlämning av Julian Assange till USA – där han riskerar ett fängelsestraff på upp till 175 år »

Under tiden oroas FN:s specielle rapportör om Tortyr över Assanges hälsotillstånd »

Whistelblowern Chelsea Manning sitter fängslad i USA, då hon vägrar vittna mot Julian Assange inför den Grand Jury som förbereder ett åtal mot honom »

Detta är ingen heltäckande lista – utan mer för att friska upp minnet vad gäller sådant som var aktuellt innan landet gick på semester.

Nästa stridsfråga: Hemlig dataavläsning

av

Enligt regeringens plan skall förslaget om hemlig dataavläsning gå till riksdagen i september. Än så länge har vi dock varken sett någon lagrådsremiss eller proposition, vilket möjligen tyder på att regeringen vet att detta kommer att bli en stridsfråga.

Vad är då hemlig dataavläsning? Från regeringens hemsida:

»Utredningens utgångspunkt har varit att hemlig dataavläsning är en metod för de brottsbekämpande myndigheterna att med någon form av tekniskt hjälpmedel i hemlighet bereda sig tillgång till en dator eller annan teknisk utrustning som kan användas för kommunikation och därigenom få besked om hur utrustningen används eller har använts och vilken information som finns i den.

Med metoden kan man komma åt både uppgifter som i dag får hämtas in med nuvarande hemliga tvångsmedel, till exempel innehåll i meddelanden, och uppgifter som i dag inte får hämtas in med hemliga tvångsmedel, till exempel uppgifter som finns lagrade i en dator eller telefon.«

Även om vissa partier vill ha en »avvägning« mellan myndigheternas påstådda behov och rätten till privatliv (vilket med nödvändighet innebär en inskränkning av rätten till privatliv) – så finns det en bred majoritet för förslaget i riksdagen.

Vilka är då problemen?

  • Staten bereder sig tillgång till medborgarnas datorer och smarta enheter och får då tillgång till bland annat alla kontakter, bilder, filmer, meddelanden, kalendrar och filer som finns på dem. Liksom kamera och mikrofon. Myndigheterna kan då även läsa krypterade meddelanden innan de krypteras eller efter att de avkrypteras. Detta är ett omfattande ingrepp i den personliga integriteten.
  • Om staten skall agera hackare kommer de säkerhetshål som används att förbli okända istället för att rapporteras och åtgärdas. Detta gör våra datorer sårbara för attacker och spionage från till exempel kriminella element och främmande makt. På så sätt gör förslaget oss alla – privatpersoner, företag och myndigheter – mindre säkra.
  • En fråga är om staten kommer att utveckla egna spionprogram – eller om man kommer att köpa dem av främmande makt eller kanske rent av på den svarta marknaden, vilket knappast är lämpligt.
  • Även om regeringen menar att hemlig dataavläsning bara kommer att användas för att utreda ett fåtal allvarliga brott – så vet vi från till exempel datalagringen att det finns risk för ändamålsglidning. Det vill säga att verktyget med tiden kommer att användas för att utreda mer bagatellartade brott, där intrånget i den personliga integriteten inte står i proportion till den eventuella nyttan. Dessutom tenderar tillstånd för att använda denna typ av hemliga tvångsmedel att beviljas slentrianmässigt.

Det finns många fler invändningar, vilket bland annat påpekats av Datainspektionen och Advokatsamfundet.

Förmodligen kommer en lagrådsremiss så snart riksdagen samlas igen efter sommaren. Och då gäller det att vara inläst på argumenten, att försöka lyfta frågan i debatten och att påpeka förslagets svagheter.

/ HAX

Länk till regeringens hemsida: Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet »

5G sätter stopp för telefonavlyssning?

av

EU:s justitie- och inrikesministrar konstaterar yrvaket att den nya 5G-tekniken kan medföra problem för den ständigt ökande telefonavlyssningen.

EDRi rapporterar:

»The documents warn that various aspects of the technology underpinning 5G communications networks could make traditional wiretapping methods far more complicated or even render them useless. For example, the IMSI code – used to identify an individual device – will be encrypted, meaning “the security authority authorities are no longer able to locate or identify the mobile device,” according to Europol. 5G networks will also be able to detect false “base stations” – making it impossible to use IMSI catchers (or “stingrays”), devices that imitate telecoms antennae in order to discreetly acquire user data. Other issues such as network slicing, edge computing, and network function virtualisation raise their own problems, leading to significant new challenges for law enforcement agencies wanting access to individuals’ data.«

Samtidigt öppnar den nya tekniken i kombination med »the internet of things« nya möjligheter till övervakning. I USA har data som genereras i allt från smarta vattenmätare till pacemakers och bilars inbyggda digitala säkerhetssystem använts som bevis i domstol.

Man kan anta att ministerrådets oro kommer att öka kraven på datalagring – det vill säga data som lagras hos teleoperatörerna istället för att uppsnappas i realtid.

EDRi: EU worries over the possibility of losing wiretapping powers »

De verkliga riskerna med AI

av

Artificiell intelligens – AI – är begreppet på allas läppar. Och debatten tycks till största delen röra sig i något slags science fiction-kontext. Tillspetsat är frågan om AI kan komma att bli självständigt och hota mänskligheten. Det är förvisso en intressant diskussion. Men det finns mer närstående och mer akuta frågor att diskutera. Detta speciellt som organisationer som EU, G7 och G20 nu försöker utforma en politik på området.

• AI – under vems kontroll och med vilket syfte?

AI – oavsett om det handlar om kompletta system eller enskilda applikationer – är oerhört kraftfulla verktyg. De kan till exempel användas för att manipulera opinionen, filtrera information eller rent av för att förtrycka människor.

Diskussionen har hitintills mest handlat om hur de etablerade nätjättarna kan komma att använda sådana verktyg. Vilket naturligtvis är på sin plats. Men vi får inte glömma hur de kan användas i statens och politikens händer. Detta speciellt i en tid då yttrandefriheten blir allt mer kringskuren och det fria flödet av information stryps genom politiska beslut.

Vi har redan system för massövervakning och datalagring som saknar motstycke i historien. Vad händer när all denna information kan analyseras, systematiseras och kontrolleras i stor skala med AI eller AI-liknande verktyg?

Hur kommer det att bli när överheten inser att AI kan användas för att manipulera folkets känslor och för politisk »nudging«? Eller för att påverka olika åsikters genomslag och spridning?

Här gäller det att vara ytterst uppmärksam på alla politiska initiativ – och att se till att de medborgerliga fri- och rättigheterna upprätthålls även i online-världen. Detta är rättigheter som redan urholkas i många små steg, inte minst genom beslut i EU.

• AI på riktigt?

Min andra farhåga är av en mer teknisk karaktär. Att utveckla AI är en gigantisk uppgift. Och alla vill vara med på tåget. Risken är att vi (i vart fall inledningsvis) kommer att möta mycket »fusk-AI« som egentligen inte är AI, utan mer en anpassning och återanvändning av redan existerande koncept och systemmoduler. Men som ändå kommer att användas och presenteras som om det handlade om fullvärdig AI.

Detta kan få märkliga och oönskade konsekvenser. Vi kan få se mycket av övervakning, kontroll och datalagring re-lanseras som AI med något överordnat syfte – trots att det egentligen bara handlar om vanlig massövervakning och vilja att snoka i människors privatliv.

AI kan i sig vara en risk. Och AI i EU:s, statens och politikernas händer är garanterat en risk.

/ HAX

• Techcrunch: Europe to pilot AI ethics rules, calls for participants »
• EU-kommissionen: Ethics guidelines for trustworthy AI »
• Europaparlamentet: EU planerar att investera 9,2 miljarder euro i viktig digital teknik »

Minister hotar dra in Bahnhofs tillstånd

av

I vad som kan betraktas som ett uttalande på gränsen till ministerstyre hotar inrikesminister Mikael Damberg (S) internetoperatören Bahnhof. Han riktar kritik mot att Bahnhof inte vill räta in sig i ledet om datalagringen och säger:

”Men om det är så att man vägrar följa svensk lagstiftning så har ju Post- och telestyrelsen olika verktyg. Man kan besluta om vite men man kan också ytterst återkalla operatörens tillstånd.”

Detta är mycket anmärkningsvärt. Speciellt som det är Bahnhof som följer lagen – och regeringen som envist obstruerar.

I ett brev till Expressens ledarredaktion redde Bahnhofs jurist nyligen ut begreppen:

”Alla operatörer har en skyldighet enligt ePrivacy-direktivet och LEK att radera uppgifter som de inte längre behöver. Om en operatör skulle spara uppgifter för att tillgodose andra behov bryter man både mot svensk lag och EU-rätten.”

Det skall i sammanhanget nämnas att EU-domstolen upphävt EU-direktivet om datalagring. Domstolen har även upprepade gånger ogiltigförklarat den svenska datalagringen. Vilket regeringen inte tycks bry sig om.

Länk: Damberg angriper Bahnhof: Skyddar kriminella »

Uppdatering: Bahnhofs vd: ”Rena maffiametoder från Mikael Damberg” »

Europadomstolen prövar den svenska FRA-lagen

av

På begäran av Centrum för Rättvisa kommer Europadomstolen (som upprätthåller Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna) att pröva den svenska FRA-lagen.

FRA-lagen har redan prövats en gång. CfR förklarar:

Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen snabbt skrev om lagen för att stärka enskildas integritet vid signalspaning. En kammare i Europadomstolen godkände den uppdaterade FRA-lagen den 19 juni 2018, men framförde samtidigt viss kritik och framhöll att lagstiftningen kunde förbättras i ett antal avseenden. Centrum för rättvisa begärde därför att målet skulle prövas av Europadomstolens Grand Chamber. En panel med fem domare har nu beslutat att målet ska tas upp till prövning där. Det innebär att panelen har bedömt att målet ger upphov till en allvarlig fråga som rör tolkningen eller tillämpningen av konventionen eller en allvarlig fråga av allmän betydelse.

CfR:s chef Fredrik Bergman säger:

-Det här målet väcker viktiga rättsfrågor som kräver ett vägledande avgörande från Grand Chamber. Europeiska stater möter idag allvarliga hot från terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Hemlig övervakning är en del av hur vissa stater bemöter dessa hot. Utan tillräckliga garantier mot missbruk riskerar dock hemlig massövervakning att kränka just de grundläggande fri- och rättigheter som staterna vill skydda från sina fiender.

Att FRA-lagen nu tas upp av Europadomstolens Grand Chamber visar att man tycker att det är en fråga av stor principiell vikt. I grund och botten är det samma frågeställning som kring datalagringen (som EU-domstolen underkänt). Det vill säga om man skall få ägna sig åt svepande övervakning av alla medborgares alla kommunikationer, utan att det föreligger någon konkret misstanke om brott eller någon närmare specificerad misstänkt.

Spännande och intressant. Vi får dock räkna med att det kan ta ett par år innan det kommer en dom.

Regeringsförklaringen: Mer övervakning

av

Sverige har fått en ny regering. I sin regeringsförklaring meddelade statsminister Stefan Löfven idag (S) bland annat följande:

  • Ny lagstiftning om datalagring överlämnas till riksdagen i närtid. 
  • Polisen ges rätt att besluta om kameraövervakning på allmän plats.
  • Oregistrerade kontantkort till mobiltelefoner förbjuds.
  • Terroristlagstiftningen skärps.
  • Säkerhetspolisen ges möjlighet att läsa krypterad trafik.

Mer övervakning och kontroll, med andra ord.

En annan intressant punkt är att »En ny myndighet inrättas för att stärka det psykologiska försvaret mot bland annat påverkans­operationer.« Detta kan betyda lite vad som helst. Från att på riktigt försvara demokratin till något slags sanningsministerium.

Det skall också bli intressant att se vad »En oberoende institution för mänskliga rättigheter inrättas« innebär. Det kan bli något bra, men lika gärna en papperstiger eller ett politiskt verktyg.

Även punkten »Ett system med kronvittnen utreds« är intressant – då ett sådant system lätt kan missbrukas. (Rättssäkerhet är samtidigt en fråga som i princip lyser med sin frånvaro i regeringsförklaringen.)

Här finns med andra ord mycket att hålla ögonen på. Förmodligen ligger förslagen om ny datalagring och om hemlig dataavläsning i princip klara på Justitiedepartementet.

Länk: Regeringsförklaringen »

/ HAX

EU-länder datalagrar i trots mot EU-domstolen

av

Det är inte bara i Sverige som frågan om datalagring (lagring av data om alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner) hänger i luften. Ett flertal EU-länder tycks strunta i att EU-domstolen ogiltigförklarat EU:s datalagringsdirektiv – och att domstolen i senare fall sagt nej till datalagring i olika länder (däribland Sverige).

Frågan gäller dels att svepande massinsamling av data om alla kränker de mänskliga fri- och rättigheterna (rätten till privatliv). Dels handlar det om att medlemsstater gärna vill använda insamlad data för att lagföra bagatellartade brott, samtidigt som domstolen menar att denna data bara får användas för att utreda och bekämpa verkligt allvarlig brottslighet. Och dels är det en fråga om vem som skall få tillgång till insamlad data och hur.

EDRi sammanfattar:

This puts the European data retention situation at a stalemate. Member States refuse to even think of alternatives to their current blanket data retention regimes, but they cannot have blanket data retention, at least not legally, because the CJEU has ruled that it is illegal under EU law.

På Folk och Försvar-konferensen meddelade justitieminister Morgan Johansson (S) att Sverige nu kommer att göra ett nytt försök att återinföra datalagringen i svensk lagstiftning. Vilket knappast går att göra om man samtidigt vill respektera EU-domstolens beslut.

EDRi: EU Member States willing to retain illegal data retention »

/ HAX

Europaparlamentet kräver mer övervakning

av

Hur skall EU hantera terrorismen? Den frågan har stötts och blötts i ett specialinrättat utskott i Europaparlamentet – European Parliament’s Special Committee on Terrorism, förkortat TERR. Till skillnad från parlamentets övriga utskott har TERR de flesta av sina möten bakom stängda dörrar.

Nu har man producerat en rapport. Parlamentets egna initiativrapporter är egentligen rätt meningslösa papper. De har ingen lagstiftande effekt, utan sänds helt enkelt över till EU-kommissionen och andra eventuellt intresserade för påseende. Parlamentet tycker saker, helt enkelt.

Men ibland kan en sådan rapport användas för att EU:s enda folkvalda förtroendemän (ledamöterna i parlamentet) förväntas legitimera kontroversiella saker som EU-kommissionen och medlemsstaterna i ministerrådet redan jobbar med. Vad gäller rapporten från TERR tyder mycket på att den är just ett sådant beställningsarbete.

Till exempel kan TERR-rapporten kan användas för att backa upp EU-kommissionens förslag om nätcensur, som lades fram den 12 september.

Frankrikes president, Emanuel Macron, har för övrigt redan meddelat att EU-valet nästa vår till stor del kommer att handla om att sätta koppel på internet. Även här passar TERR-rapporten väl in i pusslet.

Bland de förslag som vädras finns bland annat utökad datalagring, urholkat krypteringsskydd, utökad registrering av medborgarnas resor – och inte minst en ny, gigantisk Storebrors-databas för hela EU.

Det har lagts fram 1.519 ändringsförslag till rapporten. En del är bra, andra förfärliga. Problemet med så omfattande voteringar är att de blir fullständigt kaotiska – och därmed lätta att styra från presidiet.

I en kritisk kommentar skriver EDRi:

”The fact that the TERR Committee draft’s “spontaneously” chose to propose similar wording to what the Commission proposed is important. It means that the two rapporteurs have led the European Parliament a long way towards adopting a position that fully aligns with the terms of the proposed Terrorist content Regulation before the vast majority of Parliamentarians were aware of what the Commission was about to propose as binding legislation. If deliberate, this would be a serious attack on institutional integrity of the European Parliament.”

I oktober och november bereds TERR-rapporten i sitt hemliga specialutskott. Preliminärt väntas den komma upp till votering i Europaparlamentets plenum i december.

Även om rapporten inte är lagstiftning måste den kritiseras, helst röstas ner – då den öppnar dörren för så mycket andra Storebrors-påfund.

 

Läs mer hos EDRi: EU Parliament’s anti-terrorism draft Report raises major concerns »

Henrik Alexandersson, HAX, för Femtejuli.se

HAX: Kampen för ett fritt och öppet internet börjar med kunskap om vad som är på gång

av

Det ser ut som om kampen för ett fritt och öppet internet kommer att bli en mer central och uppmärksammad fråga det närmaste året. Detta blir en strid på flera olika fronter.

Till att börja med har vi frågan om ”länkskatt” och nätcensur i EU. Där lyckades vi tillfälligt stoppa Europaparlamentets förhandlingsmandat i början av sommaren. Men snart är dessa frågor i fokus igen. Redan i september är det dags för omtag. Därför är det nu hög tid att blåsa nytt liv i motståndet. Läs mer här:

Rädda internet från EU:s länkskatt och nätcensur!

Samtidigt förbereder EU-kommissionen ett nytt förslag om internetcensur. Det handlar om att (främst) sociala plattformar på nätet skall plocka ner eller ännu hellre förhandscensurera information som överheten anser vara olämplig eller misshaglig. Läs mer här:

HAX: EU-kommissionen kräver mer nätcensur

I Frankrike har president Macron mer eller mindre förklarat krig mot internet. Han vill använda EU-valrörelsen under våren nästa år för att lyfta ett antal kontroversiella förslag. En specialskatt för de stora nätplattformarna står högt på hans agenda. Han vill även upphäva EU:s e-handelsdirektiv, som säger att en operatör inte kan hållas ansvarig för vad dess användare har för sig i deras nät och på deras plattformar. Det finns även skäl att tro att Macron gärna ser att det franska förbudet mot ”falska nyheter” online upphöjs till EU-nivå. Läs mer här:

På andra sidan Atlanten driver framförallt Demokraterna i Senaten en kamp för att mer eller mindre ta över internet. Bland förslagen finns obligatorisk platsverifikation och ID-kontroll vid uppkoppling. Man vill även ge lagstiftningen ökat inflytande över villkoren för vissa privata onlinetjänster som Google Maps. Dessutom är planen att ge staten tillgång till sådan data hos nätplattformarna som den anser kan vara till nytta. Därtill åtgärder bland annat för att bekämpa ”desinformation” och för ökad övervakning. Läs mer här:

På hemmafronten är ytterligare ett omarbetat förslag till datalagring högt upp på den politiska agendan. Man försöker anpassa det för att kringgå EU-domstolens upprepade invändningar. Men fortfarande handlar det om att lagra data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner – utan att det behöver föreligga någon misstanke om brott. Grundproblemet och EU-domstolens huvudsakliga invändning mot den svenska datalagringen kvarstår alltså. Läs mer här:

Dessutom har vi det illa genomtänkta förslaget om hemlig dataavläsning, som kommer att ge staten rätt att placera spyware på våra datorer, plattor och i våra telefoner. Vilket, när den dörren öppnas, naturligtvis även kan komma att användas av till exempel kriminella eller främmande makt. Läs mer här:

Detta är bara några nedslag bland allt som är på gång. Internets fiender vilar aldrig.

Att veta vad som är på gång är en förutsättning för att över huvud taget kunna försvara ett fritt och öppet internet. Men om detta rapporterar gammelmedia sällan eller inte alls. Det verkar som om de saknar både kunskap och vilja. Dessutom skall man komma ihåg att de stora mediehusen ofta står på fel sida i kampen – drivna av förlegade affärsmodeller och rädsla för att förlora makten över agendan.

Därför skall du följa oss här på 5 juli-stiftelsen. Så att du vet vad som är på gång.

/ HAX

Not: Femte juli tar det lite lugnt under sommaren, kreativt definierad, men är tillbaka med full rapportering om nätfrågor i september 2018.