Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: datalagring

Europadomstolen prövar den svenska FRA-lagen

av

På begäran av Centrum för Rättvisa kommer Europadomstolen (som upprätthåller Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna) att pröva den svenska FRA-lagen.

FRA-lagen har redan prövats en gång. CfR förklarar:

Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen snabbt skrev om lagen för att stärka enskildas integritet vid signalspaning. En kammare i Europadomstolen godkände den uppdaterade FRA-lagen den 19 juni 2018, men framförde samtidigt viss kritik och framhöll att lagstiftningen kunde förbättras i ett antal avseenden. Centrum för rättvisa begärde därför att målet skulle prövas av Europadomstolens Grand Chamber. En panel med fem domare har nu beslutat att målet ska tas upp till prövning där. Det innebär att panelen har bedömt att målet ger upphov till en allvarlig fråga som rör tolkningen eller tillämpningen av konventionen eller en allvarlig fråga av allmän betydelse.

CfR:s chef Fredrik Bergman säger:

-Det här målet väcker viktiga rättsfrågor som kräver ett vägledande avgörande från Grand Chamber. Europeiska stater möter idag allvarliga hot från terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Hemlig övervakning är en del av hur vissa stater bemöter dessa hot. Utan tillräckliga garantier mot missbruk riskerar dock hemlig massövervakning att kränka just de grundläggande fri- och rättigheter som staterna vill skydda från sina fiender.

Att FRA-lagen nu tas upp av Europadomstolens Grand Chamber visar att man tycker att det är en fråga av stor principiell vikt. I grund och botten är det samma frågeställning som kring datalagringen (som EU-domstolen underkänt). Det vill säga om man skall få ägna sig åt svepande övervakning av alla medborgares alla kommunikationer, utan att det föreligger någon konkret misstanke om brott eller någon närmare specificerad misstänkt.

Spännande och intressant. Vi får dock räkna med att det kan ta ett par år innan det kommer en dom.

Regeringsförklaringen: Mer övervakning

av

Sverige har fått en ny regering. I sin regeringsförklaring meddelade statsminister Stefan Löfven idag (S) bland annat följande:

  • Ny lagstiftning om datalagring överlämnas till riksdagen i närtid. 
  • Polisen ges rätt att besluta om kameraövervakning på allmän plats.
  • Oregistrerade kontantkort till mobiltelefoner förbjuds.
  • Terroristlagstiftningen skärps.
  • Säkerhetspolisen ges möjlighet att läsa krypterad trafik.

Mer övervakning och kontroll, med andra ord.

En annan intressant punkt är att »En ny myndighet inrättas för att stärka det psykologiska försvaret mot bland annat påverkans­operationer.« Detta kan betyda lite vad som helst. Från att på riktigt försvara demokratin till något slags sanningsministerium.

Det skall också bli intressant att se vad »En oberoende institution för mänskliga rättigheter inrättas« innebär. Det kan bli något bra, men lika gärna en papperstiger eller ett politiskt verktyg.

Även punkten »Ett system med kronvittnen utreds« är intressant – då ett sådant system lätt kan missbrukas. (Rättssäkerhet är samtidigt en fråga som i princip lyser med sin frånvaro i regeringsförklaringen.)

Här finns med andra ord mycket att hålla ögonen på. Förmodligen ligger förslagen om ny datalagring och om hemlig dataavläsning i princip klara på Justitiedepartementet.

Länk: Regeringsförklaringen »

/ HAX

EU-länder datalagrar i trots mot EU-domstolen

av

Det är inte bara i Sverige som frågan om datalagring (lagring av data om alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner) hänger i luften. Ett flertal EU-länder tycks strunta i att EU-domstolen ogiltigförklarat EU:s datalagringsdirektiv – och att domstolen i senare fall sagt nej till datalagring i olika länder (däribland Sverige).

Frågan gäller dels att svepande massinsamling av data om alla kränker de mänskliga fri- och rättigheterna (rätten till privatliv). Dels handlar det om att medlemsstater gärna vill använda insamlad data för att lagföra bagatellartade brott, samtidigt som domstolen menar att denna data bara får användas för att utreda och bekämpa verkligt allvarlig brottslighet. Och dels är det en fråga om vem som skall få tillgång till insamlad data och hur.

EDRi sammanfattar:

This puts the European data retention situation at a stalemate. Member States refuse to even think of alternatives to their current blanket data retention regimes, but they cannot have blanket data retention, at least not legally, because the CJEU has ruled that it is illegal under EU law.

På Folk och Försvar-konferensen meddelade justitieminister Morgan Johansson (S) att Sverige nu kommer att göra ett nytt försök att återinföra datalagringen i svensk lagstiftning. Vilket knappast går att göra om man samtidigt vill respektera EU-domstolens beslut.

EDRi: EU Member States willing to retain illegal data retention »

/ HAX

Europaparlamentet kräver mer övervakning

av

Hur skall EU hantera terrorismen? Den frågan har stötts och blötts i ett specialinrättat utskott i Europaparlamentet – European Parliament’s Special Committee on Terrorism, förkortat TERR. Till skillnad från parlamentets övriga utskott har TERR de flesta av sina möten bakom stängda dörrar.

Nu har man producerat en rapport. Parlamentets egna initiativrapporter är egentligen rätt meningslösa papper. De har ingen lagstiftande effekt, utan sänds helt enkelt över till EU-kommissionen och andra eventuellt intresserade för påseende. Parlamentet tycker saker, helt enkelt.

Men ibland kan en sådan rapport användas för att EU:s enda folkvalda förtroendemän (ledamöterna i parlamentet) förväntas legitimera kontroversiella saker som EU-kommissionen och medlemsstaterna i ministerrådet redan jobbar med. Vad gäller rapporten från TERR tyder mycket på att den är just ett sådant beställningsarbete.

Till exempel kan TERR-rapporten kan användas för att backa upp EU-kommissionens förslag om nätcensur, som lades fram den 12 september.

Frankrikes president, Emanuel Macron, har för övrigt redan meddelat att EU-valet nästa vår till stor del kommer att handla om att sätta koppel på internet. Även här passar TERR-rapporten väl in i pusslet.

Bland de förslag som vädras finns bland annat utökad datalagring, urholkat krypteringsskydd, utökad registrering av medborgarnas resor – och inte minst en ny, gigantisk Storebrors-databas för hela EU.

Det har lagts fram 1.519 ändringsförslag till rapporten. En del är bra, andra förfärliga. Problemet med så omfattande voteringar är att de blir fullständigt kaotiska – och därmed lätta att styra från presidiet.

I en kritisk kommentar skriver EDRi:

”The fact that the TERR Committee draft’s “spontaneously” chose to propose similar wording to what the Commission proposed is important. It means that the two rapporteurs have led the European Parliament a long way towards adopting a position that fully aligns with the terms of the proposed Terrorist content Regulation before the vast majority of Parliamentarians were aware of what the Commission was about to propose as binding legislation. If deliberate, this would be a serious attack on institutional integrity of the European Parliament.”

I oktober och november bereds TERR-rapporten i sitt hemliga specialutskott. Preliminärt väntas den komma upp till votering i Europaparlamentets plenum i december.

Även om rapporten inte är lagstiftning måste den kritiseras, helst röstas ner – då den öppnar dörren för så mycket andra Storebrors-påfund.

 

Läs mer hos EDRi: EU Parliament’s anti-terrorism draft Report raises major concerns »

Henrik Alexandersson, HAX, för Femtejuli.se

HAX: Kampen för ett fritt och öppet internet börjar med kunskap om vad som är på gång

av

Det ser ut som om kampen för ett fritt och öppet internet kommer att bli en mer central och uppmärksammad fråga det närmaste året. Detta blir en strid på flera olika fronter.

Till att börja med har vi frågan om ”länkskatt” och nätcensur i EU. Där lyckades vi tillfälligt stoppa Europaparlamentets förhandlingsmandat i början av sommaren. Men snart är dessa frågor i fokus igen. Redan i september är det dags för omtag. Därför är det nu hög tid att blåsa nytt liv i motståndet. Läs mer här:

Rädda internet från EU:s länkskatt och nätcensur!

Samtidigt förbereder EU-kommissionen ett nytt förslag om internetcensur. Det handlar om att (främst) sociala plattformar på nätet skall plocka ner eller ännu hellre förhandscensurera information som överheten anser vara olämplig eller misshaglig. Läs mer här:

HAX: EU-kommissionen kräver mer nätcensur

I Frankrike har president Macron mer eller mindre förklarat krig mot internet. Han vill använda EU-valrörelsen under våren nästa år för att lyfta ett antal kontroversiella förslag. En specialskatt för de stora nätplattformarna står högt på hans agenda. Han vill även upphäva EU:s e-handelsdirektiv, som säger att en operatör inte kan hållas ansvarig för vad dess användare har för sig i deras nät och på deras plattformar. Det finns även skäl att tro att Macron gärna ser att det franska förbudet mot ”falska nyheter” online upphöjs till EU-nivå. Läs mer här:

På andra sidan Atlanten driver framförallt Demokraterna i Senaten en kamp för att mer eller mindre ta över internet. Bland förslagen finns obligatorisk platsverifikation och ID-kontroll vid uppkoppling. Man vill även ge lagstiftningen ökat inflytande över villkoren för vissa privata onlinetjänster som Google Maps. Dessutom är planen att ge staten tillgång till sådan data hos nätplattformarna som den anser kan vara till nytta. Därtill åtgärder bland annat för att bekämpa ”desinformation” och för ökad övervakning. Läs mer här:

På hemmafronten är ytterligare ett omarbetat förslag till datalagring högt upp på den politiska agendan. Man försöker anpassa det för att kringgå EU-domstolens upprepade invändningar. Men fortfarande handlar det om att lagra data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner – utan att det behöver föreligga någon misstanke om brott. Grundproblemet och EU-domstolens huvudsakliga invändning mot den svenska datalagringen kvarstår alltså. Läs mer här:

Dessutom har vi det illa genomtänkta förslaget om hemlig dataavläsning, som kommer att ge staten rätt att placera spyware på våra datorer, plattor och i våra telefoner. Vilket, när den dörren öppnas, naturligtvis även kan komma att användas av till exempel kriminella eller främmande makt. Läs mer här:

Detta är bara några nedslag bland allt som är på gång. Internets fiender vilar aldrig.

Att veta vad som är på gång är en förutsättning för att över huvud taget kunna försvara ett fritt och öppet internet. Men om detta rapporterar gammelmedia sällan eller inte alls. Det verkar som om de saknar både kunskap och vilja. Dessutom skall man komma ihåg att de stora mediehusen ofta står på fel sida i kampen – drivna av förlegade affärsmodeller och rädsla för att förlora makten över agendan.

Därför skall du följa oss här på 5 juli-stiftelsen. Så att du vet vad som är på gång.

/ HAX

Not: Femte juli tar det lite lugnt under sommaren, kreativt definierad, men är tillbaka med full rapportering om nätfrågor i september 2018.

Henrik Alexandersson (HAX)

HAX: Hemlig dataavläsning – låt er inte luras!

av

Så har då utredningen om hemlig dataavläsning presenterats. Den föreslår att myndigheterna skall få installera spionprogram på folks datorer, plattor och telefoner. Med stor sannolikhet kommer regeringens proposition att ligga mycket nära utredarens förslag.

Det sägs att detta mycket integritetskränkande verktyg bara skall få användas för att bekämpa allvarlig brottslighet. Känns det igen? Det sa man om datalagringen också – som sedan kom att användas till exempel för att jaga fildelare och för att låta skattemyndigheterna snoka i folks privatliv.

Ger man staten sådana här verktyg – då är det inte en fråga om ifall utan när ändamålsglidningen kommer att ske.

Den lilla debatt som alls förekommit i media har mest handlat om detaljer. Men – vad jag har kunnat se – har den inte alls berört den stora frågan: Att det är en dålig idé att skapa bakdörrar som undergräver allas vår it-säkerhet.

Vi har redan sett hur sådana verktyg har hamnat i orätta händer efter att ha läckts från amerikanska myndigheter. Även om Sverige skulle ta fram en helt egen ”statstrojan” är det – återigen – inte en fråga om om utan när den läcker och hamnar i händerna på till exempel kriminella och främmande makt.

Dessutom bygger sådana här verktyg så gott som alltid på sårbarheter och säkerhetsluckor som är kända eller på väg att bli kända. Vilket innebär att andra mycket väl kan komma att utnyttja den bakdörr till våra datorer som politikerna nu vill öppna.

Svenska staten håller med andra ord på att bli ett hot mot svensk it-säkerhet.

Slutligen kan man konstatera att en proposition från regeringen i denna fråga kommer att bli ännu ett svek från (regeringspartiet) Miljöpartiet i integritetsfrågorna. Dess svek är nu totalt.

Låt oss se till att få upp en debatt om hemlig dataavläsning på banan så snart som möjligt – medan det fortfarande är möjligt att påverka med sakliga argument och innan positionerna blir alltför låsta.

Och vill regeringen och övervakningspartierna ha en integritetsdebatt lagom till valåret 2018 – då ska de också få en.

Battle stations!

/HAX

Not: Det här inlägget skickade Henrik Alexandersson i ett brev från fängelset, daterat 19 november 2017. Bilden togs under en tågresa till Prag 2016. Foto: TE.

Sveriges justitieminister läxar upp privat företag

av

Internetoperatören Bahnhof har låtit sin advokat Wilhelm Dahlborn granska regeringens delbetänkande om den svenska datalagringen. Han är minst sagt kritisk:

Trots att man (halvhjärtat) försöker hävda motsatsen så föreslår man en fortsatt generell lagring och där lagring är huvudregel. Det är helt i strid med EU-domstolens dom.

Läs pressmeddelandet från Bahnhof här.

Bahnhofs vd Jon Karlung skrev till Morgan Johansson på Twitter:

Det oväntade svaret från Sveriges justitie- och inrikesminister:

Karlung, ditt bolag vill inte hjälpa polisen att klara upp bl a mycket grova barnpornografibrott. Är du stolt över det?

Jon Karlung:

Jag vill att du ser till så att polisen gör sitt jobb. Riktade tekniska insatser & spaning skulle fånga fler Brevbäraren ska inte vara polis

Morgan Johansson:

Det var inte min fråga. Min fråga var om du är stolt över att ditt bolag inte vill hjälpa polisen i att klara upp barnpornografibrott.

Jon Karlung:

Jag är angelägen om att vidriga brott klaras upp. Bahnhof bistår polisen. Men tekniska insatser måste ske på rättsäkert & mer effektivt sätt

Morgan Johansson:

Nej. Bahnhof är ett av de företag som inte vill samarbeta med polisen. Fråga NOA. Men ska jag tolka det som att ni nu ska börja göra det?

Jon Karlung:

Varför ska alla massövervakas bara för att du fikat med Anders på NOA? Det är för mycket populism. Analysera EU domen & satsa på polisarbete

Vad är mest anmärkningsvärt i detta ordutbyte?

Att en minister punktmarkerar ett svenskt företag och kräver att företaget ska agera på visst sätt – vilket är ansvariga myndigheters uppgift?

Eller att en minister insinuerar att företagets vd medverkar till att ”mycket grova barnpornografibrott” inte klaras upp?

Nej, det allvarligaste är nog att det som Morgan Johansson uppmanar Bahnhof till är att bryta mot lagen, så som Bahnhof tolkat den utifrån EU-domstolens förbud av generell datalagring.

Rick Falkvinge kommenterar:

How can a Minister of Justice have come to a point, where following the law appears totally optional and mostly an obstacle in doing your job, to the point where they are actually not afraid of shaming a major civil liberties defender publicly like this, just for following the law and due process?

Transparens: Bahnhof är en av grundarna till 5 juli-stiftelsen, som driver Femte juli (den här nyhetssajten). Både Jon Karlung och Wilhelm Dahlborn ingår i 5 juli-stiftelsens styrelse. De har ingen insyn i hur vi driver det redaktionella arbetet på Femte juli. Läs mer om 5 juli-stiftelsen och dess grundare här.

Human Rights Watch attackerar Europeiska kommissionens förslag

av

Human Rights Watch har tillsammans med ett femtiotal andra organisationer, däribland Reportrar utan gränser, skrivit ett öppet brev till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet.

Organisationerna protesterar mot det uppladdningsfilter – den ökända Artikel 13 eller ”censurmaskinen” – som är på förslag i det upphovsrättsdirektiv som just nu är under förhandling och omröstning i diverse utskott.

Om filtret införs kommer ”onlinetjänster” inte ha något annat val än att ”övervaka, filtrera och blockera EU-medborgares kommunikation”, enligt undertecknarna. Detta strider mot EUs stadga om de grundläggande rättigheterna, och kan därför i slutändan diskvalificeras av EU-domstolen på samma sätt som hände med den generella datalagringen nyligen.

Organisationerna kräver därför att Artikel 13 stryks ur förslaget på nytt upphovsrättsdirektiv.

Copybuzz har en tänkvärd kommentar:

It is especially striking that organisations such as Reporters without Borders and Human Rights Watch, which are known to intervene for the protection of human rights in less democratic countries, have now been moved to the point where they felt the need to voice their concerns in this matter to ensure that EU citizens are safeguarded from the EU’s copyright agenda crushing their fundamental rights.

Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, Libe, ska snart rösta om upphovsrättsdirektivet. Detta är sista steget innan utskottet för rättsliga frågor, Juri, sammanfattar utskottens åsikter och kommer fram till en samlad linje som EU-parlamentarikerna kan ta ställning till.

Vad vet dejtingappen om dig?

av

Enligt EUs datalagringsdirektiv har man som användare rätt att begära ut alla data som ett företag har lagrade om en. Denna rättighet verkar främst utnyttjas av journalister.

Nu senast har den franska men i Berlin bosatta journalisten Judith Duportail begärt ut sina data från dejtingappen Tinder, som ägs av amerikanska Match Group. När Tinder väl accepterat utlämnandet – och detta först efter påtryckningar från en advokat – fick Duportail en lunta på 800 A4-sidor:

Some 800 pages came back containing information such as my Facebook “likes”, my photos from Instagram (even after I deleted the associated account), my education, the age-rank of men I was interested in, how many times I connected, when and where every online conversation with every single one of my matches happened … the list goes on.

För några år sedan gjorde den tyske politikern Malte Spitz ett liknande experiment, då han begärde ut sina data från teleoperatören Telekom. Även där krävdes det en del juridik – ja, en stämning rentav – innan Telekom gav med sig. Resultatet presesenterades i nyhetsmagasinet Die Zeit, som fick Spitz tillåtelse att lägga pussel med hans data för att visa vilken skrämmande komplett bild dessa data kan ge av en människa.

De två fallen skiljer sig åt på en väsentlig punkt:

I tinderfallet handlar det om data som vi villigt lämnar ifrån oss för att tjänsten över huvud taget ska fungera. Självklart måste Duportail ange sina ålderspreferenser om hon vill bli presenterad för tänkbara partner i den åldern.

Vad gäller Telekom handlar det i stället om en total uppsugning av alla öppna data som en persons uppkopplade enhet lämnar ifrån sig, och som varken teleoperatören eller staten har att göra med.

Det är ödet för denna andra typ av generell datalagring som nu avgörs i ett antal EU-länder, inte minst Sverige, efter att EU-domstolen ogiltigförklarat den.

HAX i Kreuzberg

HAX: Övervakningens verkliga syfte

av

Den som vill ha makt över andra behöver inte bara ha tvång som verktyg. Det krävs även att överheten kan kontrollera att undersåtarna verkligen lyder.

Detta är övervakningens kärnfunktion. Politikerna må skylla på terrorism, fildelare, organiserad brottslighet eller vad som helst. I grund och botten handlar det om att kontrollera folket. Vilket bland annat kan illustreras med den entusiasm med vilken Skatteverket använt sig av datalagringen.

Få invänder mot att övervakning används mot folk som verkligen är farliga eller som misstänks för allvarlig brottslighet. Men att regelmässigt övervaka alla människors kommunikationer, det är något helt annat.

Att staten, dess förtroendemän och funktionärer inte litar på folket pekar dessutom på något större. Det är en fråga om demokratiskt perspektiv. Om att principen om att ”all offentlig makt utgår från folket” åsidosätts. Om att man ser medborgarna som ett potentiellt problem. Om bristande respekt för individen.

Det handlar även om att politikerna sviker de mänskliga rättigheterna – varav rätten till privatliv är en. De sätter sin egen makt framför folkets värdighet och rätt. Vilket är en tydlig varningssignal om att något är på väg att gå galet i vårt samhälle.

Hela idén med de mänskliga rättigheterna är att de skall utgöra en minsta nivå för att skydda folket mot överheten. Det är därför de brukar omnämnas som ”fundamentala” och ”omistliga”, vilket dagens politiska ledare alltså inte bryr sig om, utan sätter sig över.

Man kan oroligt fråga sig vilka andra mänskliga rättigheter den politiska klassen är beredd att offra för att det passar dess syften.

/HAX

Not: Det här inlägget skickade HAX i ett brev från fängelset. Bilden togs i Berlin Kreuzberg under en av HAX sista dagar i frihet.