Nätet till folket!
Facebook kritiseras för en omfattande insamling av data om sina användare.
Vilket kommunikations-appen Signal ville göra en poäng av, med en annonskampanj. På Instagram. Som ägs av Facebook. Se några av annonserna ovan.
Facebook-koncernen sa nej och stoppade annonserna. Vilket möjligen kommer att göra dem än mer uppmärksammade. Att tysta kritik är som regel en dålig idé.
I Österrike har regeringen nu presenterat sitt förslag till implementering av EU:s nya upphovsättsdirektiv.
Epicenter gör några nedslag i texten. Här går till exempel förslaget om uppladdningsfilter längre än vad EU-kommissionen rekommenderade i sitt yttrande över Polens klagan till EU-domstolen. (Det finns dock tecken på att kommissionen är på väg att backa från nämnda yttrande.)
»The online platforms in question are generally liable for copyright infringements, except if they have undergone “every effort” to protect the holders’ rights. For example, this wording means that an online platform such as Flickr has to obtain licenses from all authors and filmmakers worldwide when providing an image sharing service – a general license deal with the Austrian collecting society for images would not be sufficient.«
Vilket naturligtvis är en praktisk omöjlighet.
Någon möjlighet att klaga / överklaga beslut om att ta bort material finns inte i det österrikiska lagförslaget,
Dock kan man tänka sig en del undantag:
»The draft law also contains a de minimis barrier for upload filters, which is equally important for freedom of speech. The shorter or smaller the compared extract of a sound sequence or image, the more likely upload filters produce a false match with a copyrighted work and inflict collateral damage on citations. Therefore, the draft specifies that upload filters must not be activated if the non-commercial extract does not exceed 20 seconds (film and sound), 1000 characters (text) or 250 kilobytes (image).«
Sedan över till den så kallade länkskatten.
»In the future, small publishers and media will no longer be able to decide for themselves whether their content appears with a title and a thumbnail in search engines and on social media. According to the draft, negotiations will only be conducted collectively by the collecting society, which will naturally focus on the interests of big newspaper publishers and the powerful association of Austrian newspaper publishers (VÖZ). Even in the original law on ancillary copyright, there were no plans to give authors any of the money. Now, however, the interests of big media are supposed to dictate the small ones how visible their content can be.«
Detta är något som påpekades redan när Europaparlamentet klubbade upphovsrättsdirektivet, våren 2018. Små, nya och alternativa media kan inte själva få bestämma att avstå från länkskatten och tillåta fri publicering av sitt material. Direktivet – och nu det österrikiska lagförslaget – är skrivet för de stora mediehusen och berövar små aktörer makten över hur deras eget innehåll kan komma att användas. Många mindre media vill hellre att deras material skall synas än stoppas av en lag som förmodligen ändå inte kommer att ge just dem några pengar.
Läs mer: How Austria wants to implement upload filters and ancillary copyright »
Europeisk gammelmedia, med Springer i spetsen, vill att EU – i sin nya Digital Services Act – skall införa något slags skiljenämnd som skall avgöra hur stor del av Facebooks, Googles, Youtubes, Twitters & Co:s vinst som skall konfiskeras och transfereras till Big Media.
Idén kommer från de många turerna i bråket om »länkskatt« i Australien, som hade ett sådant inslag.
Gammelmedia vill alltså att EU skall stifta lag om att överföra resurser från modern och framgångsrik verksamhet till gammal och utdaterad. Vilket i allt väsentligt är en skatt på utveckling och framåtskridande.
Dock verkar politikerna måttligt intresserade. Många av dem slickar fortfarande såren efter bataljen om upphovsrättsdirektivet – som ju faktiskt gav Big Media rätt att kräva betalt om Big Social Media (med flera) länkar till dem. Vilket fortfarande är en rent absurd tanke. Men gammelmedia vill tydligen ha mer.
Enligt texten som länkas nedan är stämningen i EU att man inte vill komplicera processen kring the Digital Services Act i onödan. Speciellt som processen kring hur man skall implementera delar av upphovsrättsdirektivet verkar ha gått i baklås. Planen var att det skall vara inkorporerat i nationell lagstiftning nu nästa månad. Här i Sverige har vi inte sett antydan till någon proposition. Och det enda EU-land som infört direktivet i sin lagstiftning – Frankrike – har gått all in och över-implementerat enligt traditionen.
Netzpolitik.de:
»Czech MEP Marcel Kolaja from the Pirate Party, who represents the Green group on the file, says that „copying an Australian code-type arbitration system won’t be efficient either and it would rather be an inappropriate legislative intervention on the market.“
The key voice in the parliamentary debate is Andreas Schwab, a legislator for Germany’s centre-right and the Digital Markets Act’s rapporteur in the internal market committee. Asked about the proposal by the publishing industry, he says it was „too vague“ to discuss, but MEPs would consider proposals made by stakeholders in upcoming parliamentary hearings.«
Länk: MEPs pooh-pooh publisher’s call for Australia-style arbitration rights »
En kort video om problemen med EU:s uppladdningsfilter.
I går hölls den avslutande trialog-förhandlingen om Chatcontrol I EU – som öppnar för operatörerna att avkryptera och kontrollera innehållet i alla meddelanden och all e-post i jakt på barnporr och grooming riktad mot underåriga.
Vilket i praktiken leder till att alla dina elektroniska kommunikationer kan komma att granskas och i förekommande fall översändas till en privat organisation i USA, för vidare överföring till polisen.
Även den som är oskyldig har allt att frukta, då denna analys kommer att göras av maskiner som varken begriper kontext eller skillnaden mellan oskyldiga semesterbilder och barnporr. Erfarenheter visar att 86% av alla sådana flaggningar är felaktiga. Så skriv inget som kan missuppfattas eller vantolkas av maskinerna och dess algoritmer.
Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) säger:
»This unprecedented deal means all of our private e-mails and messages will be subjected to privatised real-time mass surveillance using error-prone incrimination machines inflicting devastating collateral damage on users, children and victims alike. Countless innocent citizens will come under false suspicion of having committed a crime, under-agers will see self-generated nudes (sexting) fall in wrong hands, abuse victims will loose safe channels for counselling. This agreement sets a terrible precedent and is a result of a campaign of disinformation and moral blackmailing. Unleashing such denunciation machines is ineffective, illegal and irresponsible. It’s using totalitarian methods in a democracy.«
Gårdagens uppgörelse gör det tillåtet för operatörer att göra denna granskning, trots EU-lagstiftningens förbud mot allmän övervakning. Och nu förbereder EU-kommissionen ett lagförslag som gör sådan granskning obligatorisk.
Sedan är frågan när syftet med detta verktyg kommer att drabbas av ändamålsglidning, snarare än om så kommer att ske.
Som vi rapporterat har Europaparlamentet antagit förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG) – utan votering.
Men behövs TERREG över huvud taget? Vi har hittat en intressant rapport (PDF) från The Global Network on Extremism and Technology som använt textanalys för att kartlägga förekomsten av just terror-relaterat innehåll online.
Det visar sig att förekomsten av sådant material idag är betydligt mindre än tidigare. Jämfört med toppen runt år 2015 har förekomsten av terror-relaterat innehåll online minskat med ungefär 85%. Vilket innebär att det inte är ett så stort problem som EU-kommissionen och ministerrådet vill göra gällande.
Mycket talar för att förordningen mest är något som EU tagit till för att visa handlingskraft efter de terror-angrepp som ägde rum för runt fem år sedan – men som idag är en rätt meningslös åtgärd.
Dessutom skall man hålla i minnet att direkt olagligt material (stämpling, uppvigling m.m.) redan är olagligt i medlemsstaterna – och därför skall plockas bort ändå.
Vad TERREG däremot gör är att ställa orimliga krav på att flaggat material skall plockas ner inom en timma och utan föregående rättslig prövning, möjlighet för myndigheter i ett land att beordra nedtagning av innehåll på plattformar och servrar i andra länder – samt ställa krav som i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter (som måste granska allt som alla laddar upp) för att hålla material som en gång flaggats borta.
Nu när förordningen ändå är godkänd har vi fått ett verktyg för censur av åsikter online – som lätt kan utökas till att gälla annat än bara terror-relaterat innehåll. (Dessutom är det fortfarande oklart exakt vad man menar med ”terrorism”.)
Se MEP Marcel Kolajas (PP, CZ) anförande i Europaparlamentet »
Relaterat: EU adopts law giving tech giants one hour to remove terrorist content »
Precis som Sverige har Frankrike problem med datalagringen, det vill säga lagring om data av alla medborgares alla tele- och datakommunikationer. 2014 upphävdes EU:s datalagringsdirektiv, då EU-domstolen kom fram till att det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv.
Efter att EU-domstolen även underkänt den franska lagen om datalagring vill regeringen nu att landets högsta domstol skall strunta i EU-domstolens dom. Vilket är anmärkningsvärt för att komma från ett land som i andra sammanhang driver frågan om EU:s överstatlighet hårt.
Den franska regeringen vill även ändra EU:s fördrag och stadgan om de mänskliga rättigheterna – för att göra datalagring möjlig.
Man vill alltså inskränka de mänskliga rättigheterna för att kunna expandera övervakningsstaten. Vilket också är anmärkningsvärt, för att komma från ett land som i andra sammanhang anser sig vara de mänskliga rättigheternas vagga – även om landet haft ett något blandat förhållande till nämnda rättigheter.
En sådan inskränkning kommer i så fall inte bara att gälla Frankrike, utan hela EU. Det vill säga att den franska ivern att rulla ut övervakningsstaten även kommer att drabba dig och inskränka dina fri- och rättigheter. Och naturligtvis kommer en sådan inskränkning att få effekter på fler områden än bara det avsedda.
Tyvärr kan man räkna med att det franska förslaget kommer att få brett stöd i EU:s ministerråd, om det läggs fram som ett skarpt förslag. Dock är det bara EU-kommissionen (som förmodas vara fördragens väktare) som kan lägga fram ett sådant förslag. Och förhoppningsvis kommer i så fall Europaparlamentet att bjuda motstånd. Men de franska idéerna bör bemötas tidigt, redan nu, för att det inte skall behöva gå så långt.
Våra grundläggande rättigheter är individens yttersta skydd mot staten – och skall inte kompromissas bort, vattnas ur eller kringgås.
Europaparlamentets arbetsordning är hopplöst snårig och komplicerad. Dessutom är det inte alltid man följer den, då man inte vill ha en massa stök. Och nu, detta:
Europaparlamentet har just godkänt förordningen om terror-relaterat innehål online utan omröstning i plenum. Debatten i plenum kommer dock, enligt föredragningslistan, att äga rum först i morgon, onsdag kl 20:30. (!)
Den piratpartistiske, tyske ledamoten Patrick Breyer skriver på sin blogg:
»The European Parliament Civil Liberties Committee voted in favour of the regulation. The plenary approved it without vote.«
Vilket är en smula absurt. Åter tycks man handla enligt modellen: Först beslutar man. Sedan debatterar man. Därefter tar man reda på fakta.
Sammanfattningsvis har vi nu fått censur av åsikter online, krav på nedtagning av flaggat innehåll inom en timma, rätt för myndigheter i ett land att beordra nedtagning av material på servrar i andra länder (utan samråd med landet i fråga) och ett krav på att flaggat material inte skall kunna läggas upp igen – vilket i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter, även om man noga undviker att använda det ordet i dokumenten.
Nu återstår att se om det eventuellt blir någon prövning av förordningen i domstol.
Länkar:
• MEP Patrick Breyer (PP, DE) »
• Breyers anförande i LIBE (video) »
Först var det artikel 17 (f.d. 13) i EU:s upphovsrättsdirektiv som kommer att kräva uppladdningsfilter, även om man inte använder det ordet. Sedan kom förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG) som röstas igenom i Europaparlamentet på torsdag – som också i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter, åter utan att använda själva ordet i texten. Och nu föreslår Spanien att EU:s nya Digital Services Act (DSA) skall innehålla uppladdningsfilter för att se till att innehåll som tidigare tagits ner förblir borta.
Ett övergripande problem med uppladdningsfilter är att allt som alla laddar upp måste inspekteras, granskas och i förekommande fall censureras. Dels är det både integritetskränkande och en form av automatiserad censur. Dels kommer lagstiftningens krav att medföra att startups och nya, små utmanare till de sociala mediejättarna kommer att få svårt att bedriva verksamhet – eftersom uppladdningsfilter är komplicerade och kostsamma. På så sätt stärks Facebooks, Twitters och Youtubes dominerande ställning, på mindre konkurrenters bekostnad.
Vidare är automatiserade uppladdningsfilter korkade. De kan inte bedöma kontext. De kan därför inte släppa igenom sådant som rimligen borde släppas igenom – som memes, satir, kritik och debatt. Vilket kommer att leda till att innehåll som inte borde censureras ändå kommer att stoppas.
Som Piratpartiet noterar i en bloggpost går uppladdningsfilter inte heller ihop med den EU-lagstiftning som förbjuder plattformarna att övervaka alla användares aktivitet. Detta bör gå att få prövat i EU-domstolen, dock inte innan sådan lagstiftning redan är på plats.
Det ser alltså ut som om uppladdningsfilter är på väg att bli det nya normala i EU:s nätlagstiftning. Något som vore intressant att undersöka är hur sådan lagstiftning går ihop med den svenska grundlagens förbud mot förhandscensur.
Länkar:
• Piratpartiet: Spanien föreslår att generella uppladdningsfilter ska ingå i Digital Services Act »
• Netzpolitik: Entfernung illegaler Inhalte entzweit EU-Länder »
I slutet av förra veckan upphävde den belgiska författningsdomstolen landets lag om datalagring. Vilket är i linje med att EU-domstolen redan för sex år sedan upphävde EU:s datalagringsdirektiv. Motiveringen är den samma: Man får inte urskiljningslöst övervaka eller samla metadata om alla medborgares alla telekommunikationer utan misstanke om brott.
Enligt uppgift skall domen ha orsakat stor oreda inom den belgiska polisen. Men med tanke på vad som beslutats i EU-domstolen borde detta inte komma som någon överraskning för någon.
Nu tycks belgarna försöka det svenska tricket: Att skriva en ny lag för att kringgå EU-domstolens dom. Sverige har gjort detta ett par gånger. Första gången fick vi smäll på fingrarna av domstolen, igen. Och enda skälet till att vi ändå har en ännu nyare, ytterligare justerad svensk lag om datalagring är att den inte har prövats rättsligt. Om det skulle ske, då skulle den falla på samma sätt som den tidigare.
Påhejad av ministerrådet håller EU-kommissionen nu på att ta fram ett nytt datalagringsdirektiv. Hur man tänkt förena idén om lagring av all teledata med EU-domstolens tidigare domar är än så länge oklart.