Femte juli

Nätet till folket!

Internet och dess tre fiender

av

Det började så bra. Internet var fria flöden av information, medborgarjournalistik, bloggbävningar, aktivism och synergieffekter som uppstod när människor som är geografiskt utspridda kopplades samman globalt. Porrindustrin gick i täten för att visa på nätets oerhörda kommersiella potential. Allt var fritt och kreativiteten flödade.

Först ut bland internets fiender var upphovsrättsindustrin. Den vägrade anpassa sig till en ny marknad. Musik skulle säljas på CD och film på DVD. Men verkligheten brydde sig inte. Om inte Big Entertainment vill tillhandahålla det folk vill ha online, då hamnar det där ändå.

En lång rad förslag lades fram på EU-nivå. Det började med att man ville att internetleverantörerna, ISP:arna skulle bli nätpoliser. Och att fildelare skulle stängas av från internet. De förslagen föll, men följdes av en rad nya.

Senast ut var upphovsrättsdirektivet med sina ansvarskrav som kommer att leda till uppladdningsfilter. Den matchen vann nöjesindustrin, efter att Europaparlamentet med hårfin marginal (och ett par ledamöter som röstade fel) biföll direktivet i sin nuvarande form.

Efter Big Entertainment kom Big Media. Inte nog med att internet lett till att vem som helst nu kan bli publicist. Med en mer decentraliserad samhällsdebatt kan media inte längre dominera agendan på samma sätt som tidigare. Vilket kan vara extra irriterande om man bedriver agenda-driven journalistik. Gammelmedia förlorade helt enkelt mycket av sin makt.

Big Medias andra problem är hur de skall lyckas ta betalt när allt ändå finns gratis på internet. Oviljan mot den nya verkligheten har varit lika stor inom pressen som nöjesindustrin. Därför har media länge ägnat sig åt krypskytte mot internet.

Även Big Media fick vad de hoppats på i upphovsrättsdirektivet – länkavgift, a.k.a. länkskatt. Tanken är att om man länkar till media, då skall media ha betalt. Vilket ju är helt bakvänt.

Detta kommer delvis att lösas med licensavtal mellan de sociala mediejättarna och de stora drakarna och insamlingssällskap. Vilket kommer att leda till att sociala media kan släppa fram SVT, DN och Aftonbladet utan risk, men inte lika självklart små medieaktörer som inte omfattas av avtalen med jättarna.

Internets tredje fiende är Big Government. Makthavare gillar helt enkelt inte när folk ifrågasätter och lägger sig i. Vilket är precis vad internet gjort möjligt. Därför är det inte förvånande att politikerna med liv och lust ger sig i kast med att reglera internet.

Den som läser denna blogg kan se hur överheten lägger fram förslag efter förslag som kringskär internts frihet, inskränker yttrandefriheten och ökar övervakningen.

Även politiken fick något när upphovsrättsdirektivet klubbades, nämligen ovan nämnda uppladdningsfilter. När dessa väl finns på plats – då ligger makten över vad som skall släppas fram respektive censureras ytterst hos politikerna. Vars omdöme inte alltid är på topp. Och som ser nätet som ett hot mot sin egen makt.

EU vill förbjuda anonyma web-sidor

av

I sin nya lagstiftning om cybersäkerhet – NIS 2 – vill EU se ett stopp för anonyma web-sidor. Vilket är ett hot mot till exempel oppositionella i skurkstater, människorättsaktivister, personer med sexuella preferenser som ogillas av deras regimer, visselblåsare, aktivister och vanliga människor som vill ge uttryck för en åsikt utan att för den sakens skull behöva bli en offentlig person.

Förslaget kommer att innebära slutet för de tjänster som erbjuder ”whois-privacy”.

Att kriminella och krafter som medvetet försöker underminera samhällets stabilitet kan gömma sig bakom anonymitet är förvisso ett problem. Men det innebär inte att man kan bortse från att anonymitet ofta är ett helt berättigat önskemål, i vissa situationer rent av livsviktigt.

Den tyske piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer säger:

»This indiscriminate identification policy for domain holders is a big step towards abolishing anonymous publications and leaks on the Internet.

This policy endangers website owners, because only anonymity effectively protects against data theft and loss, stalking and identity theft, doxxing and ‘death lists’. The right to anonymity online is particularly indispensable for women, children, minorities and vulnerable persons, victims of abuse and stalking, for example. Whistleblowers and press informants, political activists and people in need of counselling, fall silent without the protection of anonymity. Only anonymity prevents the persecution and discrimination of courageous people in need of help and ensures the free exchange of sometimes vital information. If Wikileaks activists, for example, had had to register the platform’s website in their name, they would have been immediately prosecuted in the United States.

I welcome the aim of increasing network security. But indiscriminate identification has nothing to do with network security. That is why my group and I are calling for the deletion of the identification requirement from the draft Directive.«

Är det till exempel lämpligt att den som driver en anti-rasistisk site skall få namn, hemadress och telefonnummer exponerat för alla nynazister som är intresserade? Eller att den som har en site som problematiserar invandringens konsekvenser skall få sina privata uppgifter uthängda inför våldsvänstern?

Anonymitet är inget brott.

• Läs mer hos MEP Patrick Breyer (PP, DE) »

Uppladdningsfilter och länkskatt i Sverige – här är regeringens förslag

av

På fredagen presenterade regeringen en 400-sidig remiss – Upphovsrätten på den digitala inre marknaden – som innehåller förslag till hur EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall bli svensk lag. I denna första av en serie bloggposter kommer vi att fokusera på själva lagtexten i några centrala punkter och vad den innebär.

• Uppladdningfilter

På samma sätt som i EU-direktivet så kräver man inte uttryckligen uppladdningsfilter – men sätter samtidigt upp regler som kommer att göra dem nödvändiga i praktiken.

52 l §
En tjänsteleverantör ska inte ansvara för en olovlig överföring enligt 52 j § om leverantören, efter att ha fått en tillräckligt välgrundad underrättelse från rättsinnehavaren, skyndsamt hindrar tillgång till innehållet. För att ansvarsfrihet ska föreligga krävs även att leverantören har gjort det som skäligen kan krävas för att
1. få nödvändiga tillstånd till de överföringar till allmänheten som leverantören gör på tjänsten, och
2. säkerställa att innehåll som medför intrång i upphovsrätten till verk som rättsinnehavarna har försett leverantören med relevant och nödvändig information om, inte görs tillgängligt på tjänsten.

För att lyckas med detta måste man inspektera allt som alla laddar upp. Det enda praktiska sättet att göra detta är med automatiska uppladdningsfilter – som ju inte förstår kontext. Vilket i sin tur kommer att leda till att innehåll som bör få laddas upp stoppas genom överblockering.

Sedan kan man också fundera över de praktiska problemen med att nätplattformar skall behöva skaffa tillstånd / licenser för allt möjligt som folk vill ladda upp. Men mer om det i en senare bloggpost.

• Länkskatt

Reglerna för ersättning till media för material som återges i sociala media och på andra nätplattformar återkommer på flera olika ställen i den föreslagna lagtexten. Nyckelpargrafen är denna:

48 b §
En utgivare av en presspublikation har, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, en uteslutande rätt att genom en informationssamhällets tjänst och för användning på internet förfoga över sin presspublikation genom att
1. framställa exemplar av presspublikationen, och
2. göra presspublikationen till- gänglig för allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till den från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.
Rätten enligt första stycket omfattar inte
1. enskilda användares förfoganden som inte sker i förvärvssyfte,
2. hyperlänkningsåtgärder, eller
3. användning av mycket korta utdrag ur en presspublikation.
Rätten enligt första stycket gäller till utgången av det andra året efter det år då presspublikationen offentliggjordes.

Detta innebär att allt som inte är en ren länk eller ett mycket kort utdrag kan leda till att plattformen måste ge ekonomisk ersättning till det media man citerar. Hur detta skall ske är en smula komplicerat, så vi återkommer även med en separat bloggpost om detta under veckan.

Fortfarande måste man fråga sig var logiken ligger i att en nätplattform som driver trafik till en mediesite skall tvingas betala för att göra detta.

• Fair use

Det finns även positiva nyheter. Till exempel detta undantag:

52 p §
En användare får, trots 2 §, tillgängliggöra verk för citat, kritik och recensioner och i karikatyr-, parodi- eller pastischsyfte på en tjänst som avses i 52 i §. Bestämmelserna i 11 § andra stycket ska tillämpas i sådana fall.
Användaren har vidare rätt att, utan hinder av åtgärder som vidtas enligt 52 l §, använda verk enligt första stycket och även i övrigt tillgängliggöra innehåll som inte medför intrång i upphovsrätt på tjänsten.
Tjänsteleverantören ska i sina användarvillkor informera användarna om deras rätt enligt denna paragraf.

Vilket innebär att svensk lagstiftnings citaträtt utökas.

• Användares rättigheter vid felaktig filtrering

Här regleras vad som skall ske om man anser att man fått lagligt innehåll (avseende upphovsrätt) censurerat.

Klagomål
52 q §
En tjänsteleverantör ska ha rutiner för att kunna hantera klagomål från användare av tjänsten när tillgången till innehåll som de laddat upp har hindrats till följd av en åtgärd som vidtagits med stöd av 52 l §.
Den berörda rättsinnehavaren ska få tillfälle att yttra sig över klagomålet och vederbörligen motivera sin begäran om att tillgången till innehållet ska hindras.
Klagomål ska avgöras skyndsamt och senast inom sju dagar. Om rättsinnehavarens begäran inte är vederbörligen motiverad, ska innehållet återställas. Ett beslut om att inte återställa tillgången till innehållet ska föregås av en fysisk granskning.

Skadestånd
52 r §
Om en tjänsteleverantör uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter enligt 52o§ och en användare lider skada av åsidosättandet, ska tjänsteleverantören ersätta skadan.

Föreläggande att vidta rättelse
52 s §
Om en tjänsteleverantör åsidosätter sina skyldigheter enligt 52 o § eller 52 q § första eller tredje stycket får en domstol vid vite förelägga leverantören att vidta rättelse.
En talan om föreläggande enligt första stycket får väckas av en användare eller av en organisation som företräder ett flertal användare.

Detta är bara något av vad som föreslås i regeringens remiss. Vi kommer att gräva ner oss i materialet och återkomma med fler bloggposter i ämnet.

Notera att detta är en remiss, inte nödvändigtvis ett slutligt lagförslag. Detta är samtidigt en chans för alla som har åsikter att komma in med remissvar.

Fortsättning följer.

• Regeringen: Justitiedepartementet remitterar förslag om hur EU-direktivet om upphovsrätten på den digitala inre marknaden ska genomföras i Sverige »
• Remissen (PDF) »

USA: Myndigheterna granskar nätsökningar i hemlighet

av

I USA har myndigheterna nu börjat använda ”keyword warrants” för att utreda vilka som använt särskilda sökbegrepp på Google.

Yahoo News:

»The U.S. government is reportedly secretly issuing warrants for Google to provide user data on anyone typing in certain search terms, raising fears that innocent online users could get caught up in serious crime investigations at a greater frequency than previously thought.

In an attempt to track down criminals, federal investigators have started using new ”keyword warrants” and used them to ask Google to provide them information on anyone who searched a victim’s name or their address during a particular year, an accidentally unsealed court document that Forbes found shows.«

Som vanligt är det den som är oskyldig som har mest att frukta.

I ett bredare perspektiv öppnar detta för utökad granskning av vad vi söker på. Det finns även skäl att anta att detta – som vanligt – kommer att spridas till Europa.

Yahoo News: Government secretly orders Google to track anyone searching certain names, addresses, and phone numbers »

Nyckelvittnet mot Assange fängslad på Island efter ny upprepad brottslighet

av

»Last week we learned of the CIA plan to kidnap or kill Assange in the centre of London and now the key witness of the US prosecution against him is in prison for serial offences – the same person that a few weeks ago confirmed in interviews that the elements in the indictment against Julian where he was the only witness, were total fabrications. The case against Assange should be dropped and under no circumstances, given recent revelations, can the UK extradite him.«

Citat från Wikileaks chefredaktör Kristinn Hrafnsson, med anledning av att huvudvittnet mot Julian Assange – som tagit tillbaka sitt vittnesmål – nu fängslats för ny upprepad brottslighet.

Läs mer: Key witness in Assange case jailed in Iceland after admitting to lies and ongoing crime spree »

Europaparlamentet: Nej till automatiserad ansiktsigenkänning

av

I en resolution (ej lagstiftning) har Europaparlamentet uttalat att man vill se ett förbud mot användning av AI och automatisk ansiktsigenkänning i samband med massövervakning.

Med 403 mot 259 röster uttalade Europaparlamentet på tisdagskvällen att man bland annat vill se ett förbud mot AI-stödd automatisk ansiktsigenkänning vid massövervakning.

EDRi sammanfattar:

»The report urges the European Commission to implement ‘a ban on any processing of biometric data, including facial images, for law enforcement purposes that leads to mass surveillance in publicly accessible spaces’. It also calls for ‘a moratorium on the deployment of facial recognition systems for law enforcement purposes that have the function of identification’, coupled with the ‘permanent prohibition of the use of automated analysis and/or recognition in publicly accessible spaces of other human features, such as gait, fingerprints, DNA, voice, and other biometric and behavioural signals’. Lastly, it urges an end to the use of private databases (like Clearview AI); and an end of EU funding for mass surveillance projects.«

Detta är i linje med vad EU-kommissionen tidigare uttalat. Frågan är dock hur ministerrådet ställer sig. Dels vill många medlemsstater använda den nya tekniken. Dels är säkerhet nationell kompetens, så en del länder (som Frankrike) kommer förmodligen inte att bry sig om vad kommissionen och parlamentet säger – och försöka stoppa försök till ny lagstiftning på området.

Inte desto mindre är gårdagens votering ett framsteg vad gäller rätten till privatliv.

I rapporten/resolutionen argumenterar man även för ökad transparens och konsekvensanalyser vad gäller AI och övervakning.

Den tyske, piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer säger:

»This vote is a historic breakthrough for the movement to prevent a China-style dystopian future of biometric mass surveillance in Europe. There is not a single example of real-time biometric surveillance preventing a terrorist attack or other such events. We must stand up against biometric mass surveillance in our public spaces because these technologies wrongfully report large numbers of innocent citizens, systematically discriminate against under-represented groups and have a chilling effect on a free and diverse society.

The European Parliament now needs to fight to have this ban implemented in the AI Act! I call on all citizens to increase the pressure on the surveillance-hungry EU governments by signing the European Citizens’ Initiative #ReclaimYourFace.«

Frågan kommer alltså att återkomma i EU:s så kallade AI Act.

Läs mer:
• EDRi: Celebrating a strong European Parliament stance on AI in law enforcement »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Historic moment – European Parliament speaks out for the first time in favour of banning biometric mass surveillandce in the EU »
• PP EU: Breaktrough – Parliament calls for ban of biometric mass surviellance »
• TechCrunch: European Parliament backs ban on remote biometric surveillance »
• Politico: European Parliament calls for a ban on facial recognition »
• EUObserver: MEPs back EU facial-recognition ban for police »

Det är nu staten tar kontroll över sociala media

av

Visst, sociala media har många fel och brister. Men blir det verkligen bättre för att vi ger politiken ökad makt över dem? Två fel gör inte nödvändigtvis ett rätt.

På båda sidor Atlanten pågår just nu politisk debatt och lagstiftning om sociala media. Frågan är vad man skall få säga på internet, eller i vart fall på dess plattformar.

Även om EU-kommissionen inte föreslagit det, så håller frågan om uppladdningsfilter på att smyga sig in i the Digital Services Act, DSA. Ministerrådet och Europaparlamentet är de skyldiga.

Uppladdningsfilter granskar allt som alla skriver, delar eller lägger upp. Sedan kommer algoritmer i ett datoriserat beslutssystem att bestämma om du skall få framföra din åsikt eller dela din information. Det mesta kommer att passera. Men inte allt.

Vad som skall stoppas respektive släppas igenom avgörs i slutändan av politiska beslut. Vilka snabbt kan ändras. Inte alltid av ädla skäl.

Förvisso kan sådana beslut fattas i god demokratisk ordning. Men bara för att man kan samla ihop en majoritet behöver det inte betyda att det man gör är rätt.

De grundläggande rättigheterna är till för att en majoritet inte skall kunna förtrycka en minoritet.

Det är därför till exempel yttrandefriheten är så viktig. Utan den kan man inte göra sin röst hörd och då inte heller hävda sina övriga rättigheter.

Denna yttrandefrihet begränsas de facto av nämnda uppladdningsfilter.

Bara tanken – att filtrera den information medborgarna delar sinsemellan, så att inget otillåtet eller olämpligt slinker med…

Hur kan ett sådant system inte komma att missbrukas i allehanda syften?

EU: Utskott säger ja till uppladdningsfilter, gränsöverskridande nätcensur och granskning av meddelanden

av

Uppladdningsfilter, gränsöverskridande order om att ta ner innehåll samt av-kryptering och granskning av meddelanden och mail – det blev resultatet av gårdagens omröstning om EU:s Digital Services Act i Europaparlamentets rättsliga utskott.

Nu har vi resultatet från gårdagens omröstning om EU:s Digital Services Act (DSA) i Europaparlamentets rättsliga utskott (JURI). Ledamoten Patrick Breyer (PP, DE) meddelar resultatet på Twitter och på sin blogg.

Uppladdningsfilter: Utskottet röstade ja. De gröna/PP, hälften av socialdemokraterna och en liberal röstade nej.

Gränsöverskridande order om att ta ner innehåll på plattformar i andra länder: Utskottet röstade ja. De gröna/PP, socialdemokraterna och en liberal röstade nej.

Av-kryptering och granskning av innehåll i meddelanden och mail: Utskottet röstade ja. De gröna/PP, tre socialdemokrater och en liberal röstade nej.

Nedtagning av icke-auktoriserat strömmat innehåll inom 30 minuter (!): Utskottet röstade ja. De gröna/PP, tre socialdemokrater, alla liberaler och en från den nationalistiska gruppen (iD-gruppen) röstade nej.

DSA bereds just nu i flera utskott i Europaparlamentet och i ministerrådet. På sin utmärkta samlingssida om DSA förklarar Piratpartiet:

»Efter omröstningen i JURI överlämnas utskottets åsikter till det ansvariga utskottet IMCO. IMCO ska rösta fram ett förslag till parlamentets ståndpunkt den 8 november. Därefter ska hela EU-parlamentet antingen ge stöd till IMCO:s förslag eller avslå det under sin plenumsession i december. Om parlamentet godtar IMCO:s förslag (troligt) går DSA sedan vidare till förhandlingar mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen under 2022.«

Läs mer hos Patrick Breyer och hos Piratpartiet.

Australien: Den som publicerar en Facebook-post kan hållas ansvarig för vad som skrivs i kommentarerna

av

Ett utslag i Australiens högsta domstol gör medieföretag – och alla andra – ansvariga för kommentarerna till deras Facebook-poster. Detta har lett till att CNN nu stänger ner tillgången för vissa av sina sidor för alla i landet. Fler medieföretag sägs följa efter.

Tidigare denna månad beslutade Australia’s High Court att en tv-station kan hållas ansvarig för läsarkommentarer i anslutning till deras poster. Detta efter ett förtalsmål där den förtalade valt att inte stämma dem som skrivit kommentarerna – utan det medieföretag som publicerat själva nyheten i en post på Facebook.

Domstolen menade att själva publiceringen av en post inbjuder till kommentarer och att detta gör den som publicerat posten ansvarig.

Detta ledde till att CNN bad Facebook att stänga av kommentarerna för alla poster på deras Australien-konto. Vilket Facebook inte vill göra. Vilket i sin tur leder till att CNN nu helt stänger tillgången till en del av sina Facebook-sidor i landet.

Wall Street Journal:

»Ultimately, CNN concluded that managing comments on posts from each of its accounts was too time-consuming and instead opted to restrict access to its pages in the country, the person said. CNN executives believe that Facebook should be responsible for helping publishers comply with laws that apply to content on its platform, the person said.

”We are disappointed that Facebook, once again, has failed to ensure its platform is a place for credible journalism and productive dialogue around current events among its users,” a CNN spokeswoman said.«

Resultatet är att människor i Australien nu får sämre tillgång till nyheter och färre källor.

Dessutom kan detta bli ett problem även för vanliga användare, som också kan hållas ansvariga för vad den som läser deras Facebook-poster skriver i kommentarerna.

• WSJ (betalvägg): CNN Restricts Access to Facebook Pages in Australia »
• Reason: CNN Shuts Down Access to Facebook Pages in Australia After Court Ruling Holding Media Outlets Liable for Commenters »