Nätet till folket!
»China is taking every measure it can to verify the identities of its over 850 million mobile internet users.
From Dec. 1, people applying for new mobile and data services will have to have their faces scanned by telecom providers, the Ministry of Industry and Information Technology said in a Sept. 27 statement (link in Chinese).«
Quartz: Getting a new mobile number in China will involve a facial-recognition test»
Frankrike vill se en ny EU-myndighet för att hålla koll på de stora digitala företagen, som Google. En talesman för den franska regeringen säger:
»A big American company, Google namely, has announced it would not comply with an EU copyright directive … we have to put an end to this illegal behaviour.«
Vad är det då för olagligt beteende den franska regeringen upprörs över?
Det handlar om artikel 11/15 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv, den så kallade länkskatten. Idén är att sökmotorer, digitala plattformar m.fl. skall betala en ersättning till mediehusen om de länkar till nämnda mediehus artiklar. Vilket naturligtvis är helt nipprigt.
Så Google vägrar. Istället för vanliga länkar med rubrik, bild och en kort ingress publicerar man bara en enkel länk. Vilket gjort fransmännen ursinniga.
Enkelt uttryckt: Frankrike/EU vill att den som länkar till en nyhetsartikel skall betala. Google vägrar. Fransmännen tycker att detta är oacceptabelt – och vill kunna tvinga Google att både länka med »rika« länkar som förr och betala för det.
Man vill alltså tvinga Google att utföra en handling som under de nya reglerna är avgiftsbelagd.
Och för att lyckas med detta vill Frankrike nu ha en ny EU-myndighet.
Vilket inte gör den idiotiska idén om »länkskatt« ett dugg bättre.
EUObserver » France: EU ought to create digital regulator »
Med sitt senaste operativsystem för mobiler, iOS 13, lanserar Apple ett antal funktioner som gör det lättare för användare att skydda sitt privatliv. NYT förklarar en av funktionerna:
»When you use it [Apple ID] to register for a website or app, iOS 13 will present you with an option to hide your email address that is linked to your Apple ID. If you choose to use it, Apple will create what is essentially a burner email address so that you can sign up for the app or website while hiding your real email address from the third party.
Whenever the website or app then tries to contact you, it will email the burner address and not your real email address. Apple will forward the note to you so you are aware of it. Then if a business starts sending spam to the burner email address, you can easily delete your account and the business won’t have your real email address.«
Andra exempel är att man kan välja att ge appar engångstillstånd för tillgång till kamera, position m.m. samt möjlighet att dölja metadata (som position) när du delar en bild på sociala media.
NYT: How to Make the Most of Apple’s New Privacy Tools in iOS 13 »
NSA-visselblåsaren Edward Snowden i The Guardian:
»In every country of the world, the security of computers keeps the lights on, the shelves stocked, the dams closed, and transportation running. For more than half a decade, the vulnerability of our computers and computer networks has been ranked the number one risk in the US Intelligence Community’s Worldwide Threat Assessment – that’s higher than terrorism, higher than war. Your bank balance, the local hospital’s equipment, and the 2020 US presidential election, among many, many other things, all depend on computer safety.
And yet, in the midst of the greatest computer security crisis in history, the US government, along with the governments of the UK and Australia, is attempting to undermine the only method that currently exists for reliably protecting the world’s information: encryption. Should they succeed in their quest to undermine encryption, our public infrastructure and private lives will be rendered permanently unsafe.«
Länk: Without encryption, we will lose all privacy. This is our new battleground. »
Idag har den årliga rapporten »Svenskarna och internet« släppts. Och som vanligt innehåller den mycket smått och gott av intresse.
95% av svenska folket använder internet och 91% gör det dagligen. 91% använder internet i datorn, 90% i mobilen och 61% i surfplatta. Landsorten är på väg att hinna ikapp städerna vad gäller tillgång till bredband. Och de äldres nätanvändning är långsamt på väg att hinna ikapp alla andras.
Mest »meningsfull« upplevs användning av nätet vara vad gäller nyhetsappar, poddar/radio, film/video och ljudböcker. Det vill säga mediekonsumtion. Intressant nog upplever dubbelt så många (40%) att sociala media inte är meningsfulla, jämfört med meningsfulla (24%).
Vad gäller samhällets digitala tjänster ligger användandet på över 70% för Skatteverket och kollektivtrafiken. Användningen är högre bland unga och medelålders än bland äldre. Och högre bland högutbildade och höginkomsttagare jämfört med lågutbildade och låginkomsttagare.
45% av internetanvändarna känner sig övervakade på nätet och 30% gör det inte. Fler upplever sig övervakade av storföretag än av myndigheterna. 21% oroas av att myndigheterna inkräktar på deras integritet på nätet och 51% gör det inte.
97% av nätanvändarna uppger sig söka information på nätet, 37% gör det dagligen. »Bara 1 procent tror att all information på internet är pålitlig och lika många att ingen information alls går att lita på. Totalt sett tror 80 procent att minst hälften går att lita på varav 43 procent tror det mesta och 36 procent endast hälften. Drygt var tionde, 13 procent, tror att det endast är en liten del av informationen som är pålitlig.«
83% av användarna accepterar användarvillkor utan att läsa igenom dem »flera gånger« eller »någon gång«.
Andelen användare som delar eller skickar vidare andras information i sociala media har minskat från 59% förra året till 49% i år. Nivån av källkritik uppges vara hög, om än något sjunkande.
Användningen av e-post är fortsatt hög (97%). Att chatta blir stadigt och långsamt allt vanligare (86%). Internettelefoni och videosamtal används av 71% av användarna. Dock är det betydligt färre som använder dessa två tjänster dagligen.
Den vanligaste meddelandetjänsten är Facebooks Messenger (62%). Skype är på nedgående (45%) och WhatsApp på uppgående (35%).
Användningen av sociala medier håller på att plana ut. 83% av nätanvändarna använder sociala media och 65% gör det dagligen. Facebook (74%) och Instagram (61%) är fortsatt de vanligaste plattformarna. Värt att notera är att Twitter (24%) och LinkedIn (31%) har ett lågt dagligt användande på 5-7%. Snapchat har sin huvudsakliga publik i åldern 12-25 år. Och i åldersgruppen 26-45 år är Flashback större än Twitter och LinkedIn.
Ser man till mediekonsumtion är traditionell tv på nedåtgående (89%) medan play-tjänster planat ut (81%). Samma trend gäller traditionell radio (81%) i förhållande till digital radio (62%). Konsumtionen av papperstidningar är på väg ner (77%) – och intressant nog gäller den trenden även digitala tidningar (80%). Pappersboken behåller sina läsare (88%) samtidigt som e- och ljudböcker visar en tydligt uppåtgående trend (41%).
Andelen användare som ser på digital film och video ökar tydligt (86% ibland samt 36% dagligen). Youtube är fortfarande störst, framför övriga play-tjänster och Netflix. Även om det finns ett tydligt gap har Youtubes tillväxt stannat av medan Netflix fortfarande expanderar.
Vad gäller digitalt lyssnande konsumerar 87% av nätanvändarna musik varav 47% dagligen. För Spotify är siffrorna 70/37%. Radiostationer på internet 61/12%. Poddar 55/9%. Och ljudböcker 33/7%. Musik och Spotify ökar. Radiolyssnandet har planat ut. Poddar ökar stadigt.
77% läser dagstidningar på nätet, varav 37% dagligen. För bloggar är siffrorna 49/7%. Och för e-böcker 28/3%.
Vad gäller betalningsviljan, så är den i fallande för tidningarna (48%). Men stigande för film/tv/video (58%) och musik (57%).
Slutligen, när det gäller onlinespel är 60% av nätanvändarna aktiva någon gång och 26% dagligen. Här är de yngre användarna tydligt dominerande.
Visa, Mastercard och Ebay hoppar av den grupp som backar upp Facebooks planerade digitala valuta, Libra. I vart fall för tillfället.
Så vad handlar det om? SVT rapporterar:
»Bland kritikerna finns bland annat den amerikanske presidenten Donald Trump, chefen för den amerikanska centralbanken Jerome Powell samt de franska och tyska regeringarna.
Kritiken har bland annat handlat om riskerna för kryptovalutans potentiella koppling till eventuell penningtvätt men också om att en privat global valuta kan komma att förflytta ekonomisk makt från stater till den privata sfären.
Enligt nyhetssajten Politico har flera av de företag som nu hoppar av varit måltavlor för direkt politisk press under de senaste veckorna.«
Svaret är alltså makt.
Länkar:
• SVT: Visa och Mastercard lämnar Facebooks kryptovaluta Libra »
• Politico: Facebook’s Libra project suffers major blow as Visa, MasterCard drop out »
I september var det tänkt att regeringen skulle presentera en lagrådsremiss om hemlig dataavläsning. Och pengar har redan anslagits i budgeten till både polisen och Säpo för de kostnader detta kommer att medföra. (155 miljoner SEK.) Men ännu har något slutligt förslag inte presenterats.
Den hemliga dataavläsningen är tänkt att med hjälp av spionprogram ge myndigheterna tillgång till alla filer, alla kontakter, alla bilder, alla meddelanden (även innan kryptering och efter avkryptering) samt i vissa fall till kameror och mikrofoner på misstänkta brottslingars datorer, smartphones, plattor – samt övriga informationstjänster.
Det där sista – informationstjänster – är intressant. I utredningen (SOU 2017:89) skriver man på sidorna 26-27:
Den som bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen om elektronisk kommunikation får bistå den verkställande myndigheten i samband med verkställighet av hemlig dataavläsning. Den operatör som medverkar har rätt till ersättning för de kostnader som uppstår. Ersättning för medverkan betalas av den verkställande myndigheten.
Det betyder rimligen att även internetoperatörer kommer att omfattas. Och då inte bara vad gäller metadata, som vid datalagringen – utan även innehåll i meddelanden med mera.
Detta är en detalj som verkar ha flugit under radarn – medan den tyngsta kritiken har riktats mot att hemlig dataavläsning kommer att göra våra datorer och vår IT-infrastruktur sårbar.
Den föreslagna svenska EU-kommissionären Ylva Johansson kommer som bekant att få hantera de så kallade inrikesfrågorna – det vill säga allt från migrationsfrågor till polissamarbete och inre säkerhet. Fokus har legat på migrationsfrågorna. Men Europaparlamentets muntliga utfrågning och skriftliga frågor ger viss ledning även i några av nätfrågorna.
Här är några nedslag i dokumenten. (Skärmdumpar, eftersom Europaparlamentet fortfarande gör PDF:er genom att skanna pappersutskrifter…)
Detta är faktiskt en god nyhet, om det går att lita på Johanssons ord: Inget förbud, ingen begränsning och ingen försvagning av kryptering.
Däremot kan man nog förvänta sig en ökad användning av statliga spionprogram ute i medlemsstaterna – det vill säga det som i Sverige kallas hemlig dataavläsning.
Ansiktsigenkänning är, som Ylva Johansson påpekar, en nationell fråga. Men – som hon snuddar vid – ägnar sig EU åt att finansiera forskningsprojekt där ansiktsigenkänning är en central funktion. (T.ex. Indect.) Så EU har ändå ett klart intresse i frågan.
Ylva Johansson vill alltså påskynda beslutet om avlägsnande av terrorrelaterat innehåll på nätet. Vilket, i sin nuvarande skrivning, kan resa krav på obligatorisk filtrering och analys av allt som alla användare laddar upp.
Sedan blir svaret mindre begripligt. För om man plockar bort innehåll – då kan det bli problematiskt för ordningsmakten, människorättsorganisationer, forskare, internationella juridiska institutioner, media m.fl. att få en bild av vad som verkligen sker. Vilket är en del av den kritik som framförts mot förslaget.
Tyvärr berördes inte datalagringen (vad jag kunnat hitta). Frågan är om det blir Ylva Johansson eller kommissionären för rättsliga frågor – belgaren Didier Reynders – som får i uppgift att ta fram ett eventuellt nytt datalagringsdirektiv. (Eller möjligen båda.)
Detta är bara några nedslag i det digra materialet. Här är länkar för den som är intresserad:
• Pressmeddelande: utfrågning av nominerade svenska EU-kommissionären Ylva Johansson »
• Video från utfrågningen och dokumentbank »
• Utskrift av utfrågningen (PDF) »
• Skriftliga svar (PDF) »
• Kompletterande skriftliga svar (PDF) »
TorrentFreak:
The latest Internet traffic report from Sandvine shows that global file-sharing traffic continues to rise. The same is true for VPN usage, which saw a drastic increase over the past year. According to Sandvine, increased fragmentation among legal video streaming services likely plays an important role in these trends.
Detta tycks bekräfta trenden att folk tycker det är enklare att ladda ner filmer och serier illegalt, än att ha abonnemang hos en rad olika legala streamingtjänster. Speciellt när mycket av innehållet är exklusivt för de respektive tjänsterna.
Regeringen satsar 155 miljoner kronor i budgeten på övervakning som ännu ej godkänts av riksdagen. (120 miljoner till polisen och 35 miljoner till Säpo.)
Ur Justitiedepartementets pressmeddelande:
Utöver tidigare beslutade anslagsökningar avseende 2020 föreslår regeringen att Polismyndigheten tillförs 120 miljoner kronor för att bland annat säkerställa satsningen på hemlig dataavläsning. (…)
Regeringen föreslår att Säkerhetspolisen tillförs 35 miljoner kronor från och med 2020 för att säkerställa satsningen på hemlig dataavläsning.
Även om denna nya form av övervakning förmodligen kommer att godkännas av riksdagen är det noterbart att man anslår pengar för att finansiera kontroversiella beslut som ännu ej är fattade.
Samtidigt är detta en signal om att propositionen (som redan dragits i långbänk i 4-5 år) kommer att läggas fram i närtid. Och att den nya lagen kommer att träda i kraft snabbt efter att den klubbats.
I sak är idén om hemlig dataavläsning lika tveksam som tidigare. Statstrojaner och statliga spionprogram på folks datorer, telefoner och plattor kommer att göra hela vår IT-infrastruktur mindre säker. I sammanhanget skall man komma ihåg att sådana verktyg förr eller senare alltid tycks hamna i orätta händer.
Nu återstår att se hur propositionen kommer att vara utformad. Till exempel skall det bli intressant att få veta hur regeringen tänkt sig att garantera att statliga hacknings-verktyg inte kommer att kunna användas för att plantera falska bevis.