• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Upphovsrätt

Upphovsrätt rör allt från fildelning till uppladdningsfilter - och debatten om hur upphovsrätten kan användas på sätt som den inte var avsedd för, till exempel för att censurera oönskad information.

Illa när Frankrike och Nederländerna lagstiftar om uppladdningsfilter

14 januari 2020 av Henrik Alexandersson

Frankrike och Nederländerna är först ut när det gäller att lagstifta om artikel 17 (f.d. 13) i EU:s upphovsrättsdirektiv. I båda fallen ser det ut att bli uppladdningsfilter. Och i båda fallen är lagstiftningen problematisk.

Communia rapporterar:

These first implementation proposals are coming from a main proponent of Article 17 (France) and one of the most vocal opponents (Netherlands), and allow us to get a first impression of how Member States across the EU are likely going to deal with this controversial article. Irrespective of the different positions by France and the Netherlands during the directive negotiations, the implementation proposed by both Member States do not diverge much from each other.

Till att börja med verkar allt tal om »fair use« lyser med sin frånvaro. Det vill säga undantag som tillåter memes, kritik, parodi med mera.

Inget av lagförslagen har de »user rights safeguards« som såväl direktivet som EU-kommissionen kräver.

Inget av lagförslagen förefaller ens ha någon tydlig definition av vilka plattformar (OCSSP, online content-sharing service providers) som omfattas.

Inget av lagförslagen har någon garanti mot att icke upphovsrättsskyddat material kan komma att filtreras bort.

Communia:

The Dutch and French implementation law proposals show that national legislators cannot be trusted to implement Article 17 in a balanced way that includes the hard-fought user rights safeguards that are part of the final compromise that was found between the EU legislators after more than two years of bitter discussions.

Under pressure from rightholders, national legislators are focusing their attention on those parts of the Article that require rightholders and platforms to cooperate with each other to either license or filter. Without the user rights safeguards in the latter part of Article 17, such cooperation will undermine users freedom of creative expression. Not implementing the user rights safeguards is a glaring act of disregard of the outcome of the EU legislative process, and will need to be challenged once these legislative proposal reach the national parliaments.

Det verkar alltså som om både Frankrike och Nederländerna är selektiva när det gäller vilka delar av upphovsrättsdirektivet de tänker implementera. Vilket med största säkerhet kommer att leda till att dessa länders lagstiftning kommer att dras inför EU-domstolen.

Det är också värt att notera att varken Frankrike eller Nederländerna väntar på de riktlinjer för implementeringen av direktivet som EU-kommissionen just nu arbetar med.

Communia » Article 17: Both French and Dutch implementation proposals lack key user rights safeguards »

Arkiverad under: EU, Länktips, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Upphovsrätt Taggad som: Frankrike, Nederländerna

Facebook om EU:s »uppladdningsfilter«

8 januari 2020 av Henrik Alexandersson

Det får nu anses klarlagt att EU:s nya upphovsrättsdirektiv kommer att leda till att allt som folk laddar upp – i vart fall på Facebook – kommer att förhandsgranskas, analyseras och i förekommande fall censureras.

Torrentfreak rapporterar:

»In a recent meeting organized by the European Commission, Facebook explained in detail how this automated system works. The meeting was organized to create a dialogue between various parties about possible solutions for the implementation of Article 17.

In Facebook’s presentation Dave Axelgard, product Manager for Rights Manager, explained how automated matching of copyrighted content takes place on the social media network. He also detailed what actions rightsholders can take in response, and how users can protest misuse and abuse of the system.«

Den goda nyheten är att Facebook anstränger sig för att komma tillrätta med felaktiga och falska upphovsrättsliga anspråk:

»Facebook works hard to catch and prevent these types of misuse and abuse, to ensure that its automated detection system doesn’t remove legitimate content. This is also something to keep in mind for the implementation of possible ‘upload filters’ with the introduction of Article 17. (…)

Facebook tries to limit abuse through a variety of measures. The company limits access to its Rights Manager tool to a select group of verified copyright holders. In addition, it always requires playable reference files, so all claims can be properly vetted.«

Men det finns fortfarande problem:

“Our matching system is not able to take context into account. It’s just seeking to identify whether or not two pieces of content matched to one another,” Axelgard said, responding to a question from Communia’s Paul Keller.

Vilket är precis vad upphovsrättsdirektivets kritiker varnat för från första början.

Torrentfreak: Facebook Sees Copyright Abuse as One of the Platform’s Main Challenges »

Uppdatering – Mer relevant information här: Article 17 stakeholder dialogue (day 4): it’s all about transparency »

Arkiverad under: Censur, EU, Länktips, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Upphovsrätt Taggad som: Facebook

Vem försvarar det fria ordet på internet?

7 januari 2020 av Henrik Alexandersson

I internets barndom var nätet fritt och öppet. Plötsligt fick vi alla en teknisk plattform som gav oss möjlighet att publicera våra tankar, våra åsikter, våra kreativa verk, våra analyser och våra funderingar. Teoretiskt sett fick vi en möjlighet att nå i princip hela svenska folket, eller för all del, hela världen.

Sedan dess har mycket skett. Upphovsrättsindustrin har stegvis fått igenom inskränkningar av nätets frihet, nu senast i form av EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som kommer att kräva förhandsgranskning av allt som laddas upp på nätets plattformar och i förekommande fall censur. Samma EU-direktiv gav medieföretagen rätt att kräva betalt från de plattformar som länkar till dem. Yttrandefriheten har inskränkts – både på och utanför nätet – och kommer snart att regleras ytterligare i EU:s Digital Services Act.

Frågan är vem som företräder nätanvändarnas intressen? Vem försvarar det fria ordet?

Det har i tio års tid funnits en handfull piratpartister i Europaparlamentet, som gjort nytta – inte minst genom att ifrågasätta och käfta emot. Men någon medborgarrättsrörelse att tala om finns i vart fall inte i Sverige och knappt ens i Europa heller. Konsumentorganisationerna har visserligen gjort en del nytta vad gäller att hålla ett öga på hur nätjättarna hanterar våra persondata – men de har hållit en låg profil vad gäller yttrandefriheten. Därtill en handfull nätfrihetsorganisationer som mest har fullt upp med att bevaka vad som sker, svara på remisser och medverka på seminarier.

Men i det stora hela är det tunt med folk som slåss för ett fritt och öppet internet. Speciellt om man jämför med vilket inflytande Big Entertainment, Big Media, Big Government och en allt ängsligare Big data har.

Skall yttrandefriheten online försvaras, då är det helt enkelt upp till alla oss som använder internet för att sprida nyheter, bilda opinion och skapa. Vi måste göra våra röster hörda. Vi måste ställa politikerna mot väggen och få dem att inse att nätfrågorna är tillräckligt viktiga för att påverka hur vi röstar. Vi måste driva på den debatt som de flesta andra inblandade helst inte vill ha. Vi måste försvara våra fri- och rättigheter på nätet. Vi måste skruva upp vår aktivism.

Annars kommer det fria ordet på internet att strypas. Vilket är en process som redan pågår i såväl europeisk som svensk politik.

/ HAX

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Nätkultur, Övervakning, Rättssäkerhet, Sociala media, Spaning, Storebror, Upphovsrätt, Webben, Yttrandefrihet

Ständigt, mer kontroll och övervakning

12 december 2019 av Henrik Alexandersson

Jag antar att det finns något slags smärttröskel, där övervakningsstaten börjar bli så påtaglig och påträngande att folk helt enkelt får nog. Men vi är tydligen inte där ännu.

Med EU:s upphovsrättsdirektiv som verktyg har franska och tyska mediejättar skapat en situation där allt som folk laddar upp på nätplattformarna måste granskas och godkännas av en maskin först. Automatiserad förhandscensur. Snart i en digital miljö nära dig.

Lagrådet köpte regeringens förslag till stats-trojan – hemlig dataavläsning. Det är förmodligen en strikt juridisk bedömning. Man ger grönt ljus om en domstol får besluta först. Men man bortser från risken för ändamålsglidning, när statennu  ger sig själv nya övervakningsverktyg. Man blundar för de gigantiska digitala säkerhetsrisker detta kommer att medföra för såväl individer som företag och samhällsinstitutioner.

Bara tanken på att staten nu på riktigt skall få lov att ta sig in i folks mobiler…

Inte för att jag tror att någon skulle vara så nedrig; men som förslaget är skrivet så känns det som om man skapat ett verktyg som – i princip – i teorin – även skulle kunna användas för att plantera eller manipulera digitala bevis. Blotta misstanken om en sådan möjlighet borde få regeringen att backa.

I Europaparlamentet har den svenska EU-kommisionären Ylva Johansson – som är ansvarig för allt från upprätthållande av allmän ordning till att möta flyktingströmmen – sagt att det nu är dags för EU att anta ett nytt datalagringsdirektiv.

Vilket kan bli en skumpig resa – inte minst som EU-domstolen upphävde det förra datalagringsdirektivet för att det stred mot de mänskliga rättigheterna.

Principen man slåss över är rätt vacker: Att ingen människa skall övervakas utan ett moraliskt försvarbart skäl. Som vid utredning av ett allvarligt brott. Men inte annars. En hederlig människa som inte skadar eller stör sin omgivning skall inte behöva känna att staten kanske tittar över hennes axel. Alla skall ha rätt till en privat sfär, där de kan vara sig själva.

Det är denna princip man gör våld på när man bereder sig tillgång till data om alla medborgares alla tele- och nätkommunikationer.

Detta är vad som sker när staten inte längre har förtroende för sin befolkning, utan betraktar alla som potentiella tjuvar och terrorister.

Och så där håller det på. Hela tiden är det mer reglering; fler inskränkningar i nätets och informationens frihet; mer övervakning; fler kompromisser mellan grundläggande rättigheter och säkerhet; ständigt fler orimligheter från Big Entertainment, Big Media, Big Data och Big Government. Och tänk på barnen!

Allt rör sig, rätt snabbt, i riktning mot en avancerad kontroll- och övervakningsstat.

Vilket svenska folket kanske tvingas leva med och på något sätt måste förhålla sig till.

Är det inte hög tid att vi stannar upp ett ögonblick – och funderar igenom det här med övervakningsstaten innan vi rusar vidare? Så att medborgarnas fri- och rättigheter inte kommer bort på vägen.

/ HAX

Arkiverad under: Datalagring, EU, Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Storebror, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: Ylva Johansson

Sämsta möjliga utfall när Frankrike inför EU:s uppladdningsfilter

9 december 2019 av Henrik Alexandersson

Den före detta ledamoten i Europaparlamentet, tyska piratpartisten Julia Reda skriver en bloggpost om vad som händer när Frankrike (först av alla medlemsstater) gör lag av EU:s nya upphovsrättsdirektiv – och då speciellt artikel 17 (13).

»The French draft law confirms the worst fears of the EU copyright directive’s critics. The strictest version of the upload filter provision is proposed, while any safeguards that have been introduced to respond to the huge public protests are simply ignored. It’s hard to imagine that such a selective implementation of an EU directive would be accepted by the courts, but before it could come to a lawsuit, a lot of damage would already be done. Smaller countries often tend to copy the national implementations of EU law proposed by the larger countries, so there is a significant danger that France could set the standard for copyright enforcement in the entire EU. The European Commission should remind the French government of its obligation to implement the entire directive, not just the part that benefit large entertainment companies. With a French Commissioner in charge of copyright issues in the new European Commission, however, that is unlikely to happen.«

Julia Reda (Pp): France proposes upload filter law, “forgets” user rights »

Uppdatering: Nu skriver även Emanuel Karlsten om saken, utförligt och på svenska »

Uppdatering 2: Europaparlamentets vice talman, den tjeckiske piratpartisten Marcel Kolaja skriver nu också om saken »

Arkiverad under: Censur, EU, Länktips, Upphovsrätt Taggad som: artikel 13, artikel 13/17, Artikel 17, Frankrike, Julia Reda

Register för upphovsrätt – ett litet steg åt rätt håll

6 december 2019 av Henrik Alexandersson

Ett problem med upphovsrätten är att allt är skyddat. Detta även om det bara skulle vara en enkel skiss på baksidan av ett kuvert. Men det finns inget register att vända sig till för att få reda på vem som är upphovsman till vad. Vilket resulterar i massor av »föräldralösa« verk – som ingen gör anspråk på, men som ändå inte kan användas.

Denna typ av problem blir extra tydliga online – och högst påtagligt med EU:s nya upphovsrättsdirektiv.

Därför tycker jag att detta är en god nyhet och ett litet steg åt rätt håll. Computer Sweden skriver:

»I våras klubbades EU:s nya upphovsrättsdirektiv igenom efter en intensiv debatt.

Det nya direktivet medför bland annat att förmedlare av digitalt innehåll kan hållas ansvariga om de publicerar upphovsrättsskyddade verk utan tillåtelse. Men ofta är det inte så lätt att veta vilka som är upphovsrättsinnehavare och det kan också vara svårt att bevisa att man är den som har upphovsrätten.

För att lösa de här problemen har Omegapoint tillsammans med det svenska forskningsinstitutet Rise börjat utveckla en blockkedjelösning där personer kan säkra bevisen för att de har upphovsrätt till ett verk.«

Vore det inte väldigt praktiskt om detta blev den plats dit man vänder sig för att få reda på vem som har upphovsrätt till vad? Och dit upphovsmän kan vända sig för att registrera sina verk, för att undvika framtida tjafs?

Man skulle även kunna tänka sig att detta blir det register som hanterar alla automatiska förfrågningar om upphovsrätt som uppstår med de uppladdningsfilter som kommer att behövas för att upprätthålla upphovsrättsdirektivets artikel 17 (tidigare 13).

Detta bygger naturligtvis på att upphovsmännen registrerar sina verk i denna blockchainbaserade databas. Men det är kanske det minsta man kan kräva, om de sedan skall kunna begära statens hjälp för att skydda sin upphovsrätt.

Och om verket inte finns i databasen – då är det helt enkelt att betrakta som public domain, fritt för alla att använda.

Den enda invändning som direkt slår mig kan komma att kräva något slags regel: Ingen får olovandes upphovsrättsskydda någon annans verk.

Detta upphovsrättsregister skulle även kunna innehålla uppgifter om alternativa upphovsrättslicenser, som Creative Commons – som både tillåter spridning / användning och skyddar upphovsmannens ideella rätt.

Man kan till och med tänka sig tidsbegränsat skydd. Det vill säga att upphovsmannen kan välja att släppa ett verk fritt efter dess kommersiella livslängd (på, låt säga, 5-10 år).

Så länge det finns ett register och en liggare går allt sådant att hantera. Vilket händelsevis passar utmärkt ihop med blockchain-tekniken.

Jag inser att det ovanstående är att springa i förväg. Men jag tror att ett register av denna typ är vad som krävs för att rensa upp i vad som idag är ett digitalt upphovsrättsträsk.

Så länge upphovsrätten ser ut och fungerar som den gör måste det finnas ett hanterbart system kring den. Så att vi slipper gissa. Och så att EU:s nätcensur inte kommer att omfatta mer än nödvändigt.

/ HAX

Computer Sweden: Vem har upphovsrätten? Deras plattform ska säkra bevisen »

Arkiverad under: EU, Nätkultur, Rättssäkerhet, Upphovsrätt Taggad som: blockchain, Omegapoint, Rise, upphovsrättsregister, uppladdningsfilter

EU:s uppladdningsfilter – vad händer?

3 december 2019 av Henrik Alexandersson

Medlemsstaternas arbete med att göra nationell lag av EU:s upphovsrättsdirektiv pågår på flera fronter. Vad gäller artikel 17 (tidigare 13) som kan leda till uppladdningsfilter ser situationen ut så här.

Dels pågår ett samråd med inblandade parter på EU-nivå, som i stort sett verkar vara ett ställningskrig längs redan etablerade konfliktlinjer. Emanuel Karlsten, som driver ett crowdfundat projekt för att följa frågan, skriver om saken här.

I Sverige bedriver Justitiedepartementet ett liknande arbete med en referensgrupp som främst betår av anhängare till artikel 17. Man har valt att hålla arbetet på en rätt teoretisk och abstrakt nivå, inte minst fokuserat på den juridiska tolkningen av EU-direktivet. Emanuel Karlsten rapporterar även om detta, här.

»Målet med arbetet är att nå fram till en promemoria som blir till underlag för beslut om genomförande. Denna promemoria skickas på remiss i sommar, för att bli en proposition till riksdagen och klubbas som lag senast 7 juni 2021.«

Allt tyder på att detta kommer att bli en politisk kamp, fokuserad kring själva riksdagsbehandlingen. Vilket möjligen är för sent.

Men om det blir bråk om propositionen och till exempel en minoritetsborläggning – då kan den skjutas fram till riksdagsvalet 2022. Och vi vet ju sedan EU-valrörelsen att detta är en fråga där alla partier utom S är angelägna om att plocka poäng.

Under tiden gäller det att fortsätta att bilda opinion mot EU:s uppladdningsfilter.

Läs mer här: Safeguarding User Freedoms in Implementing Article 17 of the Copyright in the Digital Single Market Directive: Recommendations from European Academics »

Arkiverad under: Censur, EU, Nätkultur, Sverige, Upphovsrätt Taggad som: artikel 13, artikel 13/17, Artikel 17, uppladdningsfilter

Fildelning: Ryssland tar Telegram till domstol i USA

28 november 2019 av Henrik Alexandersson

Torrentfreak:

Russia-based anti-piracy outfit AZAPI is threatening to report Telegram to United States authorities including the SEC if the platform does not introduce fingerprinting technologies. The association says that a crackdown is necessary because Telegram’s blockchain project TON will be used to anonymously monetize the spread of copyrighted content.

Länk: Telegram Faces Anti-Piracy Referral to US Over Cryptocurrency Plans »

Arkiverad under: Fildelning, Nätkultur, Storebror, Upphovsrätt Taggad som: Ryssland, Telegram

Disneys advokater stoppar Baby Yoda-GIF:ar

25 november 2019 av Henrik Alexandersson

Disneys nystartade streamingtjänst Disney+ har introducerats med bland annat en Star Wars-baserad serie som visas exklusivt i denna kanal: The Mandalorian.

I denna serie dyker karaktären Baby Yoda upp. Snabbt omfamnas han av internet och blir – som så mycket annat som är populärt på nätet – även ett GIF-fenomen.

Man kan tycka att Disney borde vara glada för detta. På så sätt exponeras deras nya serie för nya grupper av tittare och nyfikenheten väcks för nya prenumeranter till kanalen.

Men icke. Disney hävdar att detta är upphovsrättsintrång – och Baby Yoda GIF:ar har raderats från bland annat siten Giphy.

Ur ett juridiskt perspektiv kan man argumentera kring om de aktuella GIF:arna är s.k. fair use. Men medan juristerna tvistar om detta är det i vart fall uppenbart att detta är gigantisk facepalm när det kommer till Disney+ marknadsföring.

EFF: The Saga of the Disappeared Baby Yoda Gifs »

EDIT: Don’t Worry, Star Wars: The Mandalorian Baby Yoda GIFs Are Back Online »

Arkiverad under: Länktips, Nätkultur, Upphovsrätt Taggad som: Baby Yoda, Disney+

Frankrike: Länkskatt för Google men inte för Facebook

29 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

EU:s nya upphovsrättsdirektiv innehåller bland annat den så kallade länkskatten – det vill säga att sökmotorer, plattformar m.fl. förväntas betala en avgift om de länkar till tidningars och mediehus artiklar. Vilket är lika besynnerligt som det låter. Först ut med att göra nationell lag av detta är Frankrike – som genast hamnat på kollisionskurs med Google.

Google vägrar och har istället för »rika länkar« gått över till att endast länka till franska media med artikelns rubrik och URL. Den franska regeringen rasar och vill tvinga Google att visa mer utförliga länkar och då också betala för detta. Läs mer: 1 » | 2 » | 3 » | 4 »

Nu meddelar även Facebook att de vägrar. Men reaktionen från Frankrike har inte blivit den man kan vänta sig. Politico förklarar:

Facebook’s refusal to pay for news in France under new legislation on the neighboring right for publishers does not have the same consequences as Google’s refusal, French Junior Digital Minister Cédric O said Monday.

”Facebook doesn’t raise the same issues [as Google]. Facebook doesn’t generate the same traffic, it’s not a search engine,” he told French radio France Inter.

Ministern medger i vart fall att Google är en sökmotor. Vilket rimligen innebär att de inte är en publicist. Vilket däremot Facebook möjligen är. Här någonstans bryter logiken samman. Om någon över huvud taget skall betala »länkskatt« – då är det väl den som publicerar länkar på sin plattform, snarare än den som hjälper människor att hitta web-sidor värda att besöka?

”In their news tab, [Facebook] decided to reference some quality media and to provide remuneration, which is closer to the spirit of the directive on neighboring rights,” said Cédric O, adding that the news tab raised other types of questions such as the social media giant’s potential role as ”censor.”

Detta kan vara en viktig ledtråd. Facebook skriver avtal med ett fåtal större media, vars innehåll de sedan lyfter fram på siten. Det innebär att alla andra media, mindre publikationer och alternativa media missgynnas. Vilket minister O tydligen också inser – men inte drar några rimliga slutsatser av.

Bortsett från att det hela luktar välkänd fransk elitism, så är den franska regeringens position inte helt lätt att förstå.

Politico: French junior digital minister: Facebook different from Google on copyright »

Arkiverad under: EU, Nätkultur, Upphovsrätt Taggad som: artikel 11/15, Facebook, Frankrike, Google, länkskatt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 7
  • Sida 8
  • Sida 9
  • Sida 10
  • Sida 11
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 25
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Tre obekväma frågor för Almedalen23 juni 2025
  • En bugg i fullmaktslagen?19 juni 2025
  • Chat Control 2 – nu är det match igen!18 juni 2025
  • Fullmaktslagen, regeringen och maktdelningen15 juni 2025
  • Stoppa fullmaktslagen!12 juni 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS