Nätet till folket!
Kategorin Storebror är hämtad från George Orwells bok 1984. Det handlar dels om övervakning - och dels om menings- och yttrandefrihet. Och om hur staten försöker styra hur människor tänker.
Nu lägger regeringen fram sitt förslag om hemlig dataavläsning. Här går vi igenom några av problemen med denna nya form av övervakning.
Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.
Efter flera års vånda har regeringen idag meddelat att man nu lägger fram sitt förslag om hemlig dataavläsning. På torsdag fattar regeringen beslut om en lagrådsremiss.
Vad det handlar om är att man vill att myndigheterna i hemlighet skall få installera spionprogram (även kallade statstrojaner) på människors datorer, mobiltelefoner, surfplattor och andra digitala enheter.
Till exempel kommer man att kunna använda enheternas kamera och mikrofon för avlyssning. Man kommer att kunna avläsa krypterad kommunikation innan den krypteras eller efter att den avkrypterats. Man kommer också att kunna komma åt enhetens alla filer, bilder, kontakter och allt annat som finns lagrat. Fler detaljer kommer när lagrådsremissen blir offentlig senare i veckan.
Vi har skrivit om detta flera gånger tidigare – och då beskrivit bland annat följande problem:
Om staten skall agera hackare kommer de säkerhetshål som används att förbli okända istället för att rapporteras och åtgärdas. Detta gör våra datorer sårbara för attacker och spionage från till exempel kriminella element och främmande makt. På så sätt gör förslaget oss alla – privatpersoner, företag och myndigheter – mindre säkra.
En fråga är om staten kommer att utveckla egna spionprogram – eller om man kommer att köpa dem av främmande makt eller kanske rent av på den svarta marknaden, vilket knappast är lämpligt.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger att hemlig dataavläsning bara kommer att kunna användas för att utreda allvarlig brottslighet. Men det är ju ett löfte man brukar ge, för att sedan svika. Ändamålsglidning har snarare blivit regel än undantag vad gäller verktyg för övervakning.
Det är också värt att notera att utredningen om hemlig dataavläsning även öppnar för hemlig avläsning av innehåll hos internetoperatörer och plattformar. Nu återstår att se om detta finns kvar i regeringens slutliga förslag.
En detalj, som inte diskuterats, men som är värd att vara uppmärksam på är risken för missbruk av systemet. Med statstrojaner får myndigheterna inte bara möjlighet att avlyssna och avläsa – utan även plantera information, som till exempel falska bevis. Sådant kommer naturligtvis inte att vara tillåtet, men vi vet att manipulation av bevis emellanåt förekommer och att alla anställda inom de rättsvårdande myndigheterna inte alltid följer reglerna.
I slutet av veckan kommer det att finnas ett mer detaljerat förslag i form av en lagrådsremiss att granska. Man räknar med att lagen skall träda ikraft den 1 mars 2020. Lagen är tidbegränsad till fem år och skall därefter utvärderas.
Länkar:
• Inrikesminister Mikael Dambergs presskonferens (Youtube) »
• SVT: Regeringen presenterar lagrådsremiss om hemlig dataavläsning »
• DN: Polisen ska få möjlighet till hemlig dataavläsning »
• Aftonbladet: Damberg: Polis redo för hemlig dataavläsning »
• Aftonbladet: M om hemlig dataavläsning: Sent och för klent »
Ur arkivet:
• Nästa stridsfråga: Hemlig dataavläsning »
• Ny lag vill att internetoperatörer skall lämna ut information om innehåll i användares kommunikation »
En brittisk domstol har sagt nej till att skjuta upp förhandlingarna om utlämning av Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange till USA. Där riskerar han upp till 175 års fängelse – för att ha avslöjat sanningen om allt från misstänkta krigsbrott till pinsamma interna amerikanska ambassadtelegram. Vilket för övrigt är material som även publicerats av stora internationella tidningar som The New York Times, The Guardian och Der Spiegel.
Assange menar att han inte kan försvara sig själv på ett rimligt sätt om han inte har tillgång till sitt material, där han sitter fängslad i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse.
When asked by the judge, Vanessa Baraitser, if he understood what was happening in court, Assange said: “Not really. I can’t think properly. I don’t understand how this is equitable. This superpower had 10 years to prepare for this case and I can’t access my writings. It’s very difficult where I am to do anything but these people have unlimited resources.”
Så utlämningsprocessen fortsätter. Det blir en förberedande förhandling den 19 december och huvudförhandling i februari.
Länkar:
• The Guardian: Julian Assange extradition judge refuses request for delay »
• Politico: Julian Assange denied delay to US extradition hearing »
Trialogförhandlingar har nu inletts mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet vad gäller förslaget om att hindra spridning av terror-relaterat innehåll på internet. EDRi rapporterar:
»On 17 October 2019, the European Parliament, the Council of the European Union (EU) and the European Commission started closed-door negotiations, trilogues, with a view to reaching an early agreement on the Regulation on preventing the dissemination of terrorist content online.
The European Parliament improved the text proposed by the European Commission by addressing its dangerous pitfalls and by reinforcing rights-based and rights-protective measures. The position of the Council of the European Union, however, supported the “proactive measures” the Commission suggested, meaning potential “general monitoring obligations” and in practice, automated detection tools and upload filters to identity and delete “terrorist content”.«
Förhandlingarna har alltså bara just börjat. Och det finns tre saker att vara extra uppmärksam på:
Och än så länge verkar positionerna låsta. Den tyske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (Pp) som ingår i parlamentets förhandlingsdelegation twittrade härom dagen:
»First #TERREG trilogue completed. Good news: Parliament team set to prevent #uploadfilters and #overblocking. Bad news: Governments and Commission not relenting. #SaveYourInternet«
Fortsättning följer.
• EDRi: Trilogues on terrorist content: Upload or re-upload filters? Eachy peachy. »
• Netzpolitik.org: Uploadfilter gegen Terror: EU-Parlament wehrt sich gegen automatisierte Allheilmittel »
• Tarnkappe.info: EU-Parlament: Startschuss für Verhandlungen wegen Uploadfiltern »
I Storbritannien har regeringen meddelat att den drar tillbaka det kritiserade lagförslaget om registrering och ålderskontroll för att få titta på porr på internet.
The Adam Smith Institute, som kampanjat mot lagen, säger i ett uttalande:
“Millions of Brits can rest easier tonight as the government finally takes its sticky fingers out of people’s private lives. The porn laws were destined to fail and were a PR nightmare for a party that says it believes in individual liberty, personal and parental responsibility.”
“It’s great news for all of us that the government is no longer in the grip of patrician politicians that don’t understand the Internet.”
»China is taking every measure it can to verify the identities of its over 850 million mobile internet users.
From Dec. 1, people applying for new mobile and data services will have to have their faces scanned by telecom providers, the Ministry of Industry and Information Technology said in a Sept. 27 statement (link in Chinese).«
Quartz: Getting a new mobile number in China will involve a facial-recognition test»
NSA-visselblåsaren Edward Snowden i The Guardian:
»In every country of the world, the security of computers keeps the lights on, the shelves stocked, the dams closed, and transportation running. For more than half a decade, the vulnerability of our computers and computer networks has been ranked the number one risk in the US Intelligence Community’s Worldwide Threat Assessment – that’s higher than terrorism, higher than war. Your bank balance, the local hospital’s equipment, and the 2020 US presidential election, among many, many other things, all depend on computer safety.
And yet, in the midst of the greatest computer security crisis in history, the US government, along with the governments of the UK and Australia, is attempting to undermine the only method that currently exists for reliably protecting the world’s information: encryption. Should they succeed in their quest to undermine encryption, our public infrastructure and private lives will be rendered permanently unsafe.«
Länk: Without encryption, we will lose all privacy. This is our new battleground. »
Visa, Mastercard och Ebay hoppar av den grupp som backar upp Facebooks planerade digitala valuta, Libra. I vart fall för tillfället.
Så vad handlar det om? SVT rapporterar:
»Bland kritikerna finns bland annat den amerikanske presidenten Donald Trump, chefen för den amerikanska centralbanken Jerome Powell samt de franska och tyska regeringarna.
Kritiken har bland annat handlat om riskerna för kryptovalutans potentiella koppling till eventuell penningtvätt men också om att en privat global valuta kan komma att förflytta ekonomisk makt från stater till den privata sfären.
Enligt nyhetssajten Politico har flera av de företag som nu hoppar av varit måltavlor för direkt politisk press under de senaste veckorna.«
Svaret är alltså makt.
Länkar:
• SVT: Visa och Mastercard lämnar Facebooks kryptovaluta Libra »
• Politico: Facebook’s Libra project suffers major blow as Visa, MasterCard drop out »
I september var det tänkt att regeringen skulle presentera en lagrådsremiss om hemlig dataavläsning. Och pengar har redan anslagits i budgeten till både polisen och Säpo för de kostnader detta kommer att medföra. (155 miljoner SEK.) Men ännu har något slutligt förslag inte presenterats.
Den hemliga dataavläsningen är tänkt att med hjälp av spionprogram ge myndigheterna tillgång till alla filer, alla kontakter, alla bilder, alla meddelanden (även innan kryptering och efter avkryptering) samt i vissa fall till kameror och mikrofoner på misstänkta brottslingars datorer, smartphones, plattor – samt övriga informationstjänster.
Det där sista – informationstjänster – är intressant. I utredningen (SOU 2017:89) skriver man på sidorna 26-27:
Den som bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen om elektronisk kommunikation får bistå den verkställande myndigheten i samband med verkställighet av hemlig dataavläsning. Den operatör som medverkar har rätt till ersättning för de kostnader som uppstår. Ersättning för medverkan betalas av den verkställande myndigheten.
Det betyder rimligen att även internetoperatörer kommer att omfattas. Och då inte bara vad gäller metadata, som vid datalagringen – utan även innehåll i meddelanden med mera.
Detta är en detalj som verkar ha flugit under radarn – medan den tyngsta kritiken har riktats mot att hemlig dataavläsning kommer att göra våra datorer och vår IT-infrastruktur sårbar.
Den föreslagna svenska EU-kommissionären Ylva Johansson kommer som bekant att få hantera de så kallade inrikesfrågorna – det vill säga allt från migrationsfrågor till polissamarbete och inre säkerhet. Fokus har legat på migrationsfrågorna. Men Europaparlamentets muntliga utfrågning och skriftliga frågor ger viss ledning även i några av nätfrågorna.
Här är några nedslag i dokumenten. (Skärmdumpar, eftersom Europaparlamentet fortfarande gör PDF:er genom att skanna pappersutskrifter…)
Detta är faktiskt en god nyhet, om det går att lita på Johanssons ord: Inget förbud, ingen begränsning och ingen försvagning av kryptering.
Däremot kan man nog förvänta sig en ökad användning av statliga spionprogram ute i medlemsstaterna – det vill säga det som i Sverige kallas hemlig dataavläsning.
Ansiktsigenkänning är, som Ylva Johansson påpekar, en nationell fråga. Men – som hon snuddar vid – ägnar sig EU åt att finansiera forskningsprojekt där ansiktsigenkänning är en central funktion. (T.ex. Indect.) Så EU har ändå ett klart intresse i frågan.
Ylva Johansson vill alltså påskynda beslutet om avlägsnande av terrorrelaterat innehåll på nätet. Vilket, i sin nuvarande skrivning, kan resa krav på obligatorisk filtrering och analys av allt som alla användare laddar upp.
Sedan blir svaret mindre begripligt. För om man plockar bort innehåll – då kan det bli problematiskt för ordningsmakten, människorättsorganisationer, forskare, internationella juridiska institutioner, media m.fl. att få en bild av vad som verkligen sker. Vilket är en del av den kritik som framförts mot förslaget.
Tyvärr berördes inte datalagringen (vad jag kunnat hitta). Frågan är om det blir Ylva Johansson eller kommissionären för rättsliga frågor – belgaren Didier Reynders – som får i uppgift att ta fram ett eventuellt nytt datalagringsdirektiv. (Eller möjligen båda.)
Detta är bara några nedslag i det digra materialet. Här är länkar för den som är intresserad:
• Pressmeddelande: utfrågning av nominerade svenska EU-kommissionären Ylva Johansson »
• Video från utfrågningen och dokumentbank »
• Utskrift av utfrågningen (PDF) »
• Skriftliga svar (PDF) »
• Kompletterande skriftliga svar (PDF) »