Femte juli

Nätet till folket!

Storebror

Kategorin Storebror är hämtad från George Orwells bok 1984. Det handlar dels om övervakning - och dels om menings- och yttrandefrihet. Och om hur staten försöker styra hur människor tänker.

Behöver AI en värdegrund? I så fall vilken?

av

Debatten om artificiell intelligens – AI – är på väg in på ett nytt spår. Nu handlar det om vilken »värdegrund« AI-systemen skall utrustas med.

Här finns två kolliderande synsätt: Antingen att AI-system skall utgå från verkliga förhållanden, vara objektiva och neutrala – för att åstadkomma optimala resultat. Eller att framtidens AI bör utrustas med något slags värdegrund.

Båda synsätten har sina problem.

Ett »neutralt« AI kan bli överdrivet utilitaristiskt på ett sätt som strider mot humanistiska principer, rättsstatens grunder och de demokratiska värdena.

Ett moraliskt riggat AI måste å andra sidan matas med något slags värdegrund. Frågan är då vilken värdegrund. Och vem som skall bestämma över detta.

(Sedan är AI naturligtvis inte ett universellt system, utan många olika.)

Detta är frågor som redan diskuteras och där det kan bli fråga om politiska beslut.

EU vill ta fram ett etiskt regelverk för AI. I den sammanfattande beskrivningen kan vi bland annat läsa… »AI systems should be used to enhance positive social change and enhance sustainability and ecological responsibility.« Vilket i sig är parametrar som öppnar för många olika, subjektiva tolkningar.

Samtidigt menar en del forskare att det är ett problem att AI främst utvecklas av vita, heterosexuella män…

Man kan även fundera över vad AI kommer att innebära vad gäller frågor som centralplanering, övervakning och maktutövning i vidare termer. Dessa verktyg kommer att kunna användas för att manipulera folket – och för att förtrycka det. I det fördolda eller öppet. Detta är dock en aspekt av frågan som i princip inte alls diskuteras.

Länkar:
• Europe to pilot AI ethics rules, calls for participants »
• Forskare varnar för diskriminerande artificiell intelligens »

USA tycks förbereda spioneri-åtal mot Julian Assange

av

USA har som bekant begärt Wikileaks grundare och huvudredaktör Julian Assange utlämnad från Storbritannien. Detta rör ett fall av misstänkt (men inte fullbordat) fall av dataintrång, med ett maximalt straff på fem år i fängelse.

Det är många som misstänkt att detta bara är en täckmantel för att få Assange utlämnad. Och när han sedan är på amerikansk mark – då kan man åtala honom för ytterligare brott. Till exempel spioneri, som kan ge dödsstraff.

Tyska Netzpolitik.org rapporterar:

”Right after the London police carried Julian Assange from the Ecuadorian embassy, the United States demanded his extradition. A March 2018 indictment charges him with conspiracy to commit computer intrusion, carrying a maximum penalty of five years in prison. But that is not the entire truth.

Only one day after writing the indictment, the US Attorney’s Office admitted it was also investigating Assange for the „unauthorized receipt and dissemination of secret information“. That is what the Department of Justice wrote in a letter to former WikiLeaks spokesperson Daniel Domscheit-Berg, which we are publishing in full.”

Om detta stämmer, då har det betydelse för det brittiska utlämningsärendet. Storbritannien får inte utvisa människor till länder där de riskerar dödsstraff.

Brevet från United States Department of Justice och United States Attorney’s Office som bekräftar den utökade amerikanska utredningen publiceras i sin helhet i den länkade texten nedan.

Netzpolitik: WikiLeaks: The US is indeed investigating Assange for publishing secret information, DOJ letter suggests »

NSA slutar med datalagring?

av

Reason.com rapporterar…

”Almost six years after Edward Snowden revealed to the American public that the National Security Agency (NSA) was collecting millions upon millions of telephone records without warrants or cause, the agency itself is calling for an end to the practice.”

Den amerikanska underrättelse- och övervakningsorganisationen NSA tycks helt enkelt inte ha fångat några terrorister eller avstyrt något terrorattentat med hjälp av sin teledatalagring. Dessutom sker allt mer kommunikation idag genom krypterade appar.

”(T)he NSA reportedly stopped trying to access these phone records earlier in the year, and now The Wall Street Journal reports that the agency says it doesn’t want the program any more. That’s a big deal, as the powers granted by the USA Freedom Act are up for renewal this year.”

Samtidigt gör den svenska regeringen allt den kan för att få igenom en ny lagstiftning om datalagring – trots att EU-domstolen underkänt hela konceptet med urskiljningslös lagring av alla människors telekommunikationer.

Reason: The NSA Defended the Domestic Surveillance That Snowden Exposed. Now the Agency Wants to End It. »

De verkliga riskerna med AI

av

Artificiell intelligens – AI – är begreppet på allas läppar. Och debatten tycks till största delen röra sig i något slags science fiction-kontext. Tillspetsat är frågan om AI kan komma att bli självständigt och hota mänskligheten. Det är förvisso en intressant diskussion. Men det finns mer närstående och mer akuta frågor att diskutera. Detta speciellt som organisationer som EU, G7 och G20 nu försöker utforma en politik på området.

• AI – under vems kontroll och med vilket syfte?

AI – oavsett om det handlar om kompletta system eller enskilda applikationer – är oerhört kraftfulla verktyg. De kan till exempel användas för att manipulera opinionen, filtrera information eller rent av för att förtrycka människor.

Diskussionen har hitintills mest handlat om hur de etablerade nätjättarna kan komma att använda sådana verktyg. Vilket naturligtvis är på sin plats. Men vi får inte glömma hur de kan användas i statens och politikens händer. Detta speciellt i en tid då yttrandefriheten blir allt mer kringskuren och det fria flödet av information stryps genom politiska beslut.

Vi har redan system för massövervakning och datalagring som saknar motstycke i historien. Vad händer när all denna information kan analyseras, systematiseras och kontrolleras i stor skala med AI eller AI-liknande verktyg?

Hur kommer det att bli när överheten inser att AI kan användas för att manipulera folkets känslor och för politisk »nudging«? Eller för att påverka olika åsikters genomslag och spridning?

Här gäller det att vara ytterst uppmärksam på alla politiska initiativ – och att se till att de medborgerliga fri- och rättigheterna upprätthålls även i online-världen. Detta är rättigheter som redan urholkas i många små steg, inte minst genom beslut i EU.

• AI på riktigt?

Min andra farhåga är av en mer teknisk karaktär. Att utveckla AI är en gigantisk uppgift. Och alla vill vara med på tåget. Risken är att vi (i vart fall inledningsvis) kommer att möta mycket »fusk-AI« som egentligen inte är AI, utan mer en anpassning och återanvändning av redan existerande koncept och systemmoduler. Men som ändå kommer att användas och presenteras som om det handlade om fullvärdig AI.

Detta kan få märkliga och oönskade konsekvenser. Vi kan få se mycket av övervakning, kontroll och datalagring re-lanseras som AI med något överordnat syfte – trots att det egentligen bara handlar om vanlig massövervakning och vilja att snoka i människors privatliv.

AI kan i sig vara en risk. Och AI i EU:s, statens och politikernas händer är garanterat en risk.

/ HAX

• Techcrunch: Europe to pilot AI ethics rules, calls for participants »
• EU-kommissionen: Ethics guidelines for trustworthy AI »
• Europaparlamentet: EU planerar att investera 9,2 miljarder euro i viktig digital teknik »

Europaparlamentet röstar om terror-filter

av

Under onsdagen voterar Europaparlamentet om sin position avseende förordningen om terror-relaterat innehåll online.

Alla som har en website blir tvingade att se till att eventuellt terror-relaterat innehåll kommer bort inom en timma – och att det inte laddas upp igen.

Bland de punkter som Europaparlamentet har att ta ställning till finns frågan om man uttryckligen skall kräva uppladdningsfilter eller ej. Utskottet säger nej, men detta riskerar att ändras i plenarvoteringen. Dessutom kan man fråga sig vad parlamentet tror sig vinna genom att inte nämna ordet »uppladdningsfilter« – när förslaget ändå är skrivet så att det förutsätter att sådana måste användas.

Detta blir problematiskt på samma sätt som artikel 13/17 i upphovsrättsdirektivet: Det flyttar makten över det fria ordet från lagarna och våra domstolar – till privata företag och deras användarvillkor. Vilket är direkt olämpligt i en demokratisk rättsstat.

Läs även:
• Pirate MEP Julia Reda »
• Emanuel Karlstens analys »
• Techdirt »

Uppdatering: Parlamentet röstade igenom terrorlag som tvingar alla sajter att ta bort propaganda inom en timme »

Julian Assange – vad som står på spel

av

Wikileaks grundare och huvudredaktör Julian Assange har överlämnats av ecuadorianska myndigheter till brittisk polis.

OK, jag skulle inte heller vilja ha honom som inneboende. Men nu gäller det att reda ut vad som gäller – och vad i denna soppa som är viktigt.

Till att börja med kommer Assange att ställas till svars för att ha brutit mot de brittiska borgensreglerna. Detta kan ge honom böter eller ett kortare fängelsestraff.

Vad gäller de svenska sex-anklagelserna kommer signaler om att specialåklagare Ny överväger att öppna ärendet på nytt. Det fallet förefaller väldigt svagt. Men framförallt kanske Sverige inte vill ha första tjing på Assange – och bli tvunget att hantera den fullständiga skitstorm som kommer att utbryta när USA vill ha honom utlämnad.

Än så länge obekräftade uppgifter gör också gällande att USA redan har kommit med en begäran om att Assange skall utlämnas. Det finns ju ett mål förberett mot honom, även om detaljerna är hemliga. Och det är här det blir riktigt intressant.

I USA handlar det om att Wikileaks & Assange läckt information om makten och dess handlingar till allmänheten. Det vill säga att han har ägnat sig åt journalistisk verksamhet.

Wikileaks har läckt information om vad som verkligen skedde i krigen i Irak och Afghanistan. Vilket, om inte annat, amerikanska folket och amerikanska skattebetalare har rätt att veta.

Wikileaks har läckt de berömda amerikanska ambassadtelegrammen – som exponerade att så väl amerikanska som andra länders ledare har en dubbel agenda och aktivt försöker föra folket bakom ljuset. (Detta gäller även den svenska regeringen.)

Wikileaks har läckt interna mail från det amerikanska Demokratiska partiet – som bland annat visar hur dess makthavare fulspelat för att bli av med konkurrenter till Hillary Clinton i de senaste primärvalen.

Allt detta är utmärkt journalistiskt arbete. Det är sådant som traditionell media borde ha grävt upp och avslöjat. Och det är en demokratisk välgärning att exponera makten inför folket.

Det är detta som är det viktiga – och som riskerar att skymmas av allt annat i Cirkus Assange.

Uppdatering från Londonpolisen:

Julian Assange, 47, (03.07.71) has today, Thursday 11 April, been further arrested on behalf of the United States authorities, at 10:53hrs after his arrival at a central London police station. This is an extradition warrant under Section 73 of the Extradition Act. He will appear in custody at Westminster Magistrates’ Court later today (Thursday, 11 April).

Uppdatering 2: De amerikanska rättsliga dokumenten (PDF) »

Tele2 viker ner sig om datalagring

av

Internet- och teleoperatören Tele2 har länge varit en av de drivande krafterna i kampen mot datalagring. Inte minst inom rättssystemet. Men nu flaggar företaget för att det lägger ner sitt motstånd.

Sveriges Radio:

”Operatören Tele2 kommer inte att överklaga regeringens förslag till ny datalagringslag. Det har brister och har tagit alldeles för lång tid att ta fram – men fördelarna är större än nackdelarna, enligt bolaget.”

Att förslaget har brister är uppenbart. Det bryter såväl mot annan svensk lag som EU-rätten. Och EU-domstolen har förklarat att svepande datalagring av alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden och nätuppkopplingar strider mot de mänskliga rättigheterna. Skall lagring ske måste det finnas något slags misstanke och något slags misstänkta. Att lagra allt om alla är inte acceptabelt.

Det är lätt att misstänka att Tele2 låtit sig skrämmas av regeringens illa dolda hot mot de operatörer som inte gör som regeringen vill.

Minister hotar dra in Bahnhofs tillstånd

av

I vad som kan betraktas som ett uttalande på gränsen till ministerstyre hotar inrikesminister Mikael Damberg (S) internetoperatören Bahnhof. Han riktar kritik mot att Bahnhof inte vill räta in sig i ledet om datalagringen och säger:

”Men om det är så att man vägrar följa svensk lagstiftning så har ju Post- och telestyrelsen olika verktyg. Man kan besluta om vite men man kan också ytterst återkalla operatörens tillstånd.”

Detta är mycket anmärkningsvärt. Speciellt som det är Bahnhof som följer lagen – och regeringen som envist obstruerar.

I ett brev till Expressens ledarredaktion redde Bahnhofs jurist nyligen ut begreppen:

”Alla operatörer har en skyldighet enligt ePrivacy-direktivet och LEK att radera uppgifter som de inte längre behöver. Om en operatör skulle spara uppgifter för att tillgodose andra behov bryter man både mot svensk lag och EU-rätten.”

Det skall i sammanhanget nämnas att EU-domstolen upphävt EU-direktivet om datalagring. Domstolen har även upprepade gånger ogiltigförklarat den svenska datalagringen. Vilket regeringen inte tycks bry sig om.

Länk: Damberg angriper Bahnhof: Skyddar kriminella »

Uppdatering: Bahnhofs vd: ”Rena maffiametoder från Mikael Damberg” »