• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Sociala media

Detta är kategorin för nyheter och bloggposter som rör sociala media - samt deras relation till sina användare.

Folket till EU: Vi kräver rätten till anonymitet online

12 januari 2022 av Henrik Alexandersson

64 procent av européerna vill ha rätt att använda digitala tjänster anonymt. Och nu skall Europaparlamentet rösta om saken.

Nästa vecka kommer Europaparlamentet att rösta om EU:s nya Digital Services Act, för att fastställa sin position inför förhandlingar med ministerrådet och EU-kommissionen. Ett tilläggsförslag – från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE – går ut på att introducera en rätt att använda digitala tjänster anonymt.

Inför denna votering kommer en opinionsundersökning från Yougov som visar att 64 procent av medborgarna i nio EU-länder (varav Sverige är ett) är för rätten att använda digitala tjänster anonymt. 21 procent är emot och 14 procent vet inte.

I undersökningen sticker Sverige ut som det land som är minst positivt inställt till anonymitet online, även om en majoritet är för här också. (53/27/20)

Undersökningen är beställd av ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE), som säger:

»The European Parliament must respond to the constant data scandals and data crime online to better protect our citizens. Only uncollected data is secure data! This was recently demonstrated by the leak of unnecessarily collected mobile phone numbers of 500 million Facebook users. A right to anonymity also protects vulnerable groups from discrimination online. Next week, the European Parliament needs to seize the opportunity to meet citizens’ demand for protecting their digital privacy better.«

Läs mer: Survey on the Digital Services Act: EU citizens want the right to use digital services anonymously »

Arkiverad under: Digital Services Act, EU, Länktips, Nätkultur, Privatliv, Sociala media Taggad som: anonymitet

Viktiga nät- och övervakningsfrågor 2022

5 januari 2022 av Henrik Alexandersson

Vilka nät- och övervakningsfrågor kommer att vara aktuella 2022? Här listar vi några av de viktigaste.

• Digital Services Act (DSA)

Det finns nu ett färdigt förslag till beslut om DSA i Europaparlamentet, efter utskottens behandling, med dess tusentals ändringsförslag. Dokumentet finns här. Parlamentet kommer att rösta om det i plenum om två veckor. Därefter blir det förhandlingar mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen.

Förslaget om statligt godkända nätcensorer – Trusted Flaggers – finns kvar i förslaget och tycks i princip inte möta något motstånd.

Vi återkommer inom kort med en sammanfattning av dokumentet, för att se vad som är extra viktigt och vad som har ändrats.

• Datalagring

Snart kommer ännu en dom från EU-domstolen om lagringen av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer. Domstolens linje har varit att svepande lagring av kommunikationsdata inte får förekomma utan misstanke om brott. Inget tyder på att den linjen kommer att ändras.

När dom meddelats kommer kommissionen och ministerrådet att besluta om sin taktik. Det kan bli fråga om ett nytt datalagringsdirektiv. Eller så låter man varje land fortsätta bråka med domstolen vart och ett för sig.

Sverige vill se ett nytt direktiv, utan begränsningar.

• Chat Control 2 / meddelandekontroll

EU har redan beslutat att meddelandetjänster och e-post-leverantörer skall ha möjlighet att av-kryptera och granska sina användares kommunikationer för att kontrollera att de inte ägnar sig år barnporr. I steg två vill man nu göra det obligatoriskt.

Dock verkar det som om den nya tyska regeringen tänker säga nej till detta.

• FRA-lagen

FRA-lagen utökas ständigt, trots alla vackra löften om motsatsen när den infördes. Nu får även innehållet i elektroniska kommunikationer inom landet, mellan svenskar granskas. Och med tiden har allt fler myndigheter fått tillgång till FRA:s spaning.

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fällde i våras den svenska lagen för brott mot artikel 8 i Europakonventionen, som gäller skyddet för medborgarnas privatliv. Den svenska regeringens svar är att tillsätta en utredning – senast 2025.

• Upphovsrättsdirektivet blir svensk lag

Kraftigt försenad har regeringen nu presenterat en remiss vad gäller hur EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall vävas in i svensk lagstiftning. I praktiken kan det komma att leda till uppladdningsfilter och så kallad länkskatt.

En detalj i sammanhanget är att en av länkskattens varmaste anhängare – Tidningsutgivarnas förra VD Jeanette Gustafsdotter – har blivit kulturminister efter vinterns regeringsombildning.

De positiva nyheterna är att vi tycks vara på väg att få undantag för ”fair use” – och att användare som får innehåll borttaget i sociala media kommer att få något slags rättssäkerhet och möjlighet att överklaga.

Detta är bara några av alla saker som är på gång. Skrolla ner i denna blogg för att uppdatera dig i fler aktuella frågor.

Arkiverad under: Datalagring, Digital Services Act, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Sverige, Upphovsrätt, Uppladdningsfilter Taggad som: 2022, länkskatt

DSA: EU nu ett steg närmare statligt godkända nätcensorer

15 december 2021 av Henrik Alexandersson

EU:s Digital Services Act är nu ett steg närmare slutligt beslut. En del saker är bra, en del är dåliga och en del är självmotsägelser. Samtidigt ser det ut som att EU:s nya statligt godkända nätcensorer – Trusted Flaggers – kommer att bli verklighet utan varesig diskussion eller protester.

Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO) är huvudansvarigt utskott för EU:s nya Digital Services Act. Nu har man röstat fram ett huvudförslag som i sin tur skall upp till votering i parlamentets plenum (hela EP) nästa månad.

Det är ömsom vin, ömsom vatten. Här kommer några centrala punkter:

  • Man behåller principen om ”safe harbor” – som gör att en plattform / operatör inte kan hållas ansvarig för olagligt innehåll om de inte varit medvetna om dess existens och samtidigt vägrat ta bort det.
  • Förbudet mot generell övervakning av innehåll blir kvar och får inte heller föreskrivas genom lag eller de facto genom automatiserade eller icke-automatiserade medel. (Vilket kolliderar med den #ChatControl som man är på väg att driva igenom, såväl som de uppladdningsfilter som blir en praktisk – om än ej obligatorisk – konsekvens av andra delar av förordningen.)
  • End-to-end-kryptering skall inte begränsas.
  • Strängare regler för annonsering, speciellt när den riktas mot minderåriga.
  • Man säger nej till förslaget från utskottet för mänskliga rättigheter (LIBE) om rätten att använda och betala för digitala tjänster anonymt.
  • Krav på identifiering med telefonnummer (!) för den som laddar upp innehåll till porr-plattformar.
  • Samtycke till spårning/cookies skall kunna ske med en inställning i web-läsaren istället för pop-ups på varje sida.
  • Man röstade nej till LIBE:s förslag om att myndigheterna endast skall kunna få tillgång till användarnas användarhistorik om det handlar om att utreda allvarliga brott.
  • Man röstade även nej till LIBE:s förslag om att olagligt material skall tas bort snarare än blockeras.
  • IMCO röstade nej till LIBE:s förslag om att beslut om innehålls laglighet skall fattas av rättsväsendet istället för av administrativa myndigheter.
  • Man röstade vidare nej till LIBE:s krav på att myndigheter i en medlemsstat inte skall kunna beordra nedtagning av innehåll på servrar/plattformar i ett annat land om innehållet i fråga är lagligt i det senare.
  • Man menar att tidsramarna för nedtagning av olagligt material inte får vara orealistiskt kort.
  • Man röstade nej till LIBE:s förslag om att beslut om nedtagning av innehåll skall vara föremål för rättslig prövning samt att den som publicerat innehållet då skall få rätt att yttra sig om saken.
  • Man säger nej till obligatoriska uppladdningsfilter – men ställer samtidigt krav som kommer att leda till att sådana i praktiken blir nödvändiga.
  • Samtidigt säger man att plattformarna inte skall kunna straffa användare som sprider olagligt material genom att tillfälligt de-plattformera dem, då detta skulle försvåra rättslig prövning. (Trots att man säger nej till sådan rättslig prövning i punkten ovan.)
  • IMCO röstade vidare nej till LIBE:s förslag om att ge användarna mer makt över de algoritmer som styr vad som syns i deras individuella flöden.

Detta är bara ett litet urval. Som synes tycks en del beslut vara motstridiga eller strida mot annat som EU försöker driva igenom (som #ChatControl). Vi kommer att göra en större genomgång när det finns ett konsoliderat dokument för votering i plenum. Räkna med att LIBE kommer att försöka få igenom sina åsikter (se listan ovan) i den slutliga voteringen i kammaren. Plus att det då kommer att komma nya ändringsyrkanden.

Efter voteringen i plenum skall parlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen förhandla sig samman i en så kallad trilog. Om den leder till ändringar kan det bli fråga om ytterligare en votering i parlamentet.

En sak nämns dock inte i rapporteringen och tycks i princip inte ifrågasättas av någon: Trusted Flaggers, det vill säga statligt godkända nätcensorer.

Trusted Flaggers skall enligt DSA kunna rekommendera (eller kräva) att plattformarna tar bort oönskat innehåll. Dessa nätcensorer skall företräda ”kollektiva intressen” och kan till exempel vara intresseorganisationer eller myndigheter. Vilket är uppseendeväckande och oroande. Men frågan förbigås i tysthet och något egentligt motstånd tycks inte finnas – inte ens bland dem som normalt sett kämpar för informationens frihet och ett fritt, öppet internet.

Länkar:
• Reuters: Key EU parliament committee agrees tough position on DSA tech rules »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Digital Services Act: No game-changer for the protection of citizens’ rights online »
• LIBE:s opinion (PDF) »
• EFF: EU Parliament’s Key Committee Rejects a Filternet But Concerns Remain »
• AccesNow: Victories in the DSA vote: IMCO Committee puts people’s rights before corporate interest »
• EDRi:
Has the Parliament effectively wielded the Digital Services Act to challenge platform power? The verdict is, somewhat. »

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Kryptering, Länktips, Privatliv, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet

Idag tar EU ännu ett steg mot nätcensur

9 december 2021 av Henrik Alexandersson

Varför är ingen intresserad av att EU är på väg att införa statligt godkänd nätcensur?

Idag röstar Europaparlamentets ansvariga utskott (IMCO) om EU:s nya Digital Services Act. Som vi redan rapporterat finns det massor av tveksamma förslag och begränsningar av informationens frihet i denna materia.

Det finns 2.297 ändringsförslag. Så det kommer säkert att ta ett par dagar innan det finns en konsoliderad version av vad utskottet verkligen kom fram till.

Men en sak vet vi redan nu: EU kommer att införa statligt godkända nätcensorer, så kallade Trusted Flaggers.

Det finns olika meningar i parlamentet om dessa trusted flaggers bara skall kunna rekommendera sociala media att ta ner oönskat material – eller om de skall ges makt att beordra att så skall ske.

Men märkligt få deltagare i debatten, om ens någon (inte ens Piratpartiet) tycks reagera på införandet av Trusted Flaggers som sådant. Vill vi verkligen ha statligt godkända nätcensorer?

Kan vi i vart fall diskutera vilka dessa nätcensorer i så fall skall vara? Exakt vad menar EU-kommissionen med att dessa skall vara företrädare för ”kollektiva intressen”? Kommer myndigheter att ges makt att censurera internet?

Kan vi – för en gångs skull – diskutera detta innan vi ställs inför fullbordat faktum?

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Europaparlamentet, IMCO, Trusted Flaggers

EU-kommissionen vill ge hat och hot på nätet samma tyngd som terrorbrott

8 december 2021 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen vill ändra EU:s fördrag – för att kunna använda den typ av lagstiftning som idag gäller för till exempel terrorism, människohandel och korruption – för att bekämpa hat och hot på nätet.

EU vill se ökade insatser mot hat och hot – speciellt mot kvinnor och HBTQ+-personer – såväl online som offline.

Politico har sett de dokument som EU-kommissionen planerar att lägga fram inom kort. Tydligen vill man ändra i EU:s fördrag, så att hat och hot kan omfattas av samma typ av lagar som terrorism, narkotikasmuggling, trafficking och korruption.

Vilket i så fall innebär att man anser att ord är lika farliga som självmordsbombare eller människohandel.

»The Commission is particularly preoccupied with addressing online violence. The internet ”makes it easier for hate groups to widen their audiences to countries facing similar political or social situations,” it said, pointing to examples like the far-right group called the Soldiers of Odin, which started in Finland and spread to European countries and the U.S. afterward.«

Hur detta är tänkt att gå till är oklart. Dock kan man notera att EU:s nya Digital Services Act föreskriver att plattformar skall bli skyldiga att plocka bort olagligt material. Den centrala frågan blir då vad som skall vara att betrakta som olagligt.

Det finns ett par uppenbara problem med att utöka lagstiftningen mot hat och hot.

Till att börja med handlar det om att man skiljer på folk och folk. Kvinnor, HBTQ+-personer, handikappade och äldre nämns som särskilt skyddsvärda. Man listar även ”race, ethnicity, language, religion, nationality, age, sex, sexual orientation, gender identity, gender expression, sex characteristics or any other fundamental characteristic, or a combination of such characteristics” som kriterier på särskild utsatthet.

Problemet med denna typ av kataloger är att en och samma handling kan komma att bedömas olika beroende på vem den drabbar. Lagstiftning bör som princip vara generell och behandla alla lika. Enkelt uttryckt skall alla vara lika inför lagen. Vilket inte är fallet om man särbehandlar vissa grupper.

Om en viss typ av kränkning skall vara att anse som olagligt – då bör den vara olaglig oavsett vem den drabbar.

Sedan har vi frågan om hur utökad lagstiftning är tänkt att se ut i praktiken, online. Speciellt som det finns en gråzon mellan verkliga kränkningar och åsikter som en mottagare inte delar eller klarar av att bemöta. Detta är redan ett problem. Och om ”hat och hot på nätet” skall få samma status som lagstiftning mot terrorism är det inte svårt att se hur det kan uppstå oönskade konsekvenser.

För att inte tala om vad möjligheten att censurera kan ställa till med i händerna på auktoritära regimer.

Vi återkommer när den slutliga texten presenteras.

Arkiverad under: Censur, EU, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet

Facebook: Sänd oss dina nakenbilder

6 december 2021 av Henrik Alexandersson

Ladda upp dina privata nakenbilder till vår nya tjänst och vi skall se till att de inte sprids av andra. Detta erbjudande från Facebook & Co har fått många att höja på ögonbrynen.

Meta – som äger bl.a. Facebook och Instagram – försöker vidta åtgärder mot ”non-consensual sharing of intimate images” (NCII). Det vill säga hämndporr och andra oönskade publiceringar av intima bilder.

Tanken är att om man flaggar en bild i systemet, då kan de medverkande företagen kontrollera att den inte laddas upp – eller plocka ner den om den redan är publicerad.

Vilket förutsätter att allt som alla laddar upp kontrolleras. Ytterligare ett användningsområde för uppladdningsfilter, med andra ord.

Meta och den organisation som sköter detta – StopNCII.org – påpekar samtidigt att man inte kommer att lagra några bilder som sådana, utan bara deras digitala fingeravtryck (hash). Omvandlingen av bilden är tänkt att ske i användarnas egna mobiler / datorer.

Man skriver:

»The tool features hash-generating technology that assigns a unique hash value (a numerical code) to an image, creating a secure digital fingerprint. Tech companies participating in StopNCII.org receive the hash and can use that hash to detect if someone has shared or is trying to share those images on their platforms.

While participating companies use the hash they receive from StopNCII.org to identify images that someone has shared or is trying to share on their platforms, the original image never leaves the person’s device. Only hashes, not the images themselves, are shared with StopNCII.org and participating tech platforms.«

Det låter kanske betryggande. Men kommer det att fungera? Om bilden ändras (till exempel beskärs eller photoshoppas) då kommer även hash-värdet att ändras. Så det kan vara lätt att kringgå systemet.

Och vad händer om någon laddar upp en helt annan bild i systemet – som inte innehåller något naket, utan annat innehåll som personen i fråga vill få bort från nätet? Med endast en hash-sum och utan tillgång till originalet lär systemet knappast kunna bedöma om de inrapporterade bilderna är vad de påstås vara.

I grunden finns naturligtvis också en fråga om huruvida användarna litar på Meta-koncernen och att den sköter hanteringen av våra intima bilder på det sätt som påstås.

Bolagen i Meta-koncernen samarbetar dessutom med de nationella underrättelseorganen i USA. Här kan det vara värt att påminna om NSA:s valspråk ”Collect it all”. Komprometterande bilder av sexuell natur är en klassisk tillgång i underrättelsesammanhang.

Ingen försvarar att det publiceras intima bilder av människor utan deras samtycke. Men frågan är vilka indirekta effekter (som uppladdningsfilter) detta system kommer att medföra. Om det kan missbrukas. Och om det alls är effektivt givet sitt syfte.

Arkiverad under: Dataskydd, Privatliv, Säkerhet, Sociala media, Underrättelseverksamhet, Uppladdningsfilter, Webben Taggad som: Facebook, Instagram, Meta, NCII, NSA

Big Media tar över Kulturdepartementet

30 november 2021 av Henrik Alexandersson

Tidningsutgivarnas förra VD, Jeanette Gustafsdotter, tar efter dagens regeringsombildning över Kulturdepartementet. Hon har bland annat gjort sig känd för att kalla länkning för ”ett ofog”.

Dagens Nyheter:

»Jeanette Gustafsdotter ersätter miljöpartisten Amanda Lind efter att MP valt att lämna regeringen. Jeanette Gustafsdotter var tidigare vd för Tidningsutgivarna, som samlar svenska medieföretag. Hon är jurist med specialisering inom medie- och immaterialrätt, och har även varit verksam som journalist.«

Rent principiellt är det problematiskt att sätta särintressen som ansvariga politiker.

Gustafsdotter vill utkräva större ansvar av intenetplattformarna. Exakt vad detta betyder är en smula oklart. Men det finns skäl att tro att hon är positiv till den utökade reglering som bland annat föreslås i EU:s nya Digital Services Act. I hennes fall ur gammelmedias perspektiv.

Det finns även anledning att uppmärksamma den nya ministerns profil vad gäller upphovrätt (immaterialrätt). Hon har applåderat EU:s upphovsrättsdirektiv, som ju bland annat kommer att leda till uppladdningsfilter och ”länkskatt”. 2013 kallade hon länkning för ”ett ofog”.

Även om den (försenade) implementeringen av EU:s upphovsrättsdirektiv i svensk lag ligger på Justitiedepartementets bord, så är Kulturdepartementet det närmast berörda departementet i övrigt. Så det finns skäl att anta att Gustafsdotter kommer att få stort inflytande över lagstiftningsarbetet.

Arkiverad under: Digital Services Act, Kultur, Media, Sociala media, Sverige, Upphovsrätt, Uppladdningsfilter Taggad som: Big Media, gammelmedia, Gustafsdotter, länkskatt, särintressen

Mer nätcensur i EU:s Digital Services Act – blockering av web-platser föreslås

19 november 2021 av Henrik Alexandersson

Det börjar bli tjatigt, men det kommer ständigt fler förslag om nätcensur i EU:s Digital Services Act (DSA). Det senaste är blockering av nätplattformar som bryter mot förordningen. Så väl vanlig blockering som DNS-blockering diskuteras.

Huvudrapportören i Europaparlamentet för the Digital Services Act, den danska socialdemokraten Christel Schaldemose, vill nu att man skall kunna blockera till exempel nätplattformar som inte följer reglerna. Tidigare har sådant kunnat ske i princip bara vad gäller visst uppenbart olagligt innehåll och vid nätförsäljning av direkt hälsovådliga saker som förfalskade läkemedel.

Ett alternativ är vanlig omdirigering, vilket lätt kan kringgås med VPN. Men det diskuteras även DNS-blockering. Verfassungsblogg skriver:

»The compromise proposal goes further and allows DSA supervisory authorities to order registries and registrars to block websites. Registries and registrars manage the mapping of domain names to numeric IP addresses. If a registry or registrar removes the link between domain and IP address, a website is no longer accessible to anyone under its name. Thus, this measure is not limited to Internet access providers in a particular jurisdiction, but has a global impact.«

Det tycks varesig finnas något krav på föregående rättslig prövning eller någon möjlighet att överklaga.

I sammanhanget skall nämnas att det redan föreslagits mycket kraftfulla ekonomiska straff för nätplattformar som bryter reglerna. Och nu vill man alltså lägga blockering ovanpå detta.

Förslaget missar för övrigt användarnas rättigheter. Låt säga att en plattform blir blockerad på grund av någon form av regelbrott. Det innebär i så fall att inte bara det innehåll det handlar om blir blockerat, utan även massor av helt legitimt material på samma site. Plus att alla användare då blir av med sina inlägg, diskussioner och kontakter.

Dessutom vill man ha rätt att beordra borttagning av appar hos t.ex. Google och Apple.

Detta skall läggas till redan presenterade förslag till nätcensur i DSA, som trusted flaggers (nätcensorer) och uppladdningsfilter.

Slutlig votering om DSA sker i det ansvariga utskottet (IMCO) i december och i Europaparlamentets plenum i januari. Sedan blir det förhandlingar mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen. Resultatet av dessa förhandlingar måste därefter godkännas av såväl rådet som parlamentet – men så dags är det i princip för sent att ändra något.

• Verfassungsbogg: Digital Services Act – European Parliament discusses website blocking against platforms »

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Länktips, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Webben, Yttrandefrihet Taggad som: blockering, DNS

Facebook: Whistleblower eller megafon?

16 november 2021 av Henrik Alexandersson

Facebooks whistleblower, Frances Haugen, har naturligtvis exponerat en hel del saker som är besvärande för företaget.

Men hur man än vänder och vrider på frågan, så efterlyser hon samma sak som Zuckerberg – nämligen lagstiftning.

Lagstiftning kan skydda användare. Men den kan även skydda Facebook, som då kan ta sig ur principiellt viktiga frågeställningar om yttrandefrihet och grundläggande fri- och rättigheter – med hänvisning till att man bara följer lagen.

Vilket leder oss till frågan om vi kan lita på lagen, eller snarare lagstiftarna. Det är oklart om de har allmänhetens eller sitt eget bästa för ögonen.

Mer övervakning och begränsad yttrandefrihet tycks vara politikens ständiga approach.

Arkiverad under: Censur, Dataskydd, Kortis, Nätkultur, Övervakning, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Facebook

UK: Två års fängelse för fake news eller känslomässigt lidande online

11 november 2021 av Henrik Alexandersson

Det är inte bara EU som håller på att stifta nya nätlagar. I Storbritannien förbereds lagstiftning som kan ge upp till två års fängelse för den som spider falsk information eller orsakar känslomässig skada online.

I Storbritannien arbetar parlamentet just nu med en Online Safety Bill. Att medvetet sprida falsk information blir olagligt. Det blir också olagligt att orsaka känslomässig, psykologisk eller fysisk skada för andra online.

Det senare – fysisk skada – är en no-brainer, eftersom man inte i något sammanhang (annat än självförsvar) får utöva eller uppvigla till våld mot andra. Men i övrigt är förslaget märkligt.

Vad gäller känslomässig eller psykologisk skada måste man rimligen utgå från den drabbades personliga, subjektiva upplevelse. Hur det är tänkt att omsättas i något slags objektiv och allmängiltig lagstiftning skall bli intressant att se.

Straffet för den som bryter mot den nya lagen (som läggs fram för parlamentet den 10 december) kan bli upp till två års fängelse.

Som ett eko av vad som pågår i EU:s ministerråd vill man även sätta stopp för icke olagligt skadligt innehåll.

Frågan blir densamma i såväl UK som EU: Hur har man tänkt sig förbjuda icke olagligt innehåll? Antingen är information tillåten eller förbjuden. Om den är laglig kan den knappast samtidigt vara olaglig.

För att komma runt detta kan politikerna möjligen utöva påtryckningar mot sociala media att skärpa sina användarvillkor och att plocka bort visst material inom ramen för dessa. På så sätt kan politikerna de facto hindra viss information från att spridas – utan att behöva trötta sig själva med stökiga saker som en demokratisk beslutsprocess, debatt, kritik och lagstiftning. Vilket är direkt olämpligt ur en demokratisk synvinkel.

• The Guardian: TechScape: what to expect from the online safety bill »
• Wikipedia: Online Safety Bill »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Länktips, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Online Safety Bill, Storbritannien

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 10
  • Sida 11
  • Sida 12
  • Sida 13
  • Sida 14
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 43
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Hur är Chat Control 2 tänkt att fungera i praktiken?5 oktober 2025
  • Chat Control 2: Beslutet skjuts upp?3 oktober 2025
  • Behöver vi speciella lagar för internet?2 oktober 2025
  • Den som inte har något att dölja existerar inte1 oktober 2025
  • Chat Control 2: Danmarks bluff30 september 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS