Femte juli

Nätet till folket!

Säkerhet

Under denna kategori samlar vi nyheter och notiser som handlar om säkerhet för nätanvändare. Det kan till exempel gälla persondata, kryptering, säkerhetsbrister eller läckor och illasinnade hack som exponerar användare.

EU: Ministerrådet vill ha ”lösningar” vad gäller datalagring, kryptering, eBevis och Darknet

av

På ett möte i slutet av veckan kommer EU:s inrikesministrar att göra ett nytt försök att återuppväcka datalagringen och kringgå kryptering av meddelanden. På kuppen riskerar man våra grundläggande fri- och rättigheter och säkerheten för elektronisk kommunikation.

Den 11-12 november håller EU:s inrikes- och justitieministrar möte i Slovenien. På dagordningen finns ”appropriate solutions regarding data retention, encryption, e-evidence and the darknet”. Detta i namn av att bekämpa sexuella övergrepp mot barn online (CSAM). Till mötet har man även bjudit in representanter för USA, västra Balkan, EU-kommissionen, Europol, Eurojust och Europaparlamentet.

I sammanhanget skall nämnas att Chatcontrol 2 – obligatorisk avkryptering och granskning av alla användares alla meddelanden – drabbats av ändamålsglidning redan innan det finns något konkret förslag på papper. Barns säkerhet på nätet används här som murbräcka för en mer omfattande övervakning av folkets nätkommunikationer.

Det är intressant att se att man vill blåsa nytt liv i datalagringen. EU:s datalagringsdirektiv upphävdes som bekant av EU-domstolen – som menar att svepande lagring av alla medborgares alla telekommunikationer utan misstanke om brott strider mot de mänskliga rättigheterna.

Hur man tänkt ta sig runt EU-domstolens beslut är oklart. Men veckans möte tyder på att man vill göra ett nytt försök.

Man kan även undra vilka ”lämpliga lösningar” ministerrådet tänkt sig vad gäller kryptering. Som påpekats många gånger finns inga lösningar som upprätthåller krypteringens funktion och integritet och samtidigt ger myndigheterna en bakdörr. Kringgår man kryptering, då blir nätet mindre säkert för oss alla.

Det känns som om vi sett liknande möten förr. Och precis som förr önskar man sig saker som inte är förenliga med medborgarnas rätt till privatliv och säker elektronisk kommunikation.

• Statewatch: Policing the internet: interior ministers to seek ”solutions regarding data retention, encryption, e-evidence and the darknet” »

EU: ChatControl 2.0 skjuts på framtiden?

av

Den nya reglering som kommer att göra det obligatoriskt för alla nätets meddelandetjänster att av-kryptera och granska sina användares kommunikationer var tänkt att presenteras till månadsskiftet. Nu har den skjutits på framtiden. Det är oklart varför – men en möjlighet är att EU-kommissionen vill utvidga meddelandekontrollen till fler syften.

Tidigare i år beslutade EU om tillfälliga regler för ChatControl – det vill säga av-kryptering och granskning av nätanvändarnas meddelanden och kommunikationer i syfte att bekämpa sexuella övergrepp på barn (CSAM). De reglerna gör det möjligt men inte obligatoriskt med sådan granskning. Samtidigt meddelades att ChatControl 2.0 är på väg, som gör detta obligatoriskt för alla meddelande- och kommunikationsplattformar.

ChatControl 2.0 var tänkt att presenteras den 1 december. Nu verkar det dock som om frågan i vart fall tillfälligt har plockats bort från EU-kommissionens agenda.

Vi vet inte varför. Men det finns ett antal tänkbara förklaringar.

Det kan handla om att sådan övervakning strider mot förbudet mot krav på generell övervakning, GDPR och/eller ePrivacy-förordningen.

Relaterat till detta kan nämnas att EU-domstolen som bekant förbjudit urskiljningslös lagring av data om alla medborgares tele- och datakommunikationer med mindre än att det finns en misstanke mot enskilda eller grupper av användare. Detta kan även appliceras på ChatControl – vilket kommer att kräva en del kreativitet från EU-kommissionens sida för att komma runt.

Alternativt kan man ha upptäckt praktiska hinder vad gäller att tvinga alla meddelandeoperatörer i hela världen att av-kryptera och granska alla europeiska användares meddelanden. Det saknas inte heller kritiker bland människorättsaktivister, krypteringsexperter, ledamöter av Europaparlamentet med flera.

En annan tolkning är att man behöver tid för att inkludera andra syften i ChatControl. Kommissionen (med flera) har till exempel nämnt terrorism och inre säkerhet.

Det är också tänkbart att man vill samordna lagstiftningen med andra länder, främst då USA och Balkan-länderna.

Möjligen är det en kombination av två eller flera av de ovanstående skälen.

Vad vi dock vet är att det – förr eller senare – kommer ett förslag om obligatorisk av-kryptering och granskning av alla användares alla elektroniska meddelanden på alla plattformar.

Länkar:
• EU Commission postpones mandatory screening of encrypted chats »
• Chatcontrol – irriterat i Europaparlamentet »
• Wrong strategy: The Commission fails to tackle child sexual abuse (video) »
• EU to attack safe encryption (video) »

Facebook slutar med ansiktsigenkänning

av

Facebook slutar med ansiktsigenkänning vad gäller foton – men fortsätter utveckla tekniken för att till exempel låsa upp låsta konton, verifiera ekonomiska transaktioner och öppna enheter.

EFF sammanfattar:

”Facebook announced it is, for now, shutting down its face recognition program, which created face prints of users and automatically recognized them in uploaded photos. The decision to end the program comes at a time when face recognition technology is receiving push back, criticisms, and legislative bans across the United States, and the globe. Close to 20 U.S. cities, including San Francisco and Boston have banned government use of face recognition. There is also growing momentum to legislate against biometric surveillance in the European Union and in New Zealand.”

Taking your face out of Facebook, typ.

• EFF: Face Recognition Is So Toxic, Facebook Is Dumping It »
• Meta/Facebook: An Update On Our Use of Face Recognition »

EU vill förbjuda anonyma web-sidor

av

I sin nya lagstiftning om cybersäkerhet – NIS 2 – vill EU se ett stopp för anonyma web-sidor. Vilket är ett hot mot till exempel oppositionella i skurkstater, människorättsaktivister, personer med sexuella preferenser som ogillas av deras regimer, visselblåsare, aktivister och vanliga människor som vill ge uttryck för en åsikt utan att för den sakens skull behöva bli en offentlig person.

Förslaget kommer att innebära slutet för de tjänster som erbjuder ”whois-privacy”.

Att kriminella och krafter som medvetet försöker underminera samhällets stabilitet kan gömma sig bakom anonymitet är förvisso ett problem. Men det innebär inte att man kan bortse från att anonymitet ofta är ett helt berättigat önskemål, i vissa situationer rent av livsviktigt.

Den tyske piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer säger:

»This indiscriminate identification policy for domain holders is a big step towards abolishing anonymous publications and leaks on the Internet.

This policy endangers website owners, because only anonymity effectively protects against data theft and loss, stalking and identity theft, doxxing and ‘death lists’. The right to anonymity online is particularly indispensable for women, children, minorities and vulnerable persons, victims of abuse and stalking, for example. Whistleblowers and press informants, political activists and people in need of counselling, fall silent without the protection of anonymity. Only anonymity prevents the persecution and discrimination of courageous people in need of help and ensures the free exchange of sometimes vital information. If Wikileaks activists, for example, had had to register the platform’s website in their name, they would have been immediately prosecuted in the United States.

I welcome the aim of increasing network security. But indiscriminate identification has nothing to do with network security. That is why my group and I are calling for the deletion of the identification requirement from the draft Directive.«

Är det till exempel lämpligt att den som driver en anti-rasistisk site skall få namn, hemadress och telefonnummer exponerat för alla nynazister som är intresserade? Eller att den som har en site som problematiserar invandringens konsekvenser skall få sina privata uppgifter uthängda inför våldsvänstern?

Anonymitet är inget brott.

• Läs mer hos MEP Patrick Breyer (PP, DE) »

FBI hemlighöll dekrypterings-nyckel för företag som drabbats av ransomware

av

The Washington Post:

»The FBI refrained for almost three weeks from helping to unlock the computers of hundreds of businesses and institutions hobbled by a major ransomware attack this summer, even though the bureau had secretly obtained the digital key needed to do so, according to several current and former U.S. officials. The key was obtained through access to the servers of the Russia-based criminal gang behind the July attack. Deploying it immediately could have helped the victims, including schools and hospitals, avoid what analysts estimate was millions of dollars in recovery costs. But the FBI held on to the key, with the agreement of other agencies, in part because it was planning to carry out an operation to disrupt the hackers, a group known as REvil, and the bureau did not want to tip them off.«

Det hela påminner lite om hur svensk polis hemlighåller nya säkerhetsluckor, för att själv kunna utnyttja dem för hemlig dataavläsning.

Nya FRA-lagen: Sveriges dubbla lojaliteter

av

Den nya FRA-lagen öppnar dörrarna för utökat samarbete vad gäller underrättelseverksamhet och signalspaning med USA och dess närmaste allierade. Samtidigt kan den leda till intressekonflikter gentemot EU:s haltande underrättelsesamarbete.

När regeringen nu vill ge utländska underrättelsetjänster direkt tillgång till Försvarets Radioanstalts (FRA) signalspaning är det uppenbart amerikanska NSA och Five Eyes-länderna (USA, Kanada, UK, Australien och Nya Zeeland) det handlar om.

Detta är i och för sig ingen nyhet. Sverige har till och med status som särskild samarbetspartner (kodnamn SARDINE) i Five Eyes och tillgång till NSA:s ”spion-google” XKeyscore. Och i april 2007 (året innan FRA-lagen antogs) skrev regeringen Reinfeldt ett avtal med USA om fördjupat underrättelsesamarbete.

Som FRA själva uttrycker saken, så lagregleras nu saker som tidigare befunnit sig i en gråzon. Det vill säga att sådant man gjort hela tiden nu blir lagligt.

Att Sverige tillhör den västliga, USA-ledda militära sfären är välkänt och samarbete i underrättelsefrågor har pågått ända sedan 1950-talet. En faktor som komplicerar det hela är att Sverige nu även är med i EU och att de flesta EU-länder inte har samma nära, speciella samarbete med USA / Five Eyes som Sverige.

Däremot har EU ett eget underrättelsesamarbete. Det handlar framförallt som informationsutbyte. Men det fungerar sådär, eftersom medlemsstaterna uppenbarligen är ovilliga att dela information till andra medlemsstater, som alla är potentiella läckor eller kan ha andra intressen. Dessutom är nationell säkerhet utanför EU:s formella kompetens – och är upp till respektive EU-land.

Man kan ana att ett ännu närmare samarbete mellan Sverige och USA / Five Eyes kommer att väcka viss irritation i EU. I sammanhanget kan nämnas att Europaparlamentet uttalat att Sverige bör se över sitt samarbete med NSA. Och Europadomstolen vill att Sverige skriver om FRA-lagen bland annat på grund av bristande dataskydd vid utbyte av information med andra länder.

Sverige har å sin sida vägrat låta FRA medverka vid Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen. Sverige har även varit med och blockerat en bredare utredning av massövervakningen i EU. Och 2015 stoppade riksdagen med överväldigande majoritet en utredning av samarbetet mellan FRA och NSA.

I slutet av förra året kom nyheten att Danmark hjälpt NSA att spionera på svensk försvarsindustri och möjligen också på svenska politiker och andra svenska mål. Detta var något som försvarsministern lovade att gå till botten med. Men det tycks ha runnit ut i sanden… I det perspektivet är det en smula uppseendeväckande att nu ge NSA direkttillgång till svensk signalspaning, dess information och persondata.

Förmodligen är USA/Nato/Five Eyes bättre att hålla i handen än EU om det bränner till i säkerhetspolitiken. Men det ändrar inte det faktum att Sverige sitter på två stolar vad gäller underrättelsesamarbete. Vilket kan bli komplicerat, till exempel nu när relationerna mellan Frankrike och USA/UK plötsligt blivit iskalla. Intressekonflikter kommer att bli möjliga, rent av troliga.

Detta kan bli intressant. Och möjligen lite snärjigt för regeringen, oavsett dess färg.

G7: Kamp mot kryptering, ökad registrering av resor och mer resurser till Interpol

av

G7-länderna har hållit möte med sina inrikes- och justitieministrar. Åter reser man kravet på bakdörrar till krypterade meddelandetjänster, samtidigt som man påstår att detta inte kommer att påverka vårt behov av säkra kommunikationer. Man vill även utöka registreringen av våra resor samt utöka Interpols mandat.

G7-gruppen (Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA plus EU) skriver efter sitt möte i London bland annat följande om kryptering:

»We reject that, in democratic societies with strong human rights laws and procedural safeguards, there is inevitably a choice to be made between either protecting the confidentiality of digital communications and other activities or protecting our citizens from harm.«

Vilket är lite som att uttala att månen är en grön ost. Antingen är kryptering säker. Eller så har man bakdörrar – och då är krypteringen inte längre säker.

Man förväntar sig bland annat att internetföretagen skall vara samarbetsvilliga i att ge myndigheterna tillgång till krypterad kommunikation..

Vidare vill man utsöka Interpols mandat. Här skall man hålla i minne att även skurkstater är medlemmar i Interpol, så till exempel ökad informationsdelning kan vara problematisk.

Och så vill man se mer registrering av våra resor genom att utvidga det rådande PNR-systemet (Passenger Name Record).

Utöver detta fastnade jag för punkt 8 i G7-mötets slutdokument. Det handlar om våldsam extremism och terrorism. Man talar här om »anti-government, anti-authority and other violent grievances«.

Det verkar alltså som att man ser motstånd mot staten eller sittande regim samt anti-auktoritär verksamhet som ett problem. Och man kopplar detta till våld. Det kan naturligtvis förekomma. Men det kan vara värt att påpeka att sådan verksamhet till sin natur ofta är baserad på principer om anti-våld och lika rättigheter.

Statewatch: G7: Still coming after encryption, plans to reinforce Interpol and global travel surveillance »

Biometriskt ID-register kan ha fallit i talibanernas händer

av

Vi brukar varna för att övervakningsverktyg och databaser kan komma att användas av andra än de som införde dem. Detta är ett problem som just håller på att bli påtagligt i Afghanistan.

Under sin militära insats i Afghanistan började USA använda HIDE (Handheld Interagency Identity Detection Equipment), som är ett verktyg kopplat till en databas för att identifiera individer. Systemet använder sig av biometrisk data som iris-skanning, fingeravtryck och andra biometriska data.

Syftet var att registrera och kunna identifiera rebellkrigare. Av något slags effektivitetsskäl utökades användningen av HIDE till att även verifiera identiteten hos personer som arbetade för den västliga militära alliansen.

Nu fruktar man att HIDE har fallit i talibanernas händer, hos vilka det kan användas för att identifiera personer som samarbetat med USA och andra västländer. Med uppenbart potentiellt katastrofala konsekvenser för den enskilde.

Detta är egentligen ingen nyhet. Enligt uppgift skall HIDE ha använts av talibaner som stoppat bussar för att kontrollera passagerare redan 2016 och 2017. Så de kan ha haft HIDE-enheter redan för fem år sedan.

Inspirerade av det amerikanska systemet har även afghanska myndigheter introducerat ett nationellt ID-kort med biometriska data. Bland de registrerade finns studerande på universitet, soldater, samt innehavare av pass och körkort.

Fenomenet är inte unikt. Redan på 1930-talet registrerade man människors religion i Nederländerna, i syfte att fördela skattepengar till de olika samfunden. Detta register föll sedan i den tyska ockupationsmaktens händer – och kunde korsrefereras med medborgarnas ID-kort. På så sätt fick de ett effektivt sätt att skilja ut judar att sända till dödslägren. Den 27 mars 1943 genomförde motståndsrörelsen en attack för att förstöra registret. Tyvärr lyckades man bara förstöra ungefär 15% av registerkorten.

Vi kan lära något av detta. Förr eller senare kan vårt land komma att ledas eller kontrolleras av en regering med auktoritära tendenser, odemokratiska eller kriminella element inom förvaltningen eller rent av främmande makt. Då kommer olika register och former av biometrisk information att kunna användas emot oss. Därför bör man vara försiktig med att rulla ut sådana.

• The Conversation: The Taliban may have access to the biometric data of civilians who helped the U.S. military »

Kameraövervakningen revisited

av

Förr i tiden var övervakningskameror den stora integritetsfrågan. Då var kamerorna ändå rätt dumma. De sände en signal till någon som tittade på en monitor. Eller så bandade man bara, ifall det skulle hända något, för att kunna titta i efterhand. Vilket nu plötsligt framstår som relativt oskyldigt.

Nu för tiden kan kameraövervakning – om man vill – kompletteras med automatisk ansiktsigenkänning och följa enskilda personer i realtid. Ditt ansikte skannas av kameror lite varstans på stan. Sedan kan myndigheterna skaffa sig en god bild av hur du rört dig och var du befunnit dig. (Skatteverket måste älska det här.)

För de myndigheter som till äventyrs vill registrera vilka personer som deltar i ett politiskt möte eller en demonstration är detta ett fantastiskt verktyg. Se till exempel hur tekniken används av Kina i Hong Kong.

Du behöver inte vara en person of interest för att bli aktivt övervakad. De nya systemen använder AI för att identifiera och rent av förutse problem. De analyserar allas beteende, flocken. Algoritmer studerar våra rörelsemönster, vårt humör och våra små egenheter. Gör du något som bryter mot mönstret noteras det. Ditt beteende matas in i matrisen.

EU har finansierat sådana här projekt i årtionden. Trots visst motstånd i Europaparlamentet. INDECT var mest på tapeten när jag jobbade där.

Än så länge är automatiserad ansiktsigenkänning allt för kontroversiellt i de flesta europeiska länder. Men tekniken finns där. Den är betald av EU:s skattebetalare. Och Frankrike, vars ledare är positiva till automatisk ansiktsigenkänning, ser sig som ett föregångsland.

Det är rätt tydligt vart vi är på väg om vi inte sätter stopp för det här. Men det är inte helt tydligt var gränsen mellan vad som är acceptabelt och massövervakning går.

För vad det är värt snubblade jag över en internationell studie från år 2019 om hur effektiv video/kameraövervakning egentligen är. Några slutsatser:

  • Kameraövervakning har ingen effekt mot våldsbrott. Däremot minskar den droghandel och egendomsbrott.
  • Kameraövervakning minkar brottsligheten på parkeringsplatser och i kollektivtrafiken, men inte lika mycket i bostadsområden och inte alls i stadskärnor och bostadshus.
  • Vill man stoppa brottslighet räcker det inte med att banda det som sker, utan det kräver även en aktivt bevakat live-feed och direkt respons.
  • Det räcker inte med bara kameraövervakning. För att bli effektiv behöver den kompletteras med allt från bättre gatubelysning till säkerhetsvakter.
  • Enligt erfarenheter från Sverige, USA och Kanada minskar kameraövervakning inte antalet brott – vilket däremot är fallet i Sydkorea och Storbritannien.

De flesta svenskar är positiva till mer kameraövervakning. Men då kan det vara värt att komma ihåg att den inte är någon universallösning – och att det mest är en tidsfråga innan den blir en del av den automatiserade massövervakning som inte gör någon skillnad mellan att hålla ett öga på kriminella och att övervaka vanliga, hederliga människor som bara sköter sitt.

Svensk lagstiftning gör oss mindre säkra mot zero-day-attacker

av

Computer Sweden har en läsvärd artikel om så kallade zero day-attacker – det vill säga IT-sårbarheter där mjuk- eller hårdvarutillverkare ännu inte hunnit utveckla en patch. De är med andra ord sårbarheter som vi i princip ännu inte kan skydda oss emot.

CS noterar helt korrekt att det inte bara är kriminella aktörer som drar nytta av zero-day-sårbarheter:

»Både kinesiska och amerikanska underrättelsetjänster samlar in information om dagnollsårbarheter för att kunna använda den för spioneri eller sabotage. Ett omtalat exempel är den sårbarhet i protokollet SMB (även känt som CIFS) i Microsoft WIndows som upptäcktes av USA:s signalspaningstjänst National security agency, NSA. NSA höll tyst om upptäckten och utvecklade nolldagsverktyget Eternalblue för att kunna utnyttja sårbarheten. Men Eternalblue stals senare av kriminella hackare som använde programmet för att skapa utpressningsprogrammet Wannacry.«

Det borde vara uppenbart att myndigheterna skall rapportera in säkerhetsluckor, så att de kan täppas till – istället för att lämna dem öppna för missbruk.

Detta är ett kärnproblemen med den svenska polisens hemliga dataavläsning. Den utnyttjar zero-day-sårbarheter och skapar ett intresse av att vissa av dem skall fortsätta existera – för att polisen skall ha möjlighet att installera sina spionprogram. Vilket gör oss alla mindre säkra.

Märkligt nog är det i princip helt tyst om detta i den svenska debatten. Inte ens när CS skriver om ämnet nämns den svenska hemliga dataavläsningen.

Zero-day-angrepp är alltså inte bara definitionsmässigt okända hot – utan även hot som förvärras och rent av möjliggörs genom svensk lagstiftning.