Nätkultur

Nätkultur är vår kategori för kulturella fenomen på nätet och om internetkultur i allmänhet.

UK Online Safety Act: Politikerna kräver mer reglering

22 december 2025 av Henrik Alexandersson

En halv miljon britter kräver att den nya Online Safety Act rivs upp och tvingade parlamentet att diskutera saken. Resultatet blev krav på mer reglering.

550.137 britter skrev under en petition om att riva upp den nya och hårt kritiserade Online Safety Act (OSA). Vilket tvingade fram en debatt i parlamentets underhus.

Detta visade sig dock bli en parad av ledamöter som kräver hårdare ålderskontroll, mer censur, bakdörrar till krypterade meddelandetjänster, åldersgränser och loggar för VPN, hårdare reglering av AI-tjänster och mer kontroll över folks liv online.

Om man skall lyfta fram en sak är angreppen mot VPN-tjänster särskilt oroväckande. Först införde man åldersgränser för alla siter i hela världen som kan tänkas innehålla något som kanske kan anses vara olämpligt för brittiska barn.

Till att börja med drabbar denna åldersverifiering alla, om man skall kolla folks ålder. Den har dessutom i flera fall kommit att läggas ut på tredjepartsleverantörer som visat sig ha såväl säkerhetsbrister som andra (ibland skumma) syften med den persondata de samlar in.

Vilket lett till en kraftigt ökad användning av VPN-tjänster i alla åldersgrupper, för att komma runt ålderskontrollen. Den politiska reaktionen på detta är att kräva åldersgränser även för VPN.

Vilket i sin tur kommer att driva framförallt minderåriga (som inte har egna betalningsmedel) i armarna på »gratis« kinesiska och ryska VPN-tjänster som sätter annat än användarnas bästa och säkerhet i främsta rummet.

Det är helt uppenbart att de brittiska politikerna inte begriper vad de sysslar med; att de är på väg att slå sönder resterna av ett fritt och öppet internet; att de är på väg att utsätta alla användare för risker från ondsinta aktörer. Och så vidare.

Det är också uppenbart att detta inte tycks avskräcka de brittiska politikerna. Snarare har den kritik som framförts fått dem att vilja reglera internet ännu hårdare.

Vilket i sin tur inte kan accepteras av folk som begriper hur sådant här fungerar. Att utsätta privatpersoner, minderåriga, företag, organisationer, media och alla andra för dessa risker är helt enkelt inte aktuellt.

Det känns lite som att en ostoppbar kraft är på väg att träffa ett orörligt objekt.

• RtN: UK Parliament Rejects Petition to Repeal Online Censorship Law, Calls for Expanded Censorship »

• Du hittar vad vi skrivit om Online Safety Act här »

Och nedan ett par korta, intressanta videos på samma ämne:

CC0

EU:s upphovsrättsdirektiv gav oss politisk censur

20 december 2025 av Henrik Alexandersson

EU:s hårt kritiserade upphovsrättsdirektiv från 2019 har lett till blockering av politiskt innehåll – trots att EU-domstolen slagit fast att så inte får ske.

2019 antogs med minimal marginal EU:s upphovsrättsdirektiv av Europaparlamentet. Det blev en del gnissel när det skulle införas i medlemsstaterna, men sedan blev det tyst. Så vad hände?

Den huvudsakliga kritiken riktades mot artikel 17 (tidigare 13) som gör nätplattformar ansvariga för vad deras användare laddar upp. Vilket i praktiken kraftigt urholkar deras tidigare budbärarimmunitet.

Här infördes ett ex ante-ansvar, det vill säga att man måste förhindra ett visst lagbrott (kränkning av upphovsrätten) i förväg. Vilket praktiskt sett bara kan ske med hjälp av uppladdningsfilter. Vilket i sin tur lett till överblockering.

I efterhand har EU-domstolen (mål C-401/19) gått in för att försöka skapa klarhet. Den kom fram till att artikel 17 endast är förenlig med yttrandefriheten om lagligt innehåll inte blockeras.

Domen säger att politisk satir, kritik och citat är särskilt skyddsvärda. Ändå sker blockering. Inte ett ord har ändrats i direktivet. Domen gör inte mycket mer än säger hur direktivet borde fungera. Vilket medlemsstaterna tycks strunta i.

Så hur ser det då ut på marken? Vilka konsekvenser har upphovsrättsdirektivet fått? Här är några högprofilerade fall…

I Tyskland har innehåll som citerar politiska partiers material i kritiskt syfte censurerats – trots att detta uppenbart faller inom undantagen för citat, kritik, parodi och pastisch enligt EU-rätten.

I Frankrike har samma öde drabbat klipp som kritiskt analyserat president Macrons tal.

I Spanien har innehåll om katalanska protester som använde korta nyhetsklipp (inom citaträtten) censurerats.

I Nederländerna har på samma sätt politiska videor om klimat- och migrationspolitik tagits ner eller begränsats automatiskt på grund av upphovsrätt till arkivklipp.

Detta trots att citat som används för kritik, recensioner, parodier, pastischer med mera alltså skall vara undantagna inom ramen för citaträtten. Och trots att EU-domstolen som sagt slagit fast att politisk satir, kritik och citat i sammanhanget är särskilt skyddsvärda uttryck.

EU:s upphovsrättsdirektiv har blivit ett verktyg för politisk censur. Vilket är extra oroande i dessa tider när det fria ordet online blir allt mer ifrågasatt.

Vad var det vi sa?

Bild: Demonstration mot upphovsrättsdirektivet, Berlin 2019.

CC0

Storbritannien inför nakenfilter på alla mobiler

16 december 2025 av Henrik Alexandersson

Britterna vill ha client-side-scanning på alla telefoner – som identifierar nakenbilder och sedan bara visar dem för dig om du kan identifiera dig och har åldern inne.

Den brittiska regeringen »uppmuntrar« nu Apple och Google att blockera visning av nakenbilder på mobiltelefoner och plattor – om inte användaren identifierar sig och bevisar att denne är vuxen.

Alltså client-side-scanning av innehåll. Plus ålders/ID-kontroll. Frågan är hur detta är tänkt att gå till.

Om man antar att bilder kan förekomma till exempel i användares fotoalbum, meddelande-appar, word-dokument, filbibliotek, e-post, molntjänster eller rent av dyka upp i en web-läsare…

Blir det då inte en fråga om att allt innehåll, alla filer, allt som kommuniceras, filmas, fotograferas, visas eller lagras måste inspekteras och bedömas?

Hur har man tänkt sig hantera kryptrad information?

Gäller detta bara för den som äger telefonen/plattan (med tillhörande konto) eller även andra som kan tänkas använda den?

Hur gör man om X visar en nakenbild för Y?

Räknas ASCII-bilder? Så många frågor…

Har man verkligen tänkt igenom det här?

Om inte Apple och Google gör detta frivilligt hotar man med lagstiftning. Och det flaggas redan för att denna skanning även skall gälla stationära datorer.

När man ändå håller på flaggas för strikt åldersverifiering för VPN-tjänster. Så att ungarna inte kan gå runt Online Safety Acts åldersgränser för alla web-platser som kan misstänkas innehålla något som på något sätt kan vara olämpligt för brittiska barn.

Regeringen mot alla i nedre tonåren. Lycka till. Men det kan kanske vara nyttigt att ingjuta en viss skepsis mot överheten i ungdomen.

Läs mer:
• UK to “encourage” Apple and Google to put nudity-blocking systems on phones »
• UK Lawmakers Propose Mandatory On-Device Surveillance and VPN Age Verification »

CC0

Åldersgränser online: Staten vs. tonåringarna

14 december 2025 av Henrik Alexandersson

Åldersgränser för sociala media är en verklighetsfrånvänd och kontraproduktiv idé som dessutom strider mot grundäggande fri- och rättigheter.

Tänka sig, åldersgränser för sociala medier (m.m) i Storbritannien och Australien tycks få oväntade och oönskade konsekvenser, givet att syftet är att skydda barnen.

Att över huvud taget tro att man kan hålla tonåringar borta från sociala media är verklighetsfrånvänt. I den dragkampen är staten chanslös.

Allt man uppnår är att en hel ungdomsgeneration nu kommer att se staten som sin fiende i någon mening. Igen. Som under striden om piratkopieringen.

På den tekniska sidan används allt från VPN och fejkade/lånade ID-handlingar till att man använder andras konton. »Age-verification hacks« trendar online och sprids i skolorna.

Samtidigt verkar det som att sociala medieappar/tjänster från länder som Kina – som inte tillämpar ålderskontroll – försöker etablera sig bland yngre tonåringar i de aktuella länderna. Vilket är en säkerhetsrisk, inte bara för tonåringarna.

Sådana plattformar ger dessutom sämre skydd mot grooming, utpressning, övergrepp och bedrägerier. Och obefintlig insyn för tillsynsmyndigheterna.

Det ligger även i farans riktning att barn och unga inte kommer att anmäla om de utsätts för brott och övergrepp på dessa plattformar – då användningen skett i strid med gällande regler.

Därtill kommer yttrandefriheten, som är en grundläggande mänsklig rättighet. FN:s människorättsstadga säger i artikel 19:

»Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripanden hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.«

Här är artikel 13 i den i alla andra sammanhang åberopade barnkonventionen:

»Barnet har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, ta emot och sprida information och tankar av alla slag, muntligen, skriftligen eller i tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.«

Enligt konventionerna är det alltså uppenbart att också unga har rätt att sprida och ta emot information. Både Storbritannien och Australien har skrivit under och ratificerat så väl FN:s människorättsstadga som barnkonventionen. Vilket man nu inte tycks ta någon hänsyn till.

Åldersgränser för sociala media är en verklighetsfrånvänd och kontraproduktiv idé som dessutom strider mot grundäggande fri- och rättigheter.

Läs även:
• Australiens 16-årsgräns för sociala media överklagas »

CC0

Australiens 16-årsgräns för sociala media överklagas

10 december 2025 av Henrik Alexandersson

Tonåringar i Australien överklagar den nya 16-årsgränsen för sociala media, som de menar strider mot den konstitutionellt skyddade rätten till politisk kommunikation.

Idag träder Australiens 16-årsgräns för sociala media ikraft. Vilket innebär att 440.000 unga människor stängs ute från till exempel Snapchat, Instagram, Tiktok, Facebook, X, Threads, Reddit, Twitch, Kick och Youtube. Plattformarna hotas med miljonböter om de inte följer lagen.

Man tycks begå samma misstag som britterna, där mtoden för åldersverifieringen lämnats till plattformarna, som använder tredjepartsleverantörer – vilka i sin tur använder den persondata som samlas in på sätt den inte är avsedd för.

Viket inte bara drabbar minderåriga. Skall man kontrollera användarnas ålder, då måste man kontrollera alla.

Men åldersgränsen införs inte utan protester. I minst två fall har ungdomar övrklagat lagen till Högsta Domstolen, stödda av Digital Freedom Project. Deras argument är att förbudet strider mot den konstitutionellt skyddade rätten till politisk kommunikation.

I sammanhanget är det värt att påminna om artikel 19 i FN:s människorättsstadga:

»Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripanden hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.«

Vilket även gäller ungdomar.

Det finns även organiserade kampanjer mot lagen och protestskrivelser bland skolelever. Många menar att förbudet skadar undervisning, socialt liv och möjligheten att delta i den offentliga debatten. Och en del skolor uttrycker oro över att lagen är opraktisk och otydlig.

• NYT: What to Know About Australia’s Social Media Ban »
• ABCnews: Australia’s social media ban leaves a 15-year-old worried about losing touch with friends »

CC0

Dina AI-chattar är inte privata

9 december 2025 av Henrik Alexandersson

Du kan inte räkna med att dina AI-chattar är privata.
Skriv inget du inte vill att andra skall kunna se.
Utgå från att andra kan läsa allt.

Förra veckan beordrade en domstol i New York ChatGPT att lämna ut 20 miljoner chattar, i anslutning till ett pågående upphovsrättsmål mellan New York Times & Co och OpenAI.

Visserligen är chattarna anonymiserade – men innehåller ändå massor av känslig information, uppgifter som kan identifiera användare, företagshemligheter, personliga funderingar med mera. Plus metadata.

Reclaim the Net noterar:

»The problem lies in the illusion of anonymization. Modern data science has shown repeatedly that supposedly de-identified datasets can often be linked back to individuals through contextual clues, writing style, or cross-referencing with other publicly available data. Once such logs are released into a legal system where multiple parties and contractors may handle them, control over that information weakens further.«

Lärdomen av detta är att vi aldrig kan vara säkra på att våra AI-chattar är privata. Skriv inget du inte vill att andra skall kunna se. Utgå från att andra kan läsa allt.

• RtN: Court Forces OpenAI to Hand Over 20 Million ChatGPT Chats »

• TechRadar: Your ChatGPT chats could be less private than you thought – here’s what a new OpenAI court ruling means for you »

CC0

EU vs. X – när politiken vill ha makten över det fria ordet online

7 december 2025 av Henrik Alexandersson

EU hotar X med miljardböter för att plattformen vägrar underkasta sig Bryssels kontroll. Vilket kan sluta med handelskrig.

EU hotar att bötfälla X (tidigare Twitter) med 120 miljoner euro, på följande grunder:

Bedräglig utformning av X:s »blå bockmarkering«
Bristande transparens i X:s annonsarkiv
Underlåtenhet att ge forskare tillgång till offentliga uppgifter

USA har hotat med att fördröja det handelsavtal som är tänkt att halvera tullarna på stål och bilar om EU gör verklighet av sitt hot.

Och redan i somras flaggade den amerikanska administrationen enligt Reuters för sanktioner mot ledande EU-företrädare – om de gör allvar av de möjligheter som unionens Digital Services Act (DSA) öppnar, vad gäller att begränsa det fria ordet online och reglera sociala media som är baserade i andra länder.

Samtidigt hävdar X ägare, Elon Musk att den förra EU-kommissionen gav sociala media ett val: Censurera oönskat innehåll eller bli bötfällda. Detta finns det visserligen inga konkreta bevis för (vad vi vet). Men det är uppenbart att DSA ökar risken för övermoderering.

DSA är tydligt med att stora plattformar och sökmotorer skall motverka oönskat innehåll även om det inte är olagligt. Vilket X inte vill göra. (Till exempel krävde EU:s tidigare kommissionär för den inre marknaden Thierry Breton att X skulle censurera Trump.)

Dessutom finns en upprördhet i USA över att EU:s DSA kommer att begränsa amerikaners rätt att dela och ta emot information i sitt eget land, i enlighet med den närmast absoluta yttrandefrihet de garanteras av konstitutionen.

Man kan i sammanhanget notera att till exempel Facebook (som enligt Musk valt att censurera) också säljer verifierings-dekaler (blå bock) för 150 kr per månad, utan att drabbas av EU-kommissionens vrede.

Tidigare delade Twitter ut verifieringsdekaler till VIP-användare (som sedan även fick möjlighet att köpa marknadsföringspaket för att visa att man var Twitter-VIP även utanför plattformen, för 15.000 USD av tredjepartsaktörer).

Idag anger den blå bocken att man är betalande användare (32 kr/månad, vilket även ger vissa andra förmåner). Detta kräver telefonnummer, ibland ID-verifiering, giltig betalningsinformation och att kontot varit registrerat en viss tid. X förbjuder att man låtsas vara någon annan om det riskerar att vilseleda. Det gäller både personer, organisationer och offentliga aktörer.

Utöver den blå bocken kan företag och organisationer köpa sig en verifieringsdekal i guld. Det finns även en grå dekal för myndigheter, som inte kan köpas utan delas ut av X.

EU-kommissionen menar att detta system kan vara vilseledande.

(En detalj i sammanhanget är att om X inte hade haft någon verfiering av användare alls, då hade EU enligt DSA inte kunnat bötfälla företaget på denna punkt.)

Det ligger nära till hands att misstänka att tidigare innehavare av »VIP-dekaler« som kändisar, politiker (som EU-kommissionärer) och högprofilerade journalister surnade till när de blev av med sin gratis VIP-märkning samtidigt som vanligt folk kunde verifiera sig…

Även om det säkert går att bluffa sig till en verifierings-dekal så bör dagens system i vart fall ge viss bortsållning av oseriösa aktörer. Och vill man leta botar är kanske de gratis, overifierade kontona ett större problem.

Dessutom måste det gå att uppträda under pseudonym eller att vara anonym i sociala media. Det finns gott om giltiga skäl – från visselblåsare till vanliga människor som vill kunna uttrycka sina åsikter utan risk för att bli trakasserade. (Speciellt i skurkstater som förtrycker sitt folk och förföljer oliktänkande.)

Vad gäller aktörer i sociala media som agerar bedrägligt bör samma regler gälla online som i samhället i övrigt. Olagligt innehålla skall avlägsnas. Men staten skall inte kunna kräva att icke olagligt innehåll censureras. (Sådant kan dock regleras i användarvillkoren, mellan plattformen och användaren.)

Sedan finns det naturligtvis aktörer som försöker destabilisera vårt samhälle, i alla sociala media. Men sådant måste bemötas i en fri och öppen debatt. Tyvärr väljer våra politiska företrädare hellre censur – vilket kan bero på bristande vilja, förmåga eller förnuft.

Att ta debatten kräver att man har en viss klangbotten vad gäller den västerländska liberala demokratins grundläggande värden och våra medborgerliga fri- och rättigheter. Vilket man kan ifrågasätta om de politiker som ständigt vill utöka övervakningsstaten och censurera internet besitter.

Vad gäller de böter som utfärdats för »bristande transparens i X:s annonsarkiv« och »underlåtenhet att ge forskare tillgång till offentliga uppgifter« kan man möjligen förstå om X inte vill lämna ut sådant till aktörer som de upplever som fientligt sinnade. Plus att det är omstritt huruvida EU:s jurisdiktion verkligen omfattar amerikanska företag.

Ironiskt nog lyckades EU-kommissionen själv bryta mot EU:s regelverk om micro targeting med proxydata för riktade politiska annonser på X, i syfte att påverka opinionen för ett ja till Chat Control 2.

Det finns skäl att ana politiska motiv bakom denna konflikt. EU:s politiker, byråkrater och journalister ogillar Elon Musk och det faktum att det finns en social medieplattform som tycks vara bortom deras kontroll.

Visst, man kan ogilla Musk för mycket. Själv skulle jag önska att han ägnade sig lite mer åt källkritik. Musk och jag har motsatta åsikter om Ukraina. Och jag känner en viss frustration över att DOGE inte kom att ledas av någon som visste hur systemet fungerar, var liken är nergrävda och var man måste tänka ett varv till för att nå önskat resultat. Musk stöder dessutom en del politiska krafter i Europa som jag tycker är obehagliga.

Men han har rätt att tycka vad han vill. Och han erbjuder en social medieplattform med mer taköjd än andra. X ger vanligt folk möjlighet att ventilera sin oro och frustration – som ju inte försvinner om man lägger locket på. X ger människor möjlighet att ifrågasätta, lägga sig i och utkräva ansvar. Vilket naturligtvis inte uppskattas av makthavarna.

Vad gäller EU:s Digital Services Act – så har vi redan kritiserat att implementeringen fokuserar på censur, men att kommissionen än så länge ignorerat vad DSA har att säga om användarnas rättigheter. Samt att hela lagstiftningpaketet egentligen är onödigt.

• EU: Kommissionen bötfäller X 120 miljoner euro enligt förordningen om digitala tjänster »
• US Secretary of State Marco Rubio på X: The days of censoring Americans online are over. »
• BBC: US hits out at EU’s ’suffocating regulations’ after it fines Elon Musk’s X »
• Reuters: X gets $140 million EU fine for breaching content rules but TikTok settles »
• DW: EU hits X with €120 million fine over breaking digital rules »

Tidigare:
• HO: EU customs deal with the USA: finalization delayed due to dispute over DSA »
• DigiWatch: Trump threatens sanctions on EU over Digital Services Act »
• Reuters: Exclusive: Trump administration weighs sanctions on officials implementing EU tech law, sources say »

Relaterat:
• EU/DSA: Vad hände med användarnas rättigheter? »
• Behöver vi speciella lagar för internet? »

CC0

Europaparlamentets åldersgränser för sociala media är ogenomtänkt symbolpolitik

27 november 2025 av Henrik Alexandersson

Europaparlamentet har fattat ett ogenomtänkt beslut om åldersgränser för sociala media, som kommer att få oönskade konsekvenser.

Igår röstade Europaparlamentet för att införa åldersgränser på 13-16 år för sociala media. Detta är inte lagstiftning, bara en resolution – en åsikt.

Dessutom en tämligen meningslös resolution eftersom GDPR redan låter medlemsländer själva bestämma åldersgräns mellan 13 och 16 år för barns databehandling. Gårdagens beslut är alltså symbolpolitik utan praktiska effekter.

EU är för övrigt redan på väg att prova ut en app för åldersverifiering där man bara identifierar sig en gång – och sedan endast bekräftar sin ålder med appen på de sidor man vill använda. Tyvärr verkar den inte fungera på alla plattformar. Tanken är att detta längre fram skall bli en del av EU:s nya »digitala plånbok« / eID.

Ledamöterna vill väl framstå som att de »gör något« åt ett förmodat problem som det gått politiskt mode i. Och Europaparlamentets beslut gav ju dem sin hett eftertraktade publicitet.

(Innan vi kikar på argumenten skall det påpekas att detta inte är samma beslut som de åldersgränser för meddelandetjänster som EU:s ministerråd vill se inom ramen för Chat Control.)

Ur Europaparlamentets pressmeddelande:

»För att hjälpa föräldrar hantera sina barns digitala liv och se till att deras surfande är lämpligt för deras ålder föreslår parlamentet en EU-omfattande minimiålder på 16 år för att få tillgång till sociala medier, videodelningsplattformar och AI-partners i EU. Barn från 13 år skulle ändå kunna ges tillgång med vårdnadshavarens tillstånd.«

Till SVT säger ledamoten Adnan Dibrani (S):

»Våra barn ska alltid gå före techjättarna och deras vinster och algoritmer. Därför är jag väldigt glad över att parlamentet tar det här viktiga beslutet.«

Men alla håller inte med.

»Ledamoten Charlie Weimers (SD) röstade emot resolutionen. Han ser en risk att ålderslegitimeringen kan leda till ett system för politisk övervakning i Europa.

– Det innebär ju att man får visa Bankid för att kommentera på något som SVT lägger ut på nätet – så ska det inte behöva vara.«

I voteringen röstade de svenska ledamöterna från SD nej. Moderaterna lade ner sina röster. Alla andra svenskar röstade för förlaget.

Man kan i sitt stilla sinne undra hur man tänkt sig hålla tonåringar borta från sociala media – som idag ofta är en förutsättning för deras sociala liv, skolprojekt och fritidsaktiviteter.

Det kommer alltid att finnas sätt att gå runt åldersgränser. Ett striktare system riskerar att driva minderåriga till mindre reglerade och potentiellt farligare plattformar, utanför offentlig insyn.

Man kan också ifrågasätta en åldersgräns som är högre än vad som krävs för att gå med i politiska ungdomsförbund. Sociala medier har blivit centrala plattformar för samhällsdebatt, kunskapsinhämtning och opinionsbildning – även för unga.

Åldersgränser riskerar att inskränka barns och ungdomars grundläggande rätt till yttrandefrihet (artikel 13 i FN:s barnkonvention och artikel 10 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna) och tillgång till information.

Att växa upp utan att lära sig hantera sociala medier riskerar att göra unga mer sårbara när de väl får tillgång. Det är bättre att lära barn att navigera dessa miljöer än att förbjuda dem att vistas där.

Krav på identifiering riskerar att göra anonyma uttryck svårare, vilket är problematiskt för visselblåsare, aktivister och utsatta grupper.

Dessutom är det viktigt att komma ihåg att ålders/ID-kontroll drabbar alla, inte bara barn. Om man skall fastställa användarnas ålder måste alla användare kunna identifiera sig. Det gäller även dig.

Som vanligt känns det som att EU fattar beslut som vid första påseende kanske kan låta bra – men som är dåligt genomtänkta och som kommer att få oönskade konsekvenser.

CC0

EU/DSA: Vad hände med användarnas rättigheter?

17 november 2025 av Henrik Alexandersson

EU tycker tydligen att det är viktigare att begränsa användarnas yttrandefrihet på sociala media än att försvara deras rättigheter.

EU-kommissionen är snabb när det gäller att kritisera de stora sociala medieplattformarna när den tycker att de inte censurerar tillräckligt.

Men när det gäller de användarrättigheter som stadgas i EU:s Digital Services Act (DSA) tycks kommissionen vara rätt ointresserad.

DSA säger följande:

Användare har rätt att överklaga moderation (borttagna inlägg, skuggbanning m.m.).
Plattformar måste erbjuda ett internt klagomålssystem.
De måste ge en motivering när de tar bort eller begränsar innehåll.
Användaren kan gå vidare till ett certifierat utomstående tvistlösningsorgan.
Användaren får också vända sig till nationella myndigheter eller domstol.
DSA gäller både censur av inlägg och avstängning av konton.
Kontostängning måste vara proportionerlig.
Plattformen måste förvarna om och motivera avstängning (utom vid mycket allvarliga brott).

Uppenbarligen fungerar detta inte. Användare blir censurerade, skuggbannade och avstängda utan att det finns något meningsfullt sätt att överklaga. (Automatiserade AI-svar som bara meddelar att beslutet kvarstår baserat på vaga generella formuleringar räknas inte.)

Få om ens några medlemsstater har etablerat något utomstående tvistlösningsorgan. (Ansvarig nationell myndighet i Sverige är Post & Telestyrelsen, PTS). Och någon struktur för hur kommissionen skall leva upp till sitt övergripande ansvar på detta område tycks inte existera i sinnevärlden.

Däremot är EU-kommissionen som sagt snabb när det gäller att klaga på att sociala media inte censurerar tillräckligt mycket.

Man kan lätt få intrycket av att EU tycker det är viktigare att begränsa användarnas yttrandefrihet än att försvara deras rättigheter.

Chat Control 2: Åldersgränser för dataspel online

13 november 2025 av Henrik Alexandersson

Den senaste varianten av Chat Control 2 i EU:s ministerråd kan komma att medföra åldersgränser med ID-krav för meddelande-appar och dataspel online.

Även om kravet på obligatorisk skanning av folks elektroniska meddelanden (förmodligen) är borta ur EU:s ministerråds senaste variant av Chat Control 2, finns det problematiska detaljer kvar i förslaget.

Till exempel åldersgränser. Om det finns risk för otillbörliga kontakter med minderåriga kan meddelande-appar och app-butiker tvingas införa åldersgränser.

I det ursprungliga förslaget definieras hög risk som meddelandetjänster där användare kan sända meddelanden direkt till varandra. Vilket ju är alla meddelandetjänster

Men det gäller inte bara rena meddelandetjänster. Även dataspel online där användare kan chatta eller kontakta varandra med direktmeddelanden omfattas.

Chat Control 2 kommer alltså att leda till åldersgränser (förslaget talar om 17 år, men det är snarare upp till medlemsstaterna att bestämma) för meddelandetjänster och spel.

Att hålla tonåringar borta från meddelande-appar känns både orealistiskt och olämpligt.

Att hålla dem borta från olika former av dataspel online saknar verklighetsförankring.

Men det är inte bara tonåringar som drabbas. Om man inför åldersgränser måste man kolla identiteten på alla användare. Vilket gör det omöjligt att vara anonym online. Vilket i sin tur drabbar människor som har fullt giltiga skäl att vara anonyma i sin kommunikation.

Här hamnar EU:s ministerråd på kollissionskurs med Europaparlamentet som säger följande om Chat Control 2: Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar. Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Det skall bli intressant att se hur detta kommer att hanteras i trilogförhandlingarna mellan EU-kommissionen, ministerrådet och parlamentet.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0