Femte juli

Nätet till folket!

Nätkultur

Nätkultur är vår kategori för kulturella fenomen på nätet och om internetkultur i allmänhet.

Finansiell censur – att tysta andra utan lagstöd eller rättslig prövning

av

Skall företag som Visa och Mastercard kunna stoppa företag som säljer lagliga produkter och lagligt innehåll på nätet? Skall de kunna stoppa politiskt kontroversiella röster?

Det pågår ett storbråk mellan delar av spelvärlden och de stora betalningsförmedlarna (Visa, Mastercard, PayPal, Stripe) sedan de senare satt press på plattformar som Steam och Itch.io att plocka bort spel med vuxet innehåll.

Detta efter en kampanj från den australiensiska kampanjgruppen Collective Shout. Plattformarna har svarat genom att de-indexera eller ta bort tusentals lagliga spel utan tydlig transparens eller överklagandeprocess.

Spelbransch-organisationer, som IGDA, och utvecklare som Yoko Taro, kallar detta för finansiell censur – där betalföretag indirekt bestämmer vad som får säljas. Och rasande spelare runt om i världen protesterar genom att skriva på protestlistor och belägra betalföretagens kundtjänst med telefonsamttal.

Detta pekar på ett problem. Betalningsförmedlare med dominerande ställning kan blockera sådant som utsätts för moralpanik eller politiska drev. Vad som i praktiken är möjligt att sälja bestäms då inte av vad som är lagligt eller ej – utan i ängsliga multinationella företags styrelserum.

Liknande har skett tidigare. Svenska exempel är postorderföretag som säljer skräckfilmer och sexleksaker, som fått sina betalkanaler stängda. Och det finns exempel på banker som sagt upp bankkonton för besvärliga människor, efter politiska påtryckningar.

Finansiell censur har blivit ett verktyg för att tysta oliktänkande utan att behöva gå via rättsväsendet eller den demokratiska lagstiftningsprocessen.

Till exempel har donationer till politiskt känsliga grupper stoppats. 2012 blockerade Visa, Mastercard, PayPal och Bank of America betalningar till WikiLeaks efter publicering av läckta dokument från USA:s militär och UD.

När jag arbetade för Piratpartiet i Europaparlamentet tog vi 2013 fram en resolution som uttryckligen krävde att EU-kommissionen skall agera mot denna typ av betalblockader. Resolutionen antogs av parlamentet – men ignorerades fullständigt av kommissionen.

»Finansiell censur« har alltså varit ett problem länge. Men ingen tycks göra något åt saken. Idag talar EU-kommissionen själv om strypt finansiering som ett sätt att komma åt »lagligt men skadligt« innehåll på nätet.

• The Guardian: Mastercard and Visa face backlash after hundreds of adult games removed from online stores Steam and Itch.io »
• PC Gamer: Itch.io is ’actively reaching out to other payment processors’ after pressure from credit card companies to curtail NSFW content, and that compared to Valve, it has ’limited ability to push back’»
• GamesRadar: Game industry fires back as certain adult games continue to be delisted from Steam and Itch.io: ”Financial institutions are now influencing which stories can be told and sold in games”»
• Polygon: Visa and Mastercard are getting overwhelmed by gamer fury over censorship »

CC0

UK: Högljutt om Online Safety Act

av

Debatten om Online Safety Act har eskalerat i Storbritannien. Nedan en BBC-debatt med Reform UK’s Zia Yusuf, Labour peer Thangam Debbonaire och Jonathan Hall, regeringens »Independent Reviewer of Terrorism Legislation«. Det blir livat.

Läs mer om Online Safety Act:
• Online Safety Act – britternas DSA och Chat Control i ett »
• UK Online Safety Act – konsekvenserna börjar bli synliga »
• UK Online Safety Act vs. Wikipedia »

UK Online Safety Act – konsekvenserna börjar bli synliga

av

Britternas Online Safety Act har lett till ökat VPN-användande, politisk diskussion om VPN-förbud och nya former av cyberbrottslighet.

Snabbt börjar Storbritanniens Online Safety Act få konsekvenser.

Den goda nyheten är attt användandet av VPN ökat. Ett syfte med detta är att komma runt de ID-krav/ålderskontroller som den nya lagen ställer på många typer av sidor, från porr till Reddit.

Den dåliga nyheten är att detta har väckt nytt liv i den slumrande politiska debatten om att förbjuda VPN. Vilket riskerar att slå tillbaka både tekniskt, juridiskt och politiskt. (Inte ens EU har vågat gå så långt. Ännu.)

En annan konsekvens är att brittiska användare lockas till fejk-siter där de luras lämna ut sina ID-uppgifter till cyberbrottslingar, i tron att »ID-kravet« på dessa sidor beror på den nya lagen.

Detta lär bara vara början vad gäller oväntade och oönskade konsekvenser av OSA.

Lagens motståndare håller på att samla in namn för att få till stånd en debatt om den i parlamentet. I skrivande stund har runt 250.000 personer skrivit under. Regeringen meddelar dock att den inte har några planer på att ändra eller dra tillbaka lagen.

Relaterat:
• Online Safety Act – britternas DSA och Chat Control i ett »
• UK Online Safety Act vs. Wikipedia »

CC0

Tyskland: Böter för att gilla poster på sociala media

av

En tysk kvinna har dömts till 1.800 euro i böter för att ha gillat ett inlägg på X som myndigheterna anser vara olämpligt.

Vi har tidigare skrivit om Tysklands rätt snäva yttrandefrihetslagar. Enkelt uttryckt är det förbjudet att förolämpa andra och att uttrycka hat eller hot. Det anses vara värre om detta sker online än i den fysiska världen.

Detta gäller även om man delar ett inlägg som andra skrivit. Och nu också att gilla andras inlägg.

Reclaim the net rapporterar:

»The 64-year-old from Lohfelden, Hesse, found herself under investigation after responding with three thumbs-up emojis beneath a post on X.«

»The original post reported on a 15-year-old Swedish girl who had killed the migrant man who raped her, and included the comment, “Does he now have 77 virgins?”«

»According to the Kassel public prosecutor’s office, the woman’s emoji reaction amounted to endorsing the killing and expressing satisfaction that it had targeted a migrant.«

Förmodligen syftar detta på det fall i Enköping där en flicka och hennes vänner i samråd dödat en taxichaufför som hon anmält för våldtäkt. Själva mordet fullbordades av en av vännerna.

Oaktat vad man tycker om substansen i texten kan man notera att de tyska lagarna (som säkert har goda intentioner) inskränker yttrandefriheten betydligt mer än i andra EU-länder.

I ett vidare perspektiv väcks den principiellt viktiga frågan: Kan och bör man försvara det demokratiska samhället genom att inskränka medborgarnas fri- och rättigheter?

Det hela kan dessutom ses mot bakgrund av Tysklands mörka historia. I syfte att skydda människans värdighet (i ljuset av den nazistiska terrorregimen) tar man till verktyg som för tankarna till den östtyska kommunistdiktatur som höll halva landet i ett järngrepp i nästan 50 år. Vilket blir något av en paradox.

För sammanhang säger Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Men konventionens artikel tio anger även omfattande undanttag:

»Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet.«

Det vore intressant att se hur Europadomstolen (Europarådet) och/eller EU-domstolen ser på de tyska lagarna och deras tillämpning.

• RtN: Thumbs Up Lands Woman in Hot Water as Germany Cracks Down on Emoji Speech »

Relaterat:
• Yttrandefriheten i EU: Tyskland – NetzDG »

Policing the internet in Germany, where hate speech, insults are a crime | 60 Minutes.

After Trump administration attacks: Are German hate speech laws too restrictive? | DW News

CC0

Australien: Åldersgräns för sökmotorer

av

Australien blir först i världen med att kräva åldersgränser för full tillgång till sökmotorer.

Idén om åldersgränser för sociala media sprider sig till allt fler länder. Australien tar det ett steg längre och inför 16-årsgräns även för sökmotorer (Google, Bing m.fl.) i sin uppdaterade Online Safety Act och dess Internet Search Engine Services Online Safety Code.

I vart fall om man vill ha alla funktioner. Minderåriga och icke-inloggade ges tillgång till en barnsäker variant med innehållsbegränsningar.

Till att börja med är detta enkelt att kringgå genom att använda VPN. Vilket gör förslaget rätt meningslöst om syftet är att begränsa tillgången till innehåll.

Sedan har vi frågan om hur användare skall identifiera sig. Enligt den nya lagen kan det till exempel ske genom foto-ID, biometrisk analys av ålder eller baserat på användarens vanor och sökhistorik.

I alla tre fallen uppstår problem kopplade till säkerhet och rätten till privatliv. ID-kontroll kräver register. Biometrisk analys har breda felmarginaler. Analys av användares nätvanor kommer att ge Big Data ännu mer information om sina användare.

Här finns också en möjlig konflikt med FN-stadgan om de mänskliga rättigheterna, vars artikel 19 säger…

»Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt att söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.«

Att folk inte ska få uttrycka sina åsikter anonymt på sociala media är illa nog. Att nu utöka detta till att inte få söka information anonymt är ett steg mot en allt mer auktoritär stat.

Än så länge finns inget motsvarande förslag i EU. Men det är förmodligen bara en tidsfråga.

EU:s Digital Services Act rekommenderar åldersgränser för sociala media, men utan att direkt kräva att sådana införs. Vissa medlemsstater i ministerrådet driver dock på.

Dessutom rullar EU just nu ut en app för åldersverifikation i sociala media, för de länder som vill ha sådan.

Relaterat:
• Åldersgräns för sociala media är en usel idé (8 juli 2025) »
• Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media (26 maj 2025) »
• EU rullar ut app för åldersverifikation (8 maj 2025) »

CC0

Åldersgräns för sociala media är en usel idé

av

Regeringen tänker utreda frågan om en åldersgräns för sociala media. Vilket kan leda till att alla måste identifiera sig och att det blir omöjligt att vara anonym.

Socialminister Jakob Forssmed har låtit meddela att regeringen tänker låta utreda frågan om åldersgränser för sociala media. Detta är en dålig och farlig idé, som egentligen inte tillför något nytt i debatten.

»Anonyma« metoder för ålderskontroll med AI finns men fungerar dåligt. Felmarginalen är på tok för bred, speciellt för unga människor. Dessutom har de problem med olika etniciteter. Och de går inte ihop med EU:s AI Act.

Därför är den enda praktiskt genomförbara metoden för ålderskontroll att alla användare kommer att tvingas identifiera sig. Vilket gör det omöjligt för till exempel visselblåsare, aktivister och utsatta grupper att anonymt tillföra samhällsviktig information utan risk för repressalier.

Vad gäller barnen kan man notera att FN:s barnkonvention (som upphöjts till lag i Sverige) slår fast att även barn och ungdomar har en grundläggande rätt till yttrandefrihet och tillgång till information.

Dessutom kan man ifrågasätta om det är så klokt att hålla unga människor avskiljda från den aktuella samhällsdebatten. Det vore märkligt att låta unga bli medlemmar i politiska ungdomsförbund och samtidigt förbjuda dem att delta i den politiska debatten på nätet.

För övrigt är regeringen sen på bollen. Det danska ordförandeskapet i EU:s ministerråd driver frågan. Och EU har redan rullat ut en app för åldersverifikation – med kända säkerhetsbrister (som man inte tar någon hänsyn till).

Skall man vara petig finns för övrigt redan åldersgränser (13 respektive 16 och 18 år eller föräldrar samtycke) i sociala medias användarvillkor. Och GDPR låter EU:s medlemsstater själva bestämma åldersgräns mellan 13 och 16 år för barns databehandling – Sverige har i enlighet med detta redan valt 13 år.

Så frågan är vad en svensk utredning är tänkt att tillföra.

• SR: Regeringen ska utreda åldersgräns för sociala medier »

Tidigare:
• Socialdemokraternas ID-krav för sociala media hotar det fria ordet (16 maj 2024) »
• EU rullar ut app för åldersverifikation (8 maj 2025) »
• Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media (26 maj 2025) »

CC0

EU:s ständigt svällande nätcensur

av

EU:s »Code of practice on disinformation« har nu blivit en del av unionens Digital Services Act (DSA). Vad betyder det för yttrandefriheten online?

Vid månadsskiftet blev EU:s »Code of practice on disinformation« en del av DSA:s lagstiftningspaket. Det är frivilligt för de stora sociala plattformarna och sökmotorerna att ansluta sig. Men om de gör det, då måste de följa den.

De som anslutit sig är bland andra Facebook, Instagram, Youtube, LinkedIn, TikTok, Google search och Bing. X lämnade uppföranddekoden 2023.

Bland annat föreskrivs att man skall motverka missinformation (omedveten), desinformation (medveten), påverkansoperationer och påverkan från främmande makt.

Detta kan ske till exempel genom att ta bort innehåll, av-monetarisering, flaggning, tillförande av kontext och begränsad spridning.

Till sin hjälp skall man ha faktagranskare, som förutsätts vara redaktionellt och ekonomiskt oberoende från politiska, ekonomiska eller ideologiska intressen. Vilket ibland ifrågasätts om de verkligen är.

Detta är inte samma sak som DSA:s Trusted Flaggers, som i teorin skall inrikta sig på att anmäla olagligt innehåll – och som förväntas företräda olika särintressen. (I DSA:s ursprungliga text talades om företrädare för kollektiva intressen.)

Faktagranskarnas uppgift är däremot att bedöma olika yttrandens sanningshalt, inte laglighet.

Intressant nog är detta samma system för extern faktagranskning som Facebook lämnat i USA, där man anser att det är problematiskt.

X (Twitter) har valt en egen väg med crowdsourcade community notes – där användare kan påpeka felaktigheter och tillföra kontext.

En »permanent taskforce« skall upprättas för att samordna insatser mellan plattformarna och EU-kommissionen, External Action Services Rapid Response System, European Regulators Group for Audiovisual Media Services, European Digital Media Observatory, EU:s Digital Services Board med flera.

EU-kommissionen erkänner att gränsen mellan fakta, tolkning och åsikt kan vara otydlig, särskilt i polariserade frågor som klimat, migration och geopolitik.

Det förväntas att åtgärder mot falsk eller vilseledande information skall vara proportionerliga och förenliga med yttrande- och informationsfrihet.

Vilket – i teorin – betyder att kontroversiella åsikter inte får censureras bara för att de avviker från konsensus, så länge de inte strider mot plattformens användarvillkor eller lag.

Dock har plattformarna under lång tid pressats av politiker till att använda just användarvillkoren för att begränsa det fria ordet. I Sverige har de flera gånger kallats upp till regeringen i syfte att diskutera »branschens ansvar« för vad som publiceras.

Vad som skall plockas bort, skuggbannas, av-monetariseras och så vidare är alltså inte helt kristallklart. Vilket möjligen är medvetet.

På det hela taget har man skapat ett byråkratiskt system för att kontrollera innehåll som i stora delar ligger utanför demokratisk kontroll, traditionell lagstiftning och rättslig prövning.

I ett vidare perspektiv kan detta system förr eller senare komma att missbrukas av aktörer med onda avsikter. Eller av missriktad välvilja.

Men nu är uppförandekoden alltså här och en del av DSA. Återstår att hålla ett öga på hur den tillämpas.

• EU-kommissionen: The Code of Conduct on Disinformation »

CC0

EU: 649 miljoner euro mot hat och desinformation

av

De senaste tio åren har EU satsat 649 miljoner euro på projekt mot hat och desinformation. Beloppet är fördelat på 349 projekt hos olika NGO:er och universitet.

Siffrorna i rapporten »Manufacturing misinformation« visar på en omfattande satsning från EU mot sådan information som man anser är hatisk, fel eller strider mot EU:s värderingar.

Sannolikt är beloppet högre, då rapporten inte täcker besläktade ämnen som till exempel »inkludering« vilka ibland också hanterar desinformation.

Rapporten är framtagen av den konservativa tankesmedjan MCC i Bryssel och får ses som en debattinlaga. Samtidigt verkar dess siffror trovärdiga, då de bygger på EU:s egna databaser.

Detta blir relevant om man sätter satsningen i relation till EU:s Digital Services Act (DSA). Även om den formellt sett bara kräver att olagligt innehåll (vilket kan skilja sig från land till land) skall tas bort från internet, så öppnar den även för mer subjektiv censur.

Enligt DSA skall stora nätplattformar och sökmotorer motverka »skadligt« innehåll även om detta inte är olagligt. Samt hantera »systemrisker«, inklusive desinformation, hatpropaganda och psykisk ohälsa. DSA lämnar dock frågor som »vad« och »hur« öppna.

Det är här som EU:s finansiering av projekt hos NGO:er och universitet kommer in. Det kan vara svårt och kontroversiellt för EU att slå ner på vissa yttranden och visst innehåll.

Då är det enklare att outsourca åsiktskontrollen till NGO:er och akademiker – som får rollen att identifiera, kategorisera och motverka oönskade uttryck (ibland baserat på partsintresse eller ideologisk övertygelse snarare än juridik).

Detta blir ett självspelande piano. EU finansierar aktörer som i sin tur påverkar EU:s egen politik genom lobbyism, rapporter och agendasättande. En hel industri av åsiktsövervakning har vuxit fram, finansierad av skattebetalarna.

Vilket i sin tur väcker en intressant fråga om demokrati och fri åsiktsbildning i EU: Ska medborgare tvingas finansiera initiativ som syftar till att forma deras egen världsbild och tysta vissa uttryck i det offentliga rummet?

• Manufacturing misinformation – The EU-funded propaganda war against free speech »

CC0

Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda

av

82% av svenska folket anser att myndigheterna i fredstid skall kunna »korrigera« uppgifter i svensk media. 58% anser att myndigheterna även skall kunna göra det mot enskilda svenska användare på en blogg eller i sociala medier.

Detta enligt en undersökning från Försvarets Forskningsinstitut (FOI).

Siffrorna är inte helt färska, men har inte funnits sammanställda förrän nu. Mätningarna genomfördes 2020 respektive 2022. Det finns en tydlig ökning av stödet för statlig korrigering av information under perioden.

Huruvida detta handlar om censur eller ej är en definitionsfråga. Censur handlar traditionellt om förhandsgranskning och förbud mot att publicera något. I detta fall handlar det snarare om att korrigera felaktiga uppgifter i efterhand, det vill säga tillföra information. FOI använder dock själva ordet censur.

Men resultatet är problematiskt nog, beroende på var man drar gränsen. Att svenska myndigheter bemöter direkta påverkansförsök från främmande makt må vara en sak. Men allt är inte så uppenbart, vilket vi bland annat fick se prov på under pandemin.

I slutändan blir det ett politiskt beslut. Skall till exempel ett »klimatnödläge« öppna för att myndigheterna tillrättavisar enskilda som ifrågasätter politiska beslut och insatser?

Som vanligt kokar frågan ner till att det måste finnas någon som bestämmer vad som är rätt och fel, sant och falskt. Vilket öppnar dörren för politisk styrning, myndighetsaktivism och åsiktsdrev. I grunden finns den större frågan om fri åsiktsbildning.

Dessutom bör siffrorna betraktas mot bakgrund av EU:s ambitioner att censurera information online. Se länkar längst ner i denna bloggpost.

Undersökningens fråga:

»Tycker du att myndigheter i fredstid bör arbeta med att korrigera [”bemöta” i 2022 års undersökning] ”falska” nyheter och desinformation publicerade av …
…svenska medieföretag?
…utländska medieföretag?
…enskilda svenska användare på blogg eller sociala medier?
…enskilda utländska användare på blogg eller sociala medier?«

Resultatet är intressant oavsett om det handlar om att »korrigera« eller »bemöta«:

Länkar:
• FOI: Accepterar befolkningen censur? »
• FOI: Teknisk beskrivning av enkätundersökning om krisberedskap och totalförsvar genomförd år 2022 »

Relaterat:
• EU:s nya censur-byråkrati »
• EU:s nya demokratisköld tycks mest bestå av byråkrati »
• EU vill jämställa ”näthat” med terrorism »
• Trusted Flaggers – EU:s nya nätcensur dekonstruerad »

CC0

Youtube i det fria ordets tjänst

av

20-årsjubilerande Youtube har demokratiserat ett medielandskap som tidigare var hårt kontrollerat.

Youtube har just fyllt 20 år. Själv publicerade jag min första video där för 18 år sedan.

Youtube är ett ovärderligt arkiv över samtidshistorien. Här finns viktiga seminarier, dramatiska politiska skeenden och årtionden av internationella nyhetssändningar dokumenterade.

Förmodligen är min kanal den enda platsen där man idag kan finna Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen efter Edward Snowdens avslöjanden 2013. Vissa av dem med tiotusentals visningar genom åren. Det som slår en är att många av de frågor som då väcktes fortfarande är högst aktuella. [ Exempel 1 | Exempel 2 | Exempel 3 ]

Youtube är ett exempel på demokratiseringen av media. Förr krävdes stora tekniska resurser och samarbete med en tv-kanal (det fanns bara två, båda statliga) för att nå ut med till exempel ett diskussionsprogram. Det var i princip omöjligt. Nu är kostnaden nästan noll, tekniken finns i var mans hand och man behöver inte fråga någon om lov. Idag kan (även svenska) Youtubers nå hundratusentals tittare – med samhällsprogram!

Men även för etablerad media är Youtube ett enkelt sätt att nå en global publik on demand. Jag ser dagligen nyheter, samtalsprogram och podcasts från mediehus i Europa och resten av världen. Vilket ständigt ger nya insikter och perspektiv.

Kontrasten mot Sverige förr i tiden är enorm. Då diskuterades att förbjuda parabolantenner för att hindra svenska folket från att se på utländsk tv. Videobandspelaren beskrevs som ett hot mot hela vårt samhälle. Biofilmer censurerades. Staten gjorde allt för att stoppa piratradiostationer som spelade populärmusik.

Många politiker ogillar fortfarande att internet och Youtube är informationsflöden som de inte kan kontrollera. Speciellt i EU ser vi hur politiken ständigt försöker ta makten över nätet.

För oss som arbetar med opinionsbildning är Youtube ett fantastiskt verktyg. Ibland räcker det med att visa upp vad makthavarna verkligen säger, som i nedanstående klassiska klipp.

Vi säger grattis till Youtube och ser fram emot nästa 20 år i yttrandefrihetens och underhållningens tjänst.

CC0