Till sommaren skall den så kallade länkskatten vara verklighet även i Sverige. Här beskriver vi några av dess problem och konsekvenser.
Media
Media är vår kategori för poster som berör traditionell media samt nya och alternativa media.

Facebook och Australien sluter fred
Efter att först ha stängt ner sin länkning till australisk media – i protest mot landets föreslagna »länkskatt« – tar Facebook nu ett steg tillbaka och släpper fram nyhetslänkarna igen.
William Easton, Managing Director, Facebook Australia & New Zealand skriver på företagets blogg:
»We’re pleased that we’ve been able to reach an agreement with the Australian government and appreciate the constructive discussions we’ve had with Treasurer Frydenberg and Minister Fletcher over the past week. We have consistently supported a framework that would encourage innovation and collaboration between online platforms and publishers. After further discussions, we are satisfied that the Australian government has agreed to a number of changes and guarantees that address our core concerns about allowing commercial deals that recognize the value our platform provides to publishers relative to the value we receive from them. As a result of these changes, we can now work to further our investment in public interest journalism and restore news on Facebook for Australians in the coming days.«
Det verkar som att Facebook fått politikerna att inse det orimliga i att låta Newscorp kräva betalning för att lägga upp länkar till sitt eget material på plattformen. För att markera detta erbjöd sig Facebook alltså att avsäga sig sin roll som mellanhand och inte syssla med nyhetsförmedling alls. Vilket tydligen var vad som krävdes för att sätta bollen i rullning.
Nu återstår att se exakt vad man kommit överens om. Gissningsvis något licensavtal som ger Murdoch en framträdande position i flödet, möjligen på andra medias bekostnad. Och så måste väl lagförslaget skrivas om.
Här är en relaterad artikel, som på ett bra sätt förklarar konflikten och problemet med »länkskatten«: Australian News Sites Shocked & Upset To Learn They Don’t Need To Rely On Facebook For Traffic! »
Länkar: Dagens Media » | Facebook »

Skaparen av WWW: Länkskatt gör internet oanvändbart
Skaparen av World Wide Web, Tim Berners-Lee, riktar hård kritik mot Australiens »länkskatt«. Han menar att sådana lagar gör internet oanvändbart (unworkable).
The Independent rapporterar:
»The inventor of the World Wide Web claimed that proposed laws could disrupt the established order of the internet.
“Specifically, I am concerned that that code risks breaching a fundamental principle of the web by requiring payment for linking between certain content online,” Berners-Lee told a Senate committee scrutinizing a bill that would create the New Media Bargaining Code.
If the code is deployed globally, it could “make the web unworkable around the world”, he said.«
Och så är det ju. Att tvinga ett företag att länka till media och sedan tvinga det att betala för att sända trafik till respektive medias siter är orimligt.
Det är som om vi skulle få rätt att tvinga sociala media att länka till denna blogg – och att sedan tvinga dem att betala för det.
I artikeln uttalar sig även Guardian Australias VD Dan Stinton:
“They’re not stealing published content, but I do believe they are using their market power to preference their own businesses to the detriment of publishers and that’s not right,” Stinton said.
Vilket är snubblande nära att säga att man är emot fri konkurrens, speciellt nu när Big Medias affärsmodell blivit otidsenlig.
»Länkskatten« kan få oväntade och oönskade konsekvenser för hela internet. Länksystemet inom WWW är internets nervsystem och en förutsättning för ett fritt utbyte av information och kunskap. Att tvinga (eller förbjuda) någon att länka riskerar – oavsett de ekonomiska aspekterna – att rubba hela nätets dynamik.
Nu väntar vi med spänning på hur regeringen tänker implementera »länkskatten« i svensk lagstiftning. Enligt EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall det vara klart innan sommaren.
Länkar:
• The Independent:Australian law could make internet ‘unworkable’, says World Wide Web inventor Tim Berners-Lee »
• Länkskatt: Facebook bojkottar nyhetsmedia i Australien »
Uppdatering:
• Facebook blockerar australienska nyhetsmedier – här är allt du behöver veta »
• Det här är början på ett krig om makt och pengar »

Delseger för Assange – utlämnas inte till USA, i vart fall inte just nu
En brittisk domstol har underkänt USA:s begäran om att få Wikileaks-grundaren Julian Assange utlämnad.
Intressant nog fattades beslutet inte på grund av de allmänna rättsliga argumenten – utan på grund av Assanges hälsotillstånd.
USA har nu två veckor på sig att överklaga beslutet. Skulle Assange utlämnas riskerar han upp till 175 år i fängelse – anklagad för bland annat spioneri. Motargumentet är att Assange och Wikileaks ägnat sig åt publicistisk verksamhet och att den fria pressens framtid står på spel.
På onsdag beslutar domstolen om Assange skall försättas på fri fot (mot borgen) i väntan på att USA eventuellt överklagar beslutet. Det som talar för att han försätts på fri fot är att domstolen ju faktiskt underkänt begäran om utlämning. Det som talar mot att Assange blir frigiven mot borgen är att han gjort sig otillgänglig (tillflykten till Ecuadors ambassad i London) när han vid ett tidigare tillfälle beviljats borgen.
Det mesta talar för att USA kommer att överklaga beslutet, om inte den amerikanska administrationen kommer på nya tankar. Det är även möjligt att president Trump kan komma att benåda Assange.
Vi vet sedan tidigare att Obama-administrationen (där Joe Biden var vicepresident) inte ville driva en process mot Assange, på grund av frågan om pressens och medias frihet.
Fortsättning följer.

Greenwald om New York Post, Twitter och Facebook
”THE GLARING FALLACY that always lies at the heart of pro-censorship sentiments is the gullible, delusional belief that censorship powers will be deployed only to suppress views one dislikes, but never one’s own views.”
Glenn Greenwald, The Intercept: Facebook and Twitter Cross a Line Far More Dangerous Than What They Censor »

Länkskatt: Google betalar en miljard USD
Google kommer att betala en miljard USD till de stora mediehusen de närmaste tre åren. I samband med detta lanserar man Google News Showcase – som kommer att ge Big Media en gräddfil till användarna.
Idén om »länkskatt« – det vill säga att nätplattformar skall tvingas betala för att länka till de stora nyhetssiterna är inte bara en stridsfråga i Europa. I bland annat Australien pågår just nu en dragkamp, där lagstiftarna vill att plattformarna skall betala en del av sina annonsinkomster till Big Media.
Reuters om Google News Showcase:
»The product, which allows publishers to pick and present their stories, will launch on Google News on Android devices and eventually on Apple devices.«
Att Google delvis kapitulerar innebär inte att länkskatt är en bra idé. Den är lika absurd och feltänkt som från början.
Man kan snabbt se ett antal problem:
- Uppgörelser av denna typ kan bara ingås av stora och kapitalstarka nätplattformar. Vilket kommer att göra det ännu svårare för eventuella utmanare, startupps och mindre konkurrenter.
- När Big Data gör upp med Big Media – då ställs alla mindre och alternativa media utanför.
- Användarna kommer att få ett mer styrt och kontrollerat nyhetsutbud.
Här ser vi åter igen oväntade och oönskade konsekvenser av politiska beslut. Big Data kan kanske bära nya och stora kostnader. Men man stänger samtidigt dörren för alla utmanare. Vilket kan vara en förklaring till att vi inte har några europeiska nätjättar.
Reuters: Google to pay publishers $1 billion over three years for their news »

Länkskatt: Facebook överväger att helt sluta länka till media i Australien
Det är inte bara i EU som den märkliga idén om »länkskatt« debatteras. Ett lagförslag i Australien är inne på samma spår – vilket fått Facebook att hota med att helt sluta med nyheter från australisk media och möjligen även att blockera användare i landet från att dela nyhetsnotiser.
»Länkskatten« är ursprungligen en idé som lanserades i EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Tanken är att den som länkar till medias nyhetsartiklar skall betala en ersättning till mediehusen. Vilket naturligtvis är helt bakvänt. Att länka till något gynnar den som länkarna ger uppmärksamhet och besökare. Men i tider då de traditionella mediehusen har svårt att finna hållbara affärsmodeller för den digitala marknaden – då söker de andra inkomstkällor. Även om sådana är ologiska och kontraproduktiva.
Nu tycks Facebook ha fått nog. Företaget vill inte betala pengar för att driva besökare till traditionell media. I en bloggpost skriver man, med anledning av lagförslaget i Australien:
»Assuming this draft code becomes law, we will reluctantly stop allowing publishers and people in Australia from sharing local and international news on Facebook and Instagram. This is not our first choice – it is our last. But it is the only way to protect against an outcome that defies logic and will hurt, not help, the long-term vibrancy of Australia’s news and media sector.« (…)
»The ACCC presumes that Facebook benefits most in its relationship with publishers, when in fact the reverse is true. News represents a fraction of what people see in their News Feed and is not a significant source of revenue for us. Still, we recognize that news provides a vitally important role in society and democracy, which is why we offer free tools and training to help media companies reach an audience many times larger than they have previously.«
Om lagförslaget blir verklighet kan alltså ett mediehus på eget initiativ dela en länk (rubrik, bild och kort ingress) på Facebook till sina egna artiklar – och sedan kräva att Facebook betalar nämnda mediehus för dess egen marknadsföring.
Även Google överväger om de kan fortsätta sin verksamhet i Australien på samma sätt som tidigare. Utöver att man delar Facebooks invändningar ser man problem med att lagförslaget kräver att de traditionella mediehusen skall få förhandsinformation om eventuella förändringar av Googles algoritmer. Vilket i så fall skulle ge Big Media möjlighet att konkurrera ut många andra nyhetskällor.
En liknande strid pågår i Frankrike och den lär – som en konsekvens av det nya upphovsrättsdirektivet – snart utkämpas i samtliga EU-länder.
Utöver att idén om »länkskatt« är ologisk – så kan den leda till att användare i många länder får en sämre användarupplevelse. Eller att vissa plattformar helt lämnar länderna i fråga.
Under rubriken oförutsedda konsekvenser kan detta även komma att landa i att allmänheten får minskad tillgång till nyheter från traditionella media – till förmån för de alternativa nyhetskällor som politiken och mediehusen själva stämplat som mindre trovärdiga.
• Facebook: An Update About Changes to Facebook’s Services in Australia »
• Cnet: Google clashes with Australia watchdog over proposed law to force it to pay for news »
• Macrumors: Facebook Threatens to Block All News Sharing on Its Platform in Australia »
• Techcrunch: Facebook threatens to block news sharing in Australia as it lobbies against revenue share law »

Tänker Trump benåda Edward Snowden?
President Trump funderar högt om visselblåsaren Edward Snowden, som år 2013 avslöjade den globala massövervakning som amerikanska NSA och dess allierade ägnar sig åt. Är det dags att lägga ner eventuella åtal mot Snowden och låta honom återvända till USA som en fri man?
Man kan naturligtvis aldrig veta med Trump. Men om man ser vad han säger på en presskonferens i veckan som gick – så får man ett intryck av att detta är något han verkligen funderar över. Kanske som »kompensation« för att han nyligen benådade en av sina vänner, Roger Stone. Det är också möjligt att Trump gör sitt utspel för att flirta med mer liberala krafter inför presidentvalet i november.
En sak är samtidigt rätt säker – Demokraterna lär aldrig benåda Snowden. Det var ju trots allt Obama-administrationen som fick ta smällen när den globala massövervakningen avslöjades.
Som konfliktyta i presidentvalskampanjen skulle en benådning av Snowden därför vara ett gott taktiskt val av Trump.
Vi får väl se vad som händer.
Samtidigt är den mediala bilden av Snowden inte alltid korrekt. Reuters skriver:
»Snowden fled the United States and was given asylum in Russia after he leaked a trove of secret files in 2013 to news organizations that revealed vast domestic and international surveillance operations carried out by the NSA.«
Till och med The Guardian – som ju var den tidning som hjälpte Snowden att exponera alla oegentligheter är milt vilseledande:
»Snowden disclosed highly classified information from the National Security Agency in 2013. He revealed the news covertly to the Guardian at the time, then did interviews with this outlet after he fled to Hong Kong, before retreating to Moscow to avoid extradition to the US. He has remained in Russia ever since.«
Här är det viktigt att ha fakta klart för sig: Snowden reste till Hong Kong, där han träffade de journalister som hjälpte honom att föra ut sanningen om massövervakningen. Därefter skulle han vidare till obekräftat resmål. Men när han skulle byta plan i Moskva hade de amerikanska myndigheterna hunnit dra in hans pass. Så han kunde inte resa vidare, utan fastnade där.
Edward Snowden befinner sig alltså inte i Ryssland av egen fri vilja – utan som en konsekvens av de amerikanska myndigheternas handlande.
Vilket kan vara bra att känna till, då det ständigt antyds att Snowden skulle ha verkat i samarbete med Ryssland – dock utan att några bevis för något sådant samarbete har kunnat presenteras. Det handlar snarare om att misstänkliggöra honom – vilket alltså även media medverkar till.
Vill du veta mer? Se den Oscarsbelönade dokumentären Citizenfour – tillgänglig på SVT Play fram till den 30 september.

När EU talar om ökad pluralism i media – då är risken att det betyder minskad yttrandefrihet på nätet
Begreppet »media pluralism« är – i ett EU-sammanhang – knepigt. Speciellt som det inte finns någon allmänt vedertagen definition eller djupare analys bakom.
Rimligen bör pluralism inom media handla om att låta fler röster göra sig hörda. Men som regel landar det i att staten måste göra mer för att försvara etablerade media mot konkurrens på den digitala marknaden. (Och så brukar vänstern försöka skjuta in ett förbud mot pornografi, i den rapport i ämnet som brukar tas fram av Europaparlamentet en gång per mandatperiod.)
Nu skall det tyska EU-ordförandeskapet ta sig an frågan. Så ett papper har producerats: Safeguarding a free media system: Rethinking media pluralism (9215/20, LIMITE, 6 July 2020, pdf). I år med en corona-twist – »noting the ”importance of an independent, plural media landscape and high-quality journalistic content for the democratic opinion-forming process, particularly against the backdrop of the COVID-19 pandemic.«
Vad detta betyder är oklart – även när man försöker förklara:
»The pandemic has acted as a catalyst and has exposed or exacerbated many media policy problems. We have been made very aware of the importance of the media, but also of the fragility of the media ecosystem. We should therefore seize the opportunity, while respecting the competences of the Member States and taking into account our different social, societal and cultural characteristics, to jointly design ways to ensure and strengthen media pluralism and freedom of expression throughout the European Union.«
I sammanhanget skall man komma ihåg att politiken lever i symbios med gammelmedia. Det gäller såväl att sätta agendan som en gemensam avsky mot sociala media och internet, vilka ju ger folket möjlighet att lägga sig i.
Man ställer en rad frågor till medlemsstaternas justitiedepartement. Min blick fastnade bland annat för denna:
»Digital platforms offer a variety of information and content. What requirements such as accessibility, transparency and non-discrimination must be fulfilled by platforms so that their role as gatekeepers is consistent with the objectives of media pluralism and freedom of speech?«
Stycket ovan skulle kunna vara snömos – om det inte vore för att EU driver på en utveckling där de sociala plattformarna genom sina användarvillkor inskränker yttrandefriheten – så att politikerna slipper krångel med lagstiftning, demokratisk debatt och kritik.
Notera förekomsten av begreppen gatekeepers och freedom of speech i samma mening. En gång var grundtanken med hela internet att det inte skulle finnas några grindvakter – utan att alla åsikter, analyser och infallsvinklar skulle vara fria att publicera på sina egna meriter.
Även denna frågeställning får mig att fundera:
»With a vast amount of content available across borders, what is necessary to ensure that Member States and national regulatory authorities are able to enforce the existing (national and European) rules for media regulation that safeguard media pluralism and encourage freedom of expression?«
Här tycks alltså geografiskt gränsöverskridande information vara något slags problem – fast presenterat i en kontext av pluralism och yttrandefrihet. Det känns lite som när socialdemokraternas kvinnoförbund en gång i tiden ville förbjuda parabolantenner.
Dokumentet flaggar även för de enhetliga EU-regler om vad som får lov att sägas på internet som redan aviserats inom ramen för EU:s nya Digital Services Act.
Att detta dokument på det hela taget är vagt hållet innebär att man – när det kommer till skarpt läge – kan komma att landa i nästan vilken sorts konkreta förslag som helst. Bara för att man känner att man nog borde.
En inte allt för vågad gissning är att det hela kommer att leda till mer stöd till mainstreammedia (och public service) samt inskränkt yttrandefrihet på nätet. Med en corona-twist.
Länkar:
• Statewatch: EU: German Council Presidency paper on ”rethinking media pluralism” »
• Ministerrådet: Safeguarding a free media system – Rethinking media pluralism (PDF) »
/ HAX

EU-kommissionen vill att nätplattformar pushar »auktoritativt innehåll«
Den enträgne ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) ställer en viktig fråga till EU-kommissionen.
Faksimil:
