Nätet till folket!
Vi använder kategorin länktips dels när vi vill tipsa om något intressant, dels när vi publicerar andra poster med många och/eller bra länkar.
”THE GLARING FALLACY that always lies at the heart of pro-censorship sentiments is the gullible, delusional belief that censorship powers will be deployed only to suppress views one dislikes, but never one’s own views.”
Glenn Greenwald, The Intercept: Facebook and Twitter Cross a Line Far More Dangerous Than What They Censor »
Nu öppnar såväl regeringen som delar av oppositionen för att Försvarets Radioanstalt, FRA, även skall få övervaka och analysera innehåll i telekommunikationer inom landet.
Som FRA-motståndarna påpekade från början, så var det bara en tidsfråga. Steg för steg har tillgång till den så kallade FRA-shoppen givits till allt fler myndigheter. Och nu har ändamålsglidningen nått den punkt där de sista löftena om hur FRA-lagen skulle användas är på väg att kastas i papperskorgen.
Detta är knappast förvånande. Däremot är det skamligt av Socialdemokraterna att utvidga en lag som de själva röstade emot, även om det då bara var av taktiska skäl. Också Miljöpartiet bör skämmas – som offrat vad som kanske var ett äkta engagemang mot FRA-lagen i utbyte mot makt, för en plats i regeringen.
Samtidigt driver EU nu frågor (uppladdningsfilter, nätcensur, avkryptering m.m.) som också landar i att man kommer att övervaka, kontrollera och analysera innehållet i vanligt folks kommunikationer. Kampen om individens rätt till privatliv och privat korrespondens har därmed utvidgats till en strid på flera fronter.
Det är inte bara metoder för automatiserad ansiktsigenkänning som utvecklas av EU. I projektet ROXANNE bygger man nu ett system för röstidentifiering. När projektet är färdigutvecklat kan det användas för att sålla ut personer som myndigheterna vill övervaka eller granska, ur den allmänna telefontrafiken.
Med sitt »Speaker Identification Integrated Project« (SIIP) har EU redan varit inblandat i ett projekt för röstigenkänning baserad på karaktäristiska, individuella röstprofiler. Detta har dock inte varit så framgångsrikt som man hoppats. Bland annat har man haft för många »falska positiva« för att systemet skall vara hanterbart.
Därför lanseras nu ROXANNE – Real time netwOrk, teXt and speaker ANalytics for combating orgaNized crimE. (!)
ROXANNE kommer bland annat att använda sig av bland annat följande faktorer för att identifiera individer som talar med varandra:
Detta kan – tillsammans med annan data som samlats in och registrerats ge en bättre träffsäkerhet vad gäller att identifiera en enskild person som deltar i ett telefonsamtal. (Än så länge är systemet bättre på att identifiera män än kvinnor.)
Som verktyg för att identifiera misstänkta och ännu icke misstänkta i t.ex. ett omfattande avlyssningsmaterial, kan detta säkert vara effektivt. Det gör det även möjligt för polisen att använda en större trål, utan att riskera att drunkna i material som man inte hinner gå igenom. Vilket – å andra sidan – även innebär att fler oskyldiga kommer att övervakas.
Men ROXANNE kan även användas för generell övervakning, för att sålla ut vissa samtal och personer ur den allmänna telefontrafiken. Vilket i så fall innebär att alla människor – även sådana som inte är misstänkta för något brottsligt – kan komma att få sina telefonsamtal övervakade och analyserade.
Då kränks helt uppenbart rätten till privat kommunikation, som ju är en konventionsskyddad grundläggande mänsklig rättighet.
Länkar:
• Netzpolitik: EU entwickelt Abhörplattform mit Sprachanalyse und Gesichtserkennung »
• EU-kommissionen: Real time network, text, and speaker analytics for combating organized crime »
• ROXANNE:s hemsida – deltagande organisationer »
Myndigheternas kamp mot kryptering – det vill säga medborgarnas rätt till privat kommunikation – går vidare.
Ett förslag är att införa hemlig dataavläsning – så kallade statstrojaner – på alla datorer, telefoner och andra enheter.
Färdriktningen är mycket tydlig i ett internt dokument från EU:s ministerråd (PDF). Bland annat hänvisar man till motsvarande arbete inom den så kallade Five Eyes-koalitonen, som är ett samarbete mellan underrättelsetjänsterna i USA, UK, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Det finns alltså skäl att tro att det handlar om ett koordinerat angrepp mot rätten till privat kommunikation.
EU-kommissionen är uppenbarligen med på noterna. Säkerhetskommissionär Ylva Johansson säger att hon inte ser någon motsättning mellan att granska alla medborgares elektroniska kommunikation och deras rätt till privatliv. (!)
I ett annat arbetsdokument lägger det tyska EU-ordförandeskapet fram ett antal alternativ. Precis som i ministerrådets dokument framgår det att man ser frågan om sexuella övergrepp mot barn som en lämplig ursäkt för att rulla ut denna nya övervakning – som i verkligheten har ett mycket bredare syfte.
Ett av förslagen är att meddelanden skall analyseras redan innan de sänds, på avsändarens enhet. (Se illustrationen ovan.) Det vill säga hemlig dataavläsning / statstrojaner. Vilket innebär att statliga spionprogramvara måste installeras på alla medborgares alla datorer och andra enheter. Vilket då även kan bereda staten tillgång till alla våra meddelanden och chattar, alla våra program och appar, alla våra mobilbilder, alla våra kontakter, alla våra filer och allt vi gör online.
Detta är förfärande i sig. Lägg sedan till detta att EU vill gå fram med ett nytt förslag om allmän datalagring, elektroniskt EU-ID, automatiserad ansikts- och röstigenkänning, uppladdningsfilter och nätcensur. Man överväger även att tvinga nätplattformar, sociala media och meddelandetjänster att hjälpa till med att avkryptera sina användares meddelanden.
Förslagen kan i förlängningen komma att leda till att bara vissa meddelandetjänster (vars kryptering kan knäckas) blir tillåtna i EU. Vilket i så fall vore unikt för ett demokratiskt samhälle. Detta är något vi tidigare bara sett i länder som Ryssland och Kina.
Att oroas över denna utveckling är inte att överdriva eller ropa vargen kommer. Detta är politiska förslag, dokumenterade svart på vitt. De är tänkta att förverkligas under denna mandatperiod (2019-24). Och det tyska ordförandeskapet vill se konkreta åtgärder mot kryptering redan innan årsskiftet.
Relaterat:
• EFF: Orders from the Top: The EU’s Timetable for Dismantling End-to-End Encryption »
• Pp: Flera länder kräver bakdörrar i kryptering »
• Bruce Schneier: The Risks of Mandating Backdoors in Encryption Products »
• EU och Europol satsar på att knäcka kryptering »
• Aktuell lista – så hotar EU vårt fria och öppna internet »
Nej, detta handlar inte om vad man får eller inte får säga om Corona / COVID 19 på sociala media – utan om vad pandemin har inneburit vad gäller censur av övrigt innehåll.
EFF har djupdykt i frågan om vad som händer när moderering av innehåll styrs om från människor till maskiner i pandemins spår:
”While human content moderation doesn’t scale and comes with high social costs, it is indispensable. Automated systems are simply not capable of consistently identifying content correctly. Human communication and interactions are complex, and automated tools misunderstand the political, social or interpersonal context of speech all the time. That is why it is crucial that algorithmic content moderation is supervised by human moderators and that users can contest takedowns. As Facebook’s August 2020 transparency report shows, the company’s approach to content moderation during the coronavirus pandemic has been lacking in both human oversight and options for appeals.”
Ingen möjlighet att överklaga:
”When content is removed on either Facebook or Instagram, people typically have the option to contest takedown decisions. Typically, when the appeals process is initiated, the deleted material is reviewed by a human moderator and the takedown decision can get reversed and content reinstated. During the pandemic, however, that option has been seriously limited, with users receiving notification that their appeal may not be considered. According to the transparency report, there were zero appeals on Instagram during the second quarter of 2020 and very few on Facebook.”
Beslut om vad som får skrivas på sociala media fattas nu alltså helt och hållet av maskiner. Vilket är en rätt svindlande tanke.
Det visar sig också att Facebook och dess dotterbolag Instagram tillämpar olika principer för moderering av innehåll.
Nu återstår att se om sociala media kommer att fortsätta låta algoritmer fortsätta moderera innehåll utan egentlig mänsklig kontroll även efter corona-krisen. Maskiner är ju billigare än människor.
Hur som helst måste det till en rimlig och fungerande funktion för att överklaga beslut när innehåll censureras. En funktion där den drabbade tillåts argumentera för sin sak med mer än bara en maskin.
Även om den så kallade kassettskatten – privatkopieringsavgiften – är under utredning och förhoppningsvis kommer att avskaffas, har ett nytt avtal träffats mellan elektronikbranschen och Copyswede om att göra datorer, mobiler, spelkonsoler och lagringsmedia dyrare.
Privatkopieringsavgiften infördes för att ge artisterna kompensation för när någon tog en vinylskiva – som han eller hon köpt – och gjorde en kopia på ett kassettband, till exempel för att lyssna på i sin Walkman. Redan detta var obegripligt. Varför skall människor tvingas betala för att lyssna på musik som de ärligen köpt – om lyssningen sker på en annan enhet? Det är ju knappast så att folk lyssnar på flera enheter samtidigt.
Utvecklingen gick vidare. Vi fick CD-skivor och iPods. Vilket gjorde det orimliga med denna avgift än tydligare. Varför skall man inte få lyssna på den musik man redan köpt på andra enheter än ljudanläggningen hemma, utan att betala extra?
Men det är inte bara iPods som kan lagra information, som till exempel musik. Snabbt kom privatkopieringsavgiften att omfatta minnesmedia, hårddiskar, mobiler, plattor, datorer, spelkonsoler m.m. Allt som teoretiskt sett kan användas för att lagra musik skulle avgiftsbeläggas. Detta även om nämnda lagringsmedia aldrig över huvud taget används för att lagra musik i någon form.
Varför skall musikindustrin ha betalt för att du eller jag lagrar våra dokument, foton, meddelanden, program och operativsystem?
Idag är det hela än mer absurt. Nu lyssnar folk mest på strömmande musik – utan att behöva lagra något över huvud taget. Ändå vill musikbranschen ha pengar när du köper ett USB-minne, ett minneskort, en mobil eller en dator.
Och i grunden kvarstår frågan från kassettbands-tiden: Varför skall man behöva betala för att lyssna på musik man själv har köpt, bara för att det sker på en annan enhet?
Plus den nyare frågan: Varför skall musikindustrin ha betalt för lagringsmedia som inte används för att lagra musik?
Länkar:
• Feber: Nya privatkopieringsavgiften spikad (inkl. ny prislista) »
• Nordic Hardware: Nära dubbla datoravgifter när Copyswede skriver avtal (inkl. ny prislista) »
Relaterat:
• Regeringen utreder nya lagar för privatkopiering »
Redan 2014 upphävde EU-domstolen EU:s datalagringsdirektiv – med hänvisning till att det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. 2016 kom ytterligare en dom med samma innebörd, efter att Storbritannien och Sverige inte rättat sig efter den tidigare domen.
Dagens dom i EU-domstolen riktar sig mot Frankrike, Belgien och Storbritannien – men får konsekvenser för alla medlemsstater som inte rättat sig efter tidigare domar och fortsatt din lagring av data om alla medborgares tele- och datakommunikationer. Till exempel Sverige.
“Today’s judgement is a massive blow to existing laws in France, UK and Belgium and to other current data retention practices by Member States”, said Diego Naranjo, Head of Policy at European Digital Rights (EDRi). “With this judgement, the CJEU essentially rules that, States can only engage in general and indiscriminate data retention when they face a “serious threat to national security” that is present or foreseeable, when subject to a court or administrative body review. The CJEU has put a stop to current illegal practices and disregards practices that are not under a national court’s scrutiny in the name of national security or in the fight against “terrorism””, he added.
”Today’s judgment reinforces the rule of law in the EU. In these turbulent times, it serves as a reminder that no government should be above the law. Democratic societies must place limits and controls on the surveillance powers of our police and intelligence agencies.
While the Police and intelligence agencies play a very important role in keeping us safe, they must do so in line with certain safeguards to prevent abuses of their very considerable power. They should focus on providing us with effective, targeted surveillance systems that protect both our security and our fundamental rights.”
En rapport från Europaparlamentets utredningstjänst noterar följande:
• In Austria, as of 2015, there is no more blanket data retention law in effect. Since then, the crime clearance rate has massively increased (from 44% in 2015 to 52.5% in 2018), the number of reported crimes has decreased.
• In the Netherlands, there is no longer any indiscriminate data retention law in effect since 2016. Since then, the crime clearance rate has increased considerably (from 25.5% in 2016 to 28.5% in 2018).
• In Germany, the indiscriminate retention of communications data is no longer in force since 2011. Since then, the crime clearance rate has slightly increased (from 55% in 2011 to 58% in 2018), the number of of recorded crime has decreased (from 6 million in 2011 to 5.6 million in 2018).
• Italy has had blanket data retention in effect for years. The crime clearance rate has remained pretty much the same.
• In Spain, indiscriminate data storage is in effect. The the number of offences is roughly stable, the crime clearance rate has dropped considerably. Also, in the area of cybercrime, the supposed benefits which would be visible in the crime rate significantly increased, however, the clearance rate has declined substantially.
• In Sweden – the country of origin of the European Security Commissioner – indiscriminate data retention is practiced. The crime clearance rate has decreased (from 17% in 2009 to 14% in 2018).A similar US data retention program has also been found to have produced new leads in only two cases.
Lagring av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer tycks alltså leda till sämre uppklarningsprocent.
• EU-domstolens pressmeddelande (PDF)»
• EDRi: The data retention regimes of France, United Kingdom and Belgium are illegal says CJEU »
• Privacy International: Ruling by EU’s highest court finds that UK, French and Belgian mass surveillance regimes must respect privacy, even in the context of national security »
• MEP Patrick Breyer, Pp DE »
• Europaparlamentets studie om datalagringens effektivitet »
• Joint NGO letter: No data retention in the EU! (PDF)»
Google kommer att betala en miljard USD till de stora mediehusen de närmaste tre åren. I samband med detta lanserar man Google News Showcase – som kommer att ge Big Media en gräddfil till användarna.
Idén om »länkskatt« – det vill säga att nätplattformar skall tvingas betala för att länka till de stora nyhetssiterna är inte bara en stridsfråga i Europa. I bland annat Australien pågår just nu en dragkamp, där lagstiftarna vill att plattformarna skall betala en del av sina annonsinkomster till Big Media.
Reuters om Google News Showcase:
»The product, which allows publishers to pick and present their stories, will launch on Google News on Android devices and eventually on Apple devices.«
Att Google delvis kapitulerar innebär inte att länkskatt är en bra idé. Den är lika absurd och feltänkt som från början.
Man kan snabbt se ett antal problem:
Här ser vi åter igen oväntade och oönskade konsekvenser av politiska beslut. Big Data kan kanske bära nya och stora kostnader. Men man stänger samtidigt dörren för alla utmanare. Vilket kan vara en förklaring till att vi inte har några europeiska nätjättar.
Reuters: Google to pay publishers $1 billion over three years for their news »
Inför EU-valet var Moderaterna tydliga i sitt motstånd mot de mest orimliga delarna av EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Speciellt gällde detta frågan om näplattformars ansvar om användare laddar upp upphovsrättsskyddat material – vilket kommer att kräva uppladdningsfilter.
Nu, ett drygt år senare – när man inte längre behöver locka väljare – låter det annorlunda. Moderaternas toppkandidat, Tomas Tobé, sitter nu i Europaparlamentets utskott för medborgerliga rättigheter, rättvisa och inrikesfrågor, LIBE. Där har han just röstat för uppladdningsfilter.
Här kan du se ett av hans tweets från EU-valrörelsen.
Det är även värt att notera att den tyske piratpartisten i utskottet inte heller röstade emot, men lade ner sin röst. Enligt uppgift för att det i övrigt ansågs vara en acceptabel kompromiss. Det må så vara, men det betyder att inte ens Pp gjort sitt yttersta för att stoppa uppladdningsfilter.
Facebook håller på att gå upp i något slags stabsläge inför det amerikanska presidentvalet.
»Facebook has said it will take aggressive and exceptional measures to “restrict the circulation of content” on its platform if November’s presidential election descends into chaos or violent civic unrest.
In an interview with the Financial Times, Nick Clegg, the company’s head of global affairs, said it had drawn up plans for how to handle a range of outcomes, including widespread civic unrest or “the political dilemmas” of having in-person votes counted more rapidly than mail-in ballots, which will play a larger role in this election due to the coronavirus pandemic.
“There are some break-glass options available to us if there really is an extremely chaotic and, worse still, violent set of circumstances,” Mr Clegg said, though he stopped short of elaborating further on what measures were on the table.«
Visst, det kan bli stökigt. Vilket inte minst de senaste månadernas kravaller och oroligheter har visat. Och det faktum att internet och Facebook (i princip) låter människor kommunicera och interagera fritt är tveklöst en faktor att ta med i beräkningen.
För det första bör man ha klart för sig att allt Facebook gör också påverkar situationen. Det handlar om dynamiska skeenden med ofta oförutsedda konsekvenser. Och i kaosartade eller metastabila system kan ibland små förändringar av input leda till dramatiska konsekvenser. Detta kan bli något av en Pandoras ask.
Samtidigt måste Facebook rimligen hålla sig politiskt neutralt. Utrymmet för soloflygningar från enskilda medarbetare med starka personliga politiska preferenser är synnerligen begränsat. Och följderna om Facebook som helhet agerar som en icke-vald politisk aktör kan bli stora. Här kan frågan om huruvida företaget är en plattform eller en redaktionell spelare komma att bli högaktuell.
Inte ens frågan om otillbörlig påverkan av valet från yttre aktörer är kristallklar. Detta visar inte minst förra presidentvalrörelsen. De är möjligt (eller rent av troligt) att mycket av den information som då spreds kom från ryska hackare. Men det innebär inte nödvändigtvis att den är falsk eller irrelevant. Läckorna från det demokratiska partiets inre var viktiga och relevanta för väljarna – oavsett hur de kom till allmänhetens kännedom.
Detta är ett getingbo. Om man får tro vissa analytiker kommer alla valresultat – utom en solklar seger för Biden – att leda till social oro.
I ett sådant läge behöver man ha koll på sina premisser. Rimligen måste demokratin och dess fria, rättvisa val sättas i främsta rummet. Samtidigt finns inget facit för vilka åtgärder som verkar i den riktningen – eller vilka som är kontraproduktiva. Detta kommer att kräva gott omdöme, ödmjukhet och objektivitet. Vilket tyvärr inte är självklara ingångsvärden.
Facebook ger sig helt enkelt in i ett äventyr med ett överväldigande antal okända faktorer. Det skall bli intressant att följa. Kanske vore det enklare om de höll sig till en enkel princip: Att bara stoppa innehåll som är direkt olagligt.
Men så lätt tänker man alltså inte göra det för sig.
ArsTechnica: Facebook vows to restrict users if US election descends into chaos »