Regeringen föreslår ny datalagring. Igen.

Efter att EU-domstolen upprepade gånger har upphävt såväl EU:s datalagringsdirektiv som den svenska lagen om datalagring – så gör regeringen nu ett nytt försök att kräva lagring av data om alla svenskars alla mobilsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner.

Ur regeringens pressmeddelande:

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att:

• Lokaliseringsuppgifter, t.ex. var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader. Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader. Övriga uppgifter, t.ex. vem som har pratat med vem i telefon, ska lagras i sex månader.

• Lagringsskyldigheten begränsas, t. ex. undantas all kommunikation som sker inom det fasta nätet. Uppgifterna ska endast få lagras inom EU.

• Det införs krav på prövning av åklagare innan de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.

• Möjligheten att hämta in uppgifter om vissa systemhotande brott i underrättelseverksamheten permanentas och kompletteras med två nya brott: statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.

Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019.

Under presskonferensen menade inrikesminister Mikel Damberg (S) att förslaget kommer att möta EU-domstolens krav, eftersom man nu kommer att införa differentierad lagringstid för olika former av data. Vilket är ett märkligt påstående. Vad EU-domstolen sagt är att svepande övervakning av alla medborgares kommunikationer utan konkret brottsmisstanke inte kan accepteras. Och på den punkten har regeringens förslag inte ändrat något. Vilket förmodligen kommer att leda till att EU-domstolen även kommer att underkänna det nya förslaget, när det kommer upp till prövning.

Själva lagrådsremissen finns ännu inte tillgänglig på regeringens hemsida. Men enligt ministern följer förslaget i allt väsentligt den utredning (PDF) som presenterats.

Det är också värt att notera vad som sägs i den tredje punkten i pressmeddelandet. Det är nästan så att man misstänker att regeringen försöker blanda bort korten. Underrättelseverksamhet är inte det samma som utredningsverksamhet. För vanliga utredningar krävs ingen föregående rättslig prövning.

(Och man bör för övrigt ifrågasätta om beslut av åklagare verkligen möter kraven på en oberoende rättslig prövning, då svenska åklagare i praktiken är part i målet. Prövning i domstol borde vara ett minimikrav.)

Säkerhetspolisen klagar och vill – föga förvånande – ha mer övervakning. Här är det värt att notera att en av Säpo:s uppgifter är att försvara den svenska demokratin. I detta ingår våra fri- och rättigheter, som de formuleras i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och som även är en del av EU:s fördragstexter. Och med tanke på att Sverige skrivit in EU-medlemskapet i grundlagen – så är denna konvention i princip att jämställa med svensk grundlag. Därför är det uppseendeväckande och anmärkningsvärt att Säpo framför krav som står i strid med den demokrati de själva är satta att försvara.

Från nätoperatörernas sida fortsätter samtidigt motståndet. Till TT säger Bahnhofs Jon Karlung:

-De döper om saker och försöker trixa igenom det här förslaget utan hänsyn till att det faktiskt finns ett tydligt och välskrivet domslut från EU.

Han säger också att Bahnhof kommer att överklaga om det nya förslaget blir lag.

Och mycket talar för att EU-domstolen kommer att ge Sverige smisk på fingrarna. Igen.

Läs även Computer Sweden: Här är regeringens förslag på ny datalagringslag – geodata sparas kortast tid »

Bahnhof: Omarbetat datalagringsdirektiv ännu ett försök att slippa undan EU-rätten »

Regeringen: Ny lag om datalagring kommer under våren

– Det här är min mest prioriterade lagstiftning. Det ska fram snabbt och presenteras under våren och komma i gång så att man tänder ljuset igen, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) till TT.

Det råder alltså ingen tvekan om att ett förslag om ny datalagring är på gång. Samtidigt blir det knepigt för regeringen att utforma den på ett sådant sätt att den kan accepteras av EU-domstolen – som redan underkänt så väl EU:s datalagringsdirektiv som tidigare svensk lagstiftning på området. Ny Teknik skriver:

”Det är inte svårt att få stöd i riksdagen för en tuffare lag än vad utredaren föreslog. Men vad är poängen, om EU-domstolen efter överklagande återigen anser att den strider mot EU-rätten?”

Samtidigt funderar ett annat av riksdagens övervakningspartier, Moderaterna, högt – och får stöd av Socialdemokraterna:

Moderaterna anser att regeringen bör hänvisa mer till nationell säkerhet, vilket öppnar för mer omfattande datalagring.

– Det är en annan diskussion där det just nu pågår en prövning i EU-domstolen. Det kommer att avgöra om vi kan särbehandla Säpo i större utsträckning än i dag. Det här är intressant och något vi kommer att följa med stort intresse, säger Mikael Damberg.

I ett vidare perspektiv kan man konstatera att regeringen förmodligen hade sluppit mycket bråk och krångel om det inte vore för att man låtit myndigheterna missbruka datalagringen. När den infördes var det uttalade syftet endast att bekämpa mycket allvarliga brott och terrorism. Istället kom datalagringen huvudsakligen att användas för att jaga fildelare och för att låta Skatteverket snoka runt i folks privatliv – vilket inte står i proportion till det intrång i medborgarnas privatliv som den medför.

Ny Teknik: Ny datalagringslag ger regeringen huvudbry »

Regeringsförklaringen: Mer övervakning

Sverige har fått en ny regering. I sin regeringsförklaring meddelade statsminister Stefan Löfven idag (S) bland annat följande:

  • Ny lagstiftning om datalagring överlämnas till riksdagen i närtid. 
  • Polisen ges rätt att besluta om kameraövervakning på allmän plats.
  • Oregistrerade kontantkort till mobiltelefoner förbjuds.
  • Terroristlagstiftningen skärps.
  • Säkerhetspolisen ges möjlighet att läsa krypterad trafik.

Mer övervakning och kontroll, med andra ord.

En annan intressant punkt är att »En ny myndighet inrättas för att stärka det psykologiska försvaret mot bland annat påverkans­operationer.« Detta kan betyda lite vad som helst. Från att på riktigt försvara demokratin till något slags sanningsministerium.

Det skall också bli intressant att se vad »En oberoende institution för mänskliga rättigheter inrättas« innebär. Det kan bli något bra, men lika gärna en papperstiger eller ett politiskt verktyg.

Även punkten »Ett system med kronvittnen utreds« är intressant – då ett sådant system lätt kan missbrukas. (Rättssäkerhet är samtidigt en fråga som i princip lyser med sin frånvaro i regeringsförklaringen.)

Här finns med andra ord mycket att hålla ögonen på. Förmodligen ligger förslagen om ny datalagring och om hemlig dataavläsning i princip klara på Justitiedepartementet.

Länk: Regeringsförklaringen »

/ HAX

EU-länder datalagrar i trots mot EU-domstolen

Det är inte bara i Sverige som frågan om datalagring (lagring av data om alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner) hänger i luften. Ett flertal EU-länder tycks strunta i att EU-domstolen ogiltigförklarat EU:s datalagringsdirektiv – och att domstolen i senare fall sagt nej till datalagring i olika länder (däribland Sverige).

Frågan gäller dels att svepande massinsamling av data om alla kränker de mänskliga fri- och rättigheterna (rätten till privatliv). Dels handlar det om att medlemsstater gärna vill använda insamlad data för att lagföra bagatellartade brott, samtidigt som domstolen menar att denna data bara får användas för att utreda och bekämpa verkligt allvarlig brottslighet. Och dels är det en fråga om vem som skall få tillgång till insamlad data och hur.

EDRi sammanfattar:

This puts the European data retention situation at a stalemate. Member States refuse to even think of alternatives to their current blanket data retention regimes, but they cannot have blanket data retention, at least not legally, because the CJEU has ruled that it is illegal under EU law.

På Folk och Försvar-konferensen meddelade justitieminister Morgan Johansson (S) att Sverige nu kommer att göra ett nytt försök att återinföra datalagringen i svensk lagstiftning. Vilket knappast går att göra om man samtidigt vill respektera EU-domstolens beslut.

EDRi: EU Member States willing to retain illegal data retention »

/ HAX

Kammarrätten ger Bahnhof delvis rätt om datalagring

Ur ett rykande färskt TT-telegram:

Enligt kammarrätten behöver Bahnhof inte lämna uppgifter om abonnemang som sparats på grund av den skyldighet att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål som kammarrätten i en dom 2017 bedömt strida mot EU-rätten. Bahnhof ska däremot lämna ut uppgifter om de abonnemang som sparats enligt de regler som tillämpas nu och som gäller misstanke om brott, skriver kammarrätten.

Kammarrätten finner alltså att Bahnhof inte gör något fel när de följer EU-domstolens domar – som upphäver så väl EU:s datalagringsdirektiv som de svenska lagar som stiftats i enlighet med detsamma.

Men det är bara en halv seger. Kammarrätten skriver i sitt pressmeddelande:

Vad gäller föreläggandets andra del anser kammarrätten att Bahnhof är skyldigt att följa det. Enligt de bestämmelser som tillämpas nu får Bahnhof spara uppgifter om abonnemang för egna ändamål. Uppgifterna skyddas som huvudregel av tystnadsplikt. Det innebär därför ett ingrepp i enskildas integritet att lämna ut uppgifter som sparats till polisen. Uppgifter om abonnemang bedöms dock inte vara särskilt integritetskänsliga och det finns ett stort behov av denna typ av uppgifter för brottsbekämpningen. Kammarrätten bedömer därför att den inhämtning av uppgifter om abonnemang som denna del av föreläggandet tar sikte på är förenlig med EU-rätten, oavsett det misstänkta brottets svårhetsgrad.

Kammarrätten anser alltså att denna typ av tvångsmedel kan användas även vad gäller bagatellartade brott. Vilket knappast står i proportion till det integritetsintrång detta medför.

Kammarrätten: Kammarrätten fastställer delvis Post- och telestyrelsens föreläggande om att Bahnhof ska lämna ut uppgifter om abonnemang till bl.a. polisen vid misstanke om brott »

Dom (PDF) »

Stopp för datalagring på Irland

The Irish High Court har beslutat sätta stopp för landets datalagring. (Lagring av data om alla telefonsamtal, SMS, nätuppkopplingar, mobilpositioner etc.)

Resonemanget känns igen från när EU-domstolen – upprepade gånger – har förklarat den svenska datalagringen olaglig: Svepande datalagring som riktas mot alla, utan brottsmisstanke och utan rättslig prövning strider mot rätten till privatliv.

Statewatch: High Court strikes down Ireland’s data retention regime »

Säpo kräver datalagring och trojaner

Samtidigt som polisens användning av hemliga tvångsmedel (avlyssning) ökar, vill Säkerhetspolisen ha mer övervakning.

I ett pressutspel pekar Säpos chef, Klas Friberg, på tre punkter.

Den kanske minst kontroversiella punkten är att ge Säkerhetspolisen rätt att ta del av uppgifter från signalspaning även under pågående förundersökning. Detta är en konsekvens av FRA-lagstiftningen, som jag aldrig riktigt lyckats förstå. Om man ändå redan bedriver signalspaning är det bara märkligt denna information – som man alltså ändå samlar in – inte får användas i pågående förundersökningar. Eller missar jag något här?

Nästa punkt är att Säpo vill att datalagringen – som EU-domstolen upphävt på grund av att den strider mot grundläggande mänskliga rättigheter – skall återupptas.

Vilket får mig att undra: Om Säpos uppgift är att försvara den svenska demokratin, varför envisas man då med att vilja ha verktyg för övervakning som EU:s högsta domstol anser vara i strid med den demokratiska rättsstatens principer?

Den tredje punkten handlar om kryptering och stats-trojaner. Säpo ogillar kryptering, eftersom den gör det svårare för dem att övervaka folk. Samtidigt är kryptering ett viktigt, ofta nödvändigt verktyg för företag, organisationer och individer.

Att skapa bakdörrar till kryptering vore att underminera säkerheten för alla, inklusive för centrala samhällsfunktioner. Det skulle öppna dörren för allehanda cyberbrottslingar och främmande stater.

Detta vill Säpo lösa genom så kallad hemlig dataavläsning, det vill säga en stats-trojan. Genom att i hemlighet installera spionprogramvara på folks datorer, plattor och telefoner vill man kunna avlyssna, övervaka och se alla filer och allt som görs på enheten. På så sätt kommer man bland annat att komma åt information när den – i okrypterat tillstånd – skrivs in eller läses.

Återigen handlar detta om ett verktyg som – när det hamnar i orätta händer, vilket det förr eller senare kommer att göra – försämrar säkerheten för alla. Det är rena drömmen för brottslingar, spioner och trollfabriker.

Säpo borde vara angeläget om att öka IT-säkerheten, inte medvetet försvaga den.

Slutligen: Det är ingen som protesterar mot att man övervakar människor som är misstänkta för brott eller som utgör en påtaglig fara för andra. Men detta måste gå att lösa utan svepande massövervakning av hela folket – och utan att underminera vårt samhälles IT-säkerhet.

/ HAX

5 juli-podden om blockeringskriget mellan Bahnhof och Elsevier

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Klicka här för att visa innehåll från SoundCloud

I ett färskt avsnitt av 5 juli-podden tar vi upp följande ämnen:

  • Svenska internetoperatören Bahnhof blockerar internet i protest mot krav från rättsinnehavare och det svenska rättsväsendet. Vi tittar närmare på företaget bakom kraven – Elsevier – och upptäcker en långsam revolution på svenska och tyska universitet.
  • Datalagring utan gränser – nytt förslag från EU-kommissionen kan gå tvärsemot EU-domstolen.
  • Google stänger ner sitt sociala nätverk Google+ efter upptäckt sårbarhet. Facebook stänger inte ner efter massivt säkerhetshål som kan ha drabbat 50 miljoner användare.
  • Protester mot att Facebook har raderat politiska sidor på vänster- och högerkanten. Ett pågående rättsfall i New York kan ha konsekvenser för hur sociala nätverk raderar innehåll.
  • The Oatmeals seriestripp om hur man når folk (http-länk).

5 juli-podden görs av Karl Andersson och Henrik HAX Alexandersson på uppdrag av 5 juli-stiftelsen som arbetar för mänskliga rättigheter på internet.

Följ oss här:

Ladda ner avsnittet här:

71: Bahnhof blockerar internet! (MP3)

EU vill göra datalagringen gränslös

Det går alltid till på samma sätt. Först så föreslås någon ny typ av massövervakning eller registrering. Politikerna lovar dyrt och heligt att denna bara skall användas om man behöver utreda verkligt allvarliga brott.

Men så blir det ju inte i verkligheten. Knappt hade FRA-lagen trätt i kraft förrän »FRA-shoppen« öppnade för en rad andra myndigheter. Samma sak gäller teledatalagringen / datalagringsdirektivet som (innan EU-domstolen upphävde det och upprepade gånger givit Sverige smäll på fingrarna) huvudsakligen kom att användas för att jaga fildelare och för att låta Skatteverket snoka i folks privatliv.

Grundpremissen bör vara att om man alls skall ägna sig åt massövervakning eller massregistrering – då innebär detta ett så stort intrång i den enskildes rätt till privatliv att informationen bara får användas när det verkligen, verkligen är viktigt. Vår rätt till privatliv stadgas i sin tur i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som en av våra grundläggande rättigheter som inte får fuskas bort.

Därför är det anmärkningsvärt att se det förslag till »eBevis« som EU-kommissionen nu försöker få igenom. Där finns inga sådana spärrar. Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst. Någon nedre gräns för när detta kan anses vara befogat anges inte.

Vilket är en signal om att dammluckorna nu kan öppnas – och att personlig information skall utlämnas även till EU-länder vars rättsstat, rättssäkerhet och sätt att hantera känslig information kan ifrågasättas.

Denna information skall lämnas ut inom tio dagar, eller i brådskande fall inom sex timmar. Och det är internetoperatören, den sociala plattformen eller appens ägare som skall göra en första bedömning av om en sådan begäran är i enlighet med svensk lag eller ej. Svenska rättsvårdande myndigheter är i normalfallet inte inblandade alls. Vilket kommer att skapa problem när till exempel polska myndigheter begär ut information som är relaterad till en handling som är brottslig i Polen men inte i Sverige.

EU-kommissionen signalerar även att man i framtiden vill kunna ägna sig åt realtidsavlyssning och direktåtkomst till information som lagras i molnet och på operatörernas servrar.

Hur detta går ihop med att EU-domstolen upphävt det direktiv som tillåter urskiljningslös datalagring (eftersom den strider mot de mänskliga rättigheterna) är oklart.

Länkar:
• Svensk operatör om EU-förslag: En katastrof »
• Ännu ett hot mot rättssäkerheten i EU »
• Independent study reveals the pitfalls of “e-evidence” proposals »
• Cecilia Wikström om e-bevis: Ett sjukt dåligt förslag »
• European Commission rolls out its proposal for a so-called eEvidence law »
• EU-kommissionen om eBevis »
• E-evidence – cross-border access to electronic evidence »
• Riksdagen: Förordning om tillgång till e-bevisning inom EU och Direktiv om utseende av representant för utlämnande av e-bevisning »