Femte juli

Nätet till folket!

Censur

I denna kategori publicerar vi nyheter som rör inskränkningar av yttrandefriheten såväl online som i den fysiska världen. Vi ägnar speciell uppmärksamhet åt förslag om förhandscensur på nätet. Principen bör vara att den som publicerar något olagligt på nätet också bör vara ansvarig för det - och att detta ansvar kan utkrävas först när publicering har skett.

Musk, X, EU, DSA och yttrandefriheten

av

Konflikten mellan Elon Musk och EU handlar ytterst om yttrandefrihet och respekt för de mänskliga rättigheterna.

Som ett första test av EU:s nya Digital Services Act (DSA) ger sig EU-kommissionen nu efter X, Elon Musks sociala medieplattform tidigare känd som Twitter.

DSA är politikens försök att ta makten över det offentliga samtalet på internet.

För stora sociala media kräver DSA en armé av compliance officers och jurister för all den byråkrati som föreskrivs.

DSA införs stegvis och omfattar även statligt godkända nätcensorer – Trusted Flaggers / betrodda anmälare – som skall få en direktlina till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som skall plockas bort.

Detta är en funktion som den svenska regeringen planerar att lägga under Post- & Telestyrelsen, PTS.

Man kan diskutera detaljerna i EU-kommissionens X-files. Vad är bäst – censur eller community notes? Skall videos från Hamas vidriga massaker den 7 oktober få visas? Var det klokt att ändra den blå dekalen från att betyda verifierad användare till betalande dito?

För att ta ett exempel kan jag tycka att community notes är bättre än censur.

Community notes ger bakgrund, sammanhang och exponerar lögner, desinformation och missförstånd – vilket har ett värde i sig. De ger en kontext till märkliga påståenden istället för att bara ta bort dem. De är självsanering genom crowdsourcing.

Men i grunden känns EU-kommissionens utredning som ett angrepp mot Elon Musk.

För att han säger saker som vissa ogillar; för att han i det närmaste är yttrandefrihets-fundamentalist; för att han hamnat på kant med det amerikanska politiska etablissemanget och för att X är en plattform där vanliga människor kan lägga sig i, ifrågasätta och utmana makten.

Samt för att EU vill markera vem som bestämmer. (Vilket tydligt framgår av den franske EU-kommissionären Thierry Bretons offensiva tweets. Hans nästa måltavla tycks vara Pornhub.)

Naturligtvis kan visst innehåll vara problematiskt. Ibland har Musk fel. (Hans uttalanden om Ukraina irriterar mig svårt.) Och det finns gott om skitskallar på nätet som inte kan uttrycka sig eller bete sig som folk, precis som i verkligheten i övrigt.

I konflikten mellan Musk och EU möts två olika kulturer. Dels den amerikanska där vem som helst får säga nästan vad som helst. Dels den europeiska – i vilken politik och förvaltning ängsligt vill sätta gränser för vad som får uttryckas.

Problemet med det senare är att alla politiker och tjänstemän – uttalat eller undermedvetet – har en agenda och personliga referensramar. Något opartiskt och ofelbart orakel existerar inte. Den som vill inskränka det fria ordet har som regel sina – inte nödvändigtvis ädla – skäl.

Det är inte alltid uppenbart vad som är rätt eller fel. Vissa saker som absolut inte fick sägas på sociala media i går är tillåtet och allmänt godtaget idag.

Att censurera sociala media strider delvis mot principen att yttranden inte får hindras i förväg. (Även om ett inlägg initialt publicerats hindrar censuren spridning.)

Istället bör eventuellt olagliga yttranden prövas rättsligt i efterhand. (Och i samband med detta kan eventuell radering av innehåll ske efter beslut i domstol.)

Detta gäller när staten lägger sig i, vilket den nu uppenbarligen gör. (Användarvillkor är däremot ett avtal mellan två parter, vilket är en annan sak.)

I den svenska yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap, §11) finns just ett sådant förbud mot förhandscensur.

Här står grundläggande rättigheter på spel. Artikel 10 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna slår fast följande huvudprincip:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

EU-stadgan om de mänskliga rättigheterna säger exakt samma sak och är en del av EU:s fördrag. I sammanhanget är det värt att notera att EU-kommissionen förutsätts vara »fördragens väktare«.

Här kan det även vara på sin plats att påminna om FN:s »5 juli-resolution« som säger att mänskliga rättigheter offline även skall gälla online. (A/HRC/RES/20/8 som tillkom på initiativ av Sverige och USA.)

När DSA utarbetades varnade både tjänstemän och civilsamhälle för att delar av förordningen står i strid med de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Detta avvisades av den dåvarande svenska, socialdemokratiska regeringen – och ignorerades av de svenska ledamöter av Europaparlamentet som var centrala i beslutsprocessen.

Nu börjar vi se konsekvenserna.

Naturligtvis ogillar politikerna sociala media. De är en möjlighet för medborgarna att käfta emot, ifrågasätta och lägga sig i. Detta stör och tvingar makthavarna att försvara sin ståndpunkt. Det minskar deras makt.

Man kan undra vad EU tänker göra om Musk inte lyder och kanske inte heller betalar de böter Bryssel då kommer att ålägga X (6% av företagets omsättning)? Blockera X? En europeisk digital järnridå, som The Great Firewall of China?

Har man verkligen tänkt igenom det här?

Mer troligt är att X lämnar den europeiska marknaden.

Vilket i så fall innebär att den enda breda arena för samhällsdebatt där alla kan medverka på lika villkor stängs. På grund av politiskt tryck. Bad optics. (Och ändå möjligt att kringgå med VPN.)

Det är lite av ett Gutenberg moment över det hela. Tumultet när allmänheten fick tillgång till information som tidigare var förbehållen ett fåtal. Revolutionen i att kunna göra sin röst hörd och dela information med många.

Sedan får vi nog leva med att alla inte tycker likadant.

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

• EU-kommissionen: Commission opens formal proceedings against X under the Digital Services Act »
• Commission investigating X for alleged violations of EU content moderation rules »
• EU targets Musk’s X in first illegal content probe »
• X vs. EU: Elon Musk hit with probe over spread of toxic content »
• EU Bureaucrats Formally Investigate X Over Lack of “Disinformation” Censorship »

PTS skall utse våra nya nätcensorer

av

Vilka blir våra nya statligt godkända nätcensorer? Det blir en fråga för Post- och Telestyrelsen, PTS.

Nu är remisstiden ute och det skall göras svensk lag av EU:s Digital Services ACT (DSA).

Bland annat föreskriver DSA att det skall utses så kallade »betrodda anmälare« eller »Trusted Flaggers« på engelska. Enkelt uttryckt är dessa ett slags nätcensorer som skall få en direktlinje till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som bör plockas bort.

De beskrivs så här i DSA:

»Leverantörerna ska genomföra nödvändiga tekniska och organisatoriska åtgärder för att prioritera anmälningar från så kallade betrodda anmälare. Sådana utses av samordnaren för digitala tjänster i respektive medlemsstat. Samordnaren kan även besluta att dra tillbaka statusen. Betrodda anmälare ska ha särskild sakkunskap och kompetens gällande att upptäcka, identifiera och anmäla olagligt innehåll och ska agera aktsamt, korrekt och objektivt.«

»Som ytterligare exempel nämns i skälen icke-statliga organisationer och privata eller halvoffentliga organ. (…) Organisationer som har åtagit sig att anmäla olagliga rasistiska och främlingsfientliga uttryck online anges också som exempel i detta sammanhang. Branschorganisationer som företräder sina medlemmars intressen uppmanas att ansöka om status som betrodda anmälare (…)«

Man kan ana att ett antal intresseorganisationer och särintressen kommer att vara angelägna om att få vara med och censurera internet. Företrädare för »kollektiva intressen« som det stod i första varianten av DSA.

Även om de betrodda anmälarna är tänkta att anmäla olagligt innehåll håller detta på att bli en gråzon i den pågående debatten om hat och hot på nätet. Just nu läggs mycket energi i EU på att räkna ut hur man skall kunna stoppa »olämpligt men inte olagligt« innehåll. Räkna med att det blir en stridsfråga i EU-legislaturen 2024-29.

Dessa betrodda anmälare skall utses av en nationell samordnare. Vem det är tänkt att vara i Sverige avslöjas i utredningen, SOU 2023:39:

»Post- och telestyrelsen utses till samordnare för digitala tjänster.«

PTS hanterar idag mest frågor som rör telemarknad och relaterad teknik. Nu skall mandatet alltså utökas till att även gälla censur av innehåll.

I enlighet med DSA skall PTS alltså utse ett slags statligt godkända nätcensorer.

Raskt innfinner sig frågan: Vilka blir dessa betrodda anmälare?

Görs detta fel kan det lätt användas för att tysta obekväma aktörer i samhällsdebatten. (Victor Orban i Ungern lär jubla.)

Vi har tidigare varnat för Trusted Flaggers här på bloggen. Nu visar det sig att vi inte var ensamma om vår oro. Tjänstemän i regeringskansliet flaggade också för att detta kan bli ett demokratiskt problem, i samband med att DSA behandlades i EU:s ministerråd. Men dessa farhågor viftades bort av ansvarigt statsråd, dåvarande digitaliseringsminister Anders Ygeman (S).

Ansvarigt statsråd idag är civilminister Erik Slottner (KD).

• SOU 2023:39 En inre marknad för digitala tjänster – kompletteringar och ändringar i svensk rätt »

DSA – EU kopplar greppet om det fria ordet online

av

EU:s nya Digital Services Act – en lagstiftning för att stärka användarnas rättigheter eller ett verktyg för censur och åsiktsförtryck?

I fredags (25/8) började delar av EU:s nya Digital Services ACT (DSA / Förordningen om digitala tjänster) att gälla. Den skall vara fullt ut tillämpad nästa år.

I det nu aktuella steget finns regler för stora nätplattformar och sökmotorer (t.ex. Facebook, Instagram, TikTok, X (f.d. Twitter), YouTube, Snapchat, LinkedIn, Pinterest, Amazon, Booking, AliExpress, Zalando, Google Shopping, Wikipedia, Google Maps, Googles och Apples app stores samt Google Search och Microsoft Bing). För mindre plattformar börjar reglerna gälla 24 februari nästa år.

Dels handlar det om stärkt rätt för användare, som att få information om varför ett inlägg plockats bort och en möjlighet att överklaga sådana beslut. Annonsering får inte längre målgruppsanpassas utifrån känslig data som religion, etnicitet, politisk åskådning och sexuella preferenser.

Dels handlar det om plattformarna som sådana. De kommer att behöva lägga betydligt mer resurser på byråkrati, avrapportering och transparensrapporter till EU.

Plattformar som inte följer reglerna kan dömas till jätteböter eller helt komma att förbjudas i EU (hur nu det är tänkt att gå till).

Det verkligt knepiga gäller yttrandefriheten online.

Plattformarna blir skyldiga att plocka bort olagligt innehåll, vilket möjligen låter rimligt.

Samtidigt uppstår problem med innehåll som är förbjudet i ett EU-land men inte ett annat – t.ex. information om abort eller hädelse.

Detta gäller speciellt då DSA öppnar för gränsöverskridande nedtagningsorder där en myndighet i ett EU-land kan beordra borttagning av innehåll på plattformar / servrar i andra medlemsstater.

Dessutom föreskrivs åtgärder mot desinformation och skadligt innehåll. Vilket är en knepig fråga.

Vad som är desinformation är inte alltid uppenbart, ibland förändras saken med tiden och här finns ett stort utrymme för subjektivitet. Frågan om vem som skall bestämma vad som är sant respektive falskt är öppen.

Genom sina användarvillkor kan plattformarna redan förbjuda innehåll som inte är olagligt. Vilket i och för sig är deras rätt som privata företag i ett ömsesidigt avtal med respektive användare. Men det är en möjlighet som politiker redan har utnyttjat för att få bort sådant från nätet som de inte vill eller vågar ge sig på i en offentlig, demokratisk lagstiftningsprocess.

DSA har väckt en oro för att innehåll som är politiskt avvikande eller ifrågasättande kan komma att censureras.

Det är förvisso inte ödesbestämt att så blir fallet. Men möjligheten öppnas nu. Och det saknas inte exempel på politiker (och myndigheter) som velat begränsa den fria debatten.

I nästa steg för DSA – 2024 – kommer bland annat så kallade Trusted Flaggers (”betrodda anmälare”). Det kan vara organisationer, myndigheter och särintressen som får en direktlinje till de olika nätplattformarna för att rekommendera vilket innehåll som bör tas bort.

Detta kan dels leda till överdriven eller subjektiv nätcensur. Dels till att myndigheter / tjänstemän får en möjlighet att rekommendera censur av innehåll som inte är olagligt, utan föregående rättslig prövning. Vilket i så fall är uppenbart problematiskt.

Vi har sökt kontakt med Justitiedepartementet för att få veta hur systemet med Trusted Flaggers är tänkt att fungera i Sverige. Än så läge har vi inte fått något svar.

EU:s nya Digital Services Act beskrivs ibland som en lagstiftning för att stärka användarnas privatliv och rättigheter. Ibland som ett verktyg för censur och åsiktsförtryck. Det ena behöver inte nödvändigtvis utesluta det andra.

Läs mer:
• Big Tech’s to-do list under new EU content rules »
• EU Digital Services Act: Challenges remain as enforcement begins »

Frankrike och EU: Blockera sociala media vid oroligheter

av

Frankrike vill kunna blockera sociala media vid oroligheter. EU-kommissionen ger sitt stöd och erbjuder även en laglig grund.

Den franska regeringen har problem med kravaller. Är det inte Gula västarna så är det invandrarungdomar eller protester mot höjd pensionsålder.

Därför vill franska politiker, med president Macron i spetsen, kunna stänga ner sociala media för att undvika oroligheter.

Vilket råkar vara ungefär samma argument som används av skurkstater som stänger ner siter och ibland hela internet när det börjar bli hett om öronen.

Frankrike har redan vissa sådana lagar, delvis som en konsekvens av hur man valt att lagstifta kring EU:s nya Digital Services Act (DSA).

Som om inte detta är tillräckligt problematiskt har EU:s kommissionär för den inre marknaden, Thierry Breton, uttalat sitt stöd för Macrons nätcensur. Han tycks även mena att DSA ger stöd för sådant. Tänka sig.

Detta har fått ett antal organisationer som arbetar med nätfrågor att gå i taket. Breton har sedan gjort ett allmänt hållet uttalande om vikten av ett fritt och öppet internet. Hur han menar att DSA skall kunna användas för att stoppa politiska protester framgår dock inte. Men det är inte alls omöjligt att så är fallet.

• Social media shutdowns might be happening in the EU with new law »
• DSA is not a censorship tool: Commissioner Breton must clarify blocking statement »
• Civil Society Statement: Commissioner Breton Needs to Clarify Comments About the DSA Allowing for Platform Blocking »

AI – när allt du skriver påverkar framtiden

av

Vad vi får ut av AI beror på vad den tränas på. Vilket måste vara en oerhörd frestelse för den som vill påverka vårt samhälle.

Det finns de som fruktar att artificiell intelligens – AI – kommer att utveckla något slags eget medvetande – och till exempel bestämma sig för att den klarar sig bättre utan oss människor. Eller att den kan komma att förslava oss.

Själv är jag inte alls så dyster. AI kommer att lyfta oss in i framtiden. Plötsligt har vi ett människovänligt användargränssnitt för att hantera vår samlade kunskap.

Vilket medför sina speciella problem. Maskiner gör vad man säger åt dem att göra. AI styrs av det material den tränas på.

Vilket väcker frågan: Finns det intressenter som skulle ha något att vinna på att algoritmen snedvrids genom ett subjektivt urval av vad systemet tränas på?

Därför känns det angeläget att AI tränas på så stor del av internets innehåll som möjligt. Så att man kan vara trygg med att det till exempel inte ligger några ekonomiska eller politiska filter mellan mänsklighetens samlade kunskap och användaren.

Så mycket som möjligt trålas redan upp. Twitter var nyligen tvingade att begränsa antalet visade tweets per användare och dag på grund av att massor av AI-botar var inne och skrapade upp all information de kunde komma över.

Man kan utgå från att samma sak gäller även på nätet i övrigt. Allt samlas in från tidningar, bloggar, sociala media, avhandlingar, rapporter, presentationer etc. Man är redan på gång med att även samla in och analysera ljud och video.

Allt du har sagt i en podcast, allt du publicerat på nätet och allt du länkat till är på väg att bli en del av det kollektiva medvetandet. Vilket även gäller alla andra.

Dock kommer ingen AI att kunna få tag i all information, så i strikt mening blir ändå en viss bias något slags default-läge.

Frestelsen att sålla bland all denna input – tänk på barnen; hat & hot; rikets säkerhet; kriget mot narkotikan; klimatet; terroristerna; fake news etc. – måste vara enorm.

Kineserna håller tydligen på att bygga ett eget AI-system. Vilket låter lika intressant som förfärande. Där kommer garanterat den information man använder för att träna sitt AI att vara sållad. Så att resultatet inte blir politiskt fel eller olämpligt…

Utrymmet för oförutsedda och oönskade effekter om ett AI tränas på subjektivt utvald information kan bli stort.

I grunden känns det hela som något slags yttrandefrihetsfråga. Eller informationsfrihet i ett vidare perspektiv. Kommer den enes input till det kollektiva medvetandet att bli lika värderat som den andres? Och om inte, på vilka grunder?

Vilket känns som en mer närliggande och konkret fråga än om AI kommer att ta över världen.

Utan yttrandefrihet dör demokratin

av

Demokratins paradox är att den kan avskaffa sig själv. I god demokratisk ordning.

Just nu hör vi – inte minst från EU – att fri information är ett problem.

Visst, man skall vara uppmärksam på påverkansoperationer. All information har en avsändare och alla avsändare har ett syfte – som min gamle samhällskunskapslärare inpräntade i oss.

Demokrati betyder folkstyre. Parlamentarisk demokrati bygger på att vi väljer ombud. För att välja dessa hålls allmänna, fria val.

Dessa val kan ses som ett slags mätare på samhällsdebatten. Vilket betyder att om man begränsar hur folk får yttra sig – då påverkar man även det demokratiska ekosystemet och därmed också resultatet av allmänna val.

Yttrandefriheten är ett demokratiskt fundament. Den har vissa, i lag fastställda, gränser. Men i övrigt skall folk få säga vad de vill. Det är därför den är en grundläggande mänsklig rättighet.

Det luriga med yttrandefrihetens i lag fastställda gränser är att det beror på hur lagen ser ut. Och det är ett politiskt beslut.

Yttrandefriheten är också en förutsättning för ansvarsutkrävande. Vilket kan vara ett skäl till att många med makt ogillar den.

Enter begreppet: Skadlig icke olaglig information.

När man läser EU-texter syns detta begrepp allt oftare. Man har problem med att icke olagligt material förekommer på nätet. Vilket skapar något slags gråzon.

Till viss del löser politiken detta genom påtryckningar mot plattformarna. Så att dessa vrider åt sina användarvillkor – som ju nästan alla godkänner utan att läsa.

Eller som i fallet Twitter, med ett direkt samarbete mellan sociala media och myndigheterna.

Naturligtvis skall myndigheter informera om de upptäcker något slags kampanj som hotar ordning och säkerhet. Men då skall det ske helt öppet, så att vi alla kan vara extra källkritiska visavi viss inkommande information.

Tvivelaktig eller medvetet felaktig information möts bäst med mer, bättre och korrekt information. Inte med censur, som bara häller bensin på brasan.

Yttrandefrihetens gränser kommer att bli en het politisk fråga framöver. Då gäller det att vara uppmärksam, så att det är lagarna som sätter gränsen – inte subjektivt tyckande. Samt att dessa lagar inte inskränker den fria opinionsbildningen.

Twitter, Musk och yttrandefriheten

av

Elon Musks köp av Twitter väcker känslor. Låt mig fundera högt kring saken...

Yttrandefrihet är en mänsklig rättighet. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna säger, i artikel 19:

»Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.«

För tio år sedan antog FN sin 5 juli-resolution (tillkommen på initiativ av Sverige och USA) som säger:

»Affirms that the same rights that people have offline must also be protected online, in particular freedom of expression, which is applicable regardless of frontiers and through any media of one’s choice, in accordance with articles 19 of the Universal Declaration of Human Rights and the International Covenant on Civil and Political Rights;«

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna föreskriver i artikel 10:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Samma sak sägs i artikel 11 i EU:s människorättsstadga, som är en del av EU:s fördrag.

Så principen är tämligen klar och tydlig.

Nu skall det tilläggas att mänskliga rättigheter reglerar förhållandet mellan individen och staten. Och Twitter är ett privat företag, som kan göra som det vill – inom lagens råmärken.

Men det känns ändå rimligt att världens ledande digitala klotterplank ansluter sig till de grundläggande värderingar och principer som utgör grunden för ett samhälle med fredlig, civiliserad samexistens – det vill säga de mänskliga rättigheterna.

Ur detta perspektiv känns det lovande att Twitters nya ägare, Elon Musk, säger sig vara en stark anhängare av principen om yttrandefrihet.

Men Twitters tidigare historia är inte helt lysande.

De dokument som nu släpps (the Twitter files) visar på en subjektiv censur av åsikter och av uppgifter som med tiden visat sig vara korrekta.

En sak med censur är att det finns en morgondag – i vars ljus censur på partiska eller lösa grunder kan komma att dömas hårt. Och när det sker ifrågasätts hela den aktuella plattformens trovärdighet. Speciellt när det handlar om en dominerande plattform med global räckvidd.

När det även kryper fram att Twitter censurerat eller påverkat innehåll i samråd med amerikanska myndigheter och offentliga institutioner – då kan det till och med handla om brott mot landets konstitution. Första tillägget skyddar uttryckligen yttrandefriheten.

Så detta är en soppa.

Det går inte att veta om Elon Musk förmår omvandla Twitter till vad det bör vara – en i möjligaste mån objektiv plattform. Men han tycks i vart fall ha ambitionen.

Detta har väckt en proteststorm från vissa debattörer, aktivister, media och politiker. Vreden tycks även rikta sig mot att Musk visat att Twitter än så länge klarar sig rätt bra utan en stor del av sin icke-tekniska personal.

Det är omöjligt att säga hur detta kommer att utvecklas. Men jag tänker ändå fall sticka ut huvudet och önska Musk och Twitter lycka till i sin ambition att stärka det fria ordet.

/ HAX

(Edit: Då det är omstritt exakt vad amerikanska myndigheter betalt Twitter för, har jag strukit ett stycke om detta.)

Ja till länkskatt och uppladdningsfilter i riksdagen

av

Riksdagen har nu klubbat EU:s upphovsrättsdirektiv, som bland annat innehåller ”länkskatt” och krav som leder till uppladdningsfilter.

Under förra veckan klubbade riksdagen implementeringen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv i svensk lag.

En effekt blir en så kallad länkskatt, som innebär att sociala media m.fl. kommer att tvingas betala etablerade media när de länkar till nyheter och annat innehåll i de senare. Hur stor denna ersättning blir kommer att avgöras i förhandlingar.

Dessutom ställs krav vad gäller nätsiters ansvar om deras användare laddar upp upphovsrättsskyddat material – vilket i praktiken kommer att leda till uppladdningsfilter.

Uppladdningsfilter innebär att maskiner måste kontrollera allt som alla laddar upp för att avgöra om detta material skall tillåtas eller ej. (Syftet med sådan filtrering kan sedan lätt utökas.)

De kontroversiella delarna i upphovsrättsdirektivet röstades igenom i Europaparlamentet med minsta möjliga marginal – efter att bl.a. ett antal svenska ledamöter enligt egen uppgift röstat fel.

Inför EU-valet 2014 var alla partier utom Socialdemokraterna uttryckligen kritiska till de aktuella delarna av direktivet. Nu röstade alla utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet för.

Dock hade riksdagen kanske inte så många alternativ, eftersom Sverige är skyldigt att implementera EU-direktiv.

Direktivet blir svensk lag den 1 januari.

EU vs. Musk – hot om Twitter-förbud

av

Twitter kan komma att förbjudas i EU om yttrandefriheten blir för stor, varnar EU-kommissionen.

EU-kommissionär Thierry Breton har haft en videokonferens med Twitters nye ägare Elon Musk. Breton skall enligt Reuters ha framfört följande krav.

»There is still huge work ahead, as Twitter will have to implement transparent user policies, significantly reinforce content moderation and protect freedom of speech, tackle disinformation with resolve, and limit targeted advertising.«

Notera att man samtidigt förväntas censurera och försvara yttrandefriheten…

Financial Times fyller i.

Breton told Musk that Twitter must adhere to a checklist of rules, including ditching an “arbitrary” approach to reinstating banned users, pursuing disinformation “aggressively” and agreeing to an “extensive independent audit” of the platform by next year.

Musk was warned that unless he stuck to those rules Twitter risked infringing the EU’s new Digital Services Act, a new law that sets the global standard for how Big Tech must police content on the internet. Breton reiterated Twitter could face a Europe-wide ban or fines of up to 6 per cent of global turnover if it breached the law.

Elon Musk har tidigare uttalat sig positivt om EU:s nya Digital Services Act – trots att den medför en mycket omfattande micro management av hur sociala media får bedriva sin verksamhet.

På Twitters blogg skriver man följande.

• First, none of our policies have changed. Our approach to policy enforcement will rely more heavily on de-amplification of violative content: freedom of speech, but not freedom of reach.

• Our Trust & Safety team continues its diligent work to keep the platform safe from hateful conduct, abusive behavior, and any violation of Twitter’s rules. The team remains strong and well-resourced, and automated detection plays an increasingly important role in eliminating abuse.

• When urgent events manifest on the platform, we ensure that all content moderators have the guidance they need to find and address violative content.

• As we improve our policies and processes, bad actors will also develop new methods of disruption. This is not new. Our team of experts is constantly adapting to identify and defuse threats, and we are proud of our early results: impressions on violative content are down over the past month, despite the growth in overall usage on the platform.

• Finally, as we embark on this new journey, we will make mistakes, we will learn, and we will also get things right. Throughout, we’ll communicate openly with our users and customers, to get and share your feedback as we build.

Dragkampen om vad folk skall få säga på nätet fortsätter.

Möjligen handlar upprördheten kring Musks köp av Twitter om annat än sakfrågorna.