Iran och Kongo stänger av mobilt internet

Det har blivit rutin för auktoritära regimer att kväsa uppror genom att blockera internet eller delar av det. Sedan Etiopien blockerade Facebook och vissa andra sociala medier häromveckan har turen nu kommit till Iran och Kongo:

  • I Iran beordrade myndigheter i lördags internetleverantörer att stänga ner sina mobila nätverk efter att videor publicerats från demonstrationer i städerna Khorramabad, Zanjan och Ahvaz.
  • I Kongo har myndigheterna stängt av åtkomsten till mobilt internet och även SMS, sedan polis i går drabbade samman med demonstranter i huvudstaden Kinshasa.

Internet och sociala medier är vad som gör det möjligt för dissidenter att organisera sig, men ovanstående händelser visar hur sårbar denna internetbaserade organisering är om ett lands regering har makten att helt enkelt stänga av kranen.

Etiopien blockerar Facebook för att dämpa protester

Efter sammandrabbningar mellan etniska grupper i Etiopien i början av veckan har regeringen strypt tillgången till Facebook, Twitter och eventuellt även andra sociala medier.

Etiopien har bara en ISP, Ethio Telecom, vilket gör det lätt för regeringen att stänga ner internet eller delar av det. Tidigare har regeringen blockerat Facebook för att dämpa protester, men också för att stoppa fusk i landets nationella intagningsprov till universitetet då detta läckt ut på Facebook.

Jag frågade en etiopier i Berlin hur han håller kontakten med sin familj i Etiopien:

Vissa använder VPN och då kan de kontakta mig över Facebook som vanligt. Det är svårare att få kontakt med dem som inte använder VPN. Jag provade via Line, men det var också blockerat. Däremot kunde jag ringa hennes mobiltelefon från Line Out. Men ibland blockeras även mobiltelefoner.

Använder ni inte epost, det skulle ju göra er mindre beroende av sociala medier?

Nej, epost tillhör det förflutna, det var längesen vi använde det.

Läs mer

 

Säg hej till Sirius, Europols nya vapen mot oönskat innehåll på sociala medier

Europol har nu officiellt lanserat Sirius (”Shaping Internet Research Investigations Unified System”), en plattform där poliser i olika EU-länder ska kunna utbyta information om terrorism och dess bekämpning:

SIRIUS is a secure web platform for law enforcement professionals, which allows them to share knowledge, best practices and expertise in the field of internet-facilitated crime investigations, with a special focus on counter-terrorism.

Sirius är delvis en frukt av EU Internet Forum, där polis och politiker sedan december 2015 träffar representanter för sociala medier med syftet att bekämpa inte bara ”terrorisminnehåll” utan även ”hate speech”, det vill säga inte direkt olagligt utan snarare ”oönskat” innehåll. Således var även representanter för Facebook, Google, Microsoft, Twitter och Uber på plats under ”kick-offen” för Sirius i Haag, Nederländerna.

Facebook, Google och Twitter har även startat sitt eget forum, ”Global Internet Forum to Counter Terrorism” (GIFCT), där de nu använder maskininlärning för att plocka bort oönskat innehåll från sina tjänster. Facebook säger sig radera 83 procent av anmält innehåll inom en timme. Google å sin sida kommer under 2018 öka antalet personer som jobbar med att ”vidta åtgärder mot problematiskt innehåll” till 10 000.

Smaka på den siffran. Tio tusen. En hel liten armé.

Företagens engagemang ska ses i ljuset av hot om lagstiftning om de inte rensar sina sajter tillräckligt väl själva. EU-kommissionären för säkerhetsfrågor, brittiske Julian King, har i en intervju med en tysk dagstidning sagt att ”om sakerna inte utvecklar sig snabbt nog måste den europeiska lagstiftaren rycka in”. I Tyskland finns redan lagen med det krångliga namnet Netzwerkdurchsetzungsgesetz (NetzDG), som ålägger onlineplattformar miljonböter om de inte raderar visst innehåll inom 24 timmar.

”Uppladdningsfiltret är olagligt”

Uppladdningsfiltret är den mest kontroversiella delen av det upphovsrättsdirektiv som just nu är under utarbetning i EU-maskineriet.

Förutom allt annat man kan invända mot ”censurmaskinen” – som att den kommer att leda till självcensur och inskränkning av yttrandefriheten för EU-medborgarna – konstaterar nu Glyn Moody att filtret kommer bryta mot andra EU-lagar, oavsett på vilket sätt det införs:

Article 13’s automated general upload filters are either voluntary, in which case they are illegal under the GDPR, or they are mandatory, and therefore illegal under the E-commerce Directive. There’s no other possibility. What’s clear is that upload filters are illegal in all situations, and must therefore be dropped from the Copyright Directive completely.

Hittills har två parlamentariska utskott (LIBE och IMCO) röstat för att stryka artikel 13 från upphovsrättsdirektivet, medan två utskott (ITRE och CULT) vill behålla filtret. Nästa utskott till röstning är JURI.

Parlamentariska utskott

Förklaring till förkortningarna för utskotten ovan:

  • LIBE: Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
  • IMCO: Inre marknaden och konsumentskydd
  • ITRE: Industrifrågor, forskning och energi
  • CULT: Kultur och utbildning
  • JURI: Rättsliga frågor

EU-utskott skrotar censurmaskinen

I går röstade Europaparlamentets utskott Libe (för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor) om det kritiserade Upphovsrättsdirektivet.

I det yttrande som Libe röstade igenom är uppladdningsfiltret i artikel 13 struket, skriver Edri.

Detta filter skulle ha tvingat EUs onlinetjänsteleverantörer att filtrera allt som användarna laddar upp – filtret har därför i debatten kallats ”censurmaskinen”.

Vi har den polske parlamentarikern Michał Boni att tacka för arbetet med att ta fram ett förslag utan censurmaskin.

Huvudutskott för Upphovsrättsdirektivet är Juri (utskottet för rättsliga frågor). De ska rösta om ett yttrande den 25 januari 2018.

Läcka: Frankrike, Portugal och Spanien lobbar för uppladdningsfilter

Statewatch har publicerat läckta dokument som visar att Frankrike, Portugal och Spanien vill ha det uppladdningsfilter som kommissionen först föreslog som en del av det nya upphovsrättsdirektivet, men som nyligen ifrågasattes av sex länder – Belgien, Finland, Irland, Nederländerna, Tjeckien och Ungern – till vilka även Tyskland slutit sig.

Som Femte juli berättat tidigare har ordförandelandet Estland visat sig vara en upphovsrättshök och censurivrare.

I korthet handlar de tre ländernas förslag om att omdefiniera begreppet ”hosting providers”. Enligt Ecommercedirektivet ska rena hostare inte kunna ställas till svars för vad användarna laddar upp, så länge man agerar och tar ner olagligt innehåll när man uppmärksammats på det. Men genom att säga att hostarna inte ”hostar” utan snarare ”uppträder” faller de inom annat lagrum där tillstånd krävs från rättsinnehavare innan ”uppträdandet” (som egentligen är ”hosting”) kan ske.

Hänger ni med?

Edri har gått igenom läckan i detalj och kritiserar de tre länderna:

It seems irrelevant to the French, Spanish and Portuguese that the European Court has ruled that it is unacceptable to impose a filtering obligation on providers if that filtering

Edri konstaterar också att förslaget är goda nyheter för hosting providers utanför EU, som om förslaget blir verklighet lär slippa konkurrens från företag inom EU.

Schweizare kräver folkomröstning om nätspärrar

En ny spellag i Schweiz kräver att internetoperatörerna spärrar utländska kasinosajter.

Nu har ett antal organisationer gått samman och startat en namninsamling för folkomröstning om internetspärrarna.

Precis som när nätspärrar diskuterades i Tyskland för några år sedan – då var det barnporr som skulle blockeras – varnar kritikerna för faran med att bygga upp en infrastruktur för censur, som sedan kan användas godtyckligt av framtida makthavare.

Human Rights Watch attackerar Europeiska kommissionens förslag

Human Rights Watch har tillsammans med ett femtiotal andra organisationer, däribland Reportrar utan gränser, skrivit ett öppet brev till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet.

Organisationerna protesterar mot det uppladdningsfilter – den ökända Artikel 13 eller ”censurmaskinen” – som är på förslag i det upphovsrättsdirektiv som just nu är under förhandling och omröstning i diverse utskott.

Om filtret införs kommer ”onlinetjänster” inte ha något annat val än att ”övervaka, filtrera och blockera EU-medborgares kommunikation”, enligt undertecknarna. Detta strider mot EUs stadga om de grundläggande rättigheterna, och kan därför i slutändan diskvalificeras av EU-domstolen på samma sätt som hände med den generella datalagringen nyligen.

Organisationerna kräver därför att Artikel 13 stryks ur förslaget på nytt upphovsrättsdirektiv.

Copybuzz har en tänkvärd kommentar:

It is especially striking that organisations such as Reporters without Borders and Human Rights Watch, which are known to intervene for the protection of human rights in less democratic countries, have now been moved to the point where they felt the need to voice their concerns in this matter to ensure that EU citizens are safeguarded from the EU’s copyright agenda crushing their fundamental rights.

Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, Libe, ska snart rösta om upphovsrättsdirektivet. Detta är sista steget innan utskottet för rättsliga frågor, Juri, sammanfattar utskottens åsikter och kommer fram till en samlad linje som EU-parlamentarikerna kan ta ställning till.

Filterfail

Tyska piraternas EU-parlamentariker Julia Reda är inte skonsam i sin kritik mot det uppladdningsfilter som Europeiska kommissionen presenterade förra veckan:

Installing censorship infrastructure that surveils everything people upload and letting algorithms make judgement calls about what we all can and cannot say online is an attack on our fundamental rights.

Efter att ha sågat ”censurmaskinen” på principiella grunder tittar hon närmare på hur diverse uppladdningsfilter fungerar i praktiken – och listar deras största fails. Skratta eller gråt:

Julia Reda: When filters fail: These cases show we can’t trust algorithms to clean up the internet

Så vill kommissionen censurera nätet

Europeiska kommissionen har i dag släppt riktlinjer för hur onlineplattformar ”ska förebygga, upptäcka och avlägsna olagligt innehåll som uppmuntrar till hat, våld och terrorism på internet”.

Věra Jourová, kommissionär med ansvar för rättsliga frågor, säger:

Rättsstatsprincipen gäller i lika hög grad online som offline.

Ja tack. Låt oss skydda nätet från förhandscensur på samma sätt som vi skyddar tryckta skrifter. Men nu var det väl inte så hon menade.

Kommissionens riktlinjer gäller till en början frivillig reglering, men Jourová flaggar för att det kan bli legislativa åtgärder om inte onlineplattformarna sköter sig:

Vi kan inte acceptera en digital vilda västern och vi måste agera. Den uppförandekod jag har kommit överens om med Facebook, Twitter, Google och Microsoft visar att självreglering kan fungera som ett gott exempel och kan leda till resultat. Men om teknikföretagen inte levererar resultat kommer vi att göra det.

Företagen hon nämner ingår i EU Internet Forum, som är ett samarbete mellan kommissionen, Europol och dessa företag – se tidigare inlägg Så samarbetar Europol med de sociala nätverken.

Netzpolitik påpekar att även om kommissionen trycker på säkerhet och bekämpning av terrorism, så ska även – eller rentav främst – upphovsrättsskyddat innehåll stoppas genom åtgärderna.

Kommentar

Olagligt innehåll är redan olagligt. Det kan anmälas och tas bort inom ramen för nuvarande rättsväsende. Vad kommissionen vill göra är att låta onlineplattformarna leka poliser. Vad är det om inte vilda västern, paní Jourová?