Femte juli

Nätet till folket!

Henrik Alexandersson

EU:s Digital Services Act klar för beslut

av

Ingen rätt till anonymitet online, ingen rätt till kryptering, inget förbud mot datalagring eller uppladdningsfilter. Myndigheter i ett EU-land kan beordra borttagning av innehåll på servrar i en annan medlemsstat – även om det inte är olagligt i det senare. Dessutom statligt godkända nätcensorer. Det är några av punkterna från slutförhandlingen om EU:s nya Digital Services Act.

Efter 16 timmars förhandlingar mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet finns nu en överenskommelse om EU:s Digital Services Act. Det finns dock ingen sammanställd slutlig text ännu. Men en del saker vet vi redan.

Låt oss börja med att se hur Europaparlamentet presenterar saken i sitt pressmeddelande:

• Access to platforms’ algorithms now possible
• Online platforms will have to remove illegal products, services or content swiftly after they have been reported
• Protection of minors online reinforced; additional bans on targeted advertising for minors as well as targeting based on sensitive data
• Users will be better informed how content is recommended to them

En god nyhet är att användare som censureras av sociala media kan komma att få någon form av möjlighet att överklaga.

Så över till den mer kritiske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE):

»We were able to prevent removal obligations for search engines. We could also prevent the indiscriminate collection of the cell phone numbers of all uploaders to adult platforms, which would have endangered their privacy and the safety of sex workers due to foreseeable data hacks and leaks. Minors will be protected from surveillance advertising on online platforms. However, the ban on using sensitive personality traits (e.g. a person’s political opinion, diseases or sexual preferences) for targeted manipulation and targeting was heavily watered down.«

»Our online privacy will not be protected by a right to use digital services anonymously, nor by a right to encryption, a ban on data retention, or a right to generally opt-out of surveillance advertising in your browser (do not track). Freedom of expression on the Internet is not protected from error-prone censorship machines (upload filters), nor from arbitrary platform censorship. Cross-border removal orders issued by illiberal member states without a court order can take down media reports and information that is perfectly legal in the country of publication.«

Dessutom står förslaget om Trusted Flaggers (betrodda anmälare / statligt godkända nätcensorer) kvar, då det inte mött något egentligt motstånd eller ens ifrågasatts under förhandlingarna. Läs mer om problemen med Trusted Flaggers här »

Nu när förhandlingarna är klara kommer förordningen sannolikt att godkännas av EU:s ministerråd och Europaparlamentet utan ändringar.

Vi återkommer när det finns en slutlig, konsoliderad text.

Social scoring testas nu även i Europa

av

Det system med social scoring som provats i delar av Kina har väckt uppmärksamhet och förfäran. Nu testas konceptet i Europa.

Italienska Bologna prövar nu en »Smart Citizen Wallet«. Det är en (än så länge) frivillig app, i vilken medborgarna kan samla poäng genom att till exempel sopsortera och åka kollektivt. En liknande app har testats i Rom.

Den som är duktig, lydig och välkammad kan komma att få olika former av rabatter.

Den stora frågan är OM detta skulle bli ett mer allmänt system – VEM är det då som skall bestämma VILKET BETEENDE som skall belönas eller straffas? Och på vilka grunder?

Det saknas inte politiska trender och en vilja till förmynderi som kan få genomslag här.

Man kan också fundera över om det är så bra att gradera medborgarna efter förment präktighet. Här finns en uppenbar risk att människor kommer att tillerkännas olika rättigheter inför staten. Som i Kina.

Detta för att inte nämna riskerna vad gäller skydd av persondata, rätten till privatliv och risken för övervakning.

Social scoring var en farlig och dålig idé i Kina – och är det även i Europa.

• Bologna führt Pilotprojekt für Sozialkredit-System ein »

Mer information och sämre säkerhet i EU:s nya superregister

av

Det franska EU-ordförandeskapet vill utvidga lagringen av DNA, biometrisk data och persondata – automatisera den och samköra allt med AI-baserade övervakningssystem.

Statewatch rapporterar:

»The French Presidency of the Council is seeking EU-wide comparisons of every DNA profile held by police forces against all those held by other national police forces, as well as EU policing agency Europol, as part of plans to upgrade the ‘Prüm’ network of police databases. It also hopes to automate the police exchange of facial images by eliminating requirements for human review.«

»The proposals come in an amended version of a proposal originally published by the European Commission in December 2021, which will upgrade the Prüm network of DNA, fingerprint and vehicle registration databases to include facial images and “police records”, as well as driving licence data, if the Council has its way.«

Man vill alltså se registrering av fler personuppgifter och underlätta för medlemsstaterna att göra automatiska sökningar i registren, utan mänsklig kontroll.

Vilket innebär att även myndigheter i länder som Rumänien kommer att få automatisk tillgång till flera av den svenska polisens databaser. Länder med dålig IT-säkerhet. Länder som redan har problem med korruption. Länder som misstänks läcka information till kriminella nätverk och främmande makt.

Med Europols nya mandat godkänns även dess tidigare olagliga lagring av data om personer som inte är misstänkta för brott. Man får också direkt tillgång till data hos bland andra Google och Microsoft. Allt det ovanstående kan nu knytas samman i ett nätverk, tillgängligt för myndigheterna i alla 27 EU-länder plus Storbritannien.

Det skall också noteras att Frankrike driver på för mer automatiserad och AI-baserad övervakning i realtid, kopplad till just sådana register som här diskuteras.

Riskerna för informationsläckage och missbruk är uppenbara.

• EU: Policing: France proposes massive EU-wide DNA sweep, automated exchange of facial images »

Julian Assange ytterligare ett steg närmare utlämning till USA

av

I London har Westminster Magistrates’ Court godkänt utlämning av Wikileaks grundare Julian Assange till USA. Ärendet går nu till den brittiska inrikesministern, men kan fortfarande överklagas till Storbritanniens High Court.

Om Assange utlämnas till USA riskerar han upp till 175 års fängelse för spioneri. Detta trots att Wikileaks bara mottagit och publicerat information som är besvärande för makthavarna, på samma sätt som ett antal stora internationella tidningar.

Dessutom håller det amerikanska målet på att falla samman, då myndigheternas nyckelvittne avslöjats som mytoman, provokatör och tagit tillbaka sina uppgifter.

Om Assange utlämnas till USA för åtal där väcker det viktiga principiella frågor om pressens frihet. Då kan all media som publicerar besvärande, läckta uppgifter också åtalas. Vilket är ett uppenbart hot mot pressens frihet.

Nu granskas hemlig europeisk övervakning i politiska syften

av

Idag har Europaparlamentet startat utfrågningar om spionprogramvaran Pegasus, som bland annat använts för att spionera mot oppositionella i Polen och Spanien.

Pegasus är en spionprogramvara som tillverkas av israeliska NSO Group. Enkelt uttryckt möjliggör den hemlig dataavläsning och ger tillgång till det mesta som finns på en mobil eller surfplatta.

Det finns gott om exempel på hur Pegasus använts för att övervaka journalister och oppositionella runt om i världen. Det gäller även europeiska länder som Polen och Spanien.

Katalanska politiker, ledamöter av Europaparlamentet, jurister, människorättsaktivister och deras anhöriga är exempel på personer som övervakats med detta verktyg.

Att detta är ett demokratiskt problem är uppenbart. Men problemet är även tekniskt. För att kunna använda hemlig dataavläsning behöver myndigheterna utnyttja tidigare okända säkerhetsluckor i vår IT-infrastruktur. Dessa luckor lämnas sedan öppna, istället för att täppas till – för att övervakningen skall kunna fortsätta. På så sätt blir vi alla mindre säkra.

Även svensk polis använder sig av hemlig dataavläsning. Om det sker med Pegasus går inte att få reda på. Men svenska staten har alltså samma slags verktyg för övervakning som de länder som inte kunnat motstå frestelsen att använda den i politiska syften.

• Extensive Mercenary Spyware Operation against Catalans Using Pegasus and Candiru »
• More Polish opposition figures found to have been targeted by Pegasus spyware »
• Pegasus och annan statlig spyware sågas av FN-kommissionär »

Faran med dåliga AI-system i statens tjänst

av

Myndigheters användning av AI för kontroll av medborgarna har redan fått förfärande konsekvenser. Nu vill EU:s franska ordförandeskap utöka användningen.

I Nederländerna använde skattemyndigheten en dålig självlärande algoritm för att komma till rätta med bidragsfusk bland barnfamiljer. Resultatet blev katastrofalt.

Tiotusentals oskyldiga familjer drabbades av stora återbetalningskrav, som ödelade deras ekonomier. Människor begick självmord. Tusentals barn togs ifrån sina familjer.

Nu har skattemyndigheten dömts till 3,7 miljoner euro i böter. Regeringen tvingades avgå. Och tiotusentals människor har fått sina liv ödelagda.

Det kan hända igen – Frankrike driver på.

Detta kan vara bra att känna till när EU nu är på väg att sjösätta sin AI Act. Hittills har man varit försiktig vad gäller att använda AI för brottsbekämpning, just på grund av att det ibland kan gå fruktansvärt fel.

Nu flaggar det franska EU-ordförandeskapet för en kursändring som leder till ökad användning av AI bland de rättsvårdande myndigheterna. Speciellt gäller detta polisens användning av biometrisk data.

Vilket i sin tur ligger helt i linje med EU:s långsiktiga ekonomiska stöd till system som samkör bland annat kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid, övrig biometrisk data, AI-baserad beteendeanalys samt myndigheternas existerande och nya register. Redan för tio år sedan varnades för konsekvenserna av detta.

Inget datasystem är bättre än hur det utformas. Och självlärande AI-system tycks tendera att förvärra ogenomtänkt input över tid.

Som vanligt är det den som är oskyldig som har mest att frukta.

Länkar:
• Dutch scandal serves as a warning for Europe over risks of using algorithms »
• EU: AI Act: Plans to loosen controls on law enforcement use of artificial intelligence »
• Civil society calls on the EU to ban predictive AI systems in policing and criminal justice in the AI Act »

Podcast om EU:s förbud mot anonyma krypotobetalningar, nätcensur och ChatControl

av

Jag medverkar i podcasten Bara Bitcoin – som denna gång inte bara handlar om Bitcoin.

Vi diskuterar bland annat EU:s förslag om förbud mot anonyma betalningar med kryptovaluta, nätcensur och Trusted Flaggers i EU:s nya Digital Services Act samt förslaget om av-kryptering och granskning av all e-post och alla elektroniska meddelanden (ChatControl2).

Lyssna på Spotify eller där poddar finns »

Låt inte EU införa nätcensur i tysthet

av

I EU:s Digital Services Act föreslås så kallade Trusted Flaggers, betrodda anmälare på svenska.

Myndigheter, intresseorganisationer, särintressen och andra kollektiva intressen kan få rollen som Trusted Flaggers.

En Trusted Flaggers uppgift är att identifiera sådant som denne anser vara olämpligt, på nätet.

Dessa skall få en direktlina till sociala media, för att ”rekommendera” vad som bör tas bort.

Och de sociala medieplattformarna lär i huvudsak göra som de blir tillsagda.

På vilket sätt är detta inte censur?

När blev det en bra idé att låta myndighetspersoner inskränka yttranden på nätet? Är det verkligen genomtänkt att ge organisationer makt över det fria ordet? Och med vilken rätt kommer dessa Trusted Flaggers att plocka bort icke olagligt innehåll?

Ja, icke olagligt innehåll. Olagligt material skall plockas bort ändå. Det står uttryckligen i samma förslag. Vad man tänker ta bort är icke olagligt material som man finner… olämpligt.

Så får det inte gå till i en rättsstat. Yttrandefrihetens gränser skall sättas av lag som tydligt slår fast vad som inte får sägas. Inte av byråkrater, aktivister, organisationer och deras agendor.

Detta känns inte helt genomtänkt. Inte minst är sammansmältningen mellan staten och olika organisationer problematisk.

På annat håll i EU:s Digital Services Act slås det fast att den som blir censurerad i sociala media skall ha någon rimlig form av möjlighet att överklaga ett sådant beslut. Och det är ju en bra sak, hur man nu tänkt hantera de stora mängder fall som kan förväntas.

Vad händer då om någon överklagar att innehåll censurerats på Facebook – om denna censur skett på anmodan av Trusted Flaggers? Är det Meta eller staten man skall processa mot?

Detta för att inte tala om hur systemet med Trusted Flaggers kan missbrukas i länder som Ungern.

Kommer religiösa organisationer att tillåtas bli Trusted Flaggers? De är ju vad förslaget uttryckligen vill ha, nämligen företrädare för »kollektiva intressen«. Greenpeace? LO? Svenskt Näringsliv?

Inse vad man håller på att ställa till med.

Låt inte EU införa nätcensur i tysthet.