• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Henrik Alexandersson

S: Strikta ID-krav för sociala media och Nätpolis

23 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Idag har Socialdemokraterna haft en presskonferens för att ännu en gång kräva åldersgränser för sociala media. Man vill även införa en Nätpolis.

Redan under EU-valrörelsen och senare när man presenterade sitt nya partiprogram har Socialdemokraterna krävt åldersgräns och ID-krav för sociala media. Idag kallade man till presskonferens för att upprepa kravet. Ur pressmeddelandet kan vi läsa:

• Skydd av barn och unga: 15-årsgräns för sociala medier i Sverige, med skarpt ID-krav som också omöjliggör anonyma trollkonton som inte kan kopplas till en person.

• Stärk människors kontroll på sociala medier: ge människor kontroll över sin egen röst och sitt utseende online för att stoppa deepfakes och falska bilder.

• Säkra ett bra samtalsklimat utan hat och hot: inrätta en nätpolis med särskilda enheter som kan patrullera på nätet och arbeta mot kriminalitet, hatbrott, grooming och våldsbejakande extremism.

När S gjorde i stort sett samma utspel i maj 2024 kommenterade vi kravet på ålderskontroll med tillhörande ID-krav för alla:

»Visselblåsare, dissidenter, utsatta minoriteter och personer som befinner sig i konflikt med myndigheter är bara några exempel på personer vars praktiska möjlighet att göra sin röst hörd kan komma att inskränkas med dagens (s)-förslag.«

Nu skall det sägas att S inte är ensamma om att kräva en åldersgräns för sociala media. Regeringen låter utreda frågan. Och EU håller på att testa en app för åldersverifikation.

Men Socialdemokraterna uppvisar alltid en särskild glöd vad gäller att reglera internet och begränsa dess frihet. Och av punkt ett ovan kan man fråga sig om syftet främst är att skydda barn eller att hålla koll på vem som säger vad online.

Vilket är en relevant fråga med tanke på att yttrandefriheten håller på att inskränkas så väl i enskilda länder i vår närhet som i aktuell EU-lagstiftning.

Under presskonferensen lyfte Magdalena Andersson fram att det är viktigt att politiken »tar kontroll över utvecklingen«.

I sammanhanget bör påminnas om att yttrandefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger följande…

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Vad gäller punkt två, om att »ge människor kontroll över sin egen röst och sitt utseende online« skulle det vara intressant att veta om man har något konkret förslag eller om detta bara är en allmän åsikt. Anders Ygeman menade att det krävs en stärkt upphovsrätt, utan att närmare gå in på hur.

I fråga om punkt tre, »inrätta en nätpolis« tycks vi alla vara överens om att samma lagar och regler skall gälla så väl online som i resten av tillvaron. Behövs det då en särskild nätpolis? Eller ingår det i den vanliga polisens uppdrag? Skall en nätpolis ha speciella befogenheter? I så fall vilka?

Magdalena Andersson noterade i sammanhanget att ID-krav för sociala media även kommer att göra Nätpolisens arbete enklare.

Någonstans har jag en misstanke om att alltihop bottnar i att politiken ogillar att folk numera så lätt kan ifrågasätta, lägga sig i och bilda opinion.

CC0

Arkiverad under: Demokrati, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: Socialdemokraterna

Chat Control 2 – lägg ner!

22 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

År efter år läggs nya varianter av Chat Control 2 fram i EU:s ministerråd utan att få tillräckligt stöd. Det är dags att acceptera att förslaget kört fast – och sända det tillbaka till EU-kommissionen.

Det danska ordförandeskapet i EU:s ministerråd har flaggat för att det kommer ett nytt förslag till Chat Control 2 – efter att man ännu en gång misslyckats med att få tillräcklig majoritet för en ny variant.

Hur länge skall detta fortgå? Ministerrådet har nu dragit frågan i långbänk i tre och ett halvt år utan att komma överens. Och man lär inte komma längre så länge förslaget omfattar granskning av medborgarnas elektroniska meddelanden utan misstanke om brott.

Europaparlamentet har redan – i stor enighet – sagt nej till Chat Control 2 i dess centrala delar. Och EU-domstolen har redan tidigare slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra hela tiden.

Det enda rimliga är att Chat Control 2 dras tillbaka. Ett nej är ett nej. Acceptera detta.

Det finns några olika möjligheter: Till att börja med borde EU-kommissionen självmant dra tillbaka sitt förslag, då det kört fast. Man kan även tänka sig att ministerrådet sänder tillbaka frågan till kommissionen med hänvisning till att det saknar tillräckligt stöd. En tredje möjlighet är att Europaparlamentet tar fram en resolution som uppmanar kommissionen att dra tillbaka förslaget.

Vore inte detta ett utmärkt tillfälle för alla de ledamöter i parlamentet som lovade att säga nej till Chat Control 2 i förra årets EU-valrörelse att uppmana kommissionen att kasta Chat Control 2 i papperskorgen?

Att år efter år lägga fram ständigt nya varianter i ministerrådet är närmast obstruktion mot den demokratiska processen. Acceptera att läget är som det är. Chat Control 2 har inte stöd i Europaparlamentet och inte heller tillräckligt stöd i ministerrådet.

Lägg ner!

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Vad händer nu? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Danmark lägger fram nytt förslag (oktober 2025) »
• Tyskland säger NEJ till Chat Control 2 (oktober 2025) »
• Hur är Chat Control 2 tänkt att fungera i praktiken? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Beslutet skjuts upp? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Danmarks bluff (september 2025) »
• Chat Control 2: Hur tänker EU:s ministerråd nu? (september 2025) »
• Svenska regeringen orolig för att Chat Control 2 inte går långt nog (september 2025) »

• Chat Control 2: Tyskland vacklar (september 2025) »
• Chat Control 2: Ett svenskt politiskt haveri (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland säger nej (september 2025) »
• ”Politiker förstår inte riskerna med Chat Control” (september 2025) »

• Detta är Chat Control 2 – på en dryg minut (augusti 2025) »
• USA: Stoppa Chat Control 2 (augusti 2025) »

• Chat Control 2 – ett förslag med buggar (augusti 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv Taggad som: chat control, ChatControl, EU-kommissionen, EU:s ministerråd, Europaparlamentet

Riksdagen begränsar offentlighetsprincipen

21 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Nu begränsas offentlighetsprincipen när det gäller projekt som politikerna gillar.

I morgon eftermiddag, onsdag den 22 oktober, kommer riksdagen att fatta ett kontroversiellt beslut: Man begränsar insynen och offentlighetspricipen vad gäller vissa projekt som prioriteras av politikerna.

Ärendet heter formellt »Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt, Betänkande 2025/26:KU7«. Syftet är att införa en 20-årig sekretess för dokumentation kring vissa projekt i den gröna omställningen. Från Riksdagens hemsida:

»Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla för statliga myndigheter i ärenden om erkännande av projekt som så kallade strategiska nettonollprojekt.«

Vilket är en smula anmärkningsvärt med tanke på att en del sådana projekt visat sig vara luftslott som kostat skattebetalarna och pensionsfonderna väldigt mycket pengar. Plus att det finns personkopplingar mellan dessa bolag och den politiska sfären.

Skulle oegentligheter förekomma hinner de nu bli preskriberade innan media och väljarna får tillräcklig information för att kunna reagera.

Oavsett syftet är det olämpligt att begränsa insynen i politiskt omhuldade projekt. Väljarna måste kunna bedöma vad deras politiker sysslar med – och i förekommande fall utkräva ansvar. Vilket kräver transparens och fri information.

»All offentlig makt i Sverige utgår från folket« säger Regeringsformen (grundlag). Vilket förutsätter att makten utövas öppet, inte bakom en slöja av hemlighetsmakeri.

Regeringsformen säger också »Den offentliga makten utövas under lagarna.« Det vill säga att staten inte står över lagen. Frågan är hur detta skall kunna kontrolleras om medborgarna inte får veta vad som händer.

• Betänkande 2025/26:KU7, Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt »

CC0

Arkiverad under: Demokrati, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige

Chat Control 2 – the soundtrack

20 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Varför finns det inga protestsånger mot Chat Control 2? Vi bad ChatGPT skriva en text. Viss… kreativ frihet kan spåras. Några geniala rim och några nödrim. Och så är det ju intressant att se hur AI uppfattar sakfrågan. Sedan bad vi Suno ge oss sång och musik. Här är resultatet i fem olika musikstilar. För vad det är värt.

Fantastiska maskiner. Tänk vad man skulle kunna göra med en mer genomarbetad, proffsig text.

• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Humor, Övervakning, Podcast, Privatliv, Storebror Taggad som: AI, chat control, ChatControl

Hat och hot är olika saker

19 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Hat är en känsla. Hot är en handling. Sluta blanda ihop dem.

Den nya centerledarens plötsliga avhopp har väckt nytt liv i debatten om hat och hot online.

Till att börja med leder det fel att bunta ihop hat och hot. Hat är en subjektiv känsla, som ibland kommer till uttryck i mustigt språk. Hot är en handling syftande till att kränka någon annans rätt till liv och säkerhet. Vilket är två helt olika saker.

Debatten förvirras ytterligare av att olika former av hat anses vara bättre eller sämre än andra. Vissa former av hat är flertalet helt OK med. Det finns till och med sådant som alla förväntas hata.

Människor kan utifrån sina perspektiv ha fullt giltiga skäl för att hata politiker. Till exempel kan politiska beslut ha sänkt värdet på någons mark. Skatter kan göra att människor inte har råd att tanka bilen. Någons livsmiljö kan ha förändrats till det sämre på grund av politiska beslut. Nya lagar och regler kan leda till oöverstigliga kostnader till exempel för människor som äger en fastighet. Någon enskild kan ha hamnat i kläm utan möjlighet att få hjälp eller upprättelse. Sådant kan driva människor till att hata det eller den som de upplever har skadat dem. Det är inte så konstigt.

Någon kan hata politiker i allmänhet för att den förda politiken befaras leda till omfattande negativa konsekvenser. En viss misstro mot makten kan rent av vara ett sundhetstecken.

Att känna vrede är förståeligt. Att låta den övergå i hat gynnar dock sällan någon – varken sakfrågan eller den offentliga debatten. Allt skulle bli mycket enklare att hantera om folk inte vore så känslomässiga. Men det är inte där vi är idag. Människor är oroade, upprörda och förbannade.

Att många saknar förmåga att uttrycka sig på ett välformulerat och respektfullt sätt är förvisso tråkigt. Men vi kan ju inte förbjuda människor att ventilera sitt missnöje. Även de som uttrycker sig som rövhattar kan ibland ha en poäng. Om man besvärar sig med att se bortom de stötande orden.

Frustrationen blir inte mindre bara för att man begränsar människors rätt att ventilera den. Tvärt om. Missnöje som hålls tillbaka ökar bara trycket i grytan.

Sedan är det en annan sak att folk nu för tiden får veta mer, höra fler röster, utforska fler perspektiv och har tillgång till all världens samlade kunskap med en knapptryckning i telefonen. Det får fler att ifrågasätta och lägga sig i. Vilket i grunden är en bra sak. Dock något som politiker och tjänstemän kan uppleva som störande.

En spekulation är att mycket som stämplas som »hat« i sociala media bara är folk som säger emot. Eller värre, folk som säger emot och som har fakta på sin sida.

För en politiker är det döden att offentligt medge ett fel. Då återstår att skjuta budbäraren. Ett enkelt och bekvämt sätt att göra detta är att avfärda kritik och sakliga argument som hat.

Men om vi börjar stämpla kritik som hat riskerar vi att skapa ett samhälle där endast tillrättalagda åsikter får luft. Vilket vore förödande för den fria åsiktsbildningen.

CC0

Arkiverad under: Demokrati, Nätkultur, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: hat och hot

EU:s nya ålderskontroll förklarad

17 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

I går skrev vi om EU:s nya app för att verifiera användares ålder på sociala media och i nätmiljöer som inte lämpar sig för barn. Vilket kan vara nästan vad som helst, visade det sig när britterna nyss försökte införa ålderskontroll.

Idag dök nya Bli Säker-podden upp i mitt flöde. Där förklarar Karl Emil Nikka och Peter Esse allt du behöver veta om EU:s nya app. Om vad som faktiskt är bra, vad som är problematiskt och varför det ändå inte kommer att fungera.

Inslaget börjar 19 minuter in i videon:

CC0

Arkiverad under: EU, Privatliv Taggad som: ålderskontroll, eIDAS, EUDI, Nikka

Åldersgräns för sociala media rullas ut i EU

16 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Stegvis rullar EU nu ut en ny app för att kontrollera åldern på användare av sociala media.

Trots oredan kring ålderskontroll för sociala media som uppstått i Storbritannien, är EU i färd med att rulla ut något liknande. För att skydda barn och unga mot olämpligt innehåll. Vilket leder till knepiga gränsdragningsproblem.

Den legala bakgrunden är dels EU:s dataskyddsförordning (GDPR), som ger medlemsstater rätt att sätta gränsen för barns samtycke till behandling av personuppgifter från 13 till 16 års ålder.

Dessutom säger EU:s Digital Services ACT (DSA) att plattformar skall vidta »lämpliga och proportionella åtgärder« för att säkerställa en hög skyddsnivå för minderåriga. DSA kräver även riskbedömningar och transparens kring »systemiska risker«, inklusive påverkan på minderårigas psykiska hälsa och rättigheter.

Flera medlemsstater sätter nu upp egna åldersgränser men i Europaparlamentet argumenterar vissa för en gemensam åldersgräns i hela EU.

Till skillnad från britterna vill EU inte använda olika tredjepartsleverantörer av system för ålderskontroll. Istället introduceras en EU-gemensam app som du identifierar dig i och som sedan sänder en klarsignal till respektive plattform om du har åldern inne.

Detta prövas redan på försök i Frankrike, Spanien, Italien, Danmark och Grekland. Den app för åldersverifiering som används är tänkt att så småningom gå upp i EU:s nya allmänna digitala plånbok.

EU är alltså på väg mot ålderskontroll för sociala media. Vilket innebär att man måste kontrollera åldern på alla användare. Även om verktyget för detta innebär att du bara behöver identifiera dig en gång, på ett ställe – så kan nämnda verktyg fortfarande hackas, läcka, missbrukas och användas för att hålla koll på folk i en bredare mening.

Samtidigt har kommissionen, inom ramen för DSA inlett en barnskyddsgranskning av stora plattformar som YouTube, Snapchat, Apple och Google. De skall redogöra för hur de hindrar minderåriga från att komma åt skadligt eller vuxet innehåll.

Det skall bli intressant att se hur man tänkt sig tvinga amerikanska plattformar att införa EU:s åldersverifiering. Brittiska tillsynsmyndigheten har redan inlett ett förfarande mot 4chan, som inte bryr sig om UK Online Safety Acts krav på ålderskontroll. Vilket lett till att 4chan svarat att britterna inte har jurisdiktion över en amerikansk site. Det kan bli spännande att följa. Speciellt om EU (eller någon medlemsstat) ställer samma krav och får samma svar.

• EU-kommissionen: Commission releases enhanced second version of the age-verification blueprint »
• EU updates age verification blueprint app amid debate on social media restrictions »
• EU Launches New Push For Digital ID Age Checks and Big Tech Probe Under Digital Services Act »

• EU inför ID-krav på nätplattformar (maj 2025) »

CC0

Arkiverad under: Dataskydd, Digital Services Act, EU, Länktips, Övervakning, Säkerhet, Spaning, Storebror Taggad som: eID, eIDAS, EUDI, EUeID, GDPR

Brittiska protester mot statligt digitalt ID

15 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Britterna, som varken har personnummer, nationella ID-kort eller central folkbokföring protesterar nu mot planerna på ett statligt digitalt ID.

I Storbritannien hörs högljudda protester efter att regeringen föreslagit ett statligt, digitalt ID.

För oss svenskar känns debatten möjligen lite konstig eftersom vi ju har både personnummer, statligt utfärdade ID-kort och körkort som även fungerar som ID – samt digitalt BankID på våra telefoner, som används för lite av varje.

Britterna hade ID-kort under andra världskriget, men det avskaffades på 50-talet. Man har inga allomfattande personnummer. Däremot har man ett »National Insurance Number« och ett »NHS Number« i sjukvården.

Britterna har inte heller någon central folkbokföring motsvarande den svenska. Istället finns ett Electoral Register för rösträtt; HM Revenue & Customs håller register för skatt och socialförsäkring; sjukvården har sitt NHS Register; General Register Office registrerar födslar, dödsfall och vigslar och i Council Tax Register registreras hushållen för kommunal skatt.

Det finns ingen samkörning av dessa register och du måste själv meddela när du flyttar. Någon automatisk eftersändning finns inte.

Det är från detta man nu vill ta steget mot ett centralt digitalt ID som skall kunna användas för nästan allt. Vilket är ett rätt rejält kliv.

Samtidigt som politiker och myndigheter ser de praktiska fördelarna med ett digitalt ID bubblar massor av förslag om hur det skulle kunna användas för tillgång till fler och andra samhällsfunktioner och för att påverka medborgarnas beteende.

Vilket gör många oroliga. Inte minst i relation till en kommande statlig digital valuta som i kombination med digitalt ID kan användas för att kontrollera och styra hur folk använder sina pengar. Det finns även farhågor om att systemet kan användas för de-banking av folk som uttrycker olämpliga åsikter. Vilket, givet tillståndet för yttrandefriheten i Storbritannien inte känns allt för långsökt. (Det har redan hänt i till exempel Kanada.)

Dessutom finns risken att det skapas någon form av system med sociala krediter. Och så finns en möjlig koppling till den omfattande brittiska användningen av automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats.

Det folkliga motståndet mot ett statligt digitalt ID är omfattande. I skrivande stund har ungefär tre miljoner britter skrivit på en petition för att stoppa förslaget. Demonstrationer förekommer i olika städer. Och plötsligt har frågan blivit politiskt sprängstoff.

På den politiska sidan framförs även kritik mot att förslaget om ett digitalt ID ursprungligen kommer från förre premiärministern Tony Blairs tankesmedja. Och att tekniken eventuellt kan komma att levereras av en nära anhörig till Blair.

Det är också värt att notera att regeringspartiet Labour inte sa något om att införa digitalt ID i den senaste valrörelsen. Många menar att väljarna därför blivit förda bakom ljuset.

I Sverige finns en diskussion om det är så bra att våra digitala ID (BankID och Freja) drivs av privata aktörer. Ser man till den brittiska debatten är det kanske inte uppebart bättre om det sköts i statlig regi – med tanke på hur det kan komma att användas.

Arkiverad under: Europa, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Spaning, Storebror Taggad som: ID, Storbritannien, UK

Ett av EU:s många problem

13 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

När jag jobbade i Europaparlamentet brukade vi skämtsamt säga att först beslutar EU, därefter diskuterar man saken och till slut tar man reda på fakta. It’s funny because it’s true.

EU stressar ofta igenom beslut. Saker som låter bra. Därefter utbryter en yrvaken debatt – när de praktiska konsekvenserna börjar klarna och människor drabbas.

Den debatten lyfter sedan fram fakta och förhållanden som beslutsfattarna antingen inte känt till eller inte brytt sig om. Oönskade och oförutsedda konsekvenser. Unknown unknowns.

Chat Control 2 visar att det faktiskt går att påverka processen, med fakta – om det sker i tid. Men nästan inga direktiv eller förordningar får samma granskning som Chat Control 2 fått. Istället går processen vidare till den punkt där medborgarna ställs inför fullbordat faktum.

Då är det redan för sent. Då drabbas 450 miljoner européer. Då har systemet redan sjösatt saker som drabbar allt från vår tillväxt till vår rätt till privatliv.

Just nu pågår en diskret tillbakarullning av lagstiftning som gått för långt. Senast i raden har vi EU:s Digital Services Act, som nu skall utvärderas. En liknande process pågår på många andra områden.

Utvärderingar i all ära. Men det vore kanske bättre att lägga mer kraft på att göra rätt från början. Att tillämpa kritiskt tänkande och att ta in fakta även i de fall de inte stöder ens tes. Att lyssna på fler röster.

Det handlar alltså inte bara om nätfrågorna, rätten till privatliv och yttrandefriheten. På område efter område klubbar människor som inte alltid förstår vad de sysslar med igenom EU-lagstiftning som inte fungerar i verkligheten.

Det är ett problem.

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, Digital Services Act, EU

Chat Control 2: Vad händer nu?

12 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Nu är det officiellt bekräftat. Det blir ingen omröstning om Chat Control 2 i EU:s ministerråd på tisdag, den 14 oktober.

Även om det var lite svajigt en stund, så kan Tysklands nej till det nu liggande förslaget betraktas som rätt stabilt.

Men det lär dyka upp ett nytt förslag att ta ställning till inför ministerrådets möte den 8-9 december. I så fall rätt kort tid innan mötet.

Men ett nytt förslag måste ändå förberedas på tjänstemannanivå, passera rådets Law Enforcement Working Party och synkas med medlemsstaterna. Så det kommer knappast att gå att hålla det som sker under radarn.

Nu är det läge att kampanja för att EU-kommissionen skall dra tillbaka hela sitt förslag.

Alla säger ju nej. Europaparlamentet. Rättstjänsten. Dataskyddsmyndigheten. Forskare, jurister, tekniker och människorättsaktivister. Utom ministerrådet – som efter tre och ett halvt år fortfarande inte lyckats knäcka den blockerande minoriteten.

EU-kommissionär Magnus Brunner (Ylva Johanssons efterträdare) har följande e-post till sitt kansli: cab-brunner-contact@ec.europa.eu

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Danmark lägger fram nytt förslag »
• Tyskland säger NEJ till Chat Control 2 (oktober 2025) »
• Hur är Chat Control 2 tänkt att fungera i praktiken? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Beslutet skjuts upp? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Danmarks bluff (september 2025) »
• Chat Control 2: Hur tänker EU:s ministerråd nu? (september 2025) »
• Svenska regeringen orolig för att Chat Control 2 inte går långt nog (september 2025) »

• Chat Control 2: Tyskland vacklar (september 2025) »
• Chat Control 2: Ett svenskt politiskt haveri (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland säger nej (september 2025) »
• ”Politiker förstår inte riskerna med Chat Control” (september 2025) »

• Detta är Chat Control 2 – på en dryg minut (augusti 2025) »
• USA: Stoppa Chat Control 2 (augusti 2025) »

• Chat Control 2 – ett förslag med buggar (augusti 2025) »
• Chat Control 2: Upplagt för svek i Europaparlamentet (augusti 2025) »
• Stoppade tysk domstol just Chat Control 2? »
• Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt? (augusti 2025) »

• Stoppa Chat Control 2 – skriv ett vykort (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet (juli 2025) »

• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning (juli 2025) »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud (juli 2025) »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning Taggad som: Brunner, chat control, ChatControl, EU-kommissionen

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 150
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • S: Strikta ID-krav för sociala media och Nätpolis23 oktober 2025
  • Chat Control 2 – lägg ner!22 oktober 2025
  • Riksdagen begränsar offentlighetsprincipen21 oktober 2025
  • Chat Control 2 – the soundtrack20 oktober 2025
  • Hat och hot är olika saker19 oktober 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS