• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Google

EU-domstolen: Sökmotorer behöver inte radera information som är korrekt

8 december 2022 av Henrik Alexandersson

EU-domstolen har idag kommit fram till att sökmotorer bara behöver radera information om juridiska personer, om den klagande kan visa att denna information är felaktig.

”Rätten att bli glömd” är ett begrepp inom EU-lingo som handlar om rätten att få sina uppgifter raderade av sökmotorer och andra som indexerar nätet. Vilket bland annat är till för att skydda enskildas privatliv. Men den är inte självklar.

Ur EU-domstolens pressmeddelande:

»Rätt till radering (rätten att bli bortglömd): en sökmotorleverantör måste ta bort uppgifter som förekommer i indexerat innehåll om den som framställt begäran om borttagande kan bevisa att uppgifterna är uppenbart felaktiga.«

Två företagsledare i ett tyskt investmentbolag ogillade att Google visar länkar till siter som beskriver deras investmentmodell som ofördelaktig. Därför vill de att dessa sökresultat skall tas bort, vilket Google vägrar. Det är detta som nu prövas.

Google vägrade att efterkomma denna begäran, med motiveringen att dessa artiklar och fotografier ingick i ett yrkesmässigt sammanhang, och hävdade att man inte hade kännedom om huruvida uppgifterna i artiklarna var felaktiga eller ej.

Domstolen utvecklar sitt resonemang:

I dagens dom erinrar domstolen om att rätten till skydd av personuppgifter inte är en absolut rättighet, utan måste förstås utifrån sin funktion i samhället och vägas mot andra grundläggande rättigheter i enlighet med proportionalitetsprincipen. Således föreskrivs uttryckligen i dataskyddsförordningen att det inte föreligger någon rätt till radering när behandlingen av uppgifterna är nödvändig, bland annat för utövandet av informationsfriheten.

I allmänhet väger den berörda personens rätt till skydd för sitt privatliv och sina personuppgifter tyngre än det berättigade intresset hos de internetanvändare som eventuellt önskar få tillgång till den aktuella informationen. Denna avvägning kan emellertid vara beroende av de relevanta omständigheterna i det enskilda fallet, bland annat vad gäller typen av information och dess känslighet för den registrerades privatliv samt allmänhetens intresse av informationen, vilket kan variera bland annat beroende på den roll som denna person spelar i det offentliga livet.

Yttrande- och informationsfriheten ska dock inte tas i beaktande om åtminstone mer än en obetydlig del av de uppgifter som förekommer i det indexerade innehållet visar sig vara felaktiga.

Enkelt uttryckt gäller ”rätten att bli glömd” privatpersoner i sin privata kapacitet – men inte om det finns ett allmänintresse, till exempel om personen ifråga till exempel är beslutsfattare eller företagare. Uppenbart felaktig information kan dock raderas.

Regeln kan inte användas om till exempel ett företag, en organisation eller en politiker vill dölja dålig publicitet. Dock kan även de kräva att information som är felaktig raderas.

• EU-domstolens pressmeddelande »

Arkiverad under: Dataskydd, Privatliv, Yttrandefrihet Taggad som: EU-domstolen, Google, rätten att bli glömd

Bakgrund: Dragkampen om överföring av persondata mellan EU och USA

10 februari 2022 av Henrik Alexandersson

Facebooks hotar att lämna EU. Domstolar förklarar Google Analytics olagligt. Detta är konsekvensen av en dragkamp om överföring av persondata från EU till USA som pågått i årtionden.

EU-domstolen menar att sociala medias överföring av persondata från EU till USA strider mot dataskyddsförordningen (GDPR). Domstolar i Frankrike, Nederländerna och Österrike har förklarat Google Analytics olagligt. Och Meta / Facebook / Instagram har hotat att helt dra sig ur den europeiska marknaden om de inte får fortsätta överföra persondata till USA.

Även om dessa frågor är aktuella just nu är frågan långt ifrån ny. I EU har det pågått en dragkamp om dataöverföring till USA i årtionden.

Det började med det så kallade SWIFT-avtalet. Efter terrorangreppen 9-11 skärpte USA sin kamp mot terrorismen. Ett steg i detta var att analysera banktransaktioner i jakt på terror-finansiering. Detta gällde även europeiska banktransaktioner. Därför överfördes bankdata i bulk från EU till USA.

Formerna för detta var under all kritik. Dokumentationen var ibland så dålig att någon verklig granskning av metod och innehåll i princip blev omöjlig. Gång på gång krävde Europaparlamentet att detta skulle skärpas upp.

Den övergripande principfrågan var enkel: Europaparlamentet ville ha garantier för att europeisk persondata inte föll i händerna på den amerikanska säkerhetsbyråkratin.

Och gång på gång ingick EU-kommissionen avtal med USA som inte levde upp till denna princip. Av skäl man bara kan spekulera kring.

Sedan kom GDPR, som i princip kräver att data som överförs från EU till annat land skall åtnjuta samma persondataskydd som i EU. Vilket var början på senare års processer. Två gånger har EU-domstolen kommit fram till att den överföring som sker till USA (inom ramen för Safe Harbour respektive EU-US Privacy Shield) inte lever upp till dessa krav.

Ungefär samtidigt avslöjade NSA-wisselblåsaren Edward Snowden hur USA (och dess partners) dammsuger allt de kan snappa upp inom ramen för sin globala massövervakning. Vilket gjorde frågan än mer brännande.

Så vad kommer att ske nu?

En första möjlighet är att USA faktiskt ger med sig och lämnar garantier för att europeisk persondata som överförs inte sugs upp av NSA och Homeland Security. Detta vill USA inte göra.

Ett alternativ är att nätplattformarna sätter upp separat databehandling för EU, i EU. Vilket tydligen Google, TikTok och Microsoft överväger att göra. Bolagen är trots allt beroende av att analysera användardata för att kunna upprätthålla sin affärsmodell.

En tredje möjlighet är atombombs-alternativet, där de aktuella företagen stänger ner i EU. Vilket känns väldigt osannolikt.

Tills vidare hänger frågan i luften. Vilket inte är bra då det innebär stor osäkerhet för europeiska företag som är beroende av de olika plattformarna och deras analysverktyg.

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Privatliv, Säkerhet, Sociala media, Storebror, USA Taggad som: EU-US Privacy Shield, GDPR, Google, Meta, SWIFT-avtalet

Är Google Analytics olagligt i EU?

21 januari 2022 av Henrik Alexandersson

Användning av Google Analytics har bedömts stå i strid med EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Så vad händer nu?

I Österrike har dataskyddsmyndigheten, Datenschutzbehörde (DSB), kommit fram till att användning av Google Analytics strider mot dataskyddsförordningen (GDPR).

Skälet är att persondata överförs till USA, vilket strider mot den så kallade Schrems II-domen i EU-domstolen.

Liknande klagomål har nu lämnats in i de flesta EU-länder.

Scherms II är ett steg i den decennielånga dragkampen om överföring av persondata till USA, där sådan information kan komma att hamna i händerna på NSA (”collect it all”) och andra underrättelseorgan. (FISA 702-reglerna.)

Hanteringen av sådan överföring har i stor delar varit under all kritik och bland annat kritiserats hårt av Europaparlamentet.

Striden har sitt ursprung redan i början av 2000-talet med överföringen av europeisk bankdata i bulk till amerikanska myndigheter, som en del i kriget mot terrorismen.

Scherms II-domen innebar att Privacy Shield-avtalet mellan EU och USA upphävdes, då det inte uppfyllde de krav som utlovats.

Ett sätt att lösa problemet skulle kunna vara att USA utfärdar vattentäta garantier för att europeisk persondata inte kommer att missbrukas där. Vilket inte tycks ske. Ett annat alternativ är att tjänster som Google Analytics delas upp, så att europeisk persondata stannar och analyseras inom EU:s gränser. Vilket inte heller tycks ske. Så läget förefaller rätt låst.

Google säger till The Register (i översättning av Computer Sweden):

»Människor vill att webbplatserna de besöker ska vara väldesignade, lätta att använda och respektera deras integritet. Google Analytics hjälper återförsäljare, regeringar, icke-statliga organisationer och många andra att förstå hur deras webbplatser och appar fungerar för användarna – men inte genom att identifiera individer eller spåra dem på webben. Dessa organisationer, inte Google, kontrollerar vilka data som samlas in med dessa verktyg och hur den används. Google hjälper till genom att tillhandahålla en rad skyddsåtgärder, kontroller och resurser för regelefterlevnad.«

Som vanligt står olika, var för sig relativt begripliga, intressen mot varandra.

• Computer Sweden: Österrikes dataskyddsmyndighet: Tyskt företag bröt mot GDPR när de använde Google Analytics »
• The Register: Austrian watchdog rules German company’s use of Google Analytics breached GDPR by sending data to US »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Underrättelseverksamhet, USA Taggad som: EU-US Privacy Shield, Google, Max Scherms, Österrike

USA: Myndigheterna granskar nätsökningar i hemlighet

8 oktober 2021 av Henrik Alexandersson

I USA har myndigheterna nu börjat använda ”keyword warrants” för att utreda vilka som använt särskilda sökbegrepp på Google.

Yahoo News:

»The U.S. government is reportedly secretly issuing warrants for Google to provide user data on anyone typing in certain search terms, raising fears that innocent online users could get caught up in serious crime investigations at a greater frequency than previously thought.

In an attempt to track down criminals, federal investigators have started using new ”keyword warrants” and used them to ask Google to provide them information on anyone who searched a victim’s name or their address during a particular year, an accidentally unsealed court document that Forbes found shows.«

Som vanligt är det den som är oskyldig som har mest att frukta.

I ett bredare perspektiv öppnar detta för utökad granskning av vad vi söker på. Det finns även skäl att anta att detta – som vanligt – kommer att spridas till Europa.

Yahoo News: Government secretly orders Google to track anyone searching certain names, addresses, and phone numbers »

Arkiverad under: Dataskydd, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, USA Taggad som: Google

Apple, Google, Putin och demokratin

22 september 2021 av Henrik Alexandersson

Trots sina löften om att värna demokratin avlägsnade Apple och Google appen Smart Voting från sina ryska app-stores inför valet till den ryska Duman. Appen var ett viktigt verktyg för den ryska demokratiska oppositionen, i dess försök att utmana president Putin och hans maktparti Enade Ryssland.

AP skriver:

»The app in question, called Smart Voting, was a tool for organizing opposition to Russia President Vladimir Putin ahead of elections held over the weekend. The ban levied last week by a pair of the world’s richest and most powerful companies galled supporters of free elections and free expression.«

Varken Apple eller Google vill kommentera saken för AP eller annan media.

De två företagen sitter naturligtvis i en rävsax. Om de skulle tvingas lämna den ryska marknaden skulle deras plats snart tas av ryska, regimkontrollerade företag. De är också angelägna om att följ nationell lag på de marknader där de är aktiva. Inte desto mindre innebär borttagandet av Smart Voting-appen att man går en auktoritär regims ärenden.

Fri information är det bästa motgiftet mot auktoritära och totalitära tendenser. Därför är internet och de företag som hjälper oss att använda det viktigt. Speciellt i länder som tystar fria media.

»Navalny’s ally Ivan Zhdanov said on Twitter that the politician’s team is considering suing the two companies. He also mocked the move: “Expectations: the government turns off the internet. Reality: the internet, in fear, turns itself off.”«

Historien väcker frågan om huruvida vi som bor i demokratiska länder verkligen vill eller bör stödja företag som går icke-demokratiska staters ärenden. Tyvärr verkar det inte finnas så många alternativ, i vart fall inte för den som vill ha tillgång till ett vettigt ekosystem av appar och tjänster. Det borde det bli ändring på.

Don’t Be Evil.

• Apple, Google raise new concerns by yanking Russian app »
• Apple, Google remove opposition app as Russian voting begins

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Länktips, Storebror, Världen Taggad som: Apple, Google, Ryssland, Smart Voting

Sociala media efter Trump

10 januari 2021 av Henrik Alexandersson

Till listan över sådant som anges som skäl för att begränsa internets frihet – som fildelning, barnporr, piratprodukter, terrorism, penningtvätt, hat, droghandel med mera – läggs nu alltså även Trumpism.

De sociala plattformarna i allmänhet och Twitter i synnerhet sitter i en jobbig sits. Å ena sidan en statschef som anklagas för att hetsa sina anhängare till att kullkasta de demokratiska institutionerna och deras processer – och en nyvald amerikansk administration  som redan flaggat för att man tänker slå ner på vad man kallar inhemsk terrorism. Å andra sidan det fria ordet och tanken att yttrandefrihetens största värde är när den tillåter människor att säga sådant som andra inte vill höra, eller rent av tysta.

Twitter, Facebook och Google/Youtube befinner sig – som amerikanska företag – ständigt under hot om ny lagstiftning från den för tillfället sittande administrationen.

Gentemot oss användare har de samtidigt ett behov av att framstå som förutsägbara, konsekventa och rättvisa. Vilket är en närmast övermäktig uppgift  – så länge man låter till exempel de politiska ledarna i Ryssland, Iran och Venezuela sprida propaganda för sin icke-/antidemokratiska politik samtidigt som man stänger av Trump.

Lägg till detta problemet med att de tre stora är totalt dominerande vad gäller sociala media. Finns du inte på Twitter, Facebook och Youtube – då finns du inte. Blir du av med ditt konto på Facebook begränsas även dina möjligheter att kommunicera och umgås med släkt och vänner. Samtidigt måste dessa företag naturligtvis ha rätt att sätta upp regler för sin egen verksamhet och att välja bort användare som anses skada densamma.

»Så starta då något nytt istället för att gnälla!« Men så enkelt är det naturligtvis inte. Facebook är plattformen där nästan alla våra vänner befinner sig. Något motsvarande alternativ finns inte. Och människor är bekväma, de vill hellre ha alla sina kontakter på en plattform istället för utspridda på olika håll.

Även om vi ofta brukar skälla på EU för dess nätpolitik, så kan det finnas delar i den föreslagna Digital Services Act som stärker användarnas ställning. Till exempel att den som blir censurerad eller avstängd måste få veta varför – och ges en möjlighet att överklaga. Men det kräver en omfattande manuell hantering av ärenden – vilket plattformarna menar är en praktisk omöjlighet, på grund av de stora volymerna ärenden.

Samtidigt föreslår samma Digital Services Act att det skall införas statligt godkända nätgranskare – så kallade Trusted Flaggers – som företräder vad texten kallar »kollektiva intressen«. Vilket bör få varningsklockorna att börja ringa.

Dessutom har Europol (till synes på eget initiativ) utökat sitt mandat från att inte bara bekämpa brott utan även desinformation. Vilket implicerar att någon, någonstans måste bestämma vad som är att betrakta som sanning – vilket i sin tur inte alltid är uppenbart. Plus att själva idén om att polisen skall lägga sig i vilka åsikter människor framför känns främmande för ett demokratiskt samhälle.

Enklast är kanske om man kunde enas om att bara ta bort sådant som är olagligt. Men det medför en ny uppsättning problem, speciellt med tanke på att internet inte känner några nationsgränser.

Den samlade bilden ger vid handen att vi har en närmast omöjlig situation av motstridiga intressen och principer – och att det tills vidare är det nya normala.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Donald Trump, Facebook, Google, Twitter, Youtube

Länkskatt: Google betalar en miljard USD

2 oktober 2020 av Henrik Alexandersson

Google kommer att betala en miljard USD till de stora mediehusen de närmaste tre åren. I samband med detta lanserar man Google News Showcase – som kommer att ge Big Media en gräddfil till användarna.

Idén om »länkskatt« – det vill säga att nätplattformar skall tvingas betala för att länka till de stora nyhetssiterna är inte bara en stridsfråga i Europa. I bland annat Australien pågår just nu en dragkamp, där lagstiftarna vill att plattformarna skall betala en del av sina annonsinkomster till Big Media.

Reuters om Google News Showcase:

»The product, which allows publishers to pick and present their stories, will launch on Google News on Android devices and eventually on Apple devices.«

Att Google delvis kapitulerar innebär inte att länkskatt är en bra idé. Den är lika absurd och feltänkt som från början.

Man kan snabbt se ett antal problem:

  1. Uppgörelser av denna typ kan bara ingås av stora och kapitalstarka nätplattformar. Vilket kommer att göra det ännu svårare för eventuella utmanare, startupps och mindre konkurrenter.
  2. När Big Data gör upp med Big Media – då ställs alla mindre och alternativa media utanför.
  3. Användarna kommer att få ett mer styrt och kontrollerat nyhetsutbud.

Här ser vi åter igen oväntade och oönskade konsekvenser av politiska beslut. Big Data kan kanske bära nya och stora kostnader. Men man stänger samtidigt dörren för alla utmanare. Vilket kan vara en förklaring till att vi inte har några europeiska nätjättar.

Reuters: Google to pay publishers $1 billion over three years for their news »

Arkiverad under: Länktips, Media, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Upphovsrätt, Webben Taggad som: Big Data, Big Media, Google, länkskatt

Länkskatt: Facebook överväger att helt sluta länka till media i Australien

1 september 2020 av Henrik Alexandersson

Det är inte bara i EU som den märkliga idén om »länkskatt« debatteras. Ett lagförslag i Australien är inne på samma spår – vilket fått Facebook att hota med att helt sluta med nyheter från australisk media och möjligen även att blockera användare i landet från att dela nyhetsnotiser.

»Länkskatten« är ursprungligen en idé som lanserades i EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Tanken är att den som länkar till medias nyhetsartiklar skall betala en ersättning till mediehusen. Vilket naturligtvis är helt bakvänt. Att länka till något gynnar den som länkarna ger uppmärksamhet och besökare. Men i tider då de traditionella mediehusen har svårt att finna hållbara affärsmodeller för den digitala marknaden – då söker de andra inkomstkällor. Även om sådana är ologiska och kontraproduktiva.

Nu tycks Facebook ha fått nog. Företaget vill inte betala pengar för att driva besökare till traditionell media. I en bloggpost skriver man, med anledning av lagförslaget i Australien:

»Assuming this draft code becomes law, we will reluctantly stop allowing publishers and people in Australia from sharing local and international news on Facebook and Instagram. This is not our first choice – it is our last. But it is the only way to protect against an outcome that defies logic and will hurt, not help, the long-term vibrancy of Australia’s news and media sector.« (…)

»The ACCC presumes that Facebook benefits most in its relationship with publishers, when in fact the reverse is true. News represents a fraction of what people see in their News Feed and is not a significant source of revenue for us. Still, we recognize that news provides a vitally important role in society and democracy, which is why we offer free tools and training to help media companies reach an audience many times larger than they have previously.«

Om lagförslaget blir verklighet kan alltså ett mediehus på eget initiativ dela en länk (rubrik, bild och kort ingress) på Facebook till sina egna artiklar – och sedan kräva att Facebook betalar nämnda mediehus för dess egen marknadsföring.

Även Google överväger om de kan fortsätta sin verksamhet i Australien på samma sätt som tidigare. Utöver att man delar Facebooks invändningar ser man problem med att lagförslaget kräver att de traditionella mediehusen skall få förhandsinformation om eventuella förändringar av Googles algoritmer. Vilket i så fall skulle ge Big Media möjlighet att konkurrera ut många andra nyhetskällor.

En liknande strid pågår i Frankrike och den lär – som en konsekvens av det nya upphovsrättsdirektivet – snart utkämpas i samtliga EU-länder.

Utöver att idén om »länkskatt« är ologisk – så kan den leda till att användare i många länder får en sämre användarupplevelse. Eller att vissa plattformar helt lämnar länderna i fråga.

Under rubriken oförutsedda konsekvenser kan detta även komma att landa i att allmänheten får minskad tillgång till nyheter från traditionella media – till förmån för de alternativa nyhetskällor som politiken och mediehusen själva stämplat som mindre trovärdiga.

• Facebook: An Update About Changes to Facebook’s Services in Australia »
• Cnet: Google clashes with Australia watchdog over proposed law to force it to pay for news »
• Macrumors: Facebook Threatens to Block All News Sharing on Its Platform in Australia »
• Techcrunch: Facebook threatens to block news sharing in Australia as it lobbies against revenue share law »

Arkiverad under: Länktips, Media, Nätkultur, Sociala media, Upphovsrätt, Världen Taggad som: Australien, Facebook, Google, länkskatt

Youtube medger överdriven censur

26 augusti 2020 av Henrik Alexandersson

»Google said that between April and June, more than 11.4 million videos were removed from the video platform. That was a 50 percent increase compared to the previous quarter.

The company says it had to rely more on technology as the pandemic forced it to send workers home. The technology they are using to moderate content, however, has been over-enforcing policies, Google now admits.«

• Reclaim the Net: YouTube admits its over-zealous “wide net” moderation has been deleting non-violating content »

• Youtube / Google: Responsible policy enforcement during Covid-19 »

Arkiverad under: Censur, Länktips, Nätkultur, Sociala media, Yttrandefrihet Taggad som: Google, Youtube

De regler som krävs för vad sociala media kan publicera finns redan i den vanliga lagstiftningen

30 juli 2020 av Henrik Alexandersson

I går höll amerikanska kongressen utskottförhör med Big Data.

Såväl Facebook som Google grillades vad gäller påstådd politisk partiskhet. Och i båda fallen finns rätt tydliga bevis för att man missgynnat konservativa / republikanska åsikter och kandidater.

Samtidigt kritiserades framförallt Facebook för att inte göra tillräckligt för att censurera andra grupper som påstås ägna sig åt hat och hot. Att finna en väg som alla är nöjda med verkar svårt, eller direkt omöjligt. Så det är kanske inte så konstigt att Mark Zuckerberg tidigare luftat tanken om reglering genom lagstiftning – så att Facebook själva slipper fatta svåra och känsliga beslut.

Sociala media sitter verkligen i en besvärlig situation. De har svårt att vara politiskt oberoende – dels då man kan misstänka att det finns en åsiktsmässig slagsida i företagen som sådana, dels då anställda bevisligen låter sina personliga politiska preferenser styra granskningen av vad som får publiceras. De anklagas samtidigt för att censurera för mycket – och för lite. Och vad gäller corona-krisen befinner de sig på ett gungfly, efter att ha beslutat att stoppa felaktig information – trots att det inte finns någon objektiv mall eller konsensus i många detaljfrågor.

Dessutom kompliceras situationen av företagens dominerande ställning.

Jag kan bara se en lösning. Det är att de sociala plattformarna får anpassa sig till lagstiftningen i respektive land där de är aktiva. Och då skall en enda regel gälla: Allt som inte är uttryckligen förbjudet i lag skall vara tillåtet att publicera.

Den lagstiftning Zuckerberg tidigare efterlyst finns alltså redan – i form av vanliga lagar, som skall gälla lika för alla överallt, oavsett om det är on- eller offline. Principen ovan lär dessutom vara den enda som i längden är möjlig att försvara och upprätthålla. (Sedan kan det lämnas till användarna att till exempel reglera graden av barnskydd och filtrering av potentiellt stötande material i sina egna, personliga inställningar.)

Några videofilmer från kongressförhören:
• Everything Facebook CEO Mark Zuckerberg just said to Congress in 16 minutes »
• Facebook CEO Mark Zuckerberg RESPONDS to Rep. Matt Gaetz over Project Veritas #ExposeFacebook Report »
• Biden vs Trump: Congress grills Google on Clinton election money »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Länktips, Nätkultur, Propaganda, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, USA, Webben, Yttrandefrihet Taggad som: Big Data, Facebook, Google

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025
  • Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga28 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS