• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Europaparlamentet

EU-förhandlingar: Ja till nätcensur och uppladdningsfilter

10 december 2020 av Henrik Alexandersson

Trilog-förhandlingarna mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet om EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online uppges vara klara.

Dåliga saker:

  • Flaggat material måste som regel plockas ner inom en timma.
  • Myndigheterna i en medlemsstat kommer att kunna beordra censur av material på servrar i andra EU-länder.
  • Plattformar åläggs att vara proaktiva i att förhindra spridning av oönskat material – vilket i praktiken betyder uppladdningsfilter, för att gå igenom allt som alla laddar upp. (»Obligations for service providers to address proactively the misuse of their services for the dissemination of terrorist content online.«)

Bra saker:

  • Man gör ett undantag för journalism, konst, forskning m.m.
  • Det skall finnas en mekanism för att överklaga.

Detta enligt EU-kommissionens pressmeddelande. Reservation för att det är en partsinlaga.

I ett vidare perspektiv innebär detta att EU tar det principiella steget att införa nätcensur för åsikter. Dessutom kommer denna censur i huvudsak att vara automatiserad.

Det må visserligen handla om terror-relaterat innehåll, än så länge. Men när censurverktygen väl finns på plats, då kan mandatet för vad som skall censureras lätt utökas.

Nu skall denna överenskommelse dels godkännas av EU:s ministerråd, vilket mest blir en formsak. Dels av Europaparlamentet – där det finns en sista möjlighet att säga nej till nätcensur. Dock verkar de stora partigrupperna redan ha bestämt sig för att rösta ja.

EDIT: Föga förvånande finns det lite olika bilder av vad man kommit fram till. Ovanstående bygger som sagt på EU-kommissionens pressmeddelande. Mer information kan tillkomma när andra sidan uttalat sig.

Uppdatering: Motstridiga besked om uppladdningsfilter i TERREG/TCO »

Arkiverad under: Censur, EU, Övervakning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: EU:s ministerråd, Europaparlamentet, TCO, TERREG

EU: MP röstar för övervakning

10 december 2020 av Henrik Alexandersson

Vi noterar att den miljöpartistiska ledamoten av Europaparlamentet Alice Bah Kuhnke röstat för mer övervakning.

Det var i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) som hon röstade för den tillfälliga förordning som låter sociala media m.fl. övervaka sina användare. Hennes gröna gruppkamrater röstade nej.

Nuförtiden tycks det nya normala vara att MP är för övervakning. De sitter ju i regering med Socialdemokraterna, bevars. När det handlar om makt finns det inte utrymme för principer.

Jag minns en tid när MP jagade väljare i EU-valet 2014 genom att framställa sig som mer piratpartistiska än Piratpartiet självt. Sedan dess har de släppt både fildelningen och motståndet mot övervakning.

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv Taggad som: Bah Kuhnke, Europaparlamentet, LIBE, Miljöpartiet

Europaparlamentet: Visselblåsare är viktiga. Men bara i teorin.

1 december 2020 av Henrik Alexandersson

Säg att en svensk journalist, bloggare eller aktivist kommer över och publicerar dokument som avslöjar ett olagligt samarbete mellan svenska FRA och amerikanska NSA.

Skall denna person i så fall kunna utlämnas till USA och dömas till livstids fängelse för spioneri? Det rimliga svaret är naturligtvis nej.

Men den logiken gäller inte i Europaparlamentet. Där har man röstat nej till ett ändringsförslag i en rapport om de grundläggande medborgerliga rättigheterna i EU under 2018-2019.

Parlamentet uttalar visserligen att visselblåsare spelar en avgörande roll i en öppen och transparent demokrati. I teorin. Men inte i praktiken.

Det ändringsförslag som röstades ner säger att EU bör följa Europarådets exempel och uttala att det amerikanska åtalet mot Wikileaks grundare Julian Assange är ett hot mot undersökande journalistik och den fria pressen.

Inget svenskt politiskt parti i Europaparlamentet röstade för detta ändringsförslag.

Läs mer hos Piratpartiet »

Arkiverad under: Demokrati, EU, Länktips, Rättssäkerhet, Storebror, USA Taggad som: Europaparlamentet, Julian Assange, tryckfrihet, Wikileaks

Lägg förhandlingarna om EU:s nya nätcensur på is till efter corona-krisen

27 april 2020 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen fortsätter att försöka stressa fram en uppgörelse om förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

Detta sker vid sämsta möjliga tidpunkt.

Alla är fokuserade på corona-krisen, vilket lär leda till att TERREG:s viktiga principfrågor inte får den genomlysning och debatt som är nödvändig.

Medlemsstaterna befinner sig i olika grad av undantagstillstånd, grundläggande fri- och rättigheter är satta på undantag och i vissa länder styr regeringarna med fullmaktslagar.

Att i detta läge forcera fram lagstiftning om nätcensur är direkt olämpligt.

Demokratin är för tillfället stresstestad nog som det är.

Och det är inte alls så bråttom som EU-kommissionär Ylva Johansson vill göra gällande. Enda skälet till att hon vill få till en  snabb uppgörelse är att Kroatien – som är EU:s ordförandeland detta halvår – går helt i kommissionens ledband.

Om yttrandefriheten på nätet över huvud taget skall inskränkas – då måste det ske med eftertanke och försiktighet. Vilket i princip inte är möjligt nu när Europaparlamentet går på sparlåga och många ledamöter inte kan delta i fysiska möten.

Förhandlingarna om TERREG måste läggas på is till dess normala arbetsförhållanden har återupprättats och en rimlig demokratisk process kan garanteras.

Läs mer om problemen med TERREG i länkarna nedan:

• Piratpartiet: Terrorförordningen – ett angrepp på nätfriheten »
• Läs MEP Patrick Breyers (Pp) sammanställning av förhandlingsläget »
• TERREG – Ännu ett akut hot mot ett fritt och öppet internet »
• EU-kommissionen vill att det corona-stängda Europaparlamentet godtar nya uppladdningsfilter »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Länktips, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Coronavirus, Europaparlamentet, Patrick Breyer, TERREG, Ylva Johansson

EU-dokument kräver fler åsiktspoliser på nätet

7 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Det är alltid lite av en utmaning att läsa EU-dokument – som ofta uttrycker sig så vagt att viktiga saker slinker igenom under radarn.

Just nu sitter jag och funderar över Europaparlamentets dokument »MOTION FOR A RESOLUTION to wind up the debate on the statements by the Council and the Commission pursuant to Rule 132(2) of the Rules of Procedure on foreign electoral interference and disinformation in national and European democratic processes (2019/2810(RSP)«.

Det handlar främst om otillbörlig utländsk påverkan på val och av den demokratiska processen.

De flesta är nog överens om att utländsk påverkan av våra val kan vara skadligt och farligt. Samt att Ryssland är en speciellt aktiv aktör vad gäller sådan verksamhet.

Men jag kan inte låta bli att undra över några av resolutionens punkter…

4. Expresses deep concern about the fact that evidence of interference is continuously coming to light, often with indications of foreign influence, in the run-up to all major national and European elections, with much of this interference benefiting anti-EU, extremist and populist candidates and targeting specific minorities and vulnerable groups to serve the wider purpose of undermining the appeal of democratic and equal societies;

Frågan som blir hängande i luften är vad som är »acceptabel« information och vad som är otillbörligt. Det kan ju till exempel finnas helt legitima nyhetsartiklar i andra länders media, vars innehåll i sak gynnar eller missgynnar vissa partier och kandidater – oavsett vilka dessa är eller vad de tycker. Någonstans här måste man nog dra en gräns och sätta upp en definition. Annars är detta en gummiparagraf som kan tolkas lite hur som helst – och lätt missbrukas för att tysta obekväma röster.

13. Calls on all actors involved to continue with their efforts to ensure that the democratic process, as well as elections, are protected from foreign state and non-state interference and manipulation; points in particular to the need to improve media literacy and civic education from an early age in order to allow those targeted by disinformation campaigns to identify the information provided as biased; encourages the Member States, therefore, to include specific courses on media literacy in their school curricula, and to develop information campaigns targeted on the segments of the population that are more vulnerable to disinformation;

Att lära barn att vara källkritiska är en bra sak. Men är det statens uppgift? Genom den europeiska historien är det ju faktiskt stater som stått för de största och mest groteska övergreppen mot individen. Att det då skall vara en fråga för staten/EU att forma ett visst förhållningssätt till information hos ungdomen – det känns tveksamt.

Och att »utforma informationskampanjer riktade mot de segment i befolkningen som är speciellt sårbara för desinformation« är – med en välvillig tolkning – kanske på sin plats även om det är att bekämpa eld med eld. Men då måste vi ju veta att de informationskampanjer som EU vill se verkligen är sakliga och opartiska. Tyvärr kan man inte automatiskt utgå från att så är fallet.

För övrigt ser det lite illa ut att schablonmässigt kalla egna insatser för informationskampanjer och andras för propaganda. Speciellt som EU driver många olika kampanjer för att påverka de egna medborgarnas attityder och beteende.

20. Considers that the EU should work towards practical solutions to support and strengthen democratic, independent and diverse media in the countries of the EU neighbourhood and in the countries in the Western Balkans which are candidates for EU accession;

Resolutionen handlar alltså om att minska utländsk påverkan på våra demokratiska processer. Men den föreslår samtidigt att EU skall verka för att stödja och stärka media i andra länder. Det går förvisso att sympatisera med tanken på att allt vore bättre med mer av fria, oberoende kvalitetsmedia i vår omvärld. Men att kritisera andra länder för informationspåverkan och sedan kräva att vi gör samma sak själva (om än med de bästa intentioner) känns som upplagt för självmål.

28. Calls on the Commission to evaluate possible legislative and non-legislative actions which can result in intervention by social media platforms with the aim of systematically labelling content shared by bots, reviewing algorithms in order to make them as unbiased as possible, and closing down accounts of persons engaging in illegal activities aimed at the disruption of democratic processes or at instigating hate speech, while not compromising on freedom of expression;

Här skulle det vara intressant att veta vad man egentligen menar med att störa den demokratiska processen. Att ifrågasätta, säga emot och att försöka förändra opinionen är ju faktiskt att lägga sig i beslutsprocessen på ett för makthavarna icke önskvärt sätt. Och hur menar man att man skall kunna stänga ner människors konton på sociala media och samtidigt »inte kompromissa vad gäller friheten att uttrycka sig«?

29. Calls on the Commission and the Member States to support public institutions, thinktanks, NGOs, and grassroots cyberactivists that are working on issues of propaganda and disinformation, and to make funding and support available for public awareness-raising campaigns aimed at increasing the resilience of EU citizens to disinformation;

Detta kan tolkas som att man vill se fler åsiktspoliser på nätet. Ett av många problem är att detta är en gråzon. Vem skall bestämma vad som anses vara propaganda? Hur skall en objektiv faktagranskning gå till? Exakt vad för slags information är det EU:s medborgare skall göras motståndskraftiga mot? Och hur är dessa verktyg tänkta att fungera om vi olyckligtvis skulle få politiska ledare med lömska ambitioner?

Och så påminner resolutionen oss om att EU redan reserverat 4.175.000.000 euro för att stödja medias frihet, undersökande journalistik och skydd för journalister. Frågan man här måste ställa sig är i vilken grad dessa media är beredda att bita den hand som föder dem…

Jag är kanske onödigt cynisk, misstänksam och negativ. Men det oavanstående är typiskt för politik i allmänhet och för EU i synnerhet. Man beslutar saker som låter bra – utan att fullt ut tänka igenom dem. Man är så övertygad om det egna systemets godhet och rättfärdighet att man inte ens tänker tanken att de verktyg man skapar kan hamna i orätta händer. Och man mäter ogärna sig själva med samma moraliska måttstock som används för andra.

Tack och lov är detta »bara« en resolution – inte lagstiftning.

/ HAX

Arkiverad under: EU, Nätkultur, Propaganda, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: åsiktspolis, desinformation, Europaparlamentet, propaganda, valpåverkan

De får ansvar för nätfrågorna i Europaparlamentet

10 juli 2019 av Henrik Alexandersson

Det börjar klarna vilka som kommer att leda utskotten i Europaparlamentet. Här är de utskott som har störst påverkan på nätfrågorna:

IMCO (inre marknad och konsumentskydd) kommer att ledas av Petra De Sutter som är belgisk grön.

CULT (kultur) – tyska CDU-politikern Sabine Verheyen.

JURI (juridiska frågor) – Gilles Lebreton från franska Nationell Samling (tidigare Nationella Fronten).

LIBE (mänskliga rättigheter, rättspolitik, säkerhet) – Juan Fernando Lopez Aguilar som är socialdemokratisk spanjor.

Om man till exempel ser till upphovsrättsfrågor, då är JURI och CULT de viktigaste utskotten. Och de leds alltså av politiker som från partier / länder som knappast är intresserade av att reformera upphovsrätten.

LIBE har bland annat hand om frågor som rör fri- och rättigheter. Utskottet leds av en spansk socialdemokratisk veteran som kan frågorna, men som inte alltid är beredd att ta strid.

Hela listan: All the Committee Chairs and Vice-Chairs of the European Parliament revealed »

Arkiverad under: EU, Övervakning, Upphovsrätt Taggad som: Europaparlamentet

Kommer det nyvalda Europaparlamentet att kunna stoppa EU:s upphovsrättsdirektiv?

27 maj 2019 av Henrik Alexandersson

Vi har ett nytt Europaparlament. Förmodligen är det mer negativt inställt till de kontroversiella delarna av EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som länkskatten i artikel 11(15) och uppladdningsfiltret i artikel 13(17). Men kan parlamentet göra något åt saken?

Formellt sett är svaret nej. Beslutet är klubbat och i EU är det bara kommissionen som har förslagsrätt.

I praktiken: Kanske.

Detta hänger samman med att en ny EU-kommission måste godkännas av Europaparlamentet. Och parlamentet kan vägra att godkänna en kommission om inte vissa villkor uppfylls. Som till exempel ett löfte om att riva upp artikel 11(15) och 13 (17).

Frågan är om viljan finns. Kommer de partier som nyss sprang benen av sig för att vinna röster på att vara emot upphovsrättsdirektivet att leverera – nu när valet är över?

Detta är en fråga som bör riktas till samtliga invalda ledamöter. Och till deras partier.

För att flyga behöver denna idé uppmärksamhet. Den kan bara bli verklighet om den delas, diskuteras och om vi väljare ligger på. Så här krävs att alla goda krafter gör en insats – och plockar upp bollen igen!

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt Taggad som: artikel 11/15, artikel 13/17, Europaparlamentet

Dubbla budskap från EU om framtidens digitala teknik

25 april 2019 av Henrik Alexandersson

Europaparlamentet meddelar att »EU planerar att investera 9,2 miljarder euro i viktig digital teknik«. Bland de områden som räknas upp finns »höghastighetsdatorer, artificell intelligens, cybersäkerhet och digital kompetens«.

Å ena sidan är det bra att EU insett att Europa håller på att hamna på efterkälken vad gäller framtidens digitala teknik.

Å andra sidan kan man undra vad det tjänar till att kasta skattepengar på denna digitala teknik – när man samtidigt reglerar internet så hårt att startups och riskkapitalister hellre gör sina satsningar utanför EU.

Det är lite som att EU trycker bromsen och gasen i botten samtidigt.

Europaparlamentet: EU planerar att investera 9,2 miljarder euro i viktig digital teknik »

Arkiverad under: EU, Forskning Taggad som: digital teknik, Europaparlamentet

Europaparlamentet – Debatten om artikel 11 och 13 är över. Kl 12:30 sker voteringen.

26 mars 2019 av Henrik Alexandersson

Europaparlamentets debatt om EU:s nya direktiv om upphovsrätt är nu över. Som så ofta i dessa sammanhang blev det en blodtryckshöjare.

Framförallt misslyckades anhängarna till artikel 13 med att försäkra lyssnarna om att det inte blir några uppladdningsfilter. Att bara säga att det inte blir så, det duger inte. Det handlar om astronomiska mängder material som laddas upp hos Facebook, Youtube, Instagram, Snapchat och andra nätplattformar. Om dessa plattformar nu skall hållas ansvariga för allt som laddas upp – då måste de också kontrollera vad som laddas upp – och enda sättet att göra detta är med automatisk filtrering, där algoritmer bestämmer vad som får laddas upp eller ej. Det går inte att komma runt.

Frågan om att artikel 13 flyttar makten över det fria ordet från lagstiftarna och rättsväsendet till nätplattformarnas användarvillkor – den viftades undan så gott som helt.

Ett »starkt« argument för artikel 11 & 13 tycks vara att man nu har jobbat med detta direktiv i fem år – och att det därför vore synd att inte rösta ja. Även om det kanske blir fel. Vilket är politik när den är som sämst.

C:a kl 12:30 hålls voteringen. Det kan gå snabbt – eller bli en långdragen och komplicerad historia. Pirate MEP Julia Reda förklarar proceduren här. »

Voteringen kan följas på Europaparlamentets hemsida »

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt Taggad som: artikel 11, artikel 13, EUCD, Europaparlamentet

Då debatterar och röstar Europaparlamentet om artikel 11 & 13

21 mars 2019 av Henrik Alexandersson

Proceduren kring voteringen om EU:s nya direktiv om upphovsrätt börjar klarna.

• Kl 09 tisdag den 26 mars hålls debatten i Europaparlamentets plenum.

• C:a kl 12:30 sker själva voteringen.

Först kommer man att rösta om huruvida man skall rösta om de olika ändringsförslagen (som att skrota artikel 11 & 13) eller ej.

Om det blir en majoritet för en sådan omröstning kommer man att rösta på alla ändringsförslag ett och ett. (Se upp, det kan även komma muntliga ändringsförslag under voteringen.) Därefter röstar man ja eller nej till vad man kommit fram till – i sin helhet.

Om en sådan majoritet inte finns – då går man direkt till att rösta om direktivet som det ligger – i sin helhet.

Debatt och votering kan följas via Europaparlamentets plenarsida »

Med reservation för ändringar.

Uppdatering: Artikel 13 har plötsligt blivit omdöpt till artikel 17.

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt Taggad som: artikel 11, artikel 13, EUCD, Europaparlamentet

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Sida 6
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Domstol stoppar fransk ålderskoll för nätporr30 juni 2025
  • Övervakningsstaten går inte att rulla tillbaka27 juni 2025
  • EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation25 juni 2025
  • Tre obekväma frågor för Almedalen23 juni 2025
  • En bugg i fullmaktslagen?19 juni 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS