• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Sökresultat för: datalagring

HAX i Kreuzberg

HAX: Övervakningens verkliga syfte

16 september 2017 av Henrik Alexandersson

Den som vill ha makt över andra behöver inte bara ha tvång som verktyg. Det krävs även att överheten kan kontrollera att undersåtarna verkligen lyder.

Detta är övervakningens kärnfunktion. Politikerna må skylla på terrorism, fildelare, organiserad brottslighet eller vad som helst. I grund och botten handlar det om att kontrollera folket. Vilket bland annat kan illustreras med den entusiasm med vilken Skatteverket använt sig av datalagringen.

Få invänder mot att övervakning används mot folk som verkligen är farliga eller som misstänks för allvarlig brottslighet. Men att regelmässigt övervaka alla människors kommunikationer, det är något helt annat.

Att staten, dess förtroendemän och funktionärer inte litar på folket pekar dessutom på något större. Det är en fråga om demokratiskt perspektiv. Om att principen om att ”all offentlig makt utgår från folket” åsidosätts. Om att man ser medborgarna som ett potentiellt problem. Om bristande respekt för individen.

Det handlar även om att politikerna sviker de mänskliga rättigheterna – varav rätten till privatliv är en. De sätter sin egen makt framför folkets värdighet och rätt. Vilket är en tydlig varningssignal om att något är på väg att gå galet i vårt samhälle.

Hela idén med de mänskliga rättigheterna är att de skall utgöra en minsta nivå för att skydda folket mot överheten. Det är därför de brukar omnämnas som ”fundamentala” och ”omistliga”, vilket dagens politiska ledare alltså inte bryr sig om, utan sätter sig över.

Man kan oroligt fråga sig vilka andra mänskliga rättigheter den politiska klassen är beredd att offra för att det passar dess syften.

/HAX

Not: Det här inlägget skickade HAX i ett brev från fängelset. Bilden togs i Berlin Kreuzberg under en av HAX sista dagar i frihet.

Arkiverad under: Övervakning

Amelia Andersdotter granskar Bahnhofläckan

12 september 2017 av admin

Före detta EU-parlamentarikern för Piratpartiet Amelia Andersdotter har i dag publicerat två inlägg på Dataskydd.net.

Bahnhofläckan

Det första handlar om Bahnhofläckan och regeringens utredning Datalagring och EU-rätten, som vi rapporterat om tidigare.

Andersdotter har läst de läckta dokumenten och konstaterar att två av dem handlar om ”påverkansförsök från Polismyndigheten och Säkerhetspolisen riktade mot utredningen”:

Precis som många tidigare skrifter till stöd för datalagring är de närmast kliniskt befriade från konkreta exempel på att datalagring är ett outbytbart och ovärderligt verktyg för brottsbekämpning. Det är synd, eftersom EU-domstolens domslut ska ses mot ljuset av en mycket låg evidensnivå för att datalagring varit effektivare och användbarare än andra metoder vid brottsbekämpning.

Ett av de läckta dokumenten avslöjar att utredaren ”inte velat ta i de svåraste konsekvenserna av EU-domstolens domslut från förra året”.

EU-domstolen kom som bekant fram till att generell datalagring strider mot de mänskliga rättigheterna. Utredningens syfte är därför att ge regeringen underlag för hur Sverige ska förhålla sig till domen.

Andersdotter sammanfattar:

Naturligtvis ligger det politiska ansvaret för att svenska staten inte förmår skydda de egna medborgarnas rättigheter ytterst på regeringen. Men deras arbete görs så mycket svårare av att statliga utredare inte ger regeringen ett gott stöd i uppdraget.

Utredningen ska presenteras den 9 oktober 2017.

Dataskyddsutredningen

Det andra inlägget gäller regeringens utredning Ny dataskyddslag, som handlar om hur Sverige ska implementera EUs dataskyddsförordning.

Andersdotter har tittat närmare på några av remissvaren, och konstaterar att den livliga diskussionen på EU-nivå inte följt med till nationell nivå. I stället har vi fått påtryckningar från näringslivet:

Företagsrepresentanter som Bankföreningen och Svenskt näringsliv anser att konsumenter har en lägre rätt till insyn, eller i vilket fall inte bör få en högre rätt till insyn, än vad som är fallet idag. Oroväckande nog har de vunnit gehör för denna ståndpunkt hos Datainspektionen.

Andersdotter tar också upp problemet med att en myndighet som Datainspektionen, som är en av remissinstanserna, inte deltar i sammanhang som de inte får betalt för. Detta gör att de är mer mottagliga för uppvaktning från näringslivet, medan mer ideell input riskerar att gå dem förbi:

Datainspektionen åker inte på möten som de inte får betalt för att delta på, och är därmed otillgängliga för många konferenser och sammanslutningar av grupper av medborgare som har stor kännedom och kunskap om dataskydd men färre ekonomiska resurser att ordna konferenser med betalda talare.

EUs dataskyddsförordning ska börja tillämpas i Sverige den 25 maj 2018.

Arkiverad under: Datalagring, EU, Sverige Taggad som: Amelia Andersdotter, Bahnhof, Datainspektionen, Dataskydd.net, EU, läcka, Ny dataskyddslag, regeringen, SOU

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 20
  • Sida 21
  • Sida 22

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Rädda offentlighetsprincipen!16 september 2025
  • Chat Control 2: Ett svenskt politiskt haveri15 september 2025
  • Intervju om Chat Control 2, DSA, hat & hot med mera13 september 2025
  • Chat Control 2: Tyskland säger nej11 september 2025
  • »Politiker förstår inte riskerna med Chat Control«10 september 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS