Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: datalagring

EU vill göra Europols olagliga registrering av icke misstänkta laglig

av

Europol samlar på sig information om människor som inte är misstänkta för brott. Nu vill EU ändra reglerna för att göra denna olagliga verksamhet laglig – trots att den strider mot EU:s fördrag och förordningen om dataskydd.

I åratal har Europol samlat på sig mer data än vad lagen tillåter. Det handlar om personuppgifter där det inte kan påvisas att de registrerade personerna ägnar sig åt något olagligt eller har brottsligt samröre.

Nu har EU:s datatillsynsmyndighet EDPS beordrat Europol att radera denna information. Computer Sweden skriver:

»EDPS ger Europol ett år på sig att ta reda på vad som lagras på ett lagligt sätt, och de ska även radera nyligen insamlade uppgifter som inte kategoriserats inom sex månader.«

Europol anser sig dock inte ha gjort något fel. Och EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson säger till The Guardian:

»De brottsbekämpande myndigheterna behöver verktygen, resurserna och tiden för att analysera data som lagligen överförts till dem. (…) I Europa är Europol plattformen som stödjer de nationella polismyndigheterna i denna gigantiska uppgift.»

Slovenien ställde sig under sitt EU-ordförandeskap förra halvåret på Europols sida. Statewatch rapporterar:

»There has been ”significant progress” in negotiations on new powers for EU police agency Europol, according to a document circulated by the Slovenian Presidency of the Council in December. The police agency was recently ordered to delete vast amounts of personal data that it was processing illegally – but the new rules would allow those practices to continue. Member states may be hoping to approve the new rules before the agency has to implement the deletion order.«

EDRi noterar samma sak:

»The indiscriminate bulk data collection and algorithmic analyses of the “uncategorised” data by Europol violates EU data protection law, the EU Charter of Fundamental Rights and the Treaties. However, these activities not only continue in spite of the EDPS strong criticism – the EU institutions try to legalise them under the revised Europol Regulation.«

I sammanhanget är det värt att notera att det snart kommer en dom i EU-domstolen om PNR, det vill säga Passenger Name Record som handlar om att samla in persondata om alla flygresenärer. Detta kan komma att bli en signal om hur man får eller inte får samla in information. Om domstolen går på samma linje som när det gäller datalagringen lär domen bli att man inte får ägna sig åt urskiljningslös övervakning och datainsamling, speciellt inte utan misstanke om brott.

Det är dock inget det nuvarande franska EU-ordförandeskapet tänker vänta på. Åter till Statewatch:

»The French Presidency of the Council wants to enter secret ”trilogue” negotiations with the European Parliament and European Commission on new rules governing Europol, the EU policing agency, with a text including a ”workaround” to allow Europol to hold on to vast quantities of personal data that it is currently processing illegally.«

»The Presidency’s proposal seeks to allow agencies and states that illegally provided data to Europol to be able to give their consent for its ongoing processing under the new rules, which would legalise existing practices…«

EU tänker alltså göra olaglig övervakning och registrering – som strider mot EU:s fördrag och dataskyddsförordning – laglig genom hemliga förhandlingar.

EU-kommissionen och ministerrådet är redan ombord. Sedan får vi se vad som händer när Europaparlamentet skall behandla den nya regleringen för Europol.

Skulle de föreslagna förändringarna bli verklighet är det uppenbart att frågan kommer att gå vidare till EU-domstolen.

Länkar, i tidsordning:
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Stop Europol’s illegal bulk data collection! »
• Computer Sweden: Europol tvingas radera stora mängder personuppgifter »
• The Guardian: A data ‘black hole’: Europol ordered to delete vast store of personal data »
• EDPS Decision on the retention by Europol of datasets lacking Data Subject Categorisation (PDF) »
• Statewatch: EU: Europol: ”Significant progress” on legalising illegal data practices »
• EDRi: The EU’s own ‘Snowden Scandal’: Europol’s Data Mining »
• Statewatch: Europol: Council Presidency proposes workaround for illegal data processing »

Viktiga nät- och övervakningsfrågor 2022

av

Vilka nät- och övervakningsfrågor kommer att vara aktuella 2022? Här listar vi några av de viktigaste.

• Digital Services Act (DSA)

Det finns nu ett färdigt förslag till beslut om DSA i Europaparlamentet, efter utskottens behandling, med dess tusentals ändringsförslag. Dokumentet finns här. Parlamentet kommer att rösta om det i plenum om två veckor. Därefter blir det förhandlingar mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen.

Förslaget om statligt godkända nätcensorer – Trusted Flaggers – finns kvar i förslaget och tycks i princip inte möta något motstånd.

Vi återkommer inom kort med en sammanfattning av dokumentet, för att se vad som är extra viktigt och vad som har ändrats.

• Datalagring

Snart kommer ännu en dom från EU-domstolen om lagringen av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer. Domstolens linje har varit att svepande lagring av kommunikationsdata inte får förekomma utan misstanke om brott. Inget tyder på att den linjen kommer att ändras.

När dom meddelats kommer kommissionen och ministerrådet att besluta om sin taktik. Det kan bli fråga om ett nytt datalagringsdirektiv. Eller så låter man varje land fortsätta bråka med domstolen vart och ett för sig.

Sverige vill se ett nytt direktiv, utan begränsningar.

• Chat Control 2 / meddelandekontroll

EU har redan beslutat att meddelandetjänster och e-post-leverantörer skall ha möjlighet att av-kryptera och granska sina användares kommunikationer för att kontrollera att de inte ägnar sig år barnporr. I steg två vill man nu göra det obligatoriskt.

Dock verkar det som om den nya tyska regeringen tänker säga nej till detta.

• FRA-lagen

FRA-lagen utökas ständigt, trots alla vackra löften om motsatsen när den infördes. Nu får även innehållet i elektroniska kommunikationer inom landet, mellan svenskar granskas. Och med tiden har allt fler myndigheter fått tillgång till FRA:s spaning.

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fällde i våras den svenska lagen för brott mot artikel 8 i Europakonventionen, som gäller skyddet för medborgarnas privatliv. Den svenska regeringens svar är att tillsätta en utredning – senast 2025.

• Upphovsrättsdirektivet blir svensk lag

Kraftigt försenad har regeringen nu presenterat en remiss vad gäller hur EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall vävas in i svensk lagstiftning. I praktiken kan det komma att leda till uppladdningsfilter och så kallad länkskatt.

En detalj i sammanhanget är att en av länkskattens varmaste anhängare – Tidningsutgivarnas förra VD Jeanette Gustafsdotter – har blivit kulturminister efter vinterns regeringsombildning.

De positiva nyheterna är att vi tycks vara på väg att få undantag för ”fair use” – och att användare som får innehåll borttaget i sociala media kommer att få något slags rättssäkerhet och möjlighet att överklaga.

Detta är bara några av alla saker som är på gång. Skrolla ner i denna blogg för att uppdatera dig i fler aktuella frågor.

Kontrollstaten är ett hot mot civilsamhället

av

Övervakningsstaten är också en kontrollstat – som kommer att leda till samhällelig stagnation.

Övervakningslagar drabbas alltid av ändamålsglidning. Steg för steg utökas de till att omfatta fler och andra syften än vad som angavs när de stiftades.

Datalagringen – som bara skulle användas för att skydda oss mot terrorister och allvarlig brottslighet – kom att bli ett verktyg för att jaga fildelare och har använts flitigt av Skatteverket för att snoka i medborgarnas privatliv.

FRA-lagen som bara skulle användas för att identifiera yttre hot mot landet kommer nu även att omfatta innehållet i kommunikationer mellan svenskar i Sverige. Och med tiden har allt fler myndigheter fått tillfång till denna spaning.

Hemlig övervakning utökas ständigt till nya användningsområden, samtidigt som tröskeln för att använda den sänks. Dessutom lanseras med tiden helt nya former av övervakning, både från den svenska politiken och från EU.

Om denna utveckling fortsätter kommer så gott som alla våra kommunikationer och det mesta vi gör att övervakas av staten. Och det kommer att drabba helt vanliga, hederliga medborgare.

Man kan förvisso argumentera för att en allomfattande kontrollstat, där varje detaljerad regel kan upprätthållas och varje handling granskas inte lämnar något utrymme för olagliga eller olämpliga aktiviteter. Men priset för detta är i så fall mycket högt.

Det är därför det finns regler som säger att övervakning måste vara nödvändig och stå i proportion till de handlingar den är tänkt att förhindra. Vilket är en gräns som gång på gång överträds. För att man kan.

Intrång i individens privatliv är – enligt till exempel Europakonventionen – ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Dels handlar det om att individen har rätt till en privat sfär. Dels om att en sådan även omfattar rätten till privat korrespondens.

Våra grundläggande fri- och rättigheter finns där för att skydda oss mot demokratins brister, för att skydda individen mot överheten och för att skydda minoriteter mot majoriteten. Därför är det farligt när de nedmonteras av de politiker de är tänkta att skydda oss mot.

Ett samhälle där staten kontrollerar allt vi gör och allt vi kommunicerar med andra kommer även att drabbas av stagnation. Människor som ständigt måste tänka på att överheten kan kika över deras axel kommer att ändra sitt beteende. De kommer att bli mindre spontana och därmed också mindre kreativa. Vilket kommer att göra hela vårt samhälle fattigare, tråkigare och stelare.

Det är dags att stanna upp och tänka efter hur vi vill ha det. Fortsätter vi som nu riskerar vi att mista både vår frihet och vårt välstånd.

Analys: Tyskland gör en u-sväng i övervakningsfrågorna

av

Kommer den nya tyska regeringen att lyckas vända marschen in i övervakningsstaten? Man tänker i vart fall göra ett försök.

Som vi tidigare rapporterat är den nya tyska regeringen betydligt mer skeptisk till massövervakning än ministären Merkel. Nu är frågan hur detta kommer att omsättas i praktisk handling.

• Kryptering

I koalitionsfördraget skriver man att rätten till kryptering skall garanteras. Detta kolliderar med bland andra Europols ambitioner att knäcka eller kringgå kryptering. Frågan är knepig. Man kan tänka sig något slags inriktning av krypto-knäckning som bara får omfatta misstänkta för brott. Men det löser inte grundproblemet med att bakdörrar (eller andra sätt att kringgå eller knäcka kryptering) kommer att leda till att all kryptering utsätts för risker. Vilket i så fall kommer att göra oss alla mindre säkra. Det skall bli intressant att se hur man tänkt leverera på denna punkt.

• ChatControl 2

Fördraget säger vidare nej till generell övervakning, speciellt av privat kommunikation. Vilket kolliderar med EU:s planer på att göra det obligatoriskt för meddelande- och mailtjänster att av-kryptera och granska innehållet i alla användares alla elektroniska kommunikationer. Här är även vad som ovan nämns om kryptering tillämpligt.

I alla EU:s institutioner finns idag ett brett stöd för ChatControl 2. Det skall bli mycket intressant att se vad som händer om unionens tyngsta medlemsland plötsligt säger nej. Förutsättningarna för Tyskland att stoppa förslaget i EU är inte jättegoda, men tyska regeringar med liberala justitieministrar har lyckats med liknande saker förr.

• Datalagring

Av samma skäl som när det gäller ChatControl lär den nya tyska regeringen säga nej till datalagring, så väl inom landet som planerna på ett nytt datalagringsdirektiv i EU.

Med detta ansluter sig den nya regeringen till EU-domstolens linje. Domstolen har upphävt EU:s tidigare datalagringsdirektiv – och vid upprepade tillfällen påpekat för medlemsstater att det inte är tillåtet med svepande insamling av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer utan konkret brottsmisstanke.

Räkna med att den nya linjen kommer att möta hårt motstånd från polis och underrättelsetjänst.

• Hemlig dataavläsning

Koalitionsfördraget säger även att alla säkerhetsbrister inom IT skall rapporteras in. Vilket i så fall kolliderar med användningen av hemlig dataavläsning (”Bundestrojaner”). Sådan bygger på att hålla ännu icke allmänt kända säkerhetsbrister öppna – för att sedan myndigheterna skall kunna använda dem för installation av spionprogram. Men den nya regeringen sätter istället allas säkerhet online främst.

Så sent som i somras beslutade Bundestag om ökad användning av hemlig dataavläsning. Men nu är det alltså tänkt att man skall göra helt om i frågan. Vilket säkert kommer att orsaka en del gnissel.

• Nej till biometrisk massövervakning

Detta är möjligen en mer omstridd fråga i Tyskland än i EU. Medan tysk polis redan prövat kameraövervakning med automatisk ansiktsigenkänning, finns ett klart motstånd mot användning av sådan teknik på EU-nivå – inte minst i Europaparlamentet.

Detta är bara några exempel. Du hittar en mer utförlig lista här.

Nu återstår att se om den nya regeringen kan leverera enligt sin överenskommelse. Det finns skäl att misstänka att socialdemokraterna (som ju satt i den förra regeringen, vilken drev en annan politik) inte är helt förtjusta.

Men framförallt är det i EU som den nya tyska linjen kan komma att skapa oreda. Förhoppningsvis blir det en ögonöppnare när det största EU-landet säger nej till mer kontroll och övervakning. Det kan bli ett tillfälle för mindre länder (som tidigare tyckt att motstånd är meningslöst) att ta sitt förnuft till fånga.

Tyskarna vet ju hur det kan gå. Så de har en viss avsändarlegitimitet i dessa frågor.

Tyskland tar steget in i internetåldern

av

Vi har fått tag i den nya tyska regeringens koalitionsfördrag – och hittar mycket positivt vad gäller nät- och IT-frågorna.

Efter att ha dammsugit vårt nyhetsflöde har vi nu hittat ett par översättningar till engelska av samarbetsavtalet mellan de nya tyska regeringspartierna – socialdemokraterna, liberalerna och de gröna. Än så länge finns en google-översatt variant av hela fördraget samt en preliminär manuellt översättning av de delar som rör de digitala frågorna (PDF).

Som alltid i sådana här sammanhang är det mycket blomspråk, men här är några intressanta nedslag i texten.

  • Man slår fast att öppen standard skall vara regeln för offentliga IT-projekt.
  • Man tänker se till att täcka in de vita fläckarna på uppkopplingskartan och erbjuda medborgarna garanterad bandvidd.
  • Mobiluppkoppling och wifi på tågen skall förbättras.
  • Man tänker garantera rätten till kryptering.
  • Man vill även se en rätt till interoperabilitet och portabilitet.
  • Alla säkerhetsbrister inom IT skall rapporteras in. Detta skall gälla alla myndigheter, vilket även lär omfatta polisen som idag använder sig av säkerhetsluckor för hemlig dataavläsning (Bundestrojaner).
  • Man vill se över landets kritiserade Netzwerkdurchsetzungsgesetz (NetzDG) som inskränker yttrandefriheten online.
  • Man säger nej till generell övervakning, övervakning av privat kommunikation och ID-krav online. (Det lär till exempel innebära ett nej till generell datalagring och meddelandekontroll.)
  • Man vill garantera rätten att vara anonym och att använda pseudonym online.
  • Man flaggar för omfattande investeringar på IT-området. Till exempel nämns AI, kvant-teknologi, cybersäkerhet, blockkedje-teknologi och robotisering.
  • Man säger nej till biometrisk massövervakning och social scoring.
  • Man tänker underlätta för start-ups och småföretag inom IT, till exempel vad gäller finansiering.
  • Man vill stimulera delägarskap (som optioner?) för anställda i IT-företag.

Detta är bara några nedslag i en preliminär översättning av texten.

Som boende i Tyskland kan jag konstatera att det är på tiden att landet tar steget in i den digitala tidsåldern. Till exempel kan det närmast komma att leda till en revolution av den tungrodda och svårnavigerade tyska byråkratin, som idag i stora delar är manuell.

Och vad gäller nätfrihetsfrågorna är det bara att tacka och ta emot. Nu återstår att se om man klarar av att leverera.

EU-domstolen: Sluta datalagra!

av

EU-domstolens generaladvokat har idag lämnat sin rekommendation till dom i de senaste målen om datalagring. Budskapet är tydligt. Svepande lagring av data om allas data- och telekommunikationer får endast förekomma om det finns ett påtagligt hot mot nationell säkerhet.

Det är en ovanligt skarp rekommendation som EU-domstolens generaladvokat idag lämnar gällande flera olika ärenden som rör datalagringen. Vilket inte är så konstigt – eftersom domstolen redan för sex år sedan slog fast att urskiljningslös lagring av data om allas data- och telekommunikationer inte får förekomma.

Detta har sedan påpekats av domstolen, gång på gång.

För att datalagring skall kunna ske måste det finnas en inriktning mot en eller flera misstänkta eller ett tydligt hot mot den nationella säkerheten. Beslut skall i så fall fattas av en domstol eller annan oberoende instans.

Att urskiljningslöst lagra data om till exempel allas telefonsamtal, SMS, e-post-meddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner strider enligt domstolen mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv.

Ur generaladvokatens rekommendation:

»Although one might have expected the debate to be settled, the Court having endeavoured to explain in detail, in dialogue with the national courts, the reasons which, despite everything, justify the views adopted, that does not seem to have been the case.«

»Advocate General Manuel Campos SánchezBordona considers that the answers to all the questions referred are already in the Court’s case-law or can be inferred from them without difficulty.«

Med andra ord: Vad är det som är så svårt att fatta?

Vilket dock inte hindrar EU:s medlemsstater från att strunta i en lång rad domslut från EU-domstolen.

Detta lär även innebära att den senaste varianten av svensk lagstiftning om datalagring är olaglig.

• Läs generaladvokatens rekommendation här (PDF) »

EU:s medlemsstater positiva till av-kryptering och granskning av alla medelanden och all e-post

av

EU:s medlemsstater uttalar sitt stöd för bland annat av-kryptering och granskning av alla användares alla meddelanden och e-post.

För en dryg vecka sedan kom beskedet om att EU-kommissionen blir försenad med sitt förslag till ChatControl 2 – det vill säga av-kryptering och granskning av alla meddelanden och all e-post. Men det hindrar inte ministerrådet från att ge det ännu icke existerande förlaget sitt stöd.

På förra veckans möte med EU:s inrikesministrar tryckte man på för ChatControl 2. Samtidigt verkar det som om man både vill ha kakan och äta upp den:

»In this context, the importance of appropriate and feasible solutions regarding data retention, encryption, e-evidence and the darknet environment was highlighted. Such solutions should aim to ensure that investigators and other competent authorities are equipped with the tools necessary to perform their tasks of ensuring public security, including safeguarding the most vulnerable members of our societies. Any solutions should fully respect the fundamental rights and freedoms of all users concerned, including on privacy, protection of personal data and fair trial guarantees.«

Urskiljningslös granskning av alla användares meddelanden utan brottsmisstanke strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv. Det var av detta skäl EU-domstolen upphävde EU:s datalagringsdirektiv. Men nu verkar EU alltså vara på väg att begå samma misstag en gång till.

Man kan skriva att grundläggande rättigheter skall respekteras hur många gånger man vill. Men det är bara tomma ord – när man tydligt har föresatt sig att åsidosätta dem.

Kommissionens nya förslag väntas under första kvartalet nästa år. Det är värt att notera att lagstiftningen inte ens har hunnit presenteras innan det börjat dyka upp förslag om att utöka dess syfte.

Läs mer:
• EU interior ministers welcome mandatory chat control for all smartphones »
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »

Övervakning av icke misstänkta – hur resonerar regeringen?

av

Hur tänker egentligen regeringen kring det där med övervakning av personer som inte är misstänkta för något konkret brott? Hur rimmar det med rättsstat och medborgerliga fri- och rättigheter? Vi kikar igenom regeringens utredningsdirektiv om ”Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet”.

Innan vi gör något annat måste vi notera att det inte handlar om total avsaknad av misstanke. Det handlar om personer som är anknutna till gängkriminella miljöer och som kan förväntas ha något djävulskap för sig.

Inte desto mindre kommer preventiv övervakning utan konkret brottsmisstanke att orsaka sidoskador genom att fullständigt oskyldiga människor blir drabbade. Collateral damage.

Plus att det är en viktig princip i en demokratisk rättsstat att staten inte övervakar vanligt, hederligt folk. Det är till exempel därför EU-domstolen säger nej till urskiljningslös lagring av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer.

Nu vet vi inte hur utredningens förslag kommer att se ut. Men direktivet finns tillgängligt. På sidan två kan vi läsa:

”Utredaren ska noga väga behovet av en effektiv brottsbekämpning mot den enskildes rätt till skydd för grundläggande fri- och rättigheter såsom den personliga integriteten. Förslagen ska uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet.”

Vilket låter som en lovande ambition. Men hur det blir med den saken kan vi inte veta förrän utredningen lägger fram sitt förslag. En ständigt allt mer omfattande övervakning får samtidigt allt svårare att respektera just de värden som nämns ovan.

Vi får även en överblick av vilka verktyg som finns idag:

”De hemliga tvångsmedlen utgörs av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och kvarhållande av en försändelse. Sedan den 1 april 2020 finns också ett nytt hemligt tvångsmedel, hemlig dataavläsning. Även inhämtning enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, förkortad inhämtningslagen, är ett hemligt tvångsmedel.”

Dessa tvångsmedel används alltså när det finns en misstanke om att ett visst, identifierbart brott planeras eller att ett sådant har utförts. Men nu vill man ta ytterligare ett steg.

”Termen preventiva tvångsmedel används här för att beteckna hemliga tvångsmedel som får beslutas utan att en förundersökning har inletts, jfr propositionen Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott (prop. 2013/14:237 s. 98). Preventiva tvångsmedel har till skillnad från hemliga tvångsmedel under en förundersökning till syfte att förhindra framtida brottslighet. I en förundersökning är syftet att utreda ett begånget brott.”

Pre-crime, med andra ord. Vilket väcker en del så väl praktiska som filosofiska frågor.

Läser vi vidare upptäcker vi att det redan finns massor av relaterade lagar på området. Som inhämtningslagen och preventivlagen.

Inhämtningslagen är dock begränsad till historiska uppgifter, uppger man, för att sedan på nästa rad skriva:

”Enligt lagen får uppgifter hämtas in om omständigheterna är sådana att åtgärden är av särskild vikt för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott vilka har ett straffminimum på fängelse i minst två år eller om det är fråga om brottslig verksamhet som innefattar vissa särskilt angivna samhällsfarliga brott inom Säkerhetspolisens ansvarsområde. Det krävs således inte att det finns misstankar om ett konkret brott. Åtgärden behöver inte heller kopplas till en viss specifik person.”

Utöver att utredningsdirektivet möjligen innehåller en del märkliga självmotsägelser om vad som gäller, så förefaller det som om vi redan har en lag som gör ungefär det som efterfrågas. Eller två:

”Enligt preventivlagen får tillstånd till bl.a. hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning meddelas i underrättelseskedet, om det med hänsyn till omständigheterna finns en påtaglig risk för att en person kommer att utöva viss särskilt allvarlig brottslig verksamhet som innefattar en i lagen särskilt angiven gärning, t.ex. terroristbrott.”

Man konstaterar även att vad som gäller för de två ovanstående lagarna också i huvudsak överensstämmer med villkoren för hemlig dataavläsning.

Dessutom har man redan två andra utredningar på gång. Man utreder ”regleringen om hemliga tvångsmedel med syftet att ta ställning till hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas i större utsträckning för att bekämpa allvarlig brottslighet”. Visserligen lägger den tonvikten vid hemliga tvångsmedel vid förundersökning, men befinner sig helt klart i en liknande kontext som den nya utredningen.

Den andra utredningen handlar om datalagring vid brottsbekämpning, med ”syfte att säkerställa att de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till information förbättras och upprätthålls över tid i takt med teknikutvecklingen och förändrade kommunikationsvanor”.

Det känns som om det redan finns rätt gott om lagar och utredningar på området. Används dessa lagar? Vad skiljer dem egentligen från vad som nu skall utredas? Skulle man inte kunna uppnå synergieffekter genom att samordna dessa utredningar? Vet den ena handen vad den andra gör?

Så, vad har direktivet att säga om rättsstatens principer och medborgarnas fri- och rättigheter?

”Dessa grundläggande fri- och rättigheter får begränsas endast genom lag och endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningarna får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt eller utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen (2 kap. 20 och 21 §§ RF).”

Inte desto mindre innebär övervakning av icke misstänkta medborgares kommunikationer de facto ett brott mot den grundläggande rätten till privatliv.

Sedan fortsätter man med att räkna upp allehanda konventioner som en ny lag kan vara på väg att bryta mot. Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna, Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Plus FN:s barnkonvention.

Man skriver även:

”Konsekvensbeskrivningen som gäller jämställdhet ska omfatta en analys av eventuella skillnader mellan vilka konsekvenser förslagen får för kvinnor respektive män och hur förslagen kan bidra till att de jämställdhetspolitiska delmålen uppnås.”

Vilket, givet sammanhanget – insatser mot våldsam gängkriminalitet – blir en smula komiskt. Skall man inte ha med något om klimatet också?

Jag är inte säker på att detta direktiv är helt genomtänkt. Jag blir misstänksam när jag upptäcker att frågan är ett gungfly av redan existerande lagstiftning och utredningar. Och jag är skeptisk till planen att möta gängkriminalitet med en mur av byråkrati.

Vet regeringen verkligen vad den sysslar med? Är det hela bara ett försök att finta bort frågan från dagordningen? Är det valtaktik?

Sedan har vi naturligtvis det större perspektivet: Om staten ges möjlighet att övervaka även människor som inte misstänks för något brottsligt – är det då någon som tror att detta bara kommer att användas mot gängkriminella? Och hur kan ett sådant verktyg inte komma att användas av ondsinta (eller inkompetenta) politiska krafter i framtiden?

Ju mer man gräver ner sig i detta, ju märkligare blir det. Jag föreslår att vi håller oss till principen att människor som inte misstänks för något brottsligt inte heller skall övervakas av staten.

Övervakning utan brottsmisstanke – fler frågetecken än svar efter regeringens presskonferens

av

Övervakning utan misstanke om brott är naturligtvis inte acceptabelt. Men är det vad regeringen föreslår? Vet den ens själv? Och bakom rubrikerna finns andra och fler problematiska frågor. Några svar kommer vi dock inte att få förrän efter nästa riksdagsval.

Regeringen har idag meddelat att man tillsätter en utredning om ”utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet”. De centrala punkterna är:

• Se över hur exempelvis hemlig avlyss­ning ska kunna användas i större utsträck­ning för att förhindra allvarliga brott som begås inom ramen för krimi­nella nätverk.

• Undersöka nya möjligheter till husrann­sakan i preventivt syfte.

• Modernare och utökade möjligheter till datalagring och biometri i brottsbekämpningen utreds.

En intressant fråga är möjligheten att använda tvångsmedel utan brottsmisstanke. Här tycks en del förvirring råda – då något slags misstanke om delaktighet i pågående eller framtida gängbrottslighet ändå kommer att krävas. Så en viss grad av misstanke måste alltså finnas.

Frågan är därför snarare om man skall kunna använda tvångsmedel mot personer som på goda grunder kan misstänkas begå brott eller bara mot personer som konkret misstänks begå ett visst, identifierat brott.

Var man skall dra gränsen är en fråga som bollas över till utredningen. Och innan vi vet vad som faktiskt kommer att föreslås blir det mesta bara spekulationer.

En detalj som kommer att bli viktig att granska när utredningen väl presentras (februari 2023) är risken för ändamålsglidning. En sådan är redan på gång i och med att man nu vill utöka möjligheten till förebyggande övervakning från terrorism till gängbrottslighet. Kommer det att stanna där? Vi ser ju ofta hur övervakning och kontroll som införs på ett område med tiden utvidgas till andra syften – för att till slut även komma att omfatta mindre förseelser där intrånget i medborgarnas privatliv inte alls står i proportion till eventuell brottslighets allvar.

Man får lätt en känsla av att denna utredning är ett sätt för regeringen att triangulera vad gäller oppositionens krav på avlyssning utan brottsmisstanke. Att ”oskadliggöra” ett krav från Moderaterna & Co under valåret, med hänvisning till att man utreder frågan. Detta kan mycket väl vara det verkliga skälet till dagens presskonferens.

En annan intressant detalj som skall utredas handlar om hemlig husrannsakan. Det vill säga att polisen skall kunna gå in i någons bostad (eller annan plats) utan att den som utsätts informeras eller känner till saken. Önskemålet kommer enligt inrikesministern från Säpo, men regeringen vill även utreda att ge detta verktyg till polisen.

Avslutningsvis är punkten ”Modernare och utökade möjligheter till datalagring och biometri i brottsbekämpningen” intressant. Givet sammanhanget i vilket den presenterades kan man undra om regeringen avser datalagring mot misstänkta (OK enligt EU-domstolen) eller utökad allmän, urskiljningslös lagring av data om allas alla tele- och datakommunikationer (inte OK enligt domstolen).

Sedan är begreppet ”biometri i brottsbekämpningen” väldigt luddigt. Det kan innebära allt från fingeravtryck (inte kontroversiellt) till automatiserad ansiktsigenkänning med kameraövervakning på allmän plats i realtid, med samkörning mot allehanda register. Vad gäller det senare pågår en dragkamp i EU där kommissionen och parlamentet säger nej – men flera av medlemsstaterna gärna vill använda ett sådant verktyg.

På det hela taget känns dagens presskonferens med inrikesministern rätt meningslös. (Som en repris av presskonferensen den 27 augusti.) Inget nytt presenterades egentligen (mer än att en utredning om redan kända förslag nu formellt tillsätts). Frågetecknen blev fler än svaren. Och vad som egentligen kommer att föreslås får vi inte veta förrän våren 2023, efter valet. Syftet med övningen var nog mest att framstå som handlingskraftig mot gängbrottsligheten i media.

• Länk: Regeringens pressmeddelande med video och Powerpoint (dock inget utredningsdirektiv ännu) »

Europol ges tillgång till persondata hos internetoperatörerna

av

Tillgång till persondata hos internetoperatörerna, att knäcka kryptering samt användning av AI är några av punkterna i den nya förordning för Europol som förhandlas fram i EU.

Europaparlamentet, ministerrådet och kommissionen har nu påbörjat förhandlingar om den nya förordningen för det europeiska polissamarbetet, Europol. En del saker är intressanta på vårt område.

Europols nya Innovation Laboratory får mer resurser. Bland det man jobbar med finns ny övervakningsteknik för 5G samt att knäcka kryptering.

Man kommer att få tillstånd att processa persondata med AI-stöd i forskningssyfte. (Ungefär som FRA:s ”forskningsdatabaser”.)

Ministerrådet vill ge Europol ökad tillgång till persondata hos internetoperatörerna. Sådan data skall sedan kunna analyseras med hjälp av ”big data”. Vilket låter lite som datalagringen, fast på steroider.

Man kommer att fortsätta arbetet med att knäcka / hacka krypterade och ”säkra” kommunikationsverktyg som Encrochat och Sky. Till chef för detta har man satt förre utredningschefen hos det franska gendarmeriet, som ju var operativt vad gällde att hacka Encrochat.

Den allmänna ambitionen tycks vara att göra Europol till ett europeiskt FBI. Vilket dock kommer att kräva en ändring av EU:s fördrag. Detta hindrar dock inte att man redan nu drar åt det hållet.

Den nya förordningen innehåller mycket anat viktigt som du kan läsa om här: Negotiations on the Europol Regulation: Will there be a ”European FBI” by the end of the year? »