• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Sökresultat för: chat control

EU ångrar GDPR och sin nya AI Act

9 april 2025 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen ångrar nu delar av GDPR och sin nya AI-lagstiftning: Satsar 20 miljarder euro på att kompensera med AI Gigafactories och nya datacenter.

När jag arbetade i Europaparlamentet brukade vi säga att först beslutar EU, sedan debatterar man saken och därefter tar man reda på fakta. It’s funny because it’s true.

Man kan också notera att dåliga EU-förslag nästan aldrig går i papperskorgen. Istället kompromissar man tills man kommer fram till något otympligt som alla kan bli missnöjda med. Mycket talar för att Chat Control 2 kommer att bli ett exempel på detta.

Med de bästa och vackraste ambitioner ger man sig in i projekt, skriver omfattande och detaljerad lagstiftning och hinner som regel ställa till problem ute i verkligheten och näringslivet innan man inser att man kanske gått för långt. Då backar man. När skadan redan är skedd.

EU:s dataskyddsförordning, GDPR, är ett exempel. Grundprincipen att människor skall ha makten över sin egen persondata är vacker och bra på så många sätt. Men lagstiftningen har lett till tunga regelbördor och kostsam byråkrati (10-20 miljarder euro/år enligt Accenture), i delar till liten eller ingen nytta i sak. Och till en väldig massa cookie-banners.

Så nu backar EU-kommissionen. Politico rapporterar:

»The European Commission plans to present a proposal to cut back the General Data Protection Regulation, or GDPR for short, in the next couple of weeks. Slashing regulation is a key focus for Commission President Ursula von der Leyen, as part of an attempt to make businesses in Europe more competitive with rivals in the United States, China and elsewhere.«

Jag såg på nära håll när GDPR förhandlades fram och kunde redan då säga att man skapade ett byråkratiskt monster – som ständigt växte under processens gång. Utan att nödvändigtvis tillföra mer substans i kärnfrågan, persondataskyddet.

(En paradox i sammanhanget är att EU med ena handen försökt stärka persondataskyddet i kommersiella sammanhang – och med andra handen ständigt försöker försvaga medborgarnas konventionsskyddade rätt till privatliv och privat korrespondens gentemot staten.)

Ett annat exempel är EU:s nya AI Act, som i delar också är ett exempel på överreglering, detaljstyrning och byråkrati. Även där inser man nu att man skapat något som kommer att skada europeisk AI-industri, i den mån någon sådan existerar. Politico rapporterar:

»The EU executive will launch a new ”AI Continent” plan on Wednesday. According to an undated draft of the plan obtained by POLITICO, the executive wants to ”streamline” rules and get rid of ”obstacles” that it feels are slowing companies in Europe down in competing with the U.S. and China.«

Vilket är så dags nu när man redan etablerat ett omfattande regelverk – som företagen tvingats anpassa sig till. Eller som drivit nyetableringar till andra delar av världen.

Så nu överkompenserar man. EU-kommissionen vill inte bara förenkla de regler som man ägnat sju år av sammanträden åt ta ta fram. Enligt uppgifter i media lovar ordförande von der Leyen att satsa 20 miljarder euro av skattebetalarnas pengar på fem nya »AI Gigafactories« och att tredubbla kapaciteten i EU:s datacenter till år 2032. Om elen räcker och om man kan säkra tillgången till halvledare.

Om detta är vad som krävs för att stimulera europeiskt kreativt, innovativt entreprenörskap på AI-området är oklart. Vi vill inte vara onödigt EU-kritiska på denna blogg – men vi måste ändå ställa frågan om EU:s beslutsfattare begriper vad de sysslar med.

En inte allt för vågad gissning är att även delar av EU:s nya Digital Services Act kan komma att revideras. Detta då den utestänger nya aktörer (som inte har en rejäl kassakista, bra advokater och en kår av compliance officers) från att etablera sig och på allvar ta upp konkurrensen med Meta, Google, X och ByteDance på den europeiska marknaden för sociala media.

Länkar:
• Europe’s GDPR privacy law is headed for red tape bonfire within ‘weeks’ »
• Europe prepares AI charm offensive as industry trembles from tariff shocks »

CC0

Arkiverad under: Dataskydd, Digital Services Act, EU, Länktips, Sociala media, Spaning Taggad som: AI, AI Act, EU-kommissionen, GDPR, Ursula von der Leyen

ProtectEU – övervakning, datalagring och bakdörrar till krypterade meddelanden

4 april 2025 av Henrik Alexandersson

I ett nytt projekt prioriterar EU övervakning av medborgarnas elektroniska kommunikationer och åtkomst till krypterade meddelanden.

ProtectEU – a European Internal Security Strategy är namnet på EU:s nya säkerhetssatsning. Centrala delar är ny datalagring och åtkomst till totalsträckskrypterade meddelanden. I kringsnacket nämns även att man vill komma till skott med Chat Control 2.

Inre säkerhet har utnämnts till ett av den nya EU-kommissionens prioriterade områden. Vilket är ett gränsområde då nationell säkerhet egentligen inte faller inom EU:s kompetens, utan ligger hos medlemsstaterna.

Bland annat vill man utöka Europols mandat. Detta ovanpå polissamarbetets redan vidgade mandat, som bland annat ger myndigheten direkt tillgång till data hos privata aktörer.

Man vill också se ett nytt regelverk för datalagring – efter att EU-domstolen 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv, då det stred mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Trots domstolens beslut fortsätter många länder sin lagring av metadata om medborgarnas telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m. Däribland Sverige.

Den svenska regeringen vill till och med utöka datalagringen till att gälla alla meddelande-appar. Dessutom vill man att apparnas operatörer skall vara skyldiga att överlämna information om innehållet i användares meddelanden till myndigheterna i läsbar (det vill säga av-krypterad) form.

Vilket för oss till att en central punkt i ProtectEU är »lawful access to data«. Vilket är ett annat sätt att säga att man vill komma åt innehållet i totalsträckskrypterade meddelanden. Detta har redan förberetts inom ramen för EU:s projekt Going Dark [ länk 1 | länk 2 ].

Kopplingen till Chat Control 2 (granskning av innehållet i alla användares meddelanden) är tydlig. Det blir allt mer uppenbart att det förslaget mer handlar om övervakning än om att skydda barn mot övergrepp.

Utöver ny datalagring vill Going Dark-gruppen även se EU-licensiering av meddelande-appar och inflytande över branschens produktprotokoll och tekniska arkitektur. Man önskar sig också client-side-scanning, det vill säga spionprogram på medborgarnas telefoner och datorer. På önskelistan finns även övervakning av uppkopplade bilar. Kraven skall även gälla operatörer utanför EU, hur nu det är tänkt att gå till.

Detta är sådant som kan komma att rymmas inom Europols utökade mandat, i syfte att förvandla polissamarbetet till mer av en operativ myndighet.

Vi följer utvecklingen.

Länkar:
• Commission unveils ProtectEU – a new European Internal Security Strategy »
• ProtectEU: the European Internal Security Strategy »
• Factsheet: ProtectEU – A new European Internal Security Strategy »

Relaterat:
• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! »
• Going Dark – så vill EU komma åt dina meddelanden och din data »
• Going dark – EU:s krig mot krypterad kommunikation »

CC0

Arkiverad under: Datalagring, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: Going Dark, ProtectEU

Politikerna begriper inte vad de sysslar med

1 april 2025 av Henrik Alexandersson

Våra politiker fattar beslut om saker som de inte begriper, som får orimliga konsekvenser och som är direkt farliga. Och de vägrar ta debatten.

Politikerna begriper inte vad de sysslar med. De lägger ständigt förslag som är tokiga i sak och som får oönskade, orimliga konsekvenser. Inte minst vad gäller internet.

Detta är frustrerande, skrämmande och farligt. Speciellt när nämnda politiker vägrar ta diskussionen i sak, då verklighet och fakta inte går ihop med deras politiska mål och idéer.

Vi har sett det vad gäller EU:s Chat Control 2. Förra EU-kommissionären Ylva Johansson var övertygad om att man kan inspektera innehållet i totalsträckskrypterade meddelanden utan att bryta krypteringen.

»Som en knarkhund« menade hon att det fungerar. I just det fallet lurades hon faktiskt in i en diskussion med någon som begriper frågan. Det gick inte så bra för henne i denna nu klassiska debatt. Se videon nedan.

Ett annat exempel är den svenska regeringens förslag om bakdörrar till meddelandetjänster som Signal. Där verkar politikerna ha lärt sig att hålla sig till sina inövade talepunkter och undvika all form av debatt.

Hur skall de annars kunna stå emot den massiva kritik som framförts mot förslaget från tungviktare som till exempel Försvarsmakten, Netnod och Internetstiftelsen?

Man vill ha igenom sitt förslag om bakdörrar till varje pris. Även om det priset är urholkad säkerhet för användare över hela världen.

Även om det drabbar allt från privatpersoner och företag till myndigheter, media, militären, människorättsaktivister, akademia, finansföretag, rättsväsende och många andra.

Även om det ger skurkstater möjlighet att förtrycka sina folk och förfölja oppositionella. Våra politiker väljer att medvetet blunda för de problem de själva är på väg att skapa.

Idealet vore en sokratisk dialog där man uttömmer alla aspekter innan man går vidare. Men så kommer det knappast att bli. Det har vi inte tid med, som en före detta svensk justitieminister uttryckte saken.

Istället rusar vi in i en övervaknings- och kontrollstat som begränsar internets frihet – utan debatt och konsekvensanalys. Detta är ett påtagligt och allvarligt problem. Men få tycks bry sig.

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Dataskydd, Demokrati, EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Spaning, Storebror, Sverige

Regeringens kryptoproblem

26 februari 2025 av Henrik Alexandersson

Svenska och europeiska myndigheter vill skapa bakdörrar som gör de säkra meddelande-appar de använder osäkra – för sig själva och för alla andra i hela världen.

Samtidigt som EU för krig mot totalsträckskrypterad (E2EE) elektronisk kommunikation med Chat Control 2 och projektet Going Dark föreslår den svenska regeringen att meddelandetjänster på begäran skall tvingas överlämna innehållet i sina användares kommunikationer till myndigheterna i läsbar (det vill säga icke krypterad) form.

Ställd inför detta hotar meddelande-appen Signal att lämna Sverige. Det vill säga blockera svenska användare hellre än att skapa bakdörrar som öppnar säkerhetsluckor på en global nivå.

Till SVT säger Signals chef Meredith Whittaker:

»– Vårt ansvar är att erbjuda teknologi som upprätthåller de mänskliga rättigheterna i en era där de rättigheterna kränks på allt fler ställen. I den digitala världen i dag finns det väldigt få ställen där vi kan kommunicera privat eller visselblåsa.«

Signal används idag av människorättsaktivister, dissidenter, media, visselblåsare, säkerhetsmedvetna företag, organisationer och privatpersoner världen över. De skulle alla drabbas om den svenska regeringen får som den vill.

Men inte nog med det. Den svenska försvarsmakten rekommenderar nu sin personal att använda Signal för säker elektronisk kommunikation. »Beslutet syftar till att försvåra avlyssning av samtal och meddelanden som sänds via telefonnätet.«

Enligt uppgift har även Regeringskansliet och Utrikesdepartementet (med flera myndigheter) implementerat Signal i sina kommunikationssystem för att säkerställa säker och krypterad kommunikation.

Sedan februari 2020 är Signal den rekommenderade appen för snabbmeddelanden för Europeiska kommissionen och dess personal. Den används även av den tyska regeringen. Plus en mängd andra regeringar och myndigheter världen över.

Samtidigt vill alltså både EU och den svenska regeringen skapa en bakdörr – som gör Signal (och liknande meddelande-appar) sårbar för angrepp från främmande makt, kriminella och andra aktörer med ont uppsåt.

Detta i namn av att bekämpa den grova brottsligheten. Men saken är att man redan har ett sådant verktyg – hemlig dataavläsning. Det handlar om spionprogram på moibiltelefoner, datorer, plattor, spelkonsoler m.m. – men bara hos personer som misstänks för brott. Inte alla andra.

Med hemlig dataavläsning kan myndigheterna se allt som finns och görs på en misstänkts mobil eller dator. Plus använda mikrofon och kamera för att övervaka användaren och dess omgivning. Det är inte heller oproblematiskt.

Men det är bättre än att göra säker elektronisk kommunikation osäker för alla i hela världen genom bakdörrar till totalsträckskrypterade meddelandetjänster.

Vilket är i linje med EU-domstolens principbeslut om datalagring: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Här skall även nämnas att Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kommit fram till att totalsträckskrypterad kommunikation är en mänsklig rättighet.

Inte desto mindre fortsätter regeringen, EU och Europol att kräva bakdörrar för att kunna komma åt medborgarnas totalsträckskrypterade elektroniska meddelanden.

Även om regeringen skulle få igenom sitt förslag hindrar det ändå inte att den som verkligen vill kan kommunicera med totalsträckskryptering – utanför de stora meddelande-apparna. Det är en fråga om att man inte kan förbjuda matematik.

Länkar:
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »
• Försvarsmakten använder appen signal för öppen kommunikation med mobiltelefoner »
• Signal lämnar Sverige om regeringens förslag på datalagring klubbas »
• Signals chef: Då lämnar vi Sverige »
• Centern: Nej till tekniska bakdörrar i krypterade appar »
• Ny svensk datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Yttrande/Remiss över SOU 2023:22 ”Datalagring och åtkomst till elektronisk information” Ju 2023/01326 »
• Utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information »
• Striden om kryptering tar ny fart »
• Europadomstolen: Totalsträckskryptering är en mänsklig rättighet »

CC:0

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Hemlig dataavläsning, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: Europol, Going Dark, regeringen, Signal

EU:s planer för internet – hela (?) listan

12 februari 2025 av Henrik Alexandersson

Trots kritiken mot att man överreglerar kommer EU att rulla ut ett flertal nya lagstiftningsförslag som berör internet, yttrandefrihet och övervakning under den nya mandatperioden.

Den nya EU-kommissionen har nu presenterat sitt arbetsprogram. Totalt planeras 51 större nya politiska initiativ och det finns 123 sådana under beredning sedan tidigare. Låt oss titta igenom dokumenten och se vad som rör internet, övervakning och relaterade frågor.

I ett faktablad kan vi läsa att det kommer ett lagstiftande digitalt paket under fjärde kvartalet i år. Då kommer även en Digital Networks Act, en AI Continent Action Plan och en Quantum Strategy of EU. (Oklart om detta är delar i det digitala lagpaketet eller om de ligger utanför.)

Under tredje kvartalet i år tänker man komma till skott med EU:s Demokratisköld, där vi redan skrivit om kommissionens briefing paper. Intrycket är att det mest är en byråkratisk ordsallad. Vi kan även förvänta oss fördjupad lagstiftning mot diskriminering och rasism, vilket alltid väcker frågor om rättigheter och yttrandefrihet.

Det kommer också en ny intern säkerhetsstrategi för EU i närtid. Vi vet ännu inte vad den innehåller, men några heta frågor i ämnet kan vara ny datalagring, kriget mot totalsträckskryptering, och ökad massövervakning, som ju ständigt är aktuella i unionen.

Gräver man ner sig i bilagorna kan vi även se att man planerar en översyn av EU:s Geo-blocking Regulation.

Plus sådant som redan är under beredning:

  • digital Euro [COM(2023)369 final 2023/0212 (COD)],
  • ett direktiv om »payment services and electronic money services« [(COM(2023)366 final 2023/0209 (COD)],
  • reglering av ramverk för Financial Data Access [COM(2023)360 final 2023/0205(COD)],
  • Chat Control 2 [COM(2022)209 final 2022/0155 (COD)],
  • »A more inclusive and protective Europe« – utökning av listan av EU-brott till att även gälla hat och hot [COM(2021)777 final] (se vår tidigare bloggpost).

Man kan även notera att att EU-kommissionen i sista stund dragit tillbaka ett planerat AI Liability Directive [COM(2022)496 final 2022/0303 (COD)] Vilket kanske kan ses i ljuset av kritiken mot att EU överreglerar AI.

Ett annat förslag som dragits tillbaka är en reglering »concerning the respect for private life and the protection of personal data in electronic communication« [COM(2017)10 final 2017/0003 (COD)].

Något vi vid första påseende inte kan hitta i dokumenten är planen på gemensamma digitala medicinska journaler i EU, digitalt EU-ID och en EU-gemensam digital plånbok. Men det är möjligt att dessa frågor betraktas som färdigbehandlade.

Allt det ovanstående med reservation för att EU-dokumenten är snåriga, att viktiga saker ibland göms bakom missvisande rubriker och att vi kan ha missat eller missuppfattat något. Lägg till det att nya frågor ständigt dyker upp, ofta snabbt och under radarn.

• EU-kommissionen: A bolder, simpler, faster Union: the 2025 Commission work programme »

Relaterat:
• Nya EU-kommissionen och internet »

Arkiverad under: Aktivism, Censur, Datalagring, Dataskydd, Demokrati, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: EU-kommissionen

UK: Krav på bakdörrar till molntjänster för användare i hela världen

10 februari 2025 av Henrik Alexandersson

Brittiska regeringen kräver en bakdörr med tillgång till allt i Apples moln. Det kommer i så fall att drabba användare över hela världen.

Förra veckan avslöjade Washington Post att den brittiska regeringen kräver att Apple skall skapa en bakdörr som ger myndigheterna tillgång till användarnas lagrade information i molnet (backups, foton, meddelanden, e-post, filer, app-data, nyckelring m.m.).

Det spekuleras i att Apple därför kommer att sluta erbjuda sitt avancerade dataskydd för iCloud till brittiska kunder, hellre än att riskera alla sina användares säkerhet. Dock gäller britternas krav tillgång till innehåll inte bara brittiska användare. Således står vi inför ett globalt säkerhetsproblem.

Apples kunder måste nu fråga sig om de alls kan eller vill fortsätta använda företagets molnlagring – som är en integrerad del i ett system där användarna på ett närmast sömlöst sätt kan återskapa sina iPhones med mera från nätet om de uppdaterar eller förlorar sin telefon.

Sedan är det bara en tidsfråga tills samma sak drabbar Google. Möjligen har det redan skett. Drabbade företag förbjuds att utala sig om saken.

James Baker på brittiska Open Rights Group säger:

»The government want to be able to access anything and everything, anywhere, any time. Their ambition to undermine basic security is frightening, unaccountable and would make everyone less safe. WhatsApp and other services will be next in their sights.«

»They seek to do this in secret, with minimal accountability, and potentially global impacts. It is straightforward bullying.«

Från Electronic Frontier Foundation (EFF) kommer liknande reaktioner:

»If Apple does comply, users should consider disabling iCloud backups entirely. Perhaps most concerning, the U.K. is apparently seeking a backdoor into users’ data regardless of where they are or what citizenship they have.«

Den totalsträckskrypterade meddelandeappen Signal, i Financial Times:

»”Using technical capability notices to weaken encryption around the globe is a shocking move that will position the UK as a tech pariah, rather than a tech leader,” said Meredith Whittaker, president of the Signal Foundation, the nonprofit that runs the secure messaging app. ”If implemented, the directive will create a dangerous cyber-security vulnerability in the nervous system of our global economy.”«

I sammanhanget skall påpekas att Europadomstolen har slagit fast att totalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation är en mänsklig rättighet, inom ramen för rätten till privatliv och privat korrespondens.

Det är anmärkningsvärt när länder och regionala organ vill införa övervakning som får globala konsekvenser. Ovanstående är bara ett exempel. Ett annat är EU:s Chat Control 2 som kan komma att inte bara drabba privatpersoner och företag över hela världen – utan även oliktänkande och oppositionella i skurkstater.

• Washington Post: U.K. orders Apple to let it spy on users’ encrypted accounts »
• Financial Times: UK orders Apple to give it access to encrypted cloud data »
• Open Rights Group: UK Government undermines security with demands for Apple users encrypted data »
• EFF: The UK’s Demands for Apple to Break Encryption Is an Emergency for Us All »
• Headline USA: Apple Ordered to Provide Gov’t Access to ALL User Data on the Cloud »

Relaterat:
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »

Arkiverad under: Dataskydd, Demokrati, Hemlig dataavläsning, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror Taggad som: Apple, UK

Striden om kryptering tar ny fart

31 januari 2025 av Henrik Alexandersson

Regeringen, EU och Europol är på krigsstigen mot krypterade meddelanden. »Anonymitet är inte en grundläggande rättighet« säger Europols chef.

Ingen kan hindra den som verkligen vill från att sända krypterade meddelanden som varken staten eller någon annan kan avläsa på väg från avsändaren till mottagaren. Inte med mindre än att man förbjuder matematik.

Men människor är bekväma. Folk vill inte krångla med nycklar och krypteringsprogram. Därför erbjuder många tjänster en allt-i-ett-lösning. Meddelande-appar sköter kryptering och av-kryptering på avsändarens respektive mottagarens telefon eller dator. Så att meddelandet är oläsbart om det skulle snappas upp däremellan.

Stark kryptering används av till exempel företag, myndigheter, organisationer, media, finansbolag, forskare, läkare, advokater och vanliga människor som vill skydda känslig information.

Och av aktivister som kämpar för frihet och demokrati i skurkstater, med sin frihet och sina liv som insats.

Så länge totalsträckskrypteringen (E2EE) är intakt kan man anta att informationen är rimligt säker mot kriminella, konkurrenter, främmande makt, snokande ögon och makthavare med auktoritära tendenser.

Men sådan säkerhet ogillas av regeringen, EU och Europol. De vill kunna komma åt innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Europols chef Catherine De Bolle, menar att de stora teknikföretagen har ett ansvar att ge polisen tillgång till krypterade meddelanden som används av kriminella.

Men kryptering skiljer inte på om en användare är hederlig eller kriminell. Kringgås den är allas säkerhet i fara.

Om man skapar en »bakdörr« för att kringgå totalsträckskrypterade meddelanden – då kan man inte längre förutsätta att någon information är säker.

»Anonymitet är inte en grundläggande rättighet« säger De Bolle när Financial Times intervjuar henne om saken.

Kanske inte formellt sett. Men privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet. Och ibland kan privatliv kräva anonymitet. Folk som inte misstänks för brott skall ha rätt att bli lämnade i fred.

Nu är det dock inte anonymitet vi talar om här – utan om tillgång till innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden. Till priset av försämrad IT-säkerhet.

De Bolle gör en liknelse »När vi har en husrannsakningsorder och vi står framför ett hus där dörren är låst, och du vet att brottslingen är inne i huset, kommer allmänheten inte att acceptera att vi inte kan gå in.«

Men det hon vill ha finns redan. Nämligen hemlig dataavläsning. Det vill säga spionprogram på misstänktas telefoner och datorer – med tillgång till allt som finns och görs på dessa (inklusive användning av kamera och mikrofon). Och till alla dess meddelanden, i klartext.

Detta gäller alltså människor som misstänks för brott. Och inte heller det är helt oproblematiskt, då spionprogram kräver sina egna luckor i IT-säkerheten. Men det är ett verktyg som redan finns och används.

(Hemlig dataavläsning är för övrigt inte helt olik den client-side-scanning som föreslås i EU:s ministerråds senaste variant av Chat Control 2. Vore man konspiratoriskt lagd kunde man ana ett samband.)

Kampen om totalsträckskrypterad kommunikation är inte ny. På 1990-talet var kryptering utan licens förbjuden i Frankrike. I USA försökte redan president Clinton ge staten en (hårdvarubaserad) bakdörr. Sedan följer en lång rad angrepp mot rätten till krypterad kommunikation, fram till idag.

Här står starka motstridiga intressen mot varandra. Dessutom höjs insatserna på båda sidor i takt med teknik- och samhällsutvecklingen.

Då är det viktigt att komma ihåg att det finns mycket goda skäl för att privatliv och privat korrespondens är fastslagna som grundläggande mänskliga rättigheter. De skall inte kunna offras för att nå andra mål, då de är individens yttersta skydd mot staten.

Arkiverad under: Aktivism, Dataskydd, EU, Hemlig dataavläsning, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: Europol, regeringen

EU:s digitala järnridå

23 januari 2025 av Henrik Alexandersson

EU:s digitala isolationism hotar vår utveckling, vårt välstånd och vår yttrandefrihet.

Ett slags digital järnridå – byggd av byråkrati – håller på att sänka sig runt EU.

Till exempel finns AI-tjänster som är blockerade i EU, på grund av EU:s nya AI Act. Om Chat Control 2 blir verklighet kommer meddelandetjänster som Signal att lämna EU. Och EU:s Digital Services Act (DSA) skapar en massiv byråkrati som driver IT-entreprenörer till andra delar av världen. För att inte nämna konsekvenserna av dataskyddsförordningen GDPR.

EU har en AI Act, men inga egna AI-företag i frontlinjen.

EU reglerar sociala media, men har inga egna stora sociala medieplattformar.

EU har ett mycket långtgående persondataskydd – samtidigt som politiken rullar ut en allt mer allomfattande massövervakning av folket.

Det är ingen naturlag att det skall vara så här. Allt är konsekvenser av medvetet fattade politiska beslut.

Samtidigt byggs en konflikt upp om censur och innehållsgranskning mellan de stora sociala medieplattformarna och EU. Resultatet kan bli att dessa måste skapa någon form av »walled gardens« för användare i EU, där informationen begränsas. Eller ytterst att vissa av företagen lämnar EU och blockerar oss användare här. (Youtube har flera gånger flaggat för att det kan ske.)

Om nu inte EU försöker stoppa dem först… Vilket landar i den debatt om yttrandefrihet och DSA vi nu ser.

På samma sätt har EU:s dataskyddsförordning (GDPR) fått många utländska medier och siter att hellre blockera användare i EU än underkasta sig förordningens massiva, byråkratiska krav. (Det är tur att det finns VPN.)

En beräkning uppskattar den totala kostnaden för GDPR i EU till drygt 200 miljarder euro. Och ytterligare 100 miljarder euro för företag utanför EU.

Kostnaderna för DSA är ännu i stort sett okända.

Center for Data Innovation uppskattar att EU:s AI Act kommer att kosta den europeiska ekonomin 31 miljarder euro under de närmaste fem åren och förväntas minska AI-investeringarna med nästan 20 procent.

EU har blivit en del av världen där det är onödigt krångligt och dyrt att driva IT-företag.

Dessutom håller vi på att skärma av oss från ett fritt och öppet flöde av in formation från övriga världen. (Det är lite som när man diskuterade att förbjuda parabolantenner i Sverige.)

På så sätt hamnar EU på efterkälken – på många områden.

Om vi till exempel inte får tillgång till samma AI-verktyg som i andra länder, då kommer det att bromsa utvecklingen på många andra områden.

Om vi inte får fri tillgång till information, då försämras vår förmåga att fatta genomtänkta beslut.

Vilket i slutändan drabbar vår tillväxt, vår utveckling och vårt välstånd. Det behöver man inte vara raketforskare för att inse.

Alla regelverk ovan är skrivna med goda intentioner och går som sådana att argumentera för. Men det betyder inte att de är bra, nödvändiga eller lämpliga. I stort sett vad som helst kan motiveras på ett eller annat sätt.

Men man kan inte bara se till ett förslags intentioner utan bör även göra en realistisk bedömning av dess konsekvenser. Vilket politiker i allmänhet och EU-politiker i synnerhet är dåliga på.

För att citera Metas Mark Zuckerberg:

»Europe has an ever-increasing number of laws, institutionalizing censorship, and making it difficult to build anything innovative there.«

EU ägnar sig enkelt uttryckt åt digital isolationism. Den tveksamma ambitionen var att bli världsledande på IT-reglering. Resultatet blev att EU nu hamnat på efterkälken både vad gäller digitala plattformar och AI. Samt att yttrandefriheten hotas.

Kusligt nog sker detta i relativt stor politisk enighet. Kampen för ett fritt och öppet internet är därför viktigare nu än någonsin tidigare.

Arkiverad under: Censur, Dataskydd, Demokrati, Digital Services Act, EU, Nätkultur, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: AI Act, ChatControl, DSA, GDPR

Man kan inte samtidigt ha massövervakning och säkra elektroniska kommunikationer

5 januari 2025 av Henrik Alexandersson

På ena sidan står politiker som vill kontrollera innehållet i alla medborgares elektroniska meddelanden. På den andra sidan finns ett ökat behov av säkra elektroniska kommunikationer. Men våra beslutsfattare duckar frågan.

Politik kolliderar inte sällan med verkligheten. Ett praktiskt exempel är EU:s ambitioner att övervaka medborgarnas elektroniska kommunikationer, som står i konflikt med ett ökat behov av säker elektronisk kommunikation.

EU vill använda AI och/eller spionprogram för att granska innehållet i alla européers elektroniska meddelanden inom ramen för Chat Control 2 (CSAM regulation).

Den nya EU-kommissionen och EU:s ministerråd vill se ett nytt regelverk för datalagring (lagring av metadata om allas telekommunikationer, elektroniska meddelanden, mobilpositioner med mera). Detta trots att EU-domstolen redan sagt nej till sådan.

Inom ramen för projektet Going Dark vill EU skapa verktyg och metoder för att komma åt totalsträckskrypterad (E2EE) elektronisk kommunikation.

Samtidigt ser vi hur främmande makt och kriminella också vill komma åt våra elektroniska kommunikationer.

I USA har statens verktyg för att kontrollera medborgarnas meddelanden missbrukats av kinesiska hackare. Tidigare har myndigheternas hela katalog av övervakningsverktyg hamnat i orätta händer.

I Nederländerna varnar underrättelsetjänsten i bestämda ordalag för konsekvenserna av Chat Control 2.

Nyligen varnade FBI och experter på cybersäkerhet till och med för att använda SMS. Behovet av säkra kommunikationer blir allt mer uppenbart.

Detta är bara några exempel. Intressekonflikten är uppenbar. Det gäller inte bara privatpersoner. Företags, organisationers, medias och myndigheters elektroniska meddelanden kommer också att utsättas för risker.

När det gäller människor som misstänks för brott har staten redan de verktyg som krävs för att komma åt all elektronisk kommunikation och allt som görs och finns på dessa personers telefoner och datorer genom hemlig dataavläsning.

Att man skall kunna övervaka personer och grupper som misstänks för brott är de flesta överens om.

Den politiska striden handlar om ifall denna övervakning skall utökas till att gälla alla. Det vill säga även vanliga hederliga människor, som inte misstänks för något brottsligt. Till priset av försämrad IT-säkerhet.

EU-domstolen har redan slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Den rättsliga basen för domstolens bedömning är de grundläggande mänskliga rättigheterna. Dels handlar det om rätten till privatliv och privat kommunikation. Dels om vad yttrandefriheten har att säga om allas rätt att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning.

Nyligen efterlyste riksdagens lagråd en samlad översyn av den stora mängden lagar och verktyg för övervakning. Är övervakningen i proportion till de problem man säger sig vilja lösa?

Är övervakningen ens effektiv? Aktuella siffror visar att endast två av tio fall av hemlig avlyssning i Sverige leder till åtal.

Hur påverkar övervakning av alla samhällets fria åsiktsbildning och demokrati? Vilka är riskerna för att dessa verktyg kan komma att missbrukas, nu eller i morgon?

Det enda klara svar vi får från politiken är att man inte vill diskutera saken. Men så enkelt får våra makthavare inte komma undan.

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, Digital Services Act, EU, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Spaning, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: ChatControl, datalagring, Going Dark, mänskliga rättigheter

Socialdemokraterna och internet

5 december 2024 av Henrik Alexandersson

I sitt förslag till nytt partiprogram vill Socialdemokraterna se politisk kontroll av de sociala plattformarna och deras algoritmer. Så att det blir rätt.

Socialdemokraterna har lagt fram ett förslag till nytt partiprogram. Denna gång finns en del intressanta saker om internet.

Den större bilden är att S ser internet som ett problem. Under rubriken »Demokratin urholkas« (sid. 12) kan vi läsa följande:

»I slutet på 1900-talet rådde stor optimism över den digitala kommunikationens ökade möjligheter att vidga människors vyer. Resultatet har ofta blivit det motsatta, när människor fastnat i alltmer felaktiga bilder av verkligheten. Självregleringen av dessa digitala plattformar har brustit. De har alltför ofta blivit kanaler för aktörer som förmedlat desinformation, påverkat val, spridit hat, radikaliserat och skadat det demokratiska samtalet. (…)«

Att S ogillar internet är ingen nyhet. Det har talats om att införa åldersgränser och man har gått till angrepp mot och misstänkliggjort debattörer på nätet som inte delar partiets åsikter och visioner. Kritik avfärdas inte sällan som hat, när argumenten tryter.

Vad som är en korrekt respektive felaktig bild av verkligheten kan – i vart fall i delar – debatteras. Uppenbart är dock att partiet vill ge sig självt tolkningsföreträde.

Detta är förvisso inte något som är unikt för S. Politiker i allmänhet ogillar att folk käftar emot och lägger sig i. Särskilt när sådana röster kan nå en stor publik på nätet.

Att fakta lätt kan kontrolleras med ett par knapptryckningar är också ett störningsmoment för våra politiker. Speciellt för dem som sätter dogmer och utopiska projekt före verkliga förhållanden.

Åter till texten kan man fundera över formuleringen om aktörer som påverkar val. Det kan förvisso stämma att det är ett problem om till exempel främmande makt försöker påverka våra allmänna val eller destabilisera vårt samhälle.

Men att det finns »aktörer« som försöker påverka den politiska debatten kan knappast avfärdas som ett problem med svepande formuleringar.

Till exempel gör vi på denna blogg allt vi kan för att påverka nätpolitiken, försvara rätten till privatliv och yttrandefrihet samt stå upp för nätets och dess användares frihet. Ofta i strid med politiker i allmänhet och S i synnerhet. (Se t.ex. Chat Control 2.)

Är det ett problem i S värld?

Man kan även diskutera huruvida det faktum att fler röster nu kan göra sig hörda har gynnat eller »skadat det demokratiska samtalet«.

Att det sedan finns rövhattar som inte kan bete sig som folk på nätet – precis som i samhället i övrigt – är något som man inte kommer åt genom att begränsa yttrandefriheten. Snarare fungerar inskränkningar i det fria ordet som en tryckkokare, om människor inte kan få utlopp för sin oro och frustration.

Vi hoppar vidare till avsnittet »Samhällsgemenskapen har urholkats« och sidan 13.

»Den bristande demokratiska kontrollen över digitala sociala plattformar har gjort det möjligt för algoritmer att styra vilka budskap som människor nås av. I kombination med minskade resurser för journalistik, ökad digitalisering och växande mängder desinformation har människors bild av vad som sker i världen blivit alltmer splittrad och ibland helt skild från sanningen. Många som tillbringar stor tid på sociala medier har mötts av normer om ökad konsumtion och egen framgång, snarare än om solidaritet och samhällsgemenskap.«

Här är frågan hur man vill öka den »demokratiska kontrollen« över sociala media och över algoritmerna. Hur man än vänder och vrider på formuleringen landar det i att man vill flytta makten över dem till politiken.

Du som följer denna blogg vet att politisk makt över internet inte alltid är ett helt lyckat koncept. Speciellt när politikerna inte begriper vad de lagstiftar om.

Det känns som att S drabbats av något slags nostalgi över en tid när informationen låg i gammelmedias händer och då dessa snällt copy-pastade och spred partiernas pressmeddelanden.

Man får även intrycket att S är frustrerade över att de själva inte lyckas nå samma framgång på nätet som andra aktörer.

Att människor idag vet oerhört mycket mer om vad som sker i världen än i det informationslandskap som förr kontrollerades av etermediemonopolet och en handfull dagstidningar är rimligen en bra sak. Men sådant kan vara svårt att diskutera med ett parti som historiskt velat hindra folk från att ta del av utländsk media.

Det nya partiprogrammets skrivningar om internet känns väldigt svepande och oprecisa. Det vore som sagt intressant att få veta exakt hur man tänkt göra verklighet av sina ord.

Vilka lagar vill man ändra och hur? Vem skall bestämma vad som skall få uttryckas eller ej? Hur har man tänkt underställa algoritmerna politisk kontroll?

Den fientliga inställningen till internet är inget som är unikt för S. I EU har alla partier och svenska regeringar av olika färg gjort sitt för att överreglera internet och skrämma bort IT-företag från Europa.

Men nu har S lagt fram sina förslag och det vore oerhört intressant att få till en diskussion om dem. Men känner vi våra politiker rätt är det mer troligt att det blir locket på.

Arkiverad under: Demokrati, Nätkultur, Sociala media, Spaning, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: Socialdemokraterna

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 30
  • Sida 31
  • Sida 32
  • Sida 33
  • Sida 34
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 40
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Varning för Chat Control!


EUs nya massövervakning är nu farligt nära att bli verklighet. Vi har samlat allt du behöver veta på vår specialsida om Chat Control!

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Nu kan utländska myndigheter begära ut din persondata24 augusti 2026
  • Centern kräver åldersgränser online och »digital rättvisa«23 augusti 2026
  • EU behöver fler bråkstakar20 augusti 2026
  • Ingen räddning för EU:s e-handel i sikte19 augusti 2026
  • Tyskland: Skall man få förolämpa politiker?18 augusti 2026
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS