Nätet till folket!
Debatten om Online Safety Act har eskalerat i Storbritannien. Nedan en BBC-debatt med Reform UK’s Zia Yusuf, Labour peer Thangam Debbonaire och Jonathan Hall, regeringens »Independent Reviewer of Terrorism Legislation«. Det blir livat.
Läs mer om Online Safety Act:
• Online Safety Act – britternas DSA och Chat Control i ett »
• UK Online Safety Act – konsekvenserna börjar bli synliga »
• UK Online Safety Act vs. Wikipedia »
EU vill både öppna app-marknaden och kontrollera hur apparna fungerar. Här uppstår en konflikt som kan få orimliga konsekvenser.
I EU:s Digital Services Act, Digital Markets Act och den ännu inte klubbade Chat Control 2 talas dels om ålderskontroll online, dels om digital konkurrens.
Ålderskontrollen skall kunna användas av medlemsstater som vill hindra minderårigas tillgång till till exempel porr-siter och annat innehåll som anses vara skadligt. Även den svenska regeringen är inne på detta spår.
För att ålderskontrollen skall fungera utan att dela känslig persondata med tredje part vill man att den skall ske med en särskild, tillfällig EU-app (EU mini-wallet).
Denna app är tänkt att användas fram till dess att EU:s Digitala Plånbok (European digital identity wallet, EUDI) införs och tar över funktionen.
Om någon av dessa appar för åldersverifikation skall ha någon verkan måste de korrespondera med vad som finns i andra ändan av linan.
Hur man skall kunna tvinga till exempel en porr-site i en annan del av världen att införa en åldersgräns och att använda någon av EU:s appar för att verifiera användarens ålder är oklart. (Möjligen kommer EU att försöka blockera dem med något slags digital järnridå.)
Särskilt intressant blir det när det kommer till meddelande-appar. Å ena sidan vill EU att de skall införa en åldersgräns.
Å andra sidan har EU redan slagit fast (DMA) att Apple och Google måste öppna sina plattformar för tredjeparts app-stores och »sideloading« direkt från nätet.
EU kan möjligen kräva att alla meddelande-appar i Apples och Googles app-stores skall vara kopplade till åldersverifikation med någon av EU-apparna ovan.
Men för att detta skall fungera måste även tredjeparts-apparna frivilligt integrera dem.
Och det kan de strunta i – om de distribueras utanför Play Store och App Store. Vilket EU alltså beslutat skall vara möjligt.
Det förefaller som att EU – återigen – är på väg att skapa lagstiftning som motsäger sig själv. Vilket inte förvånar. Det börjar snarare bli ett mönster.
Om jag får spekulera kan EU:s lösning – när de inser problemet – bli att försöka få till stånd en blockering av appar som inte är kompatibla med EU:s system för åldersverifikation, på systemnivå i våra telefoner och datorer. Vilket i så fall innebär att vi inte tillåts använda vilka program vi vill på vår hårdvara.
Läs även:
• EU’s upcoming age verification system may block sideloaded Android apps »
CC0
Britternas Online Safety Act har lett till ökat VPN-användande, politisk diskussion om VPN-förbud och nya former av cyberbrottslighet.
Snabbt börjar Storbritanniens Online Safety Act få konsekvenser.
Den goda nyheten är attt användandet av VPN ökat. Ett syfte med detta är att komma runt de ID-krav/ålderskontroller som den nya lagen ställer på många typer av sidor, från porr till Reddit.
Den dåliga nyheten är att detta har väckt nytt liv i den slumrande politiska debatten om att förbjuda VPN. Vilket riskerar att slå tillbaka både tekniskt, juridiskt och politiskt. (Inte ens EU har vågat gå så långt. Ännu.)
En annan konsekvens är att brittiska användare lockas till fejk-siter där de luras lämna ut sina ID-uppgifter till cyberbrottslingar, i tron att »ID-kravet« på dessa sidor beror på den nya lagen.
Detta lär bara vara början vad gäller oväntade och oönskade konsekvenser av OSA.
Lagens motståndare håller på att samla in namn för att få till stånd en debatt om den i parlamentet. I skrivande stund har runt 250.000 personer skrivit under. Regeringen meddelar dock att den inte har några planer på att ändra eller dra tillbaka lagen.
Relaterat:
• Online Safety Act – britternas DSA och Chat Control i ett »
• UK Online Safety Act vs. Wikipedia »
CC0
Irland är på väg att lagstifta om bakdörrar till totalsträckskrypterade meddelanden, automatisk ansiktsigenkänning och en nationell databas med biometrisk information.
Samtidigt som EU flaggar för mer massövervakning, datalagring och tillgång till krypterad kommunikation går många medlemsstater före.
Till exempel Irland. En Communications (Interception and Lawful Access) Bill som kräver bakdörrar till totalsträckskrypterade meddelanden är på gång.
Man vill även kunna snappa upp data och meddelanden som sänds via satellit, spelplattformar, uppkopplade fordon med mera.
Den irländske justitieministern, Jim O’Callaghan, vill även skynda på införandet av Chat Control 2 i EU.
Han vill också göra det möjligt att använda automatiserad ansiktsigenkänning och biometrisk data i större omfattning. Samt bygga upp ett nationellt register för sådan data.
Och precis som sin svenske kollega ser O’Callaghan dem som kampanjar för privatliv och grundläggande mänskliga rättigheter som ett störningsmoment.
CC0
Man kan notera att EU nu rullar tillbaka en del lagstiftning från förra mandatperioden. Det blev tydligen inte så bra i verkligheten.
Vilket pekar på en tendens att fatta ogenomtänkta beslut som är oroväckande. Speciellt som EU just nu är på väg att rulla ut en aldrig tidigare skådad övervakningsstat.
EU och medlemsstaterna håller på att skapa något som kan sluta i en mörk dystopi där man alltid har någon som tittar över axeln.
Sådant får konsekvenser. Men vi kommer kanske inte att uppskatta rätten till privatliv och privat kommunikation förrän vi mist den.
När övervakningsstaten väl är utrullad kommer det inte att gå att rulla tillbaka den. Även om det inte blev så bra i verkligheten.
– o –
Rätten till privatliv och privat korrespondens är mänskliga rättigheter. Dess syfte är att skydda individen mot övergrepp från staten. Därför är det oroväckande när våra politiker steg för steg urholkar dem och inskränker dem.
Läs mer:
• EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! »
• EU vill lagra IP-adresser och metadata »
• Så vill EU och regeringen få tillgång till innehållet i dina meddelanden »
CC0
EU-kommissionen vill runda EU-domstolens förbud mot generell datalagring. Den kräver även bakdörrar till krypterad kommunikation, för att komma åt dess innehåll.
Som en del av projektet »ProtectEU« har EU-kommissionen nu presenterat en »färdplan för effektiv och laglig tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter«.
Bland annat flaggar man för ett nytt datalagringsdirektiv nästa år.
EU:s förra datalagringsdirektiv upphävdes av EU-domstolen. Det stred mot vad de mänskliga rättigheterna hade att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.
Detta då det föreskrev urskiljningslös lagring av metadata om alla människors telekommunikationer.
EU-domstolen slog då, enkelt uttryckt, fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.
Det skall bli intressant att se hur ett nytt datalagringsdirektiv är tänkt att se ut som respekterar detta. Speciellt som ambitionen är att även täcka in alla nya meddelandetjänster.
Dessutom vill man »stärka samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter och tjänsteleverantörer när det gäller tillgång till elektroniska bevis«.
Vilket torde betyda att ge myndigheterna direkt tillgång till aktuell data hos operatörerna. (Vilket Europols utökadde mandat redan öppnat för.)
Man ger sig även in i striden om krypterad kommunikation:
»Under 2026 kommer kommissionen att lägga fram en teknisk färdplan för kryptering för att identifiera och utvärdera lösningar som möjliggör laglig åtkomst till krypterade data för brottsbekämpande myndigheter, samtidigt som cybersäkerheten och de grundläggande rättigheterna skyddas. Kommissionen kommer också att stödja utvecklingen av ny dekrypteringsteknik för att förse Europol med nästa generations dekrypteringskapacitet (från och med 2030).«
Hur man tänkt sig forcera totalsträckskrypterad kommunikation och samtidigt skydda cybersäkerheten och rätten till privat korrespondens är än så länge en öppen fråga.
Detta bör ses i ljuset av Chat Control 2, som är tänkt att granska innehållet i folks elektroniska meddelanden med AI eller client-side-scanning (spionprogram som granskar dina meddelanden innan de krypteras och sänds).
Vad gäller spaning mot människor som faktiskt misstänks för brott finns redan hemlig dataavläsning – som kan spana på allt som finns och sker på eller i närheten av en telefon eller dator.
Så det finns redan verktyg att använda mot skurkar, efter individuell rättslig prövning. Utan att drabba alla andra.
Nu väntar vi på svaret på frågan: Hur? Hur har EU-kommissionen tänkt gå runt EU-domstolens förbud mot generell datalagring? Hur tänker man ta sig runt totalsträckskryptering utan att offra vår IT-säkerhet?
Mycket talar för att det inte går. Vilket dock inte brukar hindra EU-kommissionen från att lägga fram verklighetsfrånvända förslag.
CC0
I juni skall EU:s ministerråd enligt uppgift diskutera åldersgränser för sociala media. Just nu är frågan en enda röra.
I väntan på EU:s »digitala plånbok« har EU-kommissionen upphandlat en speciell »mini-plånbok« för åldersverifiering, som kan användas av de mest pådrivande länderna. Dessa är: Frankrike, Italien, Spanien, Grekland, Belgien och Tyskland.
Det är dock oklart vilka av dessa länder som kommer att använda den nya »mini-plånboken«. De som redan försökt på egen hand har mött juridiska, tekniska och praktiska problem. Man kan även notera att de aktuella länderna går fram med olika åldersgränser.
Det pågår även en diskussion om åldersverifiering skall ske på operativ/enhets- eller applikations-nivå. En alternativ möjlighet är en åldersgräns för vissa appar i Apples och Googles app-shops.
EU:s ministerråd tycks luta åt verifiering på enhetsnivå, vilket i så fall kan sammanfalla med den teknik för granskning av innehåll i användarnas elektroniska meddelanden (client-side-scanning) som tidigare föreslagits vad gäller Chat Control 2.
En annan fråga gäller om man skall använda ID-uppgifter som verifierats med något slags ID-handling – eller om man skall använda sig av AI och biometri för att bedöma en användares ålder.
Här finns problem såväl vad gäller tillförlitlighet, säkerhet, användarvänlighet som kostnader.
Att lagra ID-uppgifter skapar – oavsett om det sker på app-nivå, system-nivå eller via någon tredjepartstjänst – risk för läckor, profilering, övervakning och andra former av missbruk. Att lagra biometrisk data likaså.
Dagens AI-drivna algoritmer för att uppskatta ålder har en felmarginal på ±2,5 år vid optimala förhållanden, en siffra som ökar till ±4,8 år i varierande etniska grupper. Vilket är på tok för bred felmarginal om man talar om barn. Detta blir varken praktiskt fungerande, rättvist eller rättssäkert.
Ena stunden rekommenderar EU åldersgränser i sin Digital Services Act, för att skydda barnen. I nästa ögonblick förbjuder EU:s nya AI Act biometrisk identifiering i realtid och etiketterar biometrisk kategorisering som ett användningsområde med hög risk.
En faktor i sammanhanget är att internet är gränslöst. Även om EU kräver att olika plattformar världen över skall rätta sig efter unionens regler, så är sanktionsmöjligheterna i många fall begränsade.
I ett principiellt perspektiv kan åldersverifikation påverka yttrandefriheten och rätten till anonymitet. Även om reglerna är inriktade mot unga kommer de att drabba alla. I Sverige skyddas dessa rättigheter av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
EU:s dataskyddsmyndighet framhäver att åldersverifieringssystem måste tillåta anonym åtkomst för myndiga användare. Traditionella metoder som kräver inloggning eller cookies kan skapa detaljerade användarprofiler, vilket strider mot artikel 25 i GDPR om dataskydd genom design.
Enligt den omhuldade barnkonventionen (som gjorts till svensk lag) har även barn rätt till privatliv och skydd mot intrång, vilket måste beaktas vid implementering av verifieringssystem.
Detta är en röra som drivits fram av ett antal EU-länders politiker som inte begriper vad de sysslar med och som inte vill vänta tills införandet av EU:s nya digitala plånbok nästa är.
Vi ger sista ordet till EFF:
»Age verification laws do far more than ‘protect children online’—they require the creation of a system that collects vast amounts of personal information from everyone. Instead of making the internet safer for children, these laws force all users—regardless of age—to verify their identity just to access basic content or products. This isn’t a mistake; it’s a deliberate strategy.«
• EU inför ID-krav på nätplattformar »
• EU rullar ut app för åldersverifikation »
• EDRi: Showing your ID to get online might become a reality – a closer look at the EU’s new age verification app »
• EFF: First Porn, Now Skin Cream? ‘Age Verification’ Bills Are Out of Control »
• Digital Identities and the Future of Age Verification in Europe »
Se även: ChatGPT » | Perplexity »
CC0
EU är på väg att kräva åldersverifikation på nätplattformar. Vilket innebär att alla måste identifiera sig och registreras.
I en konsultation om guidelines föreslår EU-kommissionen bland annat att plattformar skall:
»Implement age assurance measures that reduce the risks of children being exposed to pornography or other age-inappropriate content.«
Vilket kan låta snällt. Tänk på barnen! Tills man tänker efter vad det betyder i verkligheten.
Olämpligt innehåll kan dyka upp på i stort sett vilken plattform som helst. Så man kan räkna med att de flesta sociala media måste införa något slags ID-krav för att kontrollera användarnas ålder. Vilket även lär omfatta många andra som tillhandahåller innehåll online.
Till att börja med kan man tycka att det börjar bli väl många olika register med våra persondata där ute. Vilka alla kan missbrukas eller läcka. Dessutom är ID-kontrollen tänkt att utföras av de datajättar som redan vet allt för mycket om oss.
Hur användbar kan inte en porrsidas databas med persondata vara? Så att man kan hålla koll på folks små egenheter.
Människor måste ha rätt att vara anonyma online. Det håller Europaparlamentet med om i sitt ställningstagande om Chat Control 2. FN och Europadomstolen är inne på samma linje. Men inte kommissionen.
Det kan ju vara bra att ha folks identitet fastställd, ifall de skulle börja tycka fel.
Nej, man skall ha rätt att säga sin mening utan att andra behöver veta vem man är. För att slippa repressalier om man är obekväm. Och för den kreativa friheten.
Visselblåsare och människor med skyddad identitet är exempel på grupper som inte vill skylta med sina namn. Att söka hjälp i supportgrupper kan vara lättare under pseudonym. Och så vidare.
Sedan kan man undra om detta är tänkt att bara gälla i EU eller om det skall rullas ut globalt, eftersom plattformarna är globala och internet gränslöst.
I det senare fallet är det inte svårt att tänka sig förtjusningen hos allehanda skurkstater som förtrycker sina folk.
Detta är ytterligare en sådan där sak som vid första påseende kan låta fin och snäll – men som får orimliga konsekvenser om den omsätts i verkligheten.
Konsultationen tar även upp andra saker. Som att man vill ha något slags politiskt inflytande över hur sociala media utformar sina algoritmer. Vad kan möjligen gå fel?
Den goda nyheten är att du är välkommen att säga vad du tycker om det här. EU-kommissionen skriver:
»The draft guidelines are open for final public feedback until 10 June 2025. The Commission is seeking contributions of all stakeholders, including children, parents and guardians, national authorities, online platform providers, and experts. The publication of the guidelines is expected by the summer of 2025.«
Under tiden rullar EU ut sin nya app för åldersverifikation.
CC0
Demokratins paradox är att den kan avskaffa sig själv. I god demokratisk ordning. Genom majoritetsbeslut.
Det behöver inte ske i form av något stort teatraliskt maktskifte. Istället begränsas våra fri- och rättigheter steg för steg. Inte minst online.
Det behöver inte vara av ondska. Missriktad välvilja är orsaken till mycket mänskligt lidande.
Hannah Arendt påpekade att övergrepp mot människans rättigheter alltid sker i namn av vad som anses vara kollektivets bästa.
Rätten till privatliv och yttrandefriheten är grundläggande mänskliga rättigheter. De är till för att en majoritet / staten inte skall kunna förtrycka en minoritet / individen.
Med massövervakning av våra elektroniska kommunikationer och ett allt mindre fönster för vad folk får säga är saker på väg åt fel håll.
Med risk för att tjata, här är vad Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv – och privat korrespondens.
»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«
På detta område har vi EU:s Chat Control 2 som vill granska innehållet i folks elektroniska meddelanden. Och den svenska regeringens idé om bakdörrar till totalsträckskrypterad kommunikation.
Och så yttrandefriheten…
»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«
Vilket gör sådant som EU:s Digital Services Act problematiskt. Man vill lägga sig i vad folk får säga. Men man får egentligen inte.
De grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna är under ständigt angrepp och måste därför ständigt försvaras. Såväl offline som online. Alternativet är dystopiskt.
CC0
Inte heller rikspolischefen förstår riskerna med bakdörrar till end-to-end-krypterad kommunikation.
Rikspolischef Petra Lundh stämmer nu in i kören med regeringen, EU och Europol – och kräver att myndigheterna skall få tillgång till innehållet i totalsträckskrypterade (E2EE) elektroniska meddelanden.
Vi får dock inte veta hur.
Hur har hon tänkt sig att skapa bakdörrar som inte kan utnyttjas av kriminella och främmande makt?
Hur har hon tänkt bereda sig tillgång till E2E-krypterad kommunikation utan att riskera alla användares säkerhet? I hela världen!
Hur har hon tänkt sig lösa situationen för alla meddelande-apparnas användare i skurkstater – vars frihet, säkerhet och liv hänger på säker kommunikation?
Hur har hon tänkt tvinga meddelandetjänster utanför Sverige/EU att bryta sina kunders kryptering?
Polisen har redan tillgång till andra verktyg (hemlig dataavläsning) för att spana på folk som är misstänkta för brott. (Spionprogram på telefonen / datorn som noterar allt som sker.) Detta gäller även om misstanken om brott inte är konkret, i vissa fall.
Men om man bryter den grundläggande mänskliga rätten till privatliv och privat korrespondens, då kan den vara borta för alltid.
I samma inslag (TV4) verkar det dock som att problemet med att kringgå säker kommunikation kan ha sjunkit in hos justitieminister Gunnar Strömmer (M):
»[Krypterade meddelanden] har skapat väldigt stora problem för brottsbekämpningen. Å andra sidan finns det frågor om informationssäkerhet när det gäller den här typen av kanaler som också måste lösas. Vi arbetar med de frågorna nu, jag får återkomma om hur vi ser på vägen framåt, säger Strömmer.«
Det skall bli oerhört intressant att se hur sådana lösningar är tänkta att se ut. Det mesta talar för att detta är ett olösligt problem. Om man inte är beredd att offra säkerheten för användare av totalsträckskrypterade appar i hela världen, vill säga.
Politikens krypskytte mot krypterad kommunikation har pågått i årtionden. Väldigt lite nytt har tillförts i debatten under den tiden. Positionerna är till synes låsta.
Läs mer:
• Polisen vill få tillgång till kriminellas krypterade chattar
• Så vill EU och regeringen få tillgång till innehållet i dina meddelanden
• Joint Letter on Swedish Data Storage and Access to Electronic Information Legislation »
• ProtectEU – övervakning, datalagring och bakdörrar till krypterade meddelanden »
• Chat Control 2 – en uppdatering »
• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! »
• Regeringens kryptoproblem »
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »
• Striden om kryptering tar ny fart »
CC0