Nätet till folket!
Enligt Torrenfreak har nedladdningen av piratkopierat material ökat med uppåt en tredjedel i corona-krisens spår – då många sitter isolerade hemma.
Ökningen är större i länder som Italien och Spanien, medan den är i princip obefintlig i Sverige.
Länkar:
• Piracy and File-Sharing Traffic Surges Amidst Covid-19 Crisis »
• COVID-19 ‘Lockdowns’ Directly Impacted Torrent Download Numbers in Several Countries »
Google och Facebook har länge kritiserats för sin omfattande insamling av användarnas persondata. Men i den rådande smitto-krisen har avpersonaliserad data ställts till bland andra myndigheternas och forskningens förfogande.
Jag tänker inte spekulera kring om detta är till nytta för att bekämpa smittspridningen eller ej. Däremot kan man göra en del vidare iakttagelser.
Till exempel är det värt att notera att den tidigare kritiken mot nätjättarnas datainsamling är som bortblåst, i vart fall för tillfället. Vilket lär hänga samman med att Big Government insett att den plötsligt har en del gemensamma intressen med Big Data.
Vilket är ett skäl för att vara ytterst vaksam. Finns det anledning att tro att staten och de sociala plattformarna nu etablerar något slags symbios, där staten värderar tillgång till data om folket högre än individens rätt till privatliv? Ser – och griper – nätjättarna nu tillfället att konsolidera sin datainsamling med myndigheternas tysta medgivande?
Vad händer om data från de sociala plattformarna samkörs med myndigheternas övriga register och eventuellt synkas med massövervakningens verktyg? Eller med de nya corona-appar som man överväger att införa?
Detta kan leda till en mycket omfattande kontroll- och övervakningsstat. Speciellt som verktyg för övervakning som en gång har införts – om än »tillfälligt« – kan visa sig vara mycket svåra att bli av med. Och att historien visat att i princip all övervakning som införs drabbas av ändamålsglidning, där den kommer att användas i nya syften.
Bortsett från vad som kan motiveras eller ej i den rådande situationen: Man bör rent allmänt ha någon form av vattentäta skott mellan statens övervakning och registrering å ena sidan – och de sociala plattformarnas insamling av persondata å den andra.
Nätjättarna samlar data om oss för att tjäna pengar. Staten gör det för att bestämma hur den vill att vi skall leva våra liv, med tvång om så krävs. Om dessa två intressen flyter samman blir resultatet en korporativistisk storebrorsstat – som minskar individens privata sfär, frihet och rätt till självbestämmande.
/ HAX
Även om mycket av den aktuella politiken gått i stå under corona-krisen, så finns det sådant som inte låter sig stoppas.
»France’s competition authority ruled on Thursday that Google must pay French publishing companies and news agencies for re-using their content.
The U.S. tech firm said it would comply with the French competition authority verdict, which followed a complaint by unions representing French press publishers.«
Trots det är hela idén att man skall tvingas betala för att länka och därmed leda trafik till andra siter helt absurd.
En risk är att Google nu kommer att teckna avtal med de stora franska mediehusen – och blockera alla andra, eftersom man inte kan teckna avtal med alla. Vilket de stora mediehusen säkert inte har något emot.
Reuters: France rules Google must pay news firms for content »
Moskva skall enligt uppgift ha 170.000 övervakningskameror. Tiotusentals av dem är kopplade till system för automatiserad ansiktsigenkänning.
Nu används de för att kontrollera att folket håller sig till den lockdown som gäller i staden. Enligt den länkade artikeln vågar folk knappt gå ut med soporna.
Det verkliga problemet i sammanhanget är att Ryssland inte längre är en demokrati, annat än på pappret. Den som sätter sig upp mot presidentmakten riskerar att råka illa ut. Demonstrationer slås ner. Journalister tystas och förföljs. Oppositionella fängslas.
Vilket säkert passar Putin som hand i handske. På samma sätt som automatiserad ansiktsigenkänning nu rullas ut av allt fler auktoritära regimer. Resultatet blir en aldrig tidigare skådad övervakningsstat, av närmast orwellska proportioner.
I demokratiska länder vill allt fler regeringar använda tekniken för att bekämpa brott och upprätthålla ordningen. I sammanhanget har corona-krisen givit dem en relativt trovärdig ursäkt för att rulla ut tekniken.
Frågan vi då måste ställa oss är om och hur tekniken kan missbrukas. Idag eller i morgon, med andra politiska ledare och kanske i ett mer auktoritärt klimat.
Därför känns det säkrare att avstå. Vilket knappast kommer att ske. Tendensen är att alla regeringar i alla länder rullar ut en allt mer omfattande övervakning.
• Aftonbladet: Vapnet mot ryssar som bryter karantän: Ansiktsigenkänning »
Computer Weekly rapporterar:
»District Judge Vanessa Baraitser says extradition proceedings will go ahead against Julian Assange, after his lawyers argued that the coronavirus lockdown means they cannot prepare their defence.«
Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange sitter formellt sett fängslad för att ha brutit sin borgensförbindelse när han sökte asyl på Ecuadors ambassad i London. Att han sitter i ett högsäkerhetsfängelse hänger samman med att han begärts utlämnad till USA. Där är anklagelsepunkterna bland annat spioneri – på grund av delar av den information som Wikileaks publicerat genom åren.
»Lawyers for Assange argued on 7 April that they would not be able to prepare an adequate defence for Assange, with the coronavirus lockdown expected to continue well into next month.
Barrister Edward Fitzgerald, representing Assange, said his lawyers had been unable to communicate with their client or take instructions from Assange since before the lockdown.
“It is an exceptional situation we find ourselves in. We cannot do justice to Mr Assange if the case goes ahead in May,” he told the court.«
Detta är naturligtvis oacceptabelt, då det negativt påverkar Assanges tillgång till ett fullgott försvar och en rättvis rättegång.
Länk: Judge refuses to delay Assange’s extradition hearing over coronavirus pandemic »
Corona-krisen har resulterat i ett antal initiativ för mobilspårning och appar för hälsostatus. Men också försök att utöka allmän övervakning, inskränkningar av nätets frihet och begränsningar av det fria ordet.
Här följer ett antal nedslag i vad som skrivits på nätet om saken de senaste dagarna. Först ut ett gemensamt uttalande från ett antal EU-länder, på det tyska utrikesministeriets hemsida:
»In this unprecedented situation, it is legitimate that Member States adopt extraordinary measures to protect their citizens and overcome the crisis. We are however deeply concerned about the risk of violations of the principles of rule of law, democracy and fundamental rights arising from the adoption of certain emergency measures. Emergency measures should be limited to what is strictly necessary, should be proportionate and temporary in nature, subject to regular scrutiny, and respect the aforementioned principles and international law obligations. They should not restrict the freedom of expression or the freedom of the press. We need to jointly overcome this crisis and to jointly uphold our European principles and values on this path. We therefore support the European Commission initiative to monitor the emergency measures and their application to ensure the fundamental values of the Union are upheld, and invite the General Affairs Council to take up the matter when appropriate.«
• Joint statement on the principles of the rule of law in times of Covid-19 »
EU:s Data Protection Supervisor efterlyser en gemensam EU-app för smittspridning istället för att varje land inför sitt eget system:
»Several countries are developing tracking apps, but privacy advocates warn of the dangers they might pose.
The European Data Protection Supervisor says a single EU app with strong data protection built in is the best solution to the coronavirus pandemic.
”We will not be able to solve it with national tools only,” he warned.«
• Coronavirus: Call for single EU tracking app with data protection »
Ett stort antal organisationer som arbetar med medborgarrätt och digitala rättigheter ger i ett gemensamt upprop sin syn på saken. Man ställer upp åtta krav och skriver även:
»Technology can and should play an important role during this effort to save lives, such as to spread public health messages and increase access to health care. However, an increase in state digital surveillance powers, such as obtaining access to mobile phone location data, threatens privacy, freedom of expression and freedom of association, in ways that could violate rights and degrade trust in public authorities – undermining the effectiveness of any public health response. Such measures also pose a risk of discrimination and may disproportionately harm already marginalized communities.
These are extraordinary times, but human rights law still applies. Indeed, the human rights framework is designed to ensure that different rights can be carefully balanced to protect individuals and wider societies. States cannot simply disregard rights such as privacy and freedom of expression in the name of tackling a public health crisis. On the contrary, protecting human rights also promotes public health. Now more than ever, governments must rigorously ensure that any restrictions to these rights is in line with long-established human rights safeguards.«
Liknande signaler kommer från Electronic Frontier Foundation, EFF:
Xindex listar inskränkningar i pressens frihet i coronakrisens spår:
Politico skriver om hur skyddet för persondata offras i krisens spår:
»The shift has been most pronounced in Europe, home of some of the world’s strictest privacy regulations, where national governments and EU leaders have told wireless carriers to hand over huge stores of data on people’s movements to help predict the virus’ spread. Poland’s government has gone even further, ordering people who may be infected to download a smartphone app that monitors whether they are complying with quarantine orders.
The situation is far murkier and ad-hoc in the U.S., where companies such as Google, mobile data businesses and a manufacturer of internet-connected smart thermometers have used their troves of granular information to track broad patterns such as the spread of Covid-19 or the effectiveness of social distancing. State and federal agencies are also teaming up with Silicon Valley to help triage potential patients, direct users to testing clinics and dole out information about the pandemic, raising hackles among privacy advocates about what will happen to the reams of data they collect along the way.«
• Privacy agenda threatened in West’s virus fight »
Även Privacy International oroas:
»In the rush to respond to Covid-19 and its aftermath, government and companies are exploiting data with few safeguards. PI is acting to ensure that this crisis isn’t abused.«
• Fighting the Global Covid-19 Power-Grab »
Slutligen den ibland något uppskruvade siten Zerohedge:
»People who have contracted the virus and have recovered, normally develop antibodies to fight the virus, could be their golden ticket to escape regions that have strict social distancing measures and or lockdowns.
Just imagine, immunity certificates granted by governments to people who have recovered or have developed resistance to the virus could be considered special passports that will allow them to freely travel across states, countries, and or the world — while everyone else remains hunkered down in their homes or doomsday bunkers. «
Ur regeringens lagrådsremiss om en fullmaktslag för att bekämpa coronaviruset:
»Regeringen ska enligt förslaget få meddela särskilda föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, men enbart om det av smittskyddsskäl behövs för att hantera spridning av det virus som orsakar covid-19.«
Vilket i stort sett kan betyda vad som helst – så länge det finns något slags koppling till COVID-19.
Till exempel kan det öppna för att tvinga medborgarna att använda appar för smittspårning, rätt att resa eller för en mer heltäckande mobilspårning.
Teoretiskt sett skulle lagen även kunna användas för att begränsa enskildas tillgång till internet för den som till exempel anses undergräva regeringens trovärdighet eller auktoritet i krishanteringen. Det är knappast troligt att så skulle ske. Men med den aktuella skrivningen är det ändå möjligt.
En annan risk är att den nya lagen skulle kunna användas för att begränsa enskildas ekonomiska aktiviteter när krisen börjar få än större genomslag i ekonomin. Vilket, med tanke på att Sverige är ett i princip kontantlöst samhälle, kan få långtgående konsekvenser för individens frihet och självbestämmande. (Se till exempel vad som hände på Cypern under Euro-krisen, då staten helt sonika konfiskerade en del av alla banktillgodohavanden.)
Det är i detta sammanhang viktigt att regeringsbeslut som fattas under den nya fullmaktslagen omedelbart underställs riksdagen för att godkännas eller upphävas. Att riksdagen vid senare tillfälle – efter tidsödande beredning – får möjlighet att upphäva beslut räcker inte. Inskränkningar av våra fri- och rättigheter måste – om de över huvud taget skall vara acceptabla – ha bredast möjliga demokratiska förankring.
Om historien lärt oss en sak, då är det att tillfälliga rättighetsinskränkningar tenderar att förlängas eller bli permanenta.
/ HAX
Stödet till traditionella media utökas till 200 miljoner kronor på grund av coronakrisen, meddelar regeringen. Med redan existerande press- och distributionsstöd handlar det nu om miljardbelopp av skattepengar som pumpas in i en bransch med grundläggande strukturproblem.
Jag skall inte uttala mig om huruvida detta är nödvändigt. Men här finns ett grundläggande problem att fundera över.
Media har som en av sina främsta uppgifter att granska makten. Inte minst i tider som dessa. Det gäller så väl hur man hanterar den pågående krisen som underliggande brister i den civila beredskapen.
Frågan är hur kritiska media kan, vill och vågar vara när de är beroende av ekonomiskt stöd från den maktapparat de förväntas granska.
Detta är en känslig fråga, vilket märks när man i andra sammanhang ifrågasätter det vanliga presstödet. Inte desto mindre är den högst relevant. Om det finns en oro för att annonsörer indirekt kan komma att styra medias rapportering – bör inte samma oro då finnas när det är staten som betalar ut pengarna?
Samtidigt känns det en smula ironiskt att media nu får statsstöd för att hantera det hysteriska tonläge som de själva underblåser. Naturligtvis skall media rapportera utförligt och korrekt om krisen. Men det går inte att frigöra sig från känslan av att rapporteringen innehåller tydliga inslag av sensationalism – i syfte att övertrumfa både konkurrenterna och sig själva i en extremt uppskruvad nyhetscykel.
I dagens situation kan jag inte nämna en enda svensk tidning eller etablerad mediekanal som har en rapportering som är tillräckligt saklig, korrekt och sansad för att jag skall kunna tänka mig att stödja verksamheten med en prenumeration – eller skattepengar. Här finns helt uppenbart en ledig nisch på marknaden.
/ HAX
»The United Nations announced earlier this week that it is partnering with Chinese tech giant Tencent to facilitate an international campaign to mark the body’s 75th anniversary. But news of the partnership has raised questions about the security of Chinese tech, especially given Tencent’s role as a comprehensive surveillance tool for the Chinese state.
In a statement, the UN said that Tencent will provide “videoconferencing and digital dialogue tools” to hold “thousands of conversations online” for the anniversary campaign, which aims to “reach out to millions of people across the globe to listen to their thoughts.«
Länk: The UN is partnering with China’s biggest surveillance software company »
Som vi tidigare rapporterat har Danmark haft problem med sin datalagring. Under åtta års tid han felaktig data ha använts i upp till 10.000 polisutredningar.
Nu utreder både den danska motsvarigheten till Datainspektioner och EU:s European Data Protection Board vad som skett. Tusentals rättsfall har åter öppnats för att se om felaktig data lett till felaktiga domar eller beslut.
Till att börja med pekar detta på risker, brister och osäkerhet i de uppgifter om hämtas ut från lagringen av data om medborgarnas tele- och nätkommunikationer. Men även EU:s princip om informationsdelning kan förvärra problemen. Den piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer förklarar:
»This issue is also highly problematic considering that Denmark exchanges communications data with other Member States. While the Commission said Denmark was obliged under the data protection directive to notify recipients of false communications data, the Danish police representative said they were only answering questions from receiving authority. The data protection authority would need to make sure all receiving authorities are notified of errors and, in the meantime, notified that the data MAY be erroneous.«
Enkelt uttryckt: EU:s informationsdelning mellan medlemsstaterna och i olika gemensamma databaser riskerar att sprida uppgifter som bygger på felaktig data i så vida kretsar att det kan bli svårt att rätta till.
Detta väcker även frågor om hur den svenska datalagringen granskas och kvalitetssäkras.
Länkar:
• MEP Patrick Breyer (PP, DE) om bristerna i den danska datalagringen »
• Ur arkiven – Danmark: Datalagringen igång igen efter att allvarliga brister avslöjats »