• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Riksdagen kräver mer datalagring – trots att EU-domstolen säger nej

19 juni 2019 av Henrik Alexandersson

Riksdagen har just fattat ett märkligt beslut om datalagring. Man tänker fortsätta lagra data om alla våra telekommunikationer – med hänvisning till den EU-rätt som uttryckligen förbjuder generell, svepande datalagring utan brottsmisstanke.

Från Riksdagens hemsida:

Regeringen föreslår att nuvarande regler om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, så kallad datalagring, ska anpassas till EU-lagstiftning. Det är mycket viktigt för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till elektronisk kommunikation, till exempel från teleoperatörer. Enligt regeringen kräver dock EU-rätten att datalagringsskyldigheten begränsas jämfört med dagens regler.

Ur Justitieutskottets betänkande (2018/19:JuU27):

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om datalagring vid brottsbekämpning. Lagändringarna syftar till att anpassa de nuvarande reglerna om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, s.k. datalagring, till EU-rätten.

Förslaget innebär att omfattningen av lagringsskyldigheten minskas och att lagringstiderna differentieras. Lagringen ska inte längre få ske utanför EU. Dessutom ska det krävas beslut av åklagare för att de brottsbekämpande myndigheterna ska få inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet.

Vad man gör är att anpassa vissa parametrar (som lagringstid) för att på så sätt försöka komma runt EU-domstolens nej till generell datalagring. Men det är knappast troligt att detta knep kommer att lyckas. Som Justitieutskottet konstaterar i sitt eget betänkande:

»EU-domstolen förklarade i domen datalagringsdirektivet ogiltigt, bl.a. med hänvisning till de grundläggande rättigheterna om respekten för privatlivet och skyddet av personuppgifter.« (…)

»EU-domstolens slutsatser var att EU-rätten utgör ett hinder för (1) en nationell lagstiftning som i brottsbekämpande syfte föreskriver en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter om samtliga abonnenter och registrerade användare och samtliga elektroniska kommunikationsmedel samt (2) en nationell lagstiftning som inte begränsar tillgången till trafik- och lokaliseringsuppgifter till enbart åtgärder som syftar till att bekämpa grov brottslighet, inte föreskriver att tillgången ska vara underkastad förhandskontroll av en domstol eller en oberoende förvaltningsmyndighet och inte kräver att uppgifterna ska lagras inom unionen.«

Här blir det märkligt. Den enda »EU-rätt« som finns att hänvisa till är EU-domstolens dom – som säger nej till generell datalagring och som upphäver såväl datalagringsdirektivet som tidigare svensk lag. Ändå gör man ett nytt försök att införa just sådan lagstiftning:

»Att helt upphäva de bestämmelser som föreskriver att operatörerna ska lagra uppgifter om elektronisk kommunikation är enligt regeringen, av bl.a. brottsbekämpande och folkrättsliga skäl, uteslutet.«

Enkelt uttryckt: Regeringen och riksdagen vägrar acceptera EU-domstolens upprepade nej till svepande datalagring.

Vi får väl se vad EU-domstolen har att säga om den saken.

Riksdagen uttalar också att den helst vill ha mer och mer omfattande datalagring:

»Riksdagen tycker dock att regeringens förslag begränsar datalagringsskyldigheten för mycket med bakgrund mot de brottsbekämpande myndigheternas behov av lagrade uppgifter. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över omfattningen av datalagringsskyldigheten. Enligt riksdagen bör datalagringen utökas och vara så långtgående som det är möjligt enligt EU-reglerna.«

Den sista meningen är – åter – en självmotsägelse. EU-rätten säger nej till generell datalagring utan brottsmisstanke. Punkt.

Riksdagen har även avslagit motioner om att datalagring bara bör inriktas mot personer som är misstänkta för brott – samt om krav på ökat integritetsskydd och rättssäkerhet.

Länkar:
• Riksdagens sida om ärendet »
• Justitieutskottets betänkande »
• Riksdagen röstade igenom ”ny” datalagringslag – Bahnhof: den hör inte hemma i en demokrati »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: EU-domstolen, riksdagen

Libra – Facebooks nya digitala valuta

18 juni 2019 av Henrik Alexandersson

Det börjar läcka ut information om Facebooks nya blockchain-baserade digitala valuta Libra.

Vad som gör Libra annorlunda jämfört med andra digitala valutor är att Facebook och WhatsApp har en användarbas på ungefär fyra miljarder konton och ett existerande ekosystem. Vilket möjligen kan öka dess chanser att snabbt nå genomslag.

Dessutom har Libra i skrivande stund följande samarbetspartners: Mastercard, PayPal, PayU, Stripe, Visa, Booking Holdings, eBay, Facebook, Farfetch, Lyft, Mercado Pago, Spotify, Uber, Iliad, Vodafone, Anchorage, Bison Trails, Coinbase, Xapo, Andreessen Horowitz, Breakthrough Initiatives, Ribbit Capital, Thrive Capital, Union Square Ventures, Creative Destruction Lab, Kiva, Mercy Corps och Women’s World Banking.

Här är ett par länkar för dig som vill veta mer:
• Facebook’s Libra blockchain project: All you need to know »
• Facebook Plans Global Financial System Based on Cryptocurrency »
• Facebook plans to launch ’GlobalCoin’ cryptocurrency in 2020 »

Arkiverad under: Länktips, Sociala media

USA: Många anser att sociala plattformar är partiska – men att reglering vore värre

17 juni 2019 av Henrik Alexandersson

Det amerikanska opinionsinstitutet Scott Rasmussen har undersökt vad folk i USA anser om partiskhet och censur i sociala media:

»Thirty-four percent (34%) of voters believe YouTube will likely use new content rules to censor views that it disagrees with while 26% believe it will impose the rules fairly. A ScottRasmussen.com national survey found that a plurality–40%–are not sure.« (…)

»The survey also found that 29% believe YouTube is an unbiased platform for all users while 20% believe it is biased against conservatives. Just 6% think the Google owned platform is biased against liberals. Forty-four percent (44%) aren’t sure.«

Hur tycker då folk att frågan skall hanteras?

»To ensure equal opportunities for all points of view, just 21% believe the federal government should impose regulations on YouTube. Seventy-nine percent (79%) believe the company should they be allowed to manage their own users. That’s partly because 59% believe government regulators are more likely to be biased than YouTube.«

Detta är som sagt amerikanska siffror. Och USA är ju på något sätt epicentrum för debatten om censur i sociala media – så siffrorna är intressanta, även om vi inte har några motsvarande europeiska undersökningar.

Att fler tror att Youtube censurerar utifrån åsikter än på objektiv grund visar att många inte litar på att plattformen är åsiktsneutral – även om antalet osäkra är stort.

Det är också intressant att notera att de flesta vill att myndigheterna skall hålla fingrarna borta från frågan – och att en tydlig majoritet anser att dessa är mer partiska än Youtube.

Samtidigt håller censurfrågan på att växa till ett påtagligt problem för de sociala plattformarna. Att censurera är känsligt och stökigt. Att uppfattas som partiska kan vara dåligt såväl för affärerna som för företagens allmänna trovärdighet. Och att vara ordningsmän för allt som sägs och visas i sociala media är en gigantisk och resurskrävande verksamhet – kanske rent av omöjlig.

Det enklaste vore kanske att bara censurera sådant som är olagligt. Men det kompliceras av att olika länder har olika lagar och att internet inte känner några nationsgränser. Och att ytterligare balkanisera internet skulle strida mot dess grundläggande idé.

Länk: 34% BELIEVE YOUTUBE WILL CENSOR OPPOSING POLITICAL VIEWS; 26% DISAGREE; 40% NOT SURE »

Arkiverad under: Censur, Nätkultur, Sociala media, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Youtube

Jakten på nätpirater tar sig allt mer absurda uttryck

17 juni 2019 av Henrik Alexandersson

Jakten på fildelare och strömningspirater tar sig ofta extrema uttryck.

Spanska fotbollens La Liga låter sin app avlyssna användare, i jakten på fulstreamad sport.

La Liga has been fined 250,000 euros after secretly listening through the microphones of users of its mobile app, according to Spain’s data protection agency.

The Spanish football league allegedly accessed people’s location data and the phones’ microphones in order to find bars that were illegally broadcasting games.

Länk: La Liga ’secretly listened through people’s microphones’ to catch out pirates illegally streaming games »

Arkiverad under: Fildelning, Länktips, Nätkultur, Övervakning, Privatliv, Upphovsrätt

För att kunna överklaga nätcensur måste man få veta att den sker

14 juni 2019 av Henrik Alexandersson

Electronic Frontier Foundation (EFF) har publicerat en intressant rapport: Samtidigt som allt fler nätplattformar ger sina användare möjlighet att överklaga censur av poster – så är de ofta dåliga på att informera om att de har censurerat. Och sådan information är ju en förutsättning för att man skall kunna överklaga över huvud taget.

EFF examined the content moderation policies of 16 platforms and app stores, including Facebook, Twitter, the Apple App Store, and Instagram. Only four companies—Facebook, Reddit, Apple, and GitHub—commit to notifying users when any content is censored and specifying the legal request or community guideline violation that led to the removal. While Twitter notifies users when tweets are removed, it carves out an exception for tweets related to “terrorism,” a class of content that is difficult to accurately identify and can include counter-speech or documentation of war crimes. Notably, Facebook and GitHub were found to have more comprehensive notice policies than their peers.

Nu handlar det i och för sig om privata företag med snåriga användaravtal – så begreppet rättssäkerhet är kanske inte tillämpligt. Men detta är helt klart en konsumentfråga.

Seriösa nätplattformar skall naturligtvis informera användare om när poster censureras – samt erbjuda en reell möjlighet att begära omprövning av sådana beslut. Speciellt när besluten i fråga fattas automatiskt, utifrån algoritmer som varken förstår kontext eller humor.

EFF:
• Social Media Platforms Increase Transparency About Content Removal Requests, But Many Keep Users in the Dark When Their Speech Is Censored, EFF Report Shows »
• Who Has Your Back? Censorship Edition 2019 (rapporten) »

Arkiverad under: Censur, Rättssäkerhet, Sociala media, Yttrandefrihet Taggad som: EFF

Samtidigt, i Hong Kong…

14 juni 2019 av Henrik Alexandersson

”Hong Kong’s tech-savvy protesters are going digitally dark as they try to avoid surveillance and potential future prosecutions, disabling location tracking on their phones, buying train tickets with cash and purging their social media conversations.”

Länk: Surveillance-savvy Hong Kong protesters go digitally dark »

Arkiverad under: Demokrati, Länktips, Storebror Taggad som: Hong Kong, Kina

Problemet med automatiserad content moderation

14 juni 2019 av Henrik Alexandersson

Twitter visar att automatiserad content moderation inte förstår humor och satir:

Twitter har nu backat från sitt beslut.

Arkiverad under: Censur, Humor, Nätkultur, Satir, Sociala media, Yttrandefrihet Taggad som: Twitter

Huvudförhandling om utlämning av Assange i februari 2020

14 juni 2019 av Henrik Alexandersson

JUST IN: London court says full U.S. extradition hearing for WikiLeaks founder Julian Assange will take place in Feb. 2020 pic.twitter.com/Hdvc2m0lWL

— Reuters Top News (@Reuters) June 14, 2019

#Assange hearing ends. Timeline: next hearing in October, full extradition hearing after February 24th 2020.

Assange will stay in London’s Belmarsh prison for now pic.twitter.com/9xAC7qvDgH

— Charlotte Potts (@chapotts) June 14, 2019

Arkiverad under: Rättssäkerhet, Storebror, USA Taggad som: Julian Assange, UK, Wikileaks

Nu börjar processen om Assanges utlämning till USA

13 juni 2019 av Henrik Alexandersson

Den brittiske inrikesministern, Sajid Javid, har nu givit klartecken till att den rättsliga prövningen av USA:s begäran om utlämning av Julian Assange kan inledas. Vilket kommer att ske under fredagen.

Med tanke på att USA dammat av uråldriga spioneri-lagar (som skrevs i en helt annan kontext) har detta kommit att handla om mycket mer än bara Assange och Wikileaks.

Den centrala frågan är om man kan döma journalister för spioneri – om de offentliggör hemligheter som har ett tydligt allmänintresse och som avslöjar missförhållanden, fulspel och övertramp.

Man måste fråga sig om syftet inte snarare är politiskt. Det vill säga att skydda den maktapparat som begått tvivelaktiga handlingar i krig, som försökt föra folket bakom ljuset i utrikespolitiska frågor och som i ett vidare demokratiskt perspektiv betett sig illa. Att i ett missriktat försök att rädda ansiktet hugga huvudet av budbäraren.

Hur skall journalister i framtiden hantera hemligstämplad information som avslöjar missförhållanden, lögner och maktmissbruk? Vad kommer detta att innebära för en av medias absolut viktigaste uppgifter – det vill säga att granska makten?

Fredagens förhandling kommer mest att handla om formalia och om att lägga ut tidtabellen för en process som kan bli mycket långdragen. Och hur den än faller ut kan man vara rätt säker på att frågan kommer att drivas ända upp till högsta instans.

Länk: Sajid Javid signs US extradition order for Julian Assange »

Arkiverad under: Media, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: Julian Assange, UK, Wikileaks

Learn from History: The Surveillance State

12 juni 2019 av Henrik Alexandersson

We just made an English version of our film on Mass Surveillance in the GDR. Enjoy!

Youtube »

Arkiverad under: Övervakning, Storebror

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 114
  • Sida 115
  • Sida 116
  • Sida 117
  • Sida 118
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 156
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU överväger digital-skatt16 maj 2025
  • Mänskliga rättigheter online15 maj 2025
  • Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet12 maj 2025
  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS