Femte juli

Nätet till folket!

Yttrandefrihet

Yttrandefriheten är en förutsättning för våra övriga fri- och rättigheter samt för ett öppet, demokratiskt samhälle. Idag är yttrandefriheten under attack från såväl statliga som privata aktörer och från politiska grupperingar som vill tysta sina motståndare.

Nya EU-kommissionen och internet

av

Den nya EU-kommissionen kommer att ha fullt upp med att reglera internet, övervaka medborgarna och skrämma bort IT-investeringar från Europa.

Idag har Europaparlamentet godkänt den nya EU-kommissionen. Här är några frågor på dess bord som rör internet under mandatperioden.

Datalagring

2014 upphävde EU-domstolen EU:s direktiv om datalagring (lagring av metadata om allas telefonsamtal, SMS, e-post-meddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m.).

Detta med hänvisning till de grundläggande mänskliga rättigheterna och vad de har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Nu diskuteras ett nytt datalagringsdirektiv i EU, som är tänkt att försöka kringgå EU-domstolens beslut. Precis som i Sverige vill man även komma åt de olika meddelandetjänsterna. Speciellt de totalsträckskrypterade.

Ännu finns inget konkret på bordet, men det kommer. Gissningsvis rätt tidigt under mandatperioden då det tar åratal att få igenom ett nytt direktiv. Det skulle inte förvåna om förslaget redan ligger klart och väntar på tillträdande kommissionär Brunners skrivbord.

Chat Control 2 / CSAR

Den nya EU-kommissionen står fast vid Ylva Johanssons ursprungliga förslag om att låta AI granska innehållet i folks elektroniska kommunikationer (och molntjänster m.m.).

Om ministerrådet kommer fram till en position går frågan in i trilog-förhandlingar mellan EU-kommissionen, ministerrådet (client-side-scanning) och Europaparlamentet (som säger nej till Chat Control 2 i dess bärande delar).

Vilket med största sannolikhet kommer att landa i någon form av ja till förslaget. Om inte parlamentet upplever ett yttre tryck som får det att inse att ett hårdnackat nej ligger i dess intresse.

The Digital Services Act (DSA)

Den utgående EU-kommissionen lämnar efter sig frågan om hur det är tänkt att stora sociala media skall stoppa innehåll som man ogillar – men som inte är olagligt.

I en rättsstat bör det – i förväg – tydligt framgå vad som är tillåtet att säga eller ej. Det som inte uttryckligen är förbjudet måste vara tillåtet.

Det blir även upp till den nya kommissionen att se till att DSA:s krav på nätcensorer – Trusted Flaggers / betrodda anmälare) uppfylls. Riken är uppenbar att olika särintressen och intressegrupper kan komma att se en sådan roll för sig själva som ett verktyg för att kunna styra vad som sägs på nätet.

Hat & hot blir EU-brott

Kommissionen och parlamentet (inklusive alla svenska partier i Europaparlamsentet utom SD) driver på för att göra hat och hot till ett »EU-brott« i klass med terrorism och vapensmuggling.

Än så länge finns bara pladdriga policypapper och resolutioner som inte närmare berör vad det är som skall bli förbjudet att säga, skriva och posta. Men nu måste man bli mer konkreta.

Vad gäller »hat« är utrymmet för subjektiva bedömningar stort. Givet EU:s återkommande gräl med sociala media i allmänhet och X i synnerhet är det uppenbart att detta är en fråga som kommer att beröra yttrandefriheten på internet.

Vi följer denna dossier och återkommer när det händer något av betydelse.

Going Dark

Kommissionen, medlemsstaterna och Europol håller (vid sidan av Chat Control 2) på med ett projekt för att komma åt totalsträckskrypterad kommunikation, Going Dark.

Det finns dock redan en lösning, även om den har sina brister: Hemlig dataavläsning. Det vill säga spionprogram (client-side-scanning) på misstänktas telefoner och datorer som registrerar allt som sker på och kring enheten.

Dock drar frågan åt att man vill ha en generell möjlighet att komma åt krypterade meddelanden. Vilket kan kasta ett visst ljus över ministerrådets senaste förslag om client-side-scanning på allas telefoner och datorer som en del av Chat Control 2.

Nu återstår att se vad som kommer ut ur Going Dark-projektet. Blir det några förslag från kommissionen? Eller är detta något som medlemsstaterna kommer att hantera synkroniserat på nationell nivå?

EU, internet och världen

EU har en allt mer omfattande reglering vad gäller internet. Regler som den nya kommissionen har att upprätthålla – även om de driver IT-entreprenörer ut ur EU.

Chat Control 2 har föranlett meddelandetjänster som Signal att hota om att inte längre tillhandahålla sina tjänster i EU. Nya aktörer på meddelande-marknaden kommer att tvingas bygga in spion-moduler från början, vilket kommer att avskräcka nya aktörer som respekterar sina användares integritet.

GDPR gav oss inte bara cockie-eländet utan begränsade även EU-medborgares tillgång till en del utländska siter, bland annat utländsk media. Denna reglering gav dessutom våra företag en ny, kostsam byråkratisk börda.

EU:s nya AI-lagstiftning har än så länge medfört att Apple inte släpper alla sina AI-funktioner på mobiler i EU. Fler oönskade konsekvenser lär följa. Och investeringarna i AI kommer att ske i andra delar av världen.

The Digital Services Act har hamnat på kollissionskurs med yttrandefriheten. Den påbjuder även en omfattande byråkrati för stora sociala plattformar – vilket är en garanti för att startups som saknar Metas och Alphabets resurser och kår av jurister aldrig kommer att kunna etablera sig eller växa sig stora på markanden.

Detta drabbar inta bara oss i EU. Internet känner inga gränser. Om till exempel Chat Control 2 leder till bakdörrar till (än så länge) toitalsträckskrypterde meddelanden kommer sådana även att kunna utnyttjas av regimer i skurkstater för att förtrycka sin befolkning och opposition.

EU:s självbild är att man är »väldsledande« vad gäller att sätta en standard för reglering av IT. Det är inte helt säkert att det är en bra sak.

Detta var bara några exempel på vad som är i görningen. Följ oss för att hålla dig uppdaterad.

Möt de nya statligt godkända nätcensorerna

av

Trusted Flaggers – nätcensorer med en agenda eller allmänhetens tjänare? Nu är de här.

EU:s Digital Services Act (DSA) föreskriver att medlemsstaterna skaffar sig nätcensorer – Trusted Flaggers eller betrodda anmälare som de kallas på svenska.

Dessa skall ha en direktlina till sociala media. De kan föreslå men inte kräva att olagligt innehåll tas bort.

Redan i direktivets inledning kan vi läsa att Trusted Flaggers även skall hjälpa till med att identifiera information som är oförenlig med respektive socialt nätverks användarvillkor. Det vill säga även hålla efter innehåll som oftast inte är olagligt.

Statligt godkända nätcensorer skall alltså kunna rekommendera att innehåll som inte är olagligt (men strider mot plattformens användarvillkor) skall avlägsnas från internet. Har man verkligen tänkt igenom rollfördelningen här?

Men även om det endast skulle handla om att flagga uppenbart olagligt innehåll uppstår ett problem.

En statligt godkänd aktör – en Trusted Flagger – ges rätt att uppmana sociala media att censurera innehåll utan föregående rättslig prövning. Det är inte bra. Innan någon alls censurerar något på statens eller dess funktionärers order, måste man ju först fastställa om det som är tänkt att censureras är lagligt eller ej.

Längre in i texten (recital 58 & artikel 27) kan vi läsa att Trusted Flaggers även skall medverka vid analys av systemrisker; att de skall ha ett utökat samarbete med sociala media; att de skall medverka vid utbildning för sociala plattformar samt att de skall bidra till utformning av uppförandekoder.

Så mandatet kan bli väldigt brett.

I Tyskland är det hallå efter att landets första Trusted Flagger har utsetts. Det visar sig vara en offentligfinansierad verksamhet som ägnar sig åt att anmäla hat på nätet. Och som anklagas för att ha politisk slagsida.

Sverige har jämfört med detta någorlunda rimliga Trusted Flaggers på gång. ECPAT – Visst, flagga övergreppsmaterial. Nordic Content Protection och Rättighetsalliansen – Upphovsrättsorganisationer, ingen är förvånad. Stöldskyddsföreningen – Rimligt. Läkemedelsverket – OK. Om vi nu skall ha några betrodda anmälare alls…

Däremot är risken för politisering uppenbar när det börjar gå upp för diverse särintressen att de kan ansöka om att bli nätcensorer. Här är det upp till den ansvariga myndigheten – Post- & Telestyrelsen (PTS) – att hålla emot när aktivister med en agenda ställer sig i kö. För det kommer de att göra.

Det skall även bli intresant att se hur detta kommer att genomföras i EU:s olika medlemsstater. Utrymmet för inskränkningar av yttrandefriheten är inte obetydligt.

• Bakgrund: Trusted Flaggers – EU:s nya nätcensur dekonstruerad »

Chat Control 2 och de kindpussande gratisätarna

av

Frågan om Chat Control 2 pekar på ett mycket större problem: Våra politiker begriper inte vad de beslutar om.

Så är det nästan alltid. Mängden politiska beslut är så stor att de folkvalda som regel måste lita på att deras respektive partigrupp och förvaltningens tjänstemän leder dem rätt. Ingen i varesig riksdagen eller Europaparlamentet har koll på allt de röstar om.

Problemet är när partiet och/eller förvaltningen har en egen agenda. De folkvalda reduceras då till lättledd röstboskap vars funktion är att ge besluten något slags demokratisk legitimitet. Även om ingen har koll.

I fallet med Chat Control 2 har enstaka ledamöter i riksdagens justitieutskott till och med försvarat sitt ja till förslaget mot kritik i media med att de inte är så insatta…

Långt innan Chat Control 2 var en grej i debatten informerades riksdagens EU-nämnd och justitieutskottet i en promemoria från den då sittande rödgröna regeringen, som i allt väsentligt var en okritisk copy-paste av EU-kommissionens förslag.

Kritiken mot förslaget fanns då i domänen av sådant riksdagens ledamöter inte kände till att de inte kände till. Vilket innebar att de inte kunde förhålla sig till den.

Och den nya regeringen har inte heller varit överdrivet generös med information. Den 2 december 2022 lät det så här i EU-nämnden:

»Anf. 210 ORDFÖRANDEN:
(…) Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Förordning om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Det är en lägesrapport och en informationspunkt.
Anf. 211 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M):
Herr ordförande! Det här är en utomordentligt viktig fråga. För tids vinnande skulle jag dock vilja hänvisa till det skriftliga underlaget.
Anf. 212 MATILDA ERNKRANS (S):
Det här är en jätteviktig fråga, och jag hoppas att regeringen tar med sig frågan och arbetar aktivt och klokt.
Anf. 213 ORDFÖRANDEN:
Med understrykande av vikten från alla parter tackar vi för informationen.«

Det var det hela.

Ett problem i sammanhanget är att (nästan) ingen läser pappren. Och i den mån de gör de är det lätt att missa de viktiga detaljerna.

När riksdagens EU-nämnd den 14 september 2023 informerades om den nu sittande regeringens position om Chat Control 2 var det ingen som reagerade över att den innehöll så kallad client side scanning. Vilket innebär spionprogram i våra telefoner och datorer, som på system- eller applikationsnivå kontrollerar innehållet i våra meddelanden innan de krypteras och sänds.

»En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, t.ex. genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

I den mån ledamöterna alls läste sina papper, så förstod de inte vad som stod i dem. Eller så brydde de sig inte.

Fortfarande undanhåller regeringen och dess tjänstemän riksdagen information. När justitieutskottet den 26 september i år gav Chat Control 2 grönt ljus – då nämner överläggningspromemorian inte med ett ord att EU:s ministerråds egen rättstjänst varnar för att inte heller det senaste förslaget är förenligt med grundläggande mänskliga rättigheter.

Man tyckte väl att det inte var så viktigt. På samma sätt har man hållit tyst om att Europaparlamentet, EU-kommissionens rättstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter och hundratals forskare och jurister också sågar Chat Control 2 – på grund av att förslaget strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation samt yttrandefriheten.

Det var först när nät- och människorättsaktivister från höger till vänster fick upp frågan om Chat Control 2 på banan förra våren som någon i riksdagen över huvud taget reagerade.

Idag säger SD+C+MP+V nej till Chat Control 2 i riksdagen. M+KD+L+S är för, vilket är en majoritet som gör att Sverige är för i EU:s ministerråd.

Vilket är anmärkningsvärt med tanke på att M+L värvade röster i EU-valet på att säga nej till Chat Control 2. Liberalerna har till och med stämmobeslut på att säga nej. Inte heller detta vill man diskutera eller ens kommentera.

Det riktigt kusliga är att det är så här det brukar gå till i många frågor. Istället för att ta sitt jobb på allvar har riksdagens ledamöter blivit en flock kindpussande gratisätare som okritiskt släpper igenom nästan vad som helst.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Upp till kamp för yttrandefriheten!

av

EU, FN, dogmatiska särintressen, olika länders regeringar och politiker i allmänhet vill begränsa det fria ordet. Speciellt online. Låt oss därför lista ett antal argument för yttrandefriheten.

Yttrandefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet. Dessa rättigheter är till för att skydda individen mot förtryck och övergrepp från staten. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger följande…

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Yttrandefrihet är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Om inte olika åsikter och förslag får debatteras och ställas mot varandra i en fri debatt blir demokratin tom och allmänna val meningslösa.

Yttrandefrihet är en förutsättning för rättssäkerhet. Rättsväsendet måste kunna granskas och kritiseras när något blir fel.

Yttrandefrihet är nödvändig för transparens, så att medborgare och media kan vara informerade för att granska och när så krävs kritisera makthavarna. Utan yttrandefrihet blir ansvarsutkrävande omöjligt.

Yttrandefriheten är en förutsättning för kritisk journalistik samt pressens och medias frihet.

Yttrandefrihet är ett centralt värde samhälle i vilket alla har lika rättigheter inför staten. Allas röster ska få höras. Även obekväma röster.

Yttrandefriheten gör det möjligt för minoriteter att göra sina röster hörda och att försvara sina rättigheter.

Yttrandefrihet är central för utbyte av tankar och idéer – vilket i sin tur är en förutsättning för utveckling, kunskap, mångfald, kreativitet, entreprenörskap och självförverkligande. Ett tyst samhälle är ett stagnerande samhälle.

Yttrandefrihet är en förutsättning för kritiskt tänkande, analys och personlig intellektuell utveckling.

Yttrandefrihet är ett motmedel mot dogmatism och intellektuell inskränkthet. Att möta och reflektera över olika tankar och idéer främjar en mer nyanserad och tolerant samhällssyn. Problem blir enklare att hantera om man talar om dem.

Yttrandefrihet möjliggör dialog och förståelse mellan olika grupper i samhället, vilket kan minska konflikter samt öka tilliten och den social sammanhållningen.

Yttrandefrihet skapar en »idéernas marknad« där de bästa förslagen kan sållas fram utifrån sina meriter i en fri och öppen debatt. Den är en förutsättning för vetenskapliga, kulturella och sociala framsteg.

Yttrandefrihet skyddar individens autonomi och ger möjlighet till självbestämmande genom att ge människor möjlighet att uttrycka sina tankar och forma sin identitet.

Yttrandefrihet är en förutsättning för konstens och kulturens frihet.

Att begränsa yttrandefriheten är att blunda för människors upplevelser, åsikter och känslor – vilket bara skapar frustration och ökad polarisering. Problem blir som regel bara värre om man försöker tiga ihjäl dem.

Med tanke på att de grundläggande mänskliga rättigheternas uppgift är att skydda den enskilde mot övergrepp från staten är det särskilt oroande när nämnda stats politiker och funktionärer vill inskränka dem.

Yttrandefriheten har många fiender och måste ständigt försvaras.

Nu tar riksdagen upp Chat Control 2

av

Torsdag 26 september kl 10 sammanträder riksdagens justitieutskott om Chat Control 2. Då fastställs den svenska linjen i EU:s ministerråd.

Även om det ungerska ordförandeskapet i EU:s ministerråd har mildrat förslaget handlar det fortfarande om att massgranska innehållet i människors elektroniska meddelanden.

Människor som inte misstänks för något brottsligt.

Detta vill man göra med spionprogram i meddelande-apparna, som granskar innehållet innan det krypteras och sänds. Client side scanning. Vilket den svenska regeringen ger sitt stöd.

På detta sätt påstår man sig respektera rätten till krypterad kommunikation. Så… Orwellskt.

Övervaka dem som misstänks för brott. Inte alla andra. Det säger både Europaparlamentet och EU-domstolen.

Sverige bör ansluta sig till Europaparlamentets linje. Eller göra som Österrike – där parlamentet säger blankt nej till Chat Control 2.

Att Tyskland och Österrike säger nej till Chat Control 2 är ingen slump. De vet ju hur det kan gå.

Europaparlamentets utredningstjänst, EU-kommissionens och ministerrådets rättstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter och hundratals forskare varnar för att förslaget strider mot de mänskliga rättigheterna.

EU-kommissionen medger att Chat Control 2 kränker rätten till privatliv och privat kommunikation samt yttrandefriheten. Men tycker att det är värt priset.

På justitieutskottets sammanträde bestäms den svenska linjen.

Om alla partier som sa nej till Chat Control 2 i EU-valrörelsen (SD, M, L, C, MP & V) håller sina löften kommer Sverige att säga nej i ministerrådet den 10-11 oktober.

Detta kan bli jobbigt för M & L – som samtidigt säger ja till Chat Control 2 i ministerrådet…

Slutligen… Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga säger:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Aktuellt:
• Chat Control 2 – riksdagen duckade beslut »
• Riksdagen kräver överläggning om ”Chat control” – nytt beslut kan fattas 3 oktober »
• Sperrminorität gegen Chatkontrolle wackelt »
• Chat Control 2: Kräv svar i riksdagen denna vecka! »
• Chat Control 2 – skarpt läge i EU:s ministerråd »
• Kluvna tungor, en rapport om riksdagspartiernas inställning till Chat Control »

Länkar:
• Patrick Breyer, PP: New EU push for chat control: Will messenger services be blocked in Europe? »
• Emanuel Karlsten: Nya förslaget om ”Chat control” läckt – Sverige måste ge besked inom 12 dagar »
• Chat Control 2 – fortfarande i långbänk »
• Netzpolitik: Ungarn nimmt neuen Anlauf zur Chatkontrolle, »
• Emanuel Karlsten: Ungern arbetar på nytt förslag om Chat control – ger ny möjlighet för riksdagen att rösta nej »
• Så kan Europaparlamentet sänka Chat Control 2 »
• Sex svenska ledamöter med makt över Chat Control 2 i det nyvalda Europaparlmentet »

Relaterade texter med djuplänkar:
• Chat Control 2 i riksdagen: V+C+SD mot M+KD+L+S+MP »
• Chat Control – från start till politiskt kaos »
• Chat Control 2 vs. yttrandefriheten »
• Riksdagen röstade ja till Chat Control 2 »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Sverige och Danmark har redan de verktyg för övervakning som krävs

av

Sverige och Danmark kräver tillgång till kryperade meddelandetjänster för att bekämpa gängen. Men de har redan de verktyg som krävs.

De danska och svenska justitieministrarna och rikspolischeferna har träffats för att diskutera problemet med svenska gängkriminella som begår allvarliga brott i Danmark.

Ett krav är att man vill komma åt krypterade meddelande-appar. Men om man tittar närmare så har myndigheterna redan de verktyg som behövs – utan att underminera kryptering för vanligt hederligt folk. Låt oss bena ut detta…

Rikspolischef Petra Lundh säger att den initiala värvningen av minderåriga gärningsmän sker helt öppet på sociala media som till exempel TikTok och SnapChat. Och så länge det sker öppet går det att spana och stoppa verksamheten samt lagföra de ansvariga. Stämpling till mord är olagligt.

Sedan, säger man, flyttar värvningen över till krypterade meddelande-appar. Därför vill man komma åt krypterad kommunikation. Detta är inget nytt krav. Den svenska regeringen och EU är redan djupt engagerade i det så kallade Going Dark-projektet.

Saken är dock att man redan har de verktyg som krävs för att komma åt denna krypterade information – utan att för den sakens skull etablera bakdörrar till alla krypterade meddelandetjänster eller potentiellt bereda sig tillgång till alla människors meddelanden.

Verktyget heter hemlig dataavläsning. Om man har en misstänkt (värvningsförsöken ovan plus the usual suspects) får polisen redan idag installera spionprogram på de misstänktas telefoner och datorer.

Med hemlig dataavläsning kan man se allt som sker och finns på enheterna. Man kan till exempel läsa meddelanden innan de krypteras och sänds – alternativt efter att de tagits emot och av-krypterats.

(Hemlig dataavläsning är visserligen inte oproblematisk. Den bygger på att säkerhetshål i systemprogramvara och IT-infrastruktur lämnas öppna för att man skall kunna installera spionprogrammen. Och då är de även öppna för kriminella, främmande makt med flera. Så verktyget är inte perfekt, men det är vad man redan har och använder.)

Finns en misstanke kan man alltså redan komma åt innehållet i alla meddelandetjänster, även totalsträckskrypterade (end-to-end encryption, E2EE) sådana.

Sedan oktober förra året krävs för övrigt inte ens en konkret brottsmisstanke för att polisen skall få övervaka folk med hemliga tvångsmedel. Utrymmet för övervakning av gängkriminella som ägnar sig åt stämpling till mord m.m. bör därför redan vara betydande.

Någonstans här dyker en misstanke upp om att det kanske inte handlar om behov av nya övervakningsverktyg – utan att det mer är en fråga om kompetens och effektivitet. Vilket är områden där svensk polis på goda grunder kritiserats under lång tid.

Hemlig dataavläsning är problematisk nog. Att skapa bakdörrar till alla krypterade meddelande-tjänster kommer att göra alla medborgare, företag, organisationer, myndigheter med mera mindre säkra online.

Det samma gäller hemlig dataavläsning på alla telefoner och datorer – det vill säga det som EU:s ministerråd och den svenska regeringen vill ha inom ramen för Chat Control 2, client-side-scanning.

Skapar man sårbarheter i våra elektroniska kommunikationer kommer de även att kunna utnyttjas av aktörer med ont uppsåt. Inte ens amerikanska CIA och NSA lyckas hålla sina spionverktyg hemliga.

I sammanhanget är det värt att notera att tunga EU-institutioner går emot att man bereder sig tillgång till alla människors elektroniska kommunikationer.

EU-domstolen har fattat ett i sammanhanget viktigt beslut. När den upphävde EU:s datalagringsdirektiv 2014 etablerade den principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Dessutom har Europaparlamentet – i samband med behandlingen av Chat Control 2 – slagit fast följande relevanta punkter:

  • Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
  • Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
  • Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s människorättsstadga föreskriver att »Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Där kan man även läsa att »Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Vilket gäller oavsett om mottagaren är tusenden eller bara en person.

Sammanfattningsvis är dagens dansk-svenska utspel om övervakning av elektroniska kommunikationer rätt mycket ett slag i luften.

Antingen är det fråga om sådant som redan är på gång i EU (Going Dark). Eller så är det sådant som saknar rättslig grund och som avfärdats av några av EU:s tyngsta institutioner – och som står i strid med de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Snarare handlar det om att man ser ett tillfälle att flytta fram övervakningsstatens positioner. Och att man behöver säga något i media som låter handlingskraftigt.

Däremot är det välkommet med mer polisiärt samarbete mellan Sverige och Danmark för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Svensk polis kanske till och med kan lära sig något på kuppen.

EU: Ingen läser pappren

av

Att EU:s nya lagstiftning öppnar för censur av icke-olagliga yttranden online är ingen nyhet. Att det uppmärksammas först nu beror på att ingen läser eller förstår pappren när besluten fattas.

Plötsligt blev det ett väldigt hallå om EU:s Digital Services Act (DSA) och dess påverkan på yttrandefriheten online. Men dess glidningar om att stoppa »skadligt« men icke olagligt innehåll är ingen nyhet.

Problemet fanns där från början. Men ingen reagerade förrän det var för sent, förrän vi ställdes inför fullbordat faktum. Som det brukar vara med EU.

På denna blogg har vi skrivit om DSA i åratal, genom hela processen. Vilket har uppskattats av våra läsare – men inte fått något genomslag i övrigt.

I den mån media publicerat något över huvud taget har det varit copy-pastat från EU-kommissionens tillrättalagda pressmeddelanden. Någon kritisk granskning har inte förekommit.

Vänta bara tills det går upp för folk att DSA även ger oss statligt godkända nätcensorer – Trusted Flaggers (sv: betrodda anmälare) – som får en direktlina till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som skall plockas bort. Utan föregående rättslig prövning.

Dessa Trusted Flaggers är tänkta att vara olika organisationer, branschföreträdare (som upphovsrättsindustrin), myndigheter och särintressen. Företrädare för kollektiva intressen, som det stod i den ursprungliga texten.

Vad kan möjligen gå fel? I Sverige kommer dessa Trusted Flaggers att sortera under Post- och Telestyrelsen (PTS) och i EU under en helt ny myndighet.

Förutom här på bloggen har denna fråga (vad vi vet) bara uppmärksammats av ett par svenska regeringstjänstemän – vars varningar viftades bort av det då ansvariga statsrådet Ygeman (S).

Att en åklagare på Malta kan beordra nedtagning av information om abort på en svensk site (trots att informationen inte är olaglig här) kan också komma som en överraskning för många. Trots att gränsöverskridande nedtagningsorder finns klart utskrivna i DSA.

Våra försök att ta upp dessa saker med ansvariga svenska ledamöter i Europaparlamentet har fullständigt ignorerats. Det är som om de tycker att det är viktigare att få sitt namn på ett prestigeladdat lagpaket än att se till att det blir rätt och rimligt.

Vilket inte förvånar mig. Jag har jobbat där, så jag vet. Nästan ingen läser pappren. (Mer än de stackars översättarna.)

Och i den mån någon ändå gör det tycks de sakna förmåga att se det problematiska i att till exempel begränsa yttrandefriheten, inskränka de grundläggande mänskliga rättigheterna och bryta mot rättsstatens grundläggande principer.

Det gäller inte bara DSA. Snart sagt vilket EU-dokument man än granskar kommer man att hitta galenskaper, felaktigheter och förutsägbara oönskade konsekvenser. Som passerar både utskott, ministerråd och den svenska riksdagens EU-nämnd utan att någon reagerar.

Man skulle kunna frestas att misstänka att de inte vet vad de sysslar med.

Lite skämtsamt sägs ibland att i EU börjar man med att besluta. Sedan tar man reda på fakta. Därefter debatterar man. Det är en beskrivning som ligger skrämmande nära verkligheten.

Vad är det Musk och EU bråkar om? Egentligen?

av

Elon Musk utmanar EU:s nya nätlagstiftning – som är på väg att öppna för censur av icke olagliga yttranden.

X ägare Elon Musk och EU-kommissionären Thierry Breton grälar på X och i media.

Musk hävdar att EU lovat att inte bråka med X om han går med på att censurera visst (lagligt) innehåll. Han hävdar också att Meta och Google har sådana överenskommelser med EU.

Det är mycket möjligt att så är fallet. I så fall är det en skandal. Men mer troligt är att det handlar om hur man tolkar EU:s nya nätlagstiftning. (Mer om det nedan).

Breton skickar arga brev till Musk / X. I det senaste, som skrevs med anledning av Musks livesamtal med Trump på X kräver han…

»…that all proportionate and effective mitigation measures are put in place regarding the amplification of harmful content in connection with relevant events…«

Här dyker nyckelbegreppet »harmful content« upp. Skadlig information. Men inte olaglig. Frågan är vad – exakt vad – det är EU vill att X skall göra. Tysta folk? Skuggbanna? På vilken laglig grund?

Blå bricka

På ett mer praktiskt plan klagar EU på X blå bricka. Förr fick media, politiker, kändisar och fint folk en VIP-bricka vid sitt namn som verifikation på att de var viktiga och äkta.

Detta har ersatts med ett system där alla som är villiga att betala får en blå bricka (med mera). Vilket i någon mån innebär att användaren är verifierad.

Detta togs inte väl emot av de som haft en VIP-bricka. Och EU menar att folk nu kan luras att tro att vanliga användare är viktiga människor.

Vilket känns som ett tunt case.

»Harmful content«

EU:s Digital Services Act (DSA) ger rätt och skyldighet att plocka ner olagligt innehåll på sociala plattformar och sökmotorer. Vad som i sammanhanget är olagligt bestäms av nationell lag och EU:s lagstiftning.

Samtidigt nämns skadligt innehåll (harmful content) vad gäller systemrisker i specialregler för de största sociala plattformarna och sökmotorerna.

Dessa förväntas inventera och åtgärda systemrisker vad gäller skadligt innehåll, som till exempel desinformation.

Notera att DSA inte kan tvinga plattformarna att plocka ner annat än olagligt material – men att de samtidigt förväntas vidta åtgärder mot skadligt innehåll.

På samma sätt förväntas de största sökmotorerna på eget initiativ moderera sina sökresultat utifrån vad någon anser vara skadligt. Så begränsar EU yttrandefriheten genom ombud.

Exakt var detta landar får vi nog inte veta förrän saken avgjorts av EU-domstolen någon gång i framtiden. Det är en gummiparagraf som kan hänga samman med Musks gräl med EU om censur (ovan).

Nedtagningsorder

Sedan bör man notera att vad som är olagligt i EU:s olika medlemsstater skiljer sig åt. Till exempel är abort förbjuden på Malta och nästan helt förbjuden i Polen.

Således kan information om abort online censureras med hänvisning till DSA. Och det drabbar då oftast hela EU eftersom internet, sökmotorer och sociala media inte känner några nationsgränser.

DSA öppnar även för gränsöverskridande nedtagningsorder, även om den information som skall censureras inte är olaglig i det land där servern står.

Dessutom skall man hålla i minnet att EU planerar att göra »hat« till ett EU-brott i klass med terrorism och vapensmuggling. Vilket kan öppna för att mer innehåll klassas som olagligt på subjektiva grunder.

Att DSA »bara« ger utrymme för att censurera olagligt innehåll är en klen tröst om lagstiftarna ständigt gör fler och nya saker olagliga.

Nästan vad som helst kan göras olagligt, i god demokratisk ordning. Det är bara en fråga om politisk vilja och dagsform.

Låt oss slutligen påminna om vad Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s människorättsstadga har att säga om yttrandefriheten:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

• A guide to the Digital Services Act, the EU’s new law to rein in Big Tech »
• The EU Digital Services Act (DSA): everything you need to know »

• EU vill jämställa ”näthat” med terrorism »

Så hotas yttrandefriheten i EU

av

EU vill jämställa hat med terrorism. Men ännu har vi inte fått veta vilka yttranden det är man vill förbjuda. Och i Sverige får vi statligt godkända nätcensorer.

Australien, Kanada, Irland, Skottland… Det är som att en våg av inskränkningar av det fria ordet rullar fram över västvärlden.

I dagarna har den tyska regeringen förbjudit en tidning med tillhörande Youtube-kanal som enligt uppgift är allt för högerextrem.

Nu är ju Tyskland en smula speciellt – men man kan reagera på att stängningen inte är resultatet av ett domstolsutslag, utan av ett regeringsbeslut.

Annorlunda uttryckt: Personer av en politisk åskådning använder sin makt för att inskränka yttrandefriheten för personer med en annan politisk åskådning.

Det är lätt att se hur ett sådant mandat kan missbrukas för att tysta obekväma röster.

Beslutet har fattats av den tyska inrikesministern Nancy Faeser (SPD), som tidigare gjort sig känd för uttalandet om att »Den som hånar staten kommer att få med den starka staten att göra.« Som i gamla DDR.

Överallt finns det folk som gärna skulle vilja tysta andra, om de kunde.

Därför är det oroväckande att man nu tänker göra hat och hot till »EU-brott« av samma dignitet som till exempel terrorism och vapensmuggling.

Speciellt som man än så länge inte preciserat vilka yttranden det är man vill förbjuda.

Enda ledtråden är att Europaparlamentet uttalat att vad som skall anses utgöra hat »must not be limited only to certain grounds or motivations«. Vilket låter oroväckande.

Man efterlyser även en »holistisk respons« och en »multidimensionell approach«. Vad kan möjligen gå fel?

Vad allt detta betyder – vilka yttranden man vill förbjuda – lär vi få reda på nu efter EU-valet, när det är för sent för medborgarna att reagera med sin röst.

Det hela är en del i ett större pussel. Under förra mandatperioden antog EU sin nya Digital Services Act (DSA). Den föreskriver bland annat Trusted Flaggers (sv: betrodda anmälare).

Detta är nätgranskare som godkänts av staten och som får en direktlina till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som bör plockas bort.

De skall vara olika organisationer och särintressen (i ursprungstexten talas om företrädare för »kollektiva intressen«) som alla lär ha en agenda.

I Sverige kommer systemet med med dessa nätcensorer att hanteras av Post- och Telestyrelsen (PTS). Räkna med att det finns villiga kandidater.

Det är ett faktum att yttrandefriheten nu inskränks. Risken är uppenbar att man i denna process kommer att gå bortom vad som är acceptabelt i en demokratisk rättsstat.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga säger:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

I sammanhanget kan det även vara på sin plats att påminna om den svenska grundlagen, Regeringsformen 2:1:

»Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, (…)«

Som vi brukar påpeka är de grundläggande mänskliga rättigheternas uppgift att skydda individen mot övergrepp från staten. Därför är det oroande när staten vill inskränka dem.

Chat Control 2 – sommaruppdatering

av

• Europaparlamentet säger nej till Chat Control 2 i alla dess bärande delar.
• EU:s ministerråd har kört fast och diskuterade senast client-side-scanning.
• Den utgående EU-kommissionen vill fortfarande låta AI granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Det brände till i Chat Control-frågan när alla partier utom C & SD i riksdagens justitieutskott gav grönt ljus till det senaste förslaget om CC2 i EU:s ministerråd, bara en vecka efter EU-valet.

I korthet gick det ut på spionmoduler i meddelande-apparna, som kan granska vad som skrivs redan innan ett meddelande krypteras och sänds. Client-side-scanning. På så sätt menar man att man respekterar rätten till krypterad kommunikation.

Redan i september 2023 informerades riksdagen om den svenska regeringens position. »En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, t.ex. genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Det vill säga client-side-scanning. Ingen i riksdagens justitieutskott eller EU-nämnd tycks dock ha reagerat på detta. Frågan är om det var medvetet eller av oförstånd.

Möjligen ville regeringspartierna tona ner saken då de drev en linje (ja till CC2) i ministerrådet och en helt annan (nej till CC2) offentligt, till exempel i EU-valrörelsen. Vilket väckt en del kritik.

Vad MP egentligen tycker om Chat Control 2 är inte längre helt kristallklart. Och V tycks ha drabbats av beröringsskräck inför utsikten att rösta med C och SD mot CC2 i justitieutskottet.

Sedan blev det midsommar och frågan tvärdog. Igen. Vilket kan vara ett lämpligt tillfälle för en överblick.

Europaparlamentet har sagt nej till CC2 i alla dess centrala delar:

  • Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
  • Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
  • Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
  • Ingen skanning (med AI) efter olagligt innehåll (grooming) i elektroniska konversationer.
  • Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
  • Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Nu återstår att se vad det nyvalda parlamentet gör med frågan. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot de svenska ledamöter som i EU-valrörelsen lovade säga nej till CC2. (Alla, utom S och kanske KD.)

I EU:s ministerråd har man inte lyckats uppnå tillräcklig majoritet för förslaget. I den senaste varianten ville det utgående belgiska ordförandeskapet som sagt införa client-side-scanning med spionmoduler på applikations- eller systemnivå i våra telefoner, datorer m.m.

Dessutom ser ministerrådet framför sig en modell med »frivillighet« där användare kan säga nej till meddelandescanning. Men denne kommer då inte att få dela bilder, video eller länkar (!).

Vilket på alla sätt bryter mot den rimliga principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden. Plus mot rätten till privatliv och privat korrespondens samt yttrandefriheten.

Vilket ministerrådets egen rättstjänst varnar för. Även det nya förslaget bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter.

Den svenska regeringen säger som sagt ja till detta. Men det finns fortfarande en blockerande minoritet i ministerrådet.

Nu tar Ungern över ordförandeklubban i EU och CC2 finns uppsatt på ministerrådsmöten i oktober och december. Innan dess lär den komma upp på tjänstemannanivå i COREPER II. Vad Ungern (som är för CC2) kommer att göra av frågan är än så länge oklart.

Vid årsskiftet går EU-ordförandeskapet över till Polen, som i princip säger nej till CC2.

EU-kommissionen står å sin sida fast vid sitt ursprungliga förslag om att låta AI granska innehållet i folks elektroniska meddelanden. Även totalsträckskrypterade /end-to-end-krypterade sådana. Det har framförts krav på att kommissionen helt bör dra tillbaka förslaget.

När eller om ministerrådet kommer överens om något blir det förhandlingar mellan parlamentet, rådet och kommissionen – bakom stängda dörrar. En kompromiss där måste sedan i sin tur godkännas av både parlamentet och rådet.

Processen fortsätter. Låt oss slutligen påminna om de grundläggande principer som står på spel. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga säger (i snarlika formuleringar)…

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Utöver rätten till privatliv påverkas även yttrandefriheten…

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

I sammanhanget kan det även vara på sin plats att påminna om den svenska grundlagen, Regeringsformen 2:1:

»Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, (…)«

Vilket naturligtvis gäller oavsett om yttrandet är menat för tusen personer eller bara en enda och oavsett om det handlar om en offentlig plats eller ett elektroniskt meddelande i en app.

De grundläggande mänskliga rättigheterna har än så länge visat sig vara de starkaste argumenten mot Chat Control 2 – då det är svårt för politikerna att gå runt dem. Vilket bland andra justitieminister Strömmer beklagat sig över.

Relaterade texter med djuplänkar:
• Chat Control 2 i riksdagen: V+C+SD mot M+KD+L+S+MP »
• Chat Control 2 – vad händer nu? »
• Chat Control – från start till politiskt kaos »
• Chat Control 2 vs. yttrandefriheten »
• Riksdagen röstade ja till Chat Control 2 »
• Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2 »
• Chat Control 2 kan kuppas igenom i EU:s ministerråd »
• M, KD & L talar med kluven tunga om Chat Control 2 »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli