Nätet till folket!
Upphovsrätt rör allt från fildelning till uppladdningsfilter - och debatten om hur upphovsrätten kan användas på sätt som den inte var avsedd för, till exempel för att censurera oönskad information.
Nyligen röstade riksdagen för att höja straffet för upphovsrättsbrott till maximalt sex års fängelse. Vilket även ökar möjligheten att använda t.ex. fildelning som ursäkt för ökad övervakning och ökad användning av tvångsmedel. (Se till exempel Riksåklagarens promemoria.)
Piratpartiet har en längre text med matnyttiga länkar om saken »
Att man inte får publicera vad som helst på internet är kanske inte så konstigt. Samma lagar bör gälla online som i den fysiska världen. Även om man sedan kan diskutera dessa lagar som sådana.
Men det finns en gråzon. Det handlar om publicering av sådant som inte nödvändigtvis är olagligt i sig – men som av olika skäl är oönskat.
I vissa fall är det rätt okomplicerat, som att annonsörer i de sociala plattformarna inte vill synas i kontroversiella sammanhang. Detta är förvisso olyckligt – men ändå något slags giltigt skäl för att plattformarna förbjuder till exempel våld och sex i sina användarvillkor.
Lite mer komplicerat blir det när annonsörer inte vill synas i närheten av vissa åsikter. Men ingen kan tvinga annonsörer att synas i sammanhang som de inte vill bli sammankopplade med – även om det ofta är onödigt fåniga och överdrivet ängsliga överväganden. Och de sociala plattformarna är beroende av annonsinkomsterna för sin existens.
Problemet här blir att åsikter som inte är mainstream kan komma att deplattformeras, även om det som skrivs och sägs är fullt lagligt.
Ett relaterat problem är när de sociala nätverken bannlyser vissa typer av innehåll (direkt eller i sina användarvillkor) på grund av politiska påtryckningar. Detta är uppenbart problematiskt.
Om politiken vill förbjuda vissa typer av yttranden – då skall detta ske genom lagar som stiftats i god demokratisk ordning, inom konstitutionella begränsningar och vars tillämpning skall vara föremål för en oberoende rättslig prövning.
Att privata företag får sätta sina egna regler för sin egen verksamhet är en sak. Men politiker som vill inskränka det fria ordet måste gå den demokratiska vägen – och inte direkt eller indirekt utöva påtryckningar mot plattformarna. Ett problem i sammanhanget är att det är svårt att veta vilka sådana kontakter som förekommer. Men exempel på när sociala media kallas upp till samtal med de politiska makthavarna saknas inte.
Nästa steg är lagstiftning mot visst innehåll (till exempel EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online) eller mot sådant som döljs bakom det luddiga begreppet »hat och hot på nätet«.
Till att börja med är det problematiskt om sådan lagstiftning skapar olika regler för internet mot till exempel vad som får skrivas i en tidning eller sägas på ett offentligt möte.
Dessutom kräver bedömningen med nödvändighet ett mått av subjektivitet. Detta kan till och med sluta i att objektivt sett korrekta uttalanden kan komma att censureras – om någon känner sig kränkt, hotad eller förolämpad av dem.
I vissa EU-länder finns redan sådan lagstiftning. Tyskland har den hårt kritiserade NetzDG-lagen, som enligt kritikerna används för att skydda politiken från kritik. I Frankrike har vi den så kallade Avia-lagen som bland annat stadgar att hat och hot på nätet skall tas ner inom 24 timmar, eller i vissa fall inom en timma(!). Vilket för övrigt är regler som kan komma att speglas i EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG) – om ministerrådet får som det vill.
I nästa steg vill EU harmonisera all sådan lagstiftning till ett gemensamt EU-regelverk, inom ramen för den Digital Services Act (DSA) som just nu håller på att utarbetas.
Vi vet av erfarenhet att gemensam EU-lagstiftning ofta anpassas till de länder som vill ha de strängaste reglerna, helt enkelt eftersom de är mest högljudda och påstridiga.
Vi är alltså på väg in i en situation där den politiska makten kan komma att skydda sig mot kritik online – och det fria ordet på nätet kan komma att begränsas – i ett regelverk som beslutas högt över huvudet på folket. Det är oroväckande och problematiskt.
Lägg till detta att EU:s upphovsrättsdirektiv etablerade principen om uppladdningsfilter. Och med förordningen om terror-relaterat innehåll online utökas denna princip från att gälla upphovsrättsskyddat material till vissa åsikter.
Allt utan någon nämnvärd föregående offentlig debatt.
Ars Technica:
»Four of the nation’s leading book publishers have sued the Internet Archive, the online library best known for maintaining the Internet Wayback Machine. The Internet Archive makes scanned copies of books—both public domain and under copyright—available to the public on a site called the Open Library.« (…)
»The Internet Archive has scanned more than a million books that are still under copyright, so a loss could easily lead to billions of dollars in damages—far beyond the non-profit’s ability to pay. So if the publishers win the lawsuit, they could force the Internet Archive out of business. That would be an incalculable loss given the group’s work archiving other types of content, including the early Web.«
Länk: Lawsuit over online book lending could bankrupt Internet Archive »
Ur nyhetsflödet:
Back in 2013, we made clear our concerns with the Italian communications watchdog AGCOM setting up new administrative copyright enforcement powers that would allow them to simply up and declare sites to be infringing, at which point ISPs would be ordered to block websites. Soon after that Italy’s public prosecutor seemed to decided that part of his job was also to order websites blocked based solely on the public prosecutor’s say so.
In the latest such order from the Public Prosecutor’s office declaring a list of sites to be infringing, apparently Italy has decided that the famous and wonderful Project Gutenberg website, which is a repository of public domain books, must be blocked.
Lästips:
»Klassisk musik blir nedskjuten av botar trots att upphovspersonerna har varit döda i hundratals år. Det är en ojämn kamp. Det tar bara sekunder att godtyckligt plocka bort innehåll från nätet, medan tar dagar eller veckor att hävda sin rätt, skriver Ny Tekniks reporter Simon Campanello.« (…)
»I detta filtererans internet blir upphovspersonen själv måltavla för upphovsrättslagstiftningen. Den som fritt vill sprida sina verk kan sekundsnabbt stoppas av en godtyckligt kalibrerad ai-modell, och måste sedan ägna sin dyrbara tid åt att överklaga.
Det är så här det ser ut när upphovsrättslagstiftningen sakta men säkert tar kål på kreativiteten på internet.«
Ny Teknik: Så kan upphovsrätten kväva dagens internet »
Som så mycket annat har processen kring implementeringen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv gått i stå under corna-krisen. Vissa mönster kan dock börja urskiljas.
Tydligast är att detta kommer att bli ett lapptäcke av skiftande lagstiftning i EU:s olika medlemsstater. Vilket är problematiskt, eftersom internet inte känner några gränser – och då nätplattformarna är internationellt verksamma. Man kan undra hur de senare alls skall kunna verka i Europa med så skiftande lagar. Därmed faller mycket av tanken med ett EU-direktiv – som ju rimligen måste ha syftat till att harmonisera reglerna istället för att balkanisera internet.
EU-kommissionen har visserligen försökt skapa en dialog, i syfte att ta fram gemensamma riktlinjer. Men just nu ligger detta arbete i stort sett nere, på grund av den pågående hälsokrisen. Direktivet skall dock vara nationell lag i alla medlemsstater senast den 7 juni 2021 – så klockan tickar.
I Frankrike finns både planerade och klubbade lagar som kan sägas överimplementera direktivet – och som lett till en bitter strid om den så kallade länkskatten, som tvingar Google att både länka till franska media och att betala för det. I Tyskland diskuteras någon form av »fair use«-regler, men bara på kommersiella plattformar (vilket kan göra ett visst innehåll lagligt på Facebook men olagligt på en privat blogg eller på Wikipedia). Och i Sverige gömmer sig justitiedepartementet bakom en öppen konsultation – som man är noga med att påpeka inte speglar regeringens åsikt.
It’s a mess.
Detta är på väg att bli precis så illa som man kunde frukta, kanske värre. Enklast vore att skrota hela direktivet, göra ett omtag och sedan lägga fram en enhetlig förordning (som gäller direkt, utan att behöva implementeras i nationell lag) – helst utan länkskatt och uppladdningsfilter. Men som framförallt är enhetligt för alla medlemsstater, så att vi får samma regler i hela EU. Annars faller liksom hela tanken med EU-samarbetet och en gemensam marknad.
Några matnyttiga länkar från Communia:
• Copyright in the DSM Directive – one year after »
• A better way to implement Article 17? New German proposal to avoid overblocking »
• Copyright Directive – Implementation – March news »
Rubriker:
Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.
Enligt Torrenfreak har nedladdningen av piratkopierat material ökat med uppåt en tredjedel i corona-krisens spår – då många sitter isolerade hemma.
Ökningen är större i länder som Italien och Spanien, medan den är i princip obefintlig i Sverige.
Länkar:
• Piracy and File-Sharing Traffic Surges Amidst Covid-19 Crisis »
• COVID-19 ‘Lockdowns’ Directly Impacted Torrent Download Numbers in Several Countries »
Regeringen har sänt ett nytt lagförslag till lagrådet för granskning. I ett pressmeddelande skriver man:
»Särskilda straffskalor för uppsåtliga grova brott, från sex månader till sex års fängelse, införs i samtliga immaterialrättsliga lagar.«
Och justitieminister Morgan Johansson (S) säger:
»Detta är förändringar som är efterlängtade av både bransch, näringsliv samt polis- och åklagarmyndighet. Genom hårdare tag mot de som tillhandahåller olagligt material hoppas vi kunna skapa ännu bättre förutsättningar för vårt kreativa och innovativa näringsliv.«
Kritik kommer bland andra från Piratpartiet, som skriver så här på sin nyhetsblogg:
»Det är tydligt vems intressen som är viktiga för regeringen i upphovsrättsliga frågor – det är upphovsrättsindustrin och de poliser som jobbar med att sätta dit fildelare. Medborgarnas och nätanvändarnas perspektiv? Inte lika viktigt.
Är det då så att upphovsrättsindustrin är döende och verkligen måste fängsla varenda fildelare där ute för att överleva? Nej. Förra året släppte Copia-institutet och CCIA en rapport vid namn Sky Is Rising. Den visade underhållningsbranschernas utveckling i närhistorien och bland annat att deras totala intäkter stigit rejält under 2010-talet.«
Lagförslaget väntas träda ikraft den 1 september 2020.
Europaportalen rapporterar:
»Den sista delen i onsdagens paket utgörs av ett förslag på en europeisk strategi för data. EU:s inremarknadskommissionär Thierry Breton menade att Europa förlorat det första slaget i den internationella kampen om data, den om personuppgifter, till USA där nätjättar som Facebook och Google bygger sin affärsverksamhet på att användarna delar sin data.
– Vi medger att vi missade den första vågen, den första kampen, sade Breton som tillade att EU nu har chansen att vinna nästa kamp – den om data från företag och myndigheter.«
Vilket är ett sätt att se saken.
En annan infallsvinkel är att EU – i sin iver att sätta käppar i hjulet för de amerikanska nätjättarna – överreglerat den europeiska marknaden så till den milda grad att inga europeiska företag kunnat slå sig in på den.