Femte juli

Nätet till folket!

Sverige

I denna kategori publicerar vi poster som främst rör Sverige, rent svenska nätfrågor och svensk politik.

Sommarlovet är över – kampen för ett fritt internet och fri information fortsätter

av

Sommaren är över och ett nytt politiskt år har börjat. Här är några av de saker som är aktuella vad gäller nätfrihet, fri information och övervakning.

• EU:s upphovsrättsirektiv (uppladdningsfilter)

I våras antogs EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Nu skall det inkorporeras i medlemsstaternas lagstiftning. För Sveriges del har regeringen börjat med ett samråd med ett stort antal intressenter – tyvärr med kraftig övervikt för sådana som vill ha en mer repressiv upphovsrättsregim.

Till skillnad från mycket övrig lagstiftning kommer det inte att genomföras någon utredning. Istället tänker regeringen själv upprätta en promemoria, som sedan skall ligga till grund för en proposition till riksdagen nästa sommar. Man räknar med att den svenska lagen skall kunna träda ikraft den 7 juni år 2021.

Här är det viktigt att komma ihåg att samtliga riksdagens partier utom S tog tydlig ställning mot det nya direktivet under EU-valrörelsen. Nu gäller det att hålla frågan levande, så att de inte viker ner sig i frågan.

Dessutom har Polen tagit direktivet till EU-domstolen, i förhoppning om att få det upphävt. Detta är något som Sverige borde kunna stödja – om den politiska viljan finns bland riksdagens partier.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 »

• Den nya svenska datalagringen

Innan sommaren beslutade riksdagen – åter igen – om en svensk lag vad gäller datalagring. (Lagring av data om alla svenskars alla tele- och nätkommunikationer m.m.) Detta trots att EU-domstolen underkänt det direktiv som datalagringen vilar på. Och trots att Sverige redan fått bakläxa av domstolen vad gäller den tidigare lagstiftningen.

I sak har inget ändrats. EU-domstolen säger nej till urskiljningslös lagring av data om alla människors kommunikationer utan misstanke om brott. Men detta är precis vad riksdagen nu åter har beslutat om.

Nu återstår att se om även den senaste lagen kommer att överklagas till EU-domstolen. (Tele2 har meddelat att de inte tänker överklaga denna gång.)

Skulle lagen stå sig – då gäller det att se till att den endast används på det sätt som den från början var avsedd att göra. Det vill säga för att utreda allvarlig brottslighet och terrorism – inte för att jaga fildelare eller för att låta Skattemyndigheten snoka runt i folks privatliv.

På EU-nivå kan en utredning och ett eventuellt nytt direktiv vara på väg, på begäran av medlemsstaterna.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 » | Länk 5 » | Länk 6 »

• Hemlig dataavläsning

I september är det tänkt att regeringen skall lägga fram sitt förslag till hemlig dataavläsning. Det vill säga att man vill kunna installera spionprogram som kan kartlägga alla filer, kontakter och kommunikationer på en dator eller mobil.

Läs på och var beredd för en intensiv debatt om detta övervakningsverktyg.

Länk »

• EU:s Digital Services Act

Detta är ett nytt regelverk som är tänkt att ersätta eller komplettera EU:s gamla eHandels-direktiv. Vilket är oroande, eftersom det gamla direktivet innehåller en del viktiga principer (budbärarimmunitet och förbud mot generell övervakning) som vissa krafter helst skulle vilja bli av med. Här gäller det att vara uppmärksam på vad som sker – och att komma in tidigt i diskussionen, medan den fortfarande går att påverka.

En speciellt intressant detalj som läckt ut är att EU-kommissionens tjänstemän tycks luta åt att förbudet mot generell övervakning inte skall gälla om denna sker genom automatisk filtrering som styrs av algoritmer.

Man vill även ha enhetliga regler för att bekämpa näthat och »skadlig information« i EU.

Detta är en debatt som än så länge främst kommer att föras på EU-nivå. Vi kommer att bevaka utvecklingen här på bloggen.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 »

• Övriga saker att hålla ett öga på…

PNR: EU skyndar på registrering av våra tåg- och båtresor »

EU:s planer på ID-kort och persondatabas »

Striden om vår rätt till kryptering och anonym kommunikation »

EU-domstolen granskar det bristande persondataskyddet för data som överförs från EU till USA »

I februari beslutar brittisk domstol om utlämning av Julian Assange till USA – där han riskerar ett fängelsestraff på upp till 175 år »

Under tiden oroas FN:s specielle rapportör om Tortyr över Assanges hälsotillstånd »

Whistelblowern Chelsea Manning sitter fängslad i USA, då hon vägrar vittna mot Julian Assange inför den Grand Jury som förbereder ett åtal mot honom »

Detta är ingen heltäckande lista – utan mer för att friska upp minnet vad gäller sådant som var aktuellt innan landet gick på semester.

EU:s uppladdningsfilter prövas nu av EU-domstolen. Men hur ställer sig Sverige?

av

Som vi tidigare rapporterat har Polen tagit artikel 13/17 (uppladdningsfiltret) i EU:s nya direktiv om upphovsrätt till EU-domstolen. Nu är ärendet formellt registrerat – och en del frågetecken kan rätas ut.

»Republiken Polen har gjort en invändning mot de omtvistade bestämmelserna i direktiv 2019/790 och anser att de utgör ett åsidosättande av rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet som garanteras genom artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.«

I första hand vill den polska regeringen att artiklarna 17b och 17c skall strykas – alternativt att hela artikel 17 ogiltigförklaras. Vilket alltså är den artikel som gör nätplattformar ansvariga för vad deras användare laddar upp – vilket i sin tur kommer att leda till att allt som laddas upp måste förhandsgranskas, filtreras och i förekommande fall censureras. (Det så kallade uppladdningsfiltret.)

»Republiken Polen har särskilt hävdat att det strider mot principen om yttrandefrihet och informationsfrihet som garanteras genom artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna att införa en skyldighet för onlineleverantörer av delningstjänster att göra allt för att säkerställa att specifika verk och andra alster för vilka rättsinnehavarna har försett tjänsteleverantörerna med relevant och nödvändig information inte är tillgängliga (artikel 17.4 b i direktiv 2019/790) och att införa en skyldighet för onlineleverantörer av delningstjänster att göra allt för att förhindra framtida uppladdningar av verk eller och andra alster för vilka rättsinnehavarna har lämnat en välgrundad underrättelse (artikel 17.4 c in fine i direktiv 2019/790) som innebär att det för att undvika ansvar är nödvändigt för onlineleverantörer av delningstjänster utföra föregående automatisk kontroll (filtrering) av innehåll som användare har gjort tillgängligt online och att det därigenom är nödvändigt att införa förebyggande kontrollmekanismer. En sådan mekanism undergräver kärnan i rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet och uppfyller inte kravet på proportionalitet och att det ska vara nödvändigt att begränsa denna rättighet.«

Nu väntar en (förmodligen utdragen) rättslig prövning av saken.

Fortfarande gäller att Sverige kan hjälpa Polen i dess kamp mot artikel 13/17. Detta genom att ansluta sig till det polska överklagandet. Vilket borde gå att ordna – eftersom alla svenska riksdagspartier utom S sagt nej till det nya upphovsrättsdirektivet i EU-nämnden. Riksdagen bör på eget initiativ kunna uppdra åt regeringen att ansluta sig till Polens rättsliga klagan.

Ju fler länder som ansluter sig till detta motstånd – ju tydligare signal sänder det till EU-domstolen om att artikel 13/17 är problematisk och impopulär bland medlemsstaterna.

Med tanke på att denna del av upphovsrättsdirektivet gick igenom i Europaparlamentet på grund av att ett antal ledamöter röstade fel – så vore det närmast något slags högre rättvisa om EU-domstolen upphäver kravet på uppladdningsfilter.

Länkar: EU-domstolen » | Techdirt »

Nästa stridsfråga: Hemlig dataavläsning

av

Enligt regeringens plan skall förslaget om hemlig dataavläsning gå till riksdagen i september. Än så länge har vi dock varken sett någon lagrådsremiss eller proposition, vilket möjligen tyder på att regeringen vet att detta kommer att bli en stridsfråga.

Vad är då hemlig dataavläsning? Från regeringens hemsida:

»Utredningens utgångspunkt har varit att hemlig dataavläsning är en metod för de brottsbekämpande myndigheterna att med någon form av tekniskt hjälpmedel i hemlighet bereda sig tillgång till en dator eller annan teknisk utrustning som kan användas för kommunikation och därigenom få besked om hur utrustningen används eller har använts och vilken information som finns i den.

Med metoden kan man komma åt både uppgifter som i dag får hämtas in med nuvarande hemliga tvångsmedel, till exempel innehåll i meddelanden, och uppgifter som i dag inte får hämtas in med hemliga tvångsmedel, till exempel uppgifter som finns lagrade i en dator eller telefon.«

Även om vissa partier vill ha en »avvägning« mellan myndigheternas påstådda behov och rätten till privatliv (vilket med nödvändighet innebär en inskränkning av rätten till privatliv) – så finns det en bred majoritet för förslaget i riksdagen.

Vilka är då problemen?

  • Staten bereder sig tillgång till medborgarnas datorer och smarta enheter och får då tillgång till bland annat alla kontakter, bilder, filmer, meddelanden, kalendrar och filer som finns på dem. Liksom kamera och mikrofon. Myndigheterna kan då även läsa krypterade meddelanden innan de krypteras eller efter att de avkrypteras. Detta är ett omfattande ingrepp i den personliga integriteten.
  • Om staten skall agera hackare kommer de säkerhetshål som används att förbli okända istället för att rapporteras och åtgärdas. Detta gör våra datorer sårbara för attacker och spionage från till exempel kriminella element och främmande makt. På så sätt gör förslaget oss alla – privatpersoner, företag och myndigheter – mindre säkra.
  • En fråga är om staten kommer att utveckla egna spionprogram – eller om man kommer att köpa dem av främmande makt eller kanske rent av på den svarta marknaden, vilket knappast är lämpligt.
  • Även om regeringen menar att hemlig dataavläsning bara kommer att användas för att utreda ett fåtal allvarliga brott – så vet vi från till exempel datalagringen att det finns risk för ändamålsglidning. Det vill säga att verktyget med tiden kommer att användas för att utreda mer bagatellartade brott, där intrånget i den personliga integriteten inte står i proportion till den eventuella nyttan. Dessutom tenderar tillstånd för att använda denna typ av hemliga tvångsmedel att beviljas slentrianmässigt.

Det finns många fler invändningar, vilket bland annat påpekats av Datainspektionen och Advokatsamfundet.

Förmodligen kommer en lagrådsremiss så snart riksdagen samlas igen efter sommaren. Och då gäller det att vara inläst på argumenten, att försöka lyfta frågan i debatten och att påpeka förslagets svagheter.

/ HAX

Länk till regeringens hemsida: Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet »

Youtube backar om SwebTV

av

Youtube backar och återställer SwebTV:s kanal på plattformen.

Detta får nog ses som ett resultat av all den uppmärksamhet avstängningen fått. Att kanalen har många följare och prenumeranter kan också ha spelat in.

Dessutom är frågan politiskt känslig. Det faktum att justitieminister Morgan Johansson (S) tidigare haft ett allvarligt samtal med de sociala plattformarna har av många kopplats till avstängningen. Sådant kan få konsekvenser. Som när utrikesminister Laila Freivalds (S) fick avgå efter att UD och Säpo 2006 förmått ett webhotell att stänga ner en SD-anknuten nätpublikation.

Nu väntar två års ständig kamp för att hindra EU:s uppladdningsfilter från att bli svensk lag

av

Som vi tidigare rapporterat, så ligger den svenska tillämpningen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv nu i regeringens och riksdagens händer.

Som något slags mänsklig sköld har regeringen satt upp en referensgrupp, som tyvärr har en kraftig övervikt av upphovsrättsmaximalister. Och som Emanuel Karlsten noterar, så kommer den svenska lagstiftningen inte att gå den vanliga vägen (utredning m.m.). Istället upprättar regeringen själv en »promemoria«. Vilket kan vara en signal om att den uppfattar den ordinarie demokratiska processen som allt för svårframkomlig i detta fall.

Detta lägger ett stort ansvar på regeringen. Och eftersom Socialdemokraterna hitintills varit det enda parti i riksdagen som är för EU:s upphovsrättsdirektiv – så blir det nu upp till dem att bevisa sitt påstående om att nätplattformarnas nya ansvar för att stoppa upphovsrättsskyddat innehåll inte leder till uppladdningsfilter. Vilket skall bli intressant att följa. Ett tips är att inte hålla andan medan du väntar.

Frågan är hur riksdagens övriga partier (som i EU-valrörelsen tog ställning mot upphovsrättsdirektivet) kommer att hantera frågan. Det är allt för lätt för dem att gömma sig bakom EU och säga att nu är beslutet klubbat och att det inte längre finns något att göra åt saken. Det finns alltid något att göra, om bara viljan finns.

Därför måste motståndet mot artikel 13/17 upprätthållas. Regeringen måste vara medveten om att det finns ett utbrett motstånd. Och de övriga partierna måste påminnas om att frågan kan vara en vote-changer.

Detta är en process som kan uppgå till två år. Vilket ställer krav på uthållighet för uppladdningsfiltrets motståndare.

Uppladdningsfiltret är inte bara en enskild teknikalitet. Det strider mot grundlagens förbud mot förhandscensur och det är ett hot mot yttrandefriheten. Det kommer att hämma den öppna debatten, kreativiteten och företagandet. Det kommer att döda nya IT-startups innan de ens kommer ur startblocken. Det kommer att cementera de amerikanska nätjättarnas dominerande ställning bland de sociala plattformarna. Och det är ett hot mot hela principen om ett fritt och öppet internet.

Här har riksdagen en utmärkt möjlighet att visa att den är mer än ett knapptryckarkompani. Här har sju av riksdagens partier ett utomordentligt tillfälle att stå vid sitt ord och sina löften från EU-valrörelsen. Och här har alla miljontals svenska nätanvändare en perfekt chans att försvara sina möjligheter att fortsatt kunna uttrycka sig fritt.

It ain’t over til the fat lady sings.

Länkar:
• Emanuel Karlsten: Detta har hänt efter att EU klubbat artikel 13 »
• Kan riksdagen stoppa EU:s uppladdningsfilter? (Video) »
• EU:s upphovsrättsdirektiv: Dags för riksdagens partier att visa sina kort »
• I väntan på EU:s uppladdningsfilter »

Youtube vs. SwebTV

av

I fredags stängde Youtube ner den samhällskritiska kanalen SwebTV.

Youtube är ett privat företag och får naturligtvis själva bestämma vilka man gör affärer med. Men det innebär inte att företagets beslut undgår debatt och i förekommande fall kritik.

Jag har inte följt SwebTV och kan därför inte uttala mig i sak. Det lilla jag sett har dock inte varit något olämpligt – om man inte betraktar kritisk analys av den förda politiken som olämplig. Och jag har inte en aning om varför kanalen har släckts ner. Det kan finnas fullt giltiga skäl. Men det kan också vara konsekvensen av till exempel organiserade massanmälningar från grupper som helt enkelt ogillar vad kanalen har att säga.

Just därför bör Youtube vara fullständigt transparenta med sitt beslut. Om det finns sakliga skäl för att stänga ner SwebTV – då bör dessa redovisas, för att undvika spekulationer, ryktesspridning och konspirationsteorier. Och om det inte finns något konkret skäl – då förtjänar Youtube den kritik som kan komma deras väg.

Yttrandefriheten – som förvisso inte är något tvingande krav på privata företag, men som i anständighetens namn bör respekteras – tjänar sitt syfte främst när den låter människor säga sådant som andra inte vill skall sägas. Och det gäller oberoende av politisk riktning.

SwebTV:s pressmeddelande »

Det senaste om EU:s upphovsrättsdirektiv

av

Emanuel Karlsten har gjort en sammanställning av läget vad gäller EU:s upphovsrättsdirektiv:

  • Sverige har börjat arbetet med artikel 13 och startat arbetsgrupp med tung övervikt av upphovsrättshavare – där Wikimedia inte fick plats.
  • Frankrike har, som första land, redan antagit en del av direktivet.
  • Polen greppar efter ett sista halmstrå – och tar direktivet till domstol, men behöver hjälp.

Utöver vad vi har rapporterat här på 5 juli-bloggen har Karlsten en del ny information att tillföra…

Sverige:

»Regeringen kommer att upprätta en promemoria, som ska ligga till underlag för beslut om genomförande. Denna skickas ut på remiss nästa sommar, sedan skickas en proposition till riksdagen för att klubbas och bli lag senast 7 juni 2021.«

Frankrike:

»Frankrike har, som första land, antagit ”länkskatten” som lag. I EU-parlamentet var Frankrikes ledamöter nästan uteslutande positiva till direktivet som helhet och det gick alltså även snabbt i det egna parlament. Förra veckan, den 23 juli antogs artikel 15 (tidigare 11) i direktivet – det som kallats ”länkskatt” – av Frankrikes parlament. Kulturministern gick därefter ut och hyllade beslutet: ”Vi kan vara stolta som det första land att anta direktivet”. Men det är alltså inte hela direktivet, utan bara den delen som handlar om länkskatt.«

Läs hela Karlstens uppdatering här: Detta har hänt efter att EU klubbat artikel 13 »

FN-rapportör orolig för Julian Assanges hälsa

av

Wikileaks grundare, Julian Assange, sitter där han sitter i det brittiska högsäkerhetsfängelset Belmarsh – i väntan på eventuell utlämning till USA.

Han har fått besök av FN:s specielle rapportör om tortyr Nils Melzer och två läkare. Till la Repubblica säger Melzer att han är djupt oroad över Assanges hälsotillstånd. Såväl Storbritannien som USA, Sverige och Ecuador får kritik i den diplomatiska korrespondens som nyligen offentliggjorts.

”Gravely concerned”. The UN Special Rapporteur on torture, Nils Melzer, does not mince words in conveying his serious concerns about the situation of the WikiLeaks founder, Julian Assange. Last May, Melzer visited Assange at the Belmarsh high-security prison in London assisted by two doctors who are experts on torture and inhuman or degrading treatment. At that time, Nils Melzer had already publicly denounced that Assange showed ”all symptoms typical of prolonged exposure to psychological torture”, but in a newly released diplomatic correspondence, the UN Special Rapporteur accuses the United States, Britain, Sweden and Ecuador of grave responsibility for the highly worrying condition of Assange and denounces the risk of his extradition to the US exposing him to excessively severe criminal sanctions and serious abuses of his human rights.

Att Assange har hälsoproblem är kanske inte att förvånas över. Han har tillbringat ett och ett halvt år i husarrest, sju år på Ecuadors ambassad i London och nu sitter han i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse i 50 veckor. Utlämnas han till USA kan han komma att dömas till upp till 175 år i fängelse – för publicistisk verksamhet som de amerikanska myndigheterna vill klassa som spioneri.

Sverige får en hel del kritik av FN-rapportören:

As for the rape case, which will expire only in August 2020, the UN Special Rapporteur writes that ”All records available to me show that Mr. Assange voluntarily and consistently cooperated with the Swedish police and prosecutors, both during his presence in Sweden in 2010 and after he sought refuge at the Ecuadorian Embassy in June 2012”. The rape investigation was closed in 2010 by the Stockholm chief prosecutor Eva Finné, just five days after it had been opened. Finné had determined that the ”conduct alleged by (the complainant) discloses no crime at all”. In the last nine years the rape investigation has been opened three times and the UN Special Rapporteur notes that ”for almost nine years, the Swedish authorities have consistently maintained, revived and fueled the ”rape”-suspect narrative against Mr. Assange” and that ”In reality, the complainants never intended to report a sexual offense against Mr. Assange, but they had been pressured (”railroaded”) into doing so by the Swedish police and had subsequently decided to ’sell’their story to the tabloid press”.

Sverige anser sig dock inte ha gjort något fel:

The British and Ecuadorian authorities have not yet responded to the UN Special Rapporteur’s conclusions on Julian Assange, while the US and Sweden promptly replied. They deny everything: Julian Assange has never been arbitrarily detained by Sweden and Britain, as the UN Working Group on Arbitrary Detention (UNWGAD) established four years ago: he stayed in the Embassy voluntarily and could have left at any time, the US and Sweden say. This denial strategy by the US and Sweden does not address why, for example, Sweden didn’t appeal the UNWGAD’s decision, if it considered it fundamentally wrong, whereas Britain did appeal it, but lost its appeal.

Läs mer: UN Special Rapporteur on torture says he is “gravely concerned” about the situation of Julian Assange »

Det ständiga kriget om kryptering

av

I årtionden har det rasat en strid där myndigheter i olika länder antingen vill förbjuda kryptering eller ha »bakdörrar« till krypterade meddelandetjänster. Nu senast är det US Attorney General William Barr som givit sig in i debatten:

While speaking today in New York, Barr demanded eavesdropping mechanisms be added to consumer-level software and devices, mechanisms that can be used by investigators to forcibly decrypt and pry into strongly end-to-end encrypted chats, emails, files, and calls. No ifs, no buts.

Men inte heller Barr kan förklara hur man skall kunna knäcka krypterade meddelanden utan att skapa säkerhetsluckor som kan utnyttjas av till exempel kriminella, terrorister eller främmande makt. Och vi vet ju att myndigheternas olika övervakningsverktyg förr eller senare läcker ut till obehöriga.

Dessutom håller ordningsmakt och säkerhetstjänster i ett antal länder på att lansera »stats-trojaner«, det vill säga spionprogram som låter myndigheterna övervaka misstänktas datorer och smarta enheter – för att bland annat kunna fånga upp data innan den krypteras och efter att den blivit avkrypterad. Även detta är ett otrevligt och integritetskränkande verktyg som lätt kan hamna i orätta händer och missbrukas. Men det inriktas i vart fall (lämpligen) mot människor som faktiskt är misstänkta för något brottsligt, inte mot hela befolkningen. Så myndigheterna har faktiskt redan ett slags bakdörr. (I Sverige är en lag om »hemlig dataavläsning« på väg till riksdagen.)

Samtidigt finns det ingen politiker i världen som (på ett rimligt sätt) kan förbjuda kryptering som sådan eller kräva bakdörrar till exempelvis privat, end-to-end-krypterad e-post. Den som verkligen vill kunna sända och ta emot krypterade meddelanden som myndigheterna inte kan läsa kommer alltid att kunna göra det. Det går liksom inte att »av-uppfinna« krypteringen.

Länkar:
• Tech firms “can and must” put backdoors in encryption, AG Barr says »
• Low Barr: Don’t give me that crap about security, just put the backdoors in the encryption, roars US Attorney General »
• EFF: Don’t Let Encrypted Messaging Become a Hollow Promise »